A Introduktion
Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?
B Aktivitet
Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.
C Fördjupning
• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.
– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.
Läs mer om våld i skolan på svd
• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.
Läs mer om detta på Sydsvenskan
• Arbetsmiljökunskap
Tre tips på olika nivåer
1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.
2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.
3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:
– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.
– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.
– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.
– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.
D Länkar
GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan
Sydsvenskan Skola stängs i Malmö
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SO/RE
Årskurs 1-3
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Svenska – Syfte
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
1
Läs in dig på läget för Grekland. Vad är det som lett fram till dagens situation. Här kommer länkar som är bra att läsa:
http://www.dn.se/ekonomi/greklands-skuldberg-vaxer/
http://www.dn.se/ekonomi/grekland-far-fyra-manaders-respit/
Googla fram fler artiklar! Följ också vad som händer i Tyskland och Finland, deras parlament måste ju godkänna det nya avtalet.
2
Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syrizas vann parlamentsvalet i Grekland i slutet av januari. Gå tillbaka lite i tiden och granska tidningsartiklar om valet i Grekland. Nedan hittar du några länkar, men sök efter fler:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ wolfganghansson/article20233416.ab
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/syriza-tar-historisk-seger-i-grekland_4280999.svd
Lovade Tsipras för mycket? Kan han hålla sina löften?
3
Ta ställning! Är EU för hårt mot Grekland eller måste grekerna bita i det sura äpplet när ekonomin gått över styr? Är Alexis Tsipras och hans parti Syrizas bara populister utan möjlighet att genomföra det de lovat eller kommer de att kunna uppnå resultat som gör livet lite lättare för genomsnittsgreken?
Skriv en insändare eller krönika där du motiverar dina åsikter noga. Använd de kunskaper du skaffat dig i uppgift 1 och 2.
Skaffa dig grundläggande kunskaper om hur man skriver här:
Så här skriver man en insändare
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
A Introduktion
Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.
B Svenska
Förslag på elevuppgifter i svenska
Olika VM-texter
Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.
Passa på och lär eleverna lite norska
Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.
En VM-stjärna
Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.
C Samhällskunskap
Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap
VM-korsord
Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.
• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM
Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?
D Bild
Förslag på elevuppgifter i bild
Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.
E Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11
Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.
Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
När det gällde terrordåden i Paris skulle det enligt psykologen Åsa Landberg vara bra att visa bilder från demonstrationerna efter terrordåden. – Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda, säger hon i Ducka inte för barnens frågor i DN, publicerad den 16 januari i år.
A Introduktion
Vi måste våga tala med barnen om det svåra. Det menar tre experter med lång erfarenhet av arbete med barn. Här ger de råd om hur föräldrar och personal kan tänka. Dessa råd gav de i anslutning till terrorattackerna i Paris och är hämtade ur DN, 16 januari, Ducka inte för barnens frågor.
A. Råd från psykologen Martin Forster som svarat på frågor på Insidan, DN:
• Generellt sett ska föräldrar och andra vuxna begränsa de allra yngsta barnens intryck av bilder, i till exempel tv-nyheterna och i tidningar. Just bilder tycks framkalla oro och rädsla hos små barn.
• Men om ett förskolebarn ändå fått information, gäller det att sakligt berätta om det som hänt – och att inte låtsas som om inget hänt.
• Studier har visat att barn mår sämre både i familjer där man lägger locket på negativa känslor och i familjer där känslorna får svalla fullständigt fritt. Det gäller både när till exempel någon anhörig dött och efter ett blodigt terrorattentat
• Han påpekar vikten av att sätta in terrorattentaten i Paris i ett större sammanhang och framhålla att även om det är mycket rapportering i tidningar, radio och tv är liknande händelser mycket ovanliga. Risken att drabbas är därför otroligt liten.
• Jag brukar säga att det grundläggande är att alltid lugnt och sansat försöka svara på barnens frågor. Det är också viktigt att som förälder i förväg reflektera en stund över vad barnet vill och tål att höra. Då blir man inte ställd om det kommer en oväntad fråga.
