Det här lektionsförslaget har fokus på jordbävningen i Nepal. Vi ger förslag på länkar som berättar vad som hände i Nepal för drygt en vecka sedan och hur världens länder därefter deltagit i det akuta räddningsarbetet. Avsluta med att låta eleverna läsa om tolvårige Suraj som räddade livet på sig själv och sin farmor, då han inte kunde slita sig från sitt mobilspelande och gå hem och äta.
A – introduktion
Detta hände och händer i Nepal
En vecka har gått sedan jordbävningen i Nepal, den värsta i landet på 80 år. Nepals regering anser att hoppet om att hitta fler överlevande är ute. Antalet döda tros nu vara uppe i minst 7000, men fortfarande är ödet för tusentals människor i avlägsna och svårtillgängliga byar okänt. Räddningsteam från över 20 länder har deltagit med värmesökande kameror och sökhundar. Ingen överlevande hade hittats sedan i torsdag, men under helgen hittades Pemba Tamang,15 år, som gjorde det omöjliga. Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör och blev en världsnyhet. FN räknar med att åtta miljoner människor påverkats av jordbävningen. 2,8 miljoner har tvingats lämna sina hem och 3,5 miljoner är i behov av livsmedel.
Titta på några länkar om själva jordbävningen.
• Svenska Dagbladet
Bilder före och efter raset
• Dagens Nyheter
Interaktiv grafik från jordbävningsområde
• Aftonbladet
Karta över jordbävningen och efterskalven 25-27 april
Pemba Tamang, 15, gjorde det omöjliga Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör – och blev en världsnyhet.
Räddningsarbete i Nepal
Många vill hjälpa på olika sätt, men räddningsinsatserna har försvårats på grund av en liten flygplats, dåliga vägar, förstörd infrastruktur och skyfall och åska. FN samordnar hjälparbetet och många räddningsteam trappar ner sökandet efter överlevande och åker hem eller hjälper på annat sätt. Här kommer en lista med några exempel på hjälpinsatser:
• Sveriges hjälp
Svenska hjälpinsatsen får nytt fokus,
• Så arbetar svenska hjälporganisationer
Svenska hjälporganisationer samlar in pengar till de drabbade,
• Facebook och Google
Facebook och Google hjälper människor att hitta varandra och söka efter sina anhöriga.
http://www.idg.se/2.1085/1.622993/sa-hjalper-facebook-och-google-offren-for-jordbavningen-i-nepal
• Wikimedia Sverige
Det saknas kartor i Nepal och här uppmanas allmänheten att hjälpa till att rita kartor. Det enda de behöver är en dator och lite utbildning.
Hjälp räddningsarbetet i Nepal med kartor,
B – aktivitet
Läs om tolvårige Suraj och hur han och farmor överlevde skalvet
Lyssna på videoklippet på DN.TV om Suraj och hur hans mobilspelande räddade livet på honom och hans farmor. Fortsätt och läs hela artikeln som berättar om livet i en liten bergsby i Nepal. Låt eleverna ta reda på:
• hur mobiltelefonen räddade deras liv.
• hur de lever efter jordbävningen.
• vilken roll farmor spelar i Surajs liv.
• var Surajs föräldrar är och hur deras arbeten kan vara.
• hur det gick för Surajs skola.
• hur Suraj mår.
C – fördjupning
Varför bildas jordbävningar?
På SO-rummet finns fakta om jordbävningar. Där förklaras vad en jordbävning är och berättas om kända jordbävningar genom historien.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.
A Introduktion
Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?
Valborgsmässofirande
Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.
Första maj
1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag
1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.
1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.
2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.
SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.
Hur bevakar lokaltidningen?
Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.
B Aktivitet
Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.
Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen
C Fördjupning
Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.
D Länkar
Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj, http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.
Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Natten mellan den 24 och 25 april 1915, för exakt ett hundra år sedan inleddes det som skulle bli ett folkmord på armenier inom det Ottomanska riket. Det som är kvar idag av det riket är Turkiet. Bevaka medierna under den här veckan. Vad skrivs om detta fortfarande öppna sår i regionen?
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Uppgift 3 tar något längre tid.
1 Diskutera
Sätt er in i vad folkmordet egentligen innebar.
Granska:
Forum för levande historia, Folkmordet 1915
http://www.folkmordet1915.se
Det finns fler länkar, googla!
Diskutera det ni fått fram.
2 Ta reda på mer
Det är fortfarande så gott som tabu att prata om ”händelserna 1915” i Turkiet än mindre att erkänna att ett folkmord ägt rum.
Länkar:
Europaportalen, Turkiet beklagar folkmord på armenier
Aftonbladet, Turkisk vrede över “folkmordsstaty”
Det finns fler länkar, googla!
A. Sök efter mer material och diskutera innebörd av begreppet folkmord.
B. Varför vill inte dagens Turkiet erkänna att ett folkmord ägt rum? Det har ju gått 100 år!
C. Hur har ett land som Rwanda behandlat arvet efter folkmordet på tutsier 1994? Har försök till försoning gjorts?
Länk:
Forum för levande historia, 20 år efter folkmordet i Rwanda
Det finns fler länkar, googla!
3 Folkmordet i svensk press
Sök och samla artiklar i svensk press som behandlar folkmordet 1915. Finns ämnet behandlat i åsiktstexter, dvs ledare, debattartiklar eller insändare?
Diskutera texterna ni samlat och löst och svara på:
1. Var det rätt av Sverige att erkänna att ett folkmord begåtts? Eller var det ”bara” ett inbördeskrig?
2. Borde Turkiet erkänna folkmordet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.
A – Introduktion
Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.
Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. “Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.
Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?
• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?
• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?
• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?
• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?
Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige
Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:
• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.
• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.
• Vi behöver 100 nya domare.
• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.
• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.
• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.
Diskutera med eleverna
• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?
• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?
• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?
• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?
Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti
Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.
Diskutera med eleverna
Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?
B – Aktivitet
Fair Play inte bara på spelplaner
Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.
Förslag på arbetsgång:
1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.
2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.
3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.
4. Sammanfatta elevernas förslag.
5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.
C – Fördjupning
Landslagets Fair Play Trophy
Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.
D – Länkar
Lång avstängning – Zlatan rasar
Fotbollskanalen, “PSG bojkottar tv-kanal”
Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären
Hd.se Spring domare spring,
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 1-3
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Lgr 11 Kursplanen i religion
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.
1 Vad skrevs om mötet i Panama City?
Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.
Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.
Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!
Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt
http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html
http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba
2 Ta reda på bakgrunden
För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen
Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd
Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?
3 Uttryck din åsikt!
När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.
Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf
En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
- Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Historia
- Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
- Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Svenska
- Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Historia
- Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Svenska
- Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Vecka 12 blev en vecka med flera händelser kopplade till kursplanen i fysik. Här ger vi förslag på hur elever, gärna i grupp, kan lära sig mer om cykloner, norrsken, solförmörkelse och vårdagjämning.
A Introduktion
Samtala med eleverna om förra veckans händelser. Fokusera på cyklonen Pam, norrsken, solförmörkelsen och vårdagjämningen. Stimulera gärna med bilder och videoklipp.
B Aktivitet
Förslag på arbetsgång:
1. Dela ut dessa uppgifter:
• Vad är en cyklon?
• Vad är solförmörkelse?
• Vad är norrsken?
• Vad är vårdagjämning?
2. Dela in klassen i grupper och ge varje grupp var sin uppgift att fördjupa sig i. Låt flera grupper arbeta med samma uppgift om grupperna blir för stora.
3. Varje grupp förbereder en redovisning inför klassen genom att söka fakta och nyheter på nätet. Tidsbegränsa gärna sökande. Kanske räcker 15 minuter för att samla fakta till en muntlig presentation?
4. Eleverna redovisar med hjälp av smartboard och berättar kort om vad de kommit fram till.
Tips för redovisningen:
1. En elev börjar med att svara på frågan: Vad är XX?
2. Därefter fortsätter gruppen att berätta, visa klipp och bilder och utveckla presentationen med fakta.
3. Andra elever som eventuellt jobbat med samma uppgift kompletterar och tillsammans svarar de på klassens frågor.
C Fördjupning
Detta lektionsförslag är planerat till en lektion. Det kan ses som en tillbakablick till veckans händelser eller som en inledning till ett större arbete. Planera i så fall, tillsammans med eleverna, hur de vill gå vidare, vad arbetet ska innehålla, hur det ska redovisas och vilka kunskapskrav som gäller.