A. Råd från psykologen Åsa Landberg som under flera år arbetade som psykolog på Rädda Barnen:
• Hon tycker att det är viktigt att tala om det som hände i Paris utan att gå in på alla detaljer. Berätta att några män gick in på en tidningsredaktion och i en butik och dödade andra människor. Men betona samtidigt att det är en ytterst ovanlig händelse, understryker även Åsa Landberg.
• Efter terrorattacken i Paris spreds många obehagliga bilder i tv, i tidningar och på nätet. För bara några år sedan räckte det med att föräldrarna stängde av nyhetssändningen och gömde undan tidningen för att barnen skulle vara ”skyddade”. Möjligen kunde de läskunniga påverkas av tidningarnas löpsedlar. I dag har även ganska små barn tillgång till datorer, smarta telefoner och läsplattor och kan själva hitta bilder från det som hände i Paris. Det gör det ännu viktigare att våga prata om otäcka saker i vår omvärld. Men vuxna får aldrig pressa på barn och unga informationen, betonar hon. En del barn vill verkligen inte ta del av det hemska, och kan bli ännu oroligare av att få höra en massa detaljer. Andra vill ha reda på så mycket som möjligt.
• Hur ska vi då tala med barn om döden och andra svåra saker? Vi vuxna ska ge utrymme för barnens frågor och tankar. Det handlar om att finnas till hands när barn kommer med sina funderingar. I det aktuella fallet skulle jag kanske visa bilder från när miljoner människor demonstrerade på Paris gator mot det som hänt. Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda.
Psykoterapeuten Börje Svensson arbetar sedan många år bland annat med utsatta pojkar. Han har ingått i Räddningsverkets stödstyrka för svenskar som drabbas av krig eller katastrofer utomlands, exempelvis i samband med terroristattacken i Londons tunnelbana 2005. • Vad vi berättar måste anpassas till barnets ålder. Pojkar och flickor som inte är läskunniga bör om möjligt skyddas från all information. Barn som är sex–sju år kan själva ha läst om det som inträffade i Paris eller ha pratat om det i skolan. Då gäller det att lyhört lyssna in barnet.
• Han säger att när barnen blir äldre, kanske mellan nio och elva år, står moralutvecklingen på topp. De vill resonera om vad som rätt och fel. Varför gör vissa onda saker? Hur kan någon döda en annan människa?
• Unga i den här åldern vill ofta ha reda på detaljer och få veta hur det är i den stora världen. Då är det viktigt att vara förberedd och ha tänkt igenom svaren, kanske till och med innan frågorna kommer.
Texten är hämtad ur artikeln Ducka inte barnens frågor, skriven av Thomas Lerner thomas.lerner@dn.se
A Introduktion
Ge eleverna en bakgrund till årets VM. Det är fjärde gången Falun arrangerar VM. Gå tillbaka och se vad som hände då, visa årets program och gå igenom vilka discipliner som gäller.
Historik
Titta på dessa VM i Falun: 1954, 1974 och 1993. Där får ni reda på vilka nationer som utmärkte sig, hur vädret var och vilka skidor de åkte på och annat intressant som en inledning till årets VM.
Programmet
Här ligger programmet för de tolv dagarna. Gå igenom det och diskutera i vilka discipliner klassen tror att vi kommer att få framgångar. Vilka är våra favoriter den här gången?
Discipliner
Ta reda på om vilka discipliner som ingår i VM i Falun och vad de står för. Titta under VM-fakta. • Längdskidor
I längdskidåkning ingår masstart, individuell start, stafett, sprint, teamsprint och Skiathlon/Jaktstart
• Backhoppning
Tävlingarna består av ett kval, en första hoppomgång och en finalomgång.
• Nordisk kombination
Nordisk kombination är en kombinationstävling där deltagarna både hoppar backhoppning och åker längdskidor, individuellt och i lag.