D Länkar
Sökord för arbetet:
Cyklon
Cyklonen i Vanuatu
Fakta om cykloner
Norrsken
Aktuellt om norrsken
Fakta om norrsken
Solförmörkelse
Aktuellt om solförmörkelse
Lätt fakta om solförmörkelse
Vårdagjämning
Aktuellt om vårdagjämning
Fakta om vårdagjämning
Koppling till skolans styrdokument
Fysik – Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.
Kursplanen i fysik Årskurs 4-6
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
Fotbollssäsongen är på gång och medierna hårdbevakar inför starten på årets allsvenska. Passa på!
Fotboll är idag verkligen samhällskunskap. Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Den 3 april 2022 spelas årets första match i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna började redan den 26 mars. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer.
Slutresultatet ska bli tre tabeller:
- Den verkliga sluttabellen 2021.
- Tabellen efter hemkommunens invånarantal. Djurgården bör toppa den tabellen!
- Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Undersökning
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde ofta de allsvenska lag på lokala spelare, idag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Finns det proffs från utlandet? Från vilka länder och klubbar kommer dem?
Granskning
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök på tidningarnas hemsidor efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startade i år den 23 mars då Hammarby tog emot Eskilstuna. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Fram tills för några år sedan har flera av de stora klubbarna med herrlag lagt ner damfotbollen och det har varit i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur ser det ut idag? Hur klarar klubbar som Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Damallsvenskan har länge varit en av världens främsta ligor för damfotboll men har blivit utmanade av de stora herrklubbarna i Europa som startat nya lag. Vad har det inneburit för Damallsvenskan? SVT Play har en kortare introduktion till ämnet här.
Grundfakta för Allsvenskan hittar du här. På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor, klicka på klubbmärkena. Och här finns Damallsvenskan.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström hindrades från att tala vid arabförbundets möte i Kairo och Saudiarabien kallar hem sin ambassadör i Sverige. Vad händer? Vad är viktigast: Exportinkomster eller mänskliga rättigheter?
Undersök, diskutera – ta ställning!
1 Avtal
Sverige och Saudiarabien har haft ett samarbetsavtal som Sverige nu beslutat säga upp. Detta och det faktum att Sverige kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Saudiarabien verkar ligga bakom konflikten. Var det rätt att bryta avtalet? Här hittar du argument för och emot:
http://www.dn.se/debatt/sveriges-trovardighet-som-handelspartner-star-pa-spel-1/
http://www.dn.se/debatt/sveriges-militara-avtal-med-saudiarabien-maste-brytas/
Bägge debattartiklarna är publicerade på DN Debatt. Den första skriven av makthavare inom
Svenskt näringsliv, den andra av socialdemokratiska riksdagsmän.
Här finns mer om andra länder: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pengarna-och-jobben-trumfar-lidandet_4401175.svd
Läs och diskutera!
2 Kvinnors rättigheter
Många svenska debattörer har också kritiserat Saudiarabien för bristen på rättigheter för kvinnor och inte minst behandlingen av bloggaren Raif Badawi.
a. Hur är det med kvinnors rättigheter i Saudiarabien? Får de köra bil? Får de vistas ute ensamma? Får de gå på fotboll? Läs här: http://www.varldenskvinnor.n.nu/saudi
Sök mer fakta genom att googla ”kvinnors rättigheter” Saudiarabien.
b. Bloggaren Raif Badawi har dömts till 1000 piskrapp och tio års fängelse. Ta reda på mer om Badawi här:
http://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/wallstr%25c3%25b6m-medeltida-bestraffning/ar-AA8kPt9
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avfardar-kritik-mot-saudiskt-spostraff_4395059.svd
Det finns mycket skrivet om Raif Badawi. Googla hans namn och läs mer!
Var det rätt av Sverige att lägga sig i frågorna om kvinnors rättigheter och Badawis straff eller är det Saudiarabiens ensak? Diskutera!