B Fördjupning
Nyhetsbevakning Ge eleverna i läxa att följa bevakningen under hela perioden. Gör veckosummeringar. Varje elev bidrar med var sin nyhet som de återberättar för klassen. De ska kunna ange från vilken tidning de hämtat nyheten och också vilken typ av tidningstext det är, artikel, notis, reportage, insändare, debattartikel eller krönika. Hur mycket matematik finns det i elevernas nyheter? Kanske kan alla formulera ett matematikproblem utifrån sin nyhet, exakt beräkning, uppskattning eller jämförelser? Ge plats för en väggtidning där ni anslår elevernas VM-nyheter och andra arbeten som eleverna gör i samband med VM i Falun.
C Aktivitet
Matematik
• Resultatlistor: Utgå från resultatlistor och gör matteuppgifter. Beräkna medelvärden, differenser, hastigheter och sträckor med mera. Gör tabeller och diagram. Formulera uppgifter som kan räknas ut exakt, innehåller jämförelser och uppskattningar.
• Medaljskörden: Vilken världsdel/vilket land tar flest medaljer? Redovisa med tabeller, kartor och diagram illustrerat med tidningsklipp.
• Biljettpriser: Gör matteuppgifter kring biljettpriser. Vad kostar det för en familj? Skillnader mellan blå och röda dagar och sektioner.
D Länkar
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Årskurs 4-6
MA • Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data
i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Tidsåtgång: Beror på hur mycket ni väljer att göra, allting från en lektion till flera.
1 Längdåkning
För att bli bra längdåkare måste man träna mycket och förmodligen ha bra tillgång till snö. Finns då de duktigaste längdåkarna i världen där det ligger snö en stor del av året, är de födda på sådana platser eller har de tvingats flytta. Undersök var nedanstående åkare kommer ifrån. Hur är klimatet på deras hemorter? Har de tvingats flytta till bättre snöförhållanden? Bor de på stora eller små orter?
Exempel: Yulia Tchekaleva kommer från staden Vologda i nordvästra Ryssland. Där är köldrekordet i januari -47,1 grader! Det finns mycket, mycket mer att berätta om Yulias hemstad!
Ta reda på mer om dessa personer och deras hemorter och bredda din kunskap i ämnet geografi:
Herrar:
Dario Cologna Alexander Legkov Martin Johnsrud Sundby Devon Kershaw Aleksej Poltaranin Johan Olsson Marcus Hellner Petter Northug
Damer:
Marit Björgen Charlotte Kalla Justyna Kowalczyk Therese Johaug Kikkan Randall Kerttu Niskanen Heidi Weng Yulia Tchekaleva
Kanske har du någon annan favorit du vill lägga till listan?
2 Följ upp resultaten
Hur gick det för de svenska herrarna och damerna i de olika skidloppen. Ta topp tio i något, eller helst flera, lopp och placera in deltagarnas ursprung på en karta. Resultatlistor hittar du i tidningarna eller här: http://falun2015.com
Diskutera era kartor. Vad säger de om klimat och befolkningskoncentrationer?
3 Artikel
Skriv en nyhetsartikel om det du tycker är den bästa svenska prestationen under skid-VM. Försök att hålla dig till fakta och undvik överdrifter. En nyhetsartikel är en faktatext!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.
1
Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!
C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.
2
Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt
C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.
3
Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.
Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:
http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
http://opinionsskrivaren.blogspot.se
Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Det är till minne av den dagen som samerna på fredag firar sin snart hundrade nationaldag. Det blir ett bra tillfälle att lära sig mer om samernas liv idag, deras flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget och renskötsel.
A Introduktion
Västerbottens-Kuriren, uppdaterade inför förra årets nationaldag sitt bildspel om samerna. De nio bilderna i bildspelet ger baskunskaper om samerna och en bakgrund till firandet på fredag. Bildspelet kan ses som en ”snackis” inför fredagen och/eller underlag till eget skrivande, till exempel en sakprosatext eller ett bildspel.
Komplettera Västerbottens-Kurirens bildspel med nyhetsmaterial som vi hoppas att ni ska hitta längre fram i veckan.
B Fördjupning
Vill ni veta mer om samerna? Gå till Sápmis webbplats, och följ samerna från 7000 år före Kristus till i våra dagar.
Förra året skrev Åsa Anderberg Strolle i Sydsvenskan en krönika, En dag värd att fira. Läs hela eller delar av den i klassen och diskutera vad det skulle innebära med hennes slutord: ”Tänk om vi skulle uppmärksamma alla folk som bor här och fira allas dagar i Monicas anda, vilket härligt Sverige vi skulle få”!
C Aktivitet
Låt eleverna fördjupa sig i samernas liv och historia för att sedanredovisa fakta i en sakprosatext eller i ett bildspel, digitalt eller i papper. Håll kontinuerligt utkik efter nyskrivet nyhetsmaterial. Det ger liv och bredd åt arbetet och en aktuell bild av samerna.
Bestäm i klassen vad som ska finnas med i redovisningarna, till exempel samernas flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget, renskötsel men inte minst röster från nu levande samer.
Illustrera med egna teckningar och med rubriker och bilder hämtade ur dagstidningar i papper och på nätet.
Hjälp eleverna att organisera sitt skriftliga berättande. Vad kan var en bra inledning? Hur ska de varva fakta och vad kan vara en bra avslutning? Diskutera skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext. Om eleverna vill uttrycka sina åsikter om nationaldagen eller om samerna, kan de som extrauppgift skriva en insändare på tidningsvis eller en enkel åsiktstext, ”Jag tycker … ”.
E Länkar
Bildspel från Västerbottens-Kuriren
En dag värd att fira, krönika i Sydsvenskan
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 SO
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Årskurs 4-6
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Lgr 11 SV
Årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
A Introduktion
Ja, hur ska det bli med vintern i år? Kanske är vi många som vill att den ska bli precis som i youtube-klippet, Nej, se det snöar. I helgen som gick snöade det i nästan hela Sverige. Men i södra Sverige fortsatte det att vara mild för årstiden, medan det i norr var riktigt kallt, mer än 20 minusgrader.
Lite bondepraktika kanske passar så här inför onsdagen och Karldagen. Om det snöar hos er då fortsätter samma väder i sju veckor, alltså till mitten av mars. Regnar det den dagen så kan ni inte förvänta er någon vit vinter. Hur blir vädret på onsdag? Gå in på SMHI och kolla deras prognos för Sverige. Om bondepraktikan stämmer, vilken vinter får vi då? Var ska vi bo eller vart ska vi åka för att få uppleva snö och kyla?
SMHI presenterar en Sverigekarta där vi kan se snödjupet dag för dag. Där ser ni att det bara var området längst ner i söder som inte hade ett snötäcke söndagen den 25 januari. Studera och tolka kartan. Gör beräkningar och jämförelser.
– När kom den första snön? Var?
– Vilket datum i oktober fick många sin första snö?
– Vilken månad fick Götaland sin första snö?
– När snöade det första gången där ni bor?
– Vilket är det största snödjupet i dag? Vilka har så mycket snö?
B Fördjupning
Helgen som gått har fågelvänner räknat vinterfåglar vid våra fågelbord. Sveriges Ornitologiska Förenings årliga räkning, Vinterfåglar inpå knuten, inbjuder även skolor och förskolor att delta. Därför har de förlängt årets räkning med två dagar, fredagen den 23 januari och måndagen den 26 januari. Än finns chansen att delta! Kanske ett bra tillfälle att studera de fåglar som finns utanför klassrummet!? På samma webbplats finns en fågelskola att ta hjälp och lära av.
Lyssna gärna på Leif Ekblom, entusiastisk fågelräknare, och hör vad han har att säga om våra vinterfåglar.
C Aktivitet
Leta efter vinterbilder i tidningar och använd dessa till diskussion om hur kyla påverkar vårt sätt att leva. Hur skiljer sig årstiden, vinter, från andra årstider? Låt eleverna arbeta vidare med sina bilder till en faktabok om vintern. Uppmana dem att formulera frågor som de vill svar på utifrån de bilder och nyheter de har tagit del av. Det kan ge goda kunskaper i allt från isvett till hur och var fåglarna sover kalla vinternätter.