3 Vad är det för regim som styr Saudiarabien?
Granska regimen och skaffa er en åsikt om den. Här kommer några exempel på källor – det finns fler: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20204573.ab
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nye-kung-salman-inga-forandringar_4275161.svd
Vad tycker du om Saudiarabiens regim? Uttryck din åsikt! Diskutera i klassen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Tidsåtgång: Uppgift 1 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka – eller mer. Uppgift 2 max en lektion. Uppgift 3 minst en lektion.
Det som i första hand påverkar människors liv bestäms på det lokala politiska planet, inte i riksdagen eller i FN. Ofta missar vi att granska och diskutera dessa alldagliga frågor som ligger på kommunernas bord att besluta, det kan gälla skola, omsorg eller den lokala ekonomin. Passa på att lyfta dessa frågor som knappast tar upp plats i läroböckerna men väl i de lokala medierna.
1
Bevaka den lokala tidningens rapportering om allt som rör den lokala politiken i din kommun. Använde en längre period, gärna en hel månad så att du får ett brett material. Titta inte bara på vad som rapporteras från kommunfullmäktige och andra politiska instanser utan även frågor som borde kunna påverkas av den lokala demokratin.
Sammanställ era resultat och diskutera i klassen hur lokalmedierna lyckas i sin rapportering.
2
Gör er egen topplista över den bevakade periodens tio viktigaste nyheter. Vad är en viktig nyhet? Diskutera!
Här hittar ni lite underlag för er diskussion: Vad är en nyhet? eller den här finska länken: Vad är bara tjafs?
3
Skriv en egen nyhetsartikel kring det du tycker är viktigast. Använd dig av de regler för att skriva en nyhetsartikel som redogörs för i den här länken.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Efter fyra deltävlingar och Andra chansen är det dags för final i årets Melodifestival. På svt.se finns det mesta samlat som årets tävlingar, artister, låtar, samtliga program, historik, senaste nytt och mycket annat. Låt eleverna hämta material på sajten till en muntlig presentation med inslag av videoklipp.
A Introduktion
En snackis
Hur gick finalen? Var det rätt låt som vann? Vad tycker eleverna? Samtala i klassen samtidigt som du visar vad som finns på sajten svt.se. Lyssna på låtar, visa fakta om artisterna, spela upp klipp, läs senaste nytt och annat som eleverna talar om. Avsluta rundvandringen på svt.se med en omröstning i klassen. Var det rätt låt som vann?
B Aktivitet
Temaarbete
A. Sök på sajten
Låt eleverna förbereda en muntlig presentation om Melodifestivalen. Släpp in dem på svt.se! Där kan de välja och vraka mellan allt som finns och hitta sitt eget perspektiv för presentationen. De kan säkert behöva en lektion till att bara söka och bekanta sig med sajten.
B. Ge förutsättningar för studierna
1. Bestäm hur lång tid redovisningen får/ska ta.
2. Bestäm vilka delar som ska finnas med, till exempel:
– Allmän fakta
– Videoklipp
– Bilder
– Presentation av en artist
– Låtar
– Historik
– Skvaller
– Eftersnack
– Överraskningar
3. Bestäm proportionerna mellan muntligt berättande och videoklipp.
C. Tipsa eleverna om upplägget
Inledning
– Hur inledningen kan väcka intresse med klipp eller överraskande fakta.
Fortsättningen
– Hur de kan varva fakta och uppspelningar.
– Hur de kan använda sig av stillbilder.
Avslutning
– Hur de knyter ihop presentationen.
– Hur avslutningen leder till samtal i klassen.
D. Eleverna bör tänka på:
– att ha en röd tråd, en tanke.
– att göra ett körschema.
– att utvärdera och flytta om delarna om det behövs.
– att skriva stödord.
– att märka sina bilder och filmklipp på sajten, så att de snabbt hittar.
– att fördela presentationen mellan sig i gruppen.
– att träna, träna, träna …
C Fördjupning
Redovisningen
Ge eleverna kunskapskraven för muntligt berättande. Bestäm vad som ska gälla för den här presentationen. Diskutera varje presentation utifrån inledning, innehåll, avslutning och anpassning till syfte och mottagare.
Kunskapskraven
• Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.
• Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
• Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
D Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Svenska
Årskurs 4-6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.