Eleverna kan också göra ett collage med tidningsbilder och berätta:
• hur djur och människor klarar kylan.
• vilka faror som finns med kyla, snö och is.
• vilken glädje vi har av vintern.
• hur vacker vintern är.
De flesta dagstidningar har webbtidningar. Det gör det lätt att hitta vinterbilder från hela Sverige. Välj några dagstidningar från söder till norr och titta på deras utomhusbilder. Hur ser vintern ut i Sverige? Här finns en lista på lokala och regionala dagstidningar i Sverige.
D Länkar
Youtube Ja se det snöar
Nordiska museet Karldagen
SMHI – Vädret i Stockholm
SMHI Snödjup
SOFNET – Vinterfåglar inpå knuten
Sveriges radio – Snön välkommen för de som räkna fåglar
Wikipedia – Dagstidningar i Sverige
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i Biologi
Centralt innehåll i årskurs 1-3
Året runt i naturen:
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Natur och samhälle
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar
A Introduktion
Attentatet mot Charlie Hebdo och utgivningen av senaste numret
Det dödliga våldet mot Charlie Hebdo har väckt avsky och lett till enorma manifestationer världen över till stöd för de mördade, deras anhöriga och för yttrandefriheten. Men motdemonstrationer har också hållits, där muslimer protesterade mot att tidningen återigen har tecknat bilder på profeten Mohammed.
Charlie Hebdo brukar ha en upplaga på cirka 60 tusen exemplar, men förra numret trycktes i tre miljoner. Ytterligare två miljoner trycktes upp. Pressbyrån i Sverige väntar på besked om när Charlie Hebdo kan finnas för försäljning hos oss.
Titta på förstasidan av senaste numret
A. Titta på karikatyren på förstasidan av Charlie Hebdo. Översätt franskan så att eleverna förstår vad som står där. Hur tolkar de bilden? Vem är mannen? Varför fäller han en tår? Vad står Je suis Charlie för? För vilka är bilden positiv? Vilka kan känna sig provocerade? Finns det någon humor i bilden? Förklara vad en satir är.
Översättning: Bilden föreställer en karikatyrteckning av profeten Muhammed som håller upp en skylt med texten “Je suis Charlie” – “Jag är Charlie”, orden som används runt om i världen för att visa stöd för de mördade medarbetarna. Rubriken på tidningen är: “Tout est pardonné”, vilket betyder “Allt är förlåtet”.
B. Berätta för eleverna om den presskonferens som redaktionen höll inför utgivningen i onsdags. Du hittar presskonferensen här: Sveriges Radio
Då berättade de att det nya numret kallas “de överlevandes nummer”. Chefredaktören Gerard Biard, lovade att numret ska vara tidningens anda trogen – provocera och locka till skratt, även den här veckan. Tecknaren Luz kunde inte hålla tillbaks känslorna när han berättade om det nya numret.
– Jag tittade på honom och han grät, säger tecknaren Luz om ögonblicket då han kom på hur omslaget ska se ut – profeten Mohammed som säger “Jag är Charlie” med en tår i ögat. Sedan skrev jag “Allt är förlåtet” och så grät jag. Jag kallade samman dem alla i mitt huvud, all talang som inte finns ibland oss längre, för att hitta ettan. Och det blev vår etta, inte den som världen ville att vi skulle rita, inte terroristernas, utan vår. Ja, jag är ledsen att det blev en Mohammed-teckning igen och slår ut med händerna – men vår Mohammed är en man som gråter”.
C. Åsikter om förstasidan
Aftonbladet
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20149256.ab)
Jan Hjärpe, professor och islamolog, tolkar förstasidan som positiv:
– Det är helt klart att syftet inte är att provocera. Karikatyren symboliserar sorg. Den föreställer profeten Muhammed som har en tår i ögat och ser väldigt ledsen ut. Han håller skylten där det står ”Je suis Charlie”. Vad den syftar till menar jag är det faktum att den stora majoriteten muslimer och troende inte accepterar det här våldet, säger han till Aftonbladet.
Svenska Dagbladet
(http://www.svd.se/nyheter/utrikes/turkiet-censurerar-charlie-hebdo_4251819.svd)
Turkiet: En turkisk domstol har beslutat att delar av de sajter som publicerat framsidan på senaste numret av Charlie Hebdo ska censureras. Nyligen marscherade landets premiärminister Ahmet Davutoglu till stöd för tidningen.
Iran: Irans regim fördömer publiceringen och anser den ”förolämpande”. Omslagsbilden ”provocerar muslimer och sårar deras känslor. . . Det skulle kunna underblåsa den onda cirkeln av extremism”, säger utrikesdepartementets talesperson Marzieh Afkham.
Egypten: I Egypten har stormuftin Shawki Ibrahim Abd al-Karim Allam varnat för publiceringen. Han anser att de är rasistiska och kommer att uppröra muslimer i hela världen.
IS: Jihadistgruppen Islamiska staten (IS) meddelar via sin radiostation al-Bayan att onsdagens publicering av nya profetkarikatyrer är en ”extremt dum” handling som ”förolämpar profeten”.
Hizbolla: Den mäktiga Hizbollah-rörelsen i Libanon kallar Charlie Hebdos nya karikatyr på profeten Muhammed ”mycket stötande” och varnar för att den kan leda till mer terrorism, extremism och fundamentalism.
Syrien:Den syriske presidenten Bashar al-Assad anser att västvärldens ”kortsynthet och stöd till terrorism” i upproret mot hans styre bär skulden för Paris-attackerna.
Diskutera i klassen
• Ska tidningar ha rätt att publicera även om några blir arga eller ledsna?
Diskutera med eleverna fördelar och nackdelar med begränsningar respektive icke-begränsningar i Yttrande – och tryckfrihetsfrågor. Lista elevernas argument för en begränsning respektive mot en begränsning.
B Fördjupning
Vad är en karikatyr?
Karikatyr är en framställning av en persons karakteristiska drag eller hållning på ett överdrivet sätt så att en skrattretande effekt uppstår. Synonymer till ordet kan vara förlöjligande bild, vrångbild, nidbild, parodi och förvrängning. Titta på andra karikatyrer och tolka budskapen i dessa.
Här hittar ni sökresultat kring detta på Google
C Aktivitet
Rita egna karikatyrer
A. Välj ett tema i klassen och låt eleverna rita egna karikatyrer, med eller utan text. Här följer exempel på vad olika karikatyrer kan berätta utifrån tema LÄXOR.
”Jag avskyr läxor och det är pina varje gång jag ska göra dem”.
”Vi är alltid osams hemma när det är dags för läxor”. Tjat, ilska, mutor, hot …
”Jag skiter i mina läxor och gör något roligare”.”
” Läxor? Lätt som plätt!
B. Gör en egen tidning eller ett magasin med klassens karikatyrer utifrån nyhetsflödet. Kolla vad som är på gång i samhället, gärna från någon nättidning, vilka personer som är aktuella och rita på samma sätt som journalisterna gör i Charlie Hebdo.
D Länkar
Tryck- och yttrandefrihet:
Charles Hebdo:
• Expresse, Tre miljoner exemplar av nya Charlie Hebdo
• SVT, Nya numret av Charlie Hebdo ute
• SR, Nya numret av Charlie Hebdo ute
• Dagens nyheter, Tecknarnas svar på massakern
• Svenska Dagbladet, ”Var är de 70 oskulderna”
• Svenska Dagbladet, Nya Charlie Hebdo slut i hela Frankrike
• Svenska Dagbladet, Turkiet censurerar Charlie Hebdo
• Medievärlden, Svenska utgivare om Charlie Hebdo
Karikatyrer:
• Titta på andra karikatyrer på Google
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 Samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Lgr 11 Svenska
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.