Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.
1 Ämnesfördjupning:
Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.
2 Kritisk granskning:
Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
3 Uttryck dig:
Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.
Introduktion
Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.
QUIZ – Hänt i sommar
Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!
INRIKES
• En skådespelare och programledare Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.
• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.
• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.
• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.
• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.
• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.
• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.
• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.
UTRIKES
• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.
• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.
• Ett land Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.
• Ett turistland En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.
• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.
SPORT
• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.
• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.
• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.
• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.
QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit
Fördjupning
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor?
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.
Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.
Sedan år 2005 är den 6 juni en helgdag. Tidigare kallades dagen Svenska flaggans dag men numera även Sveriges nationaldag. Är det bra att fira en nationaldag? Behövs den? Ta reda på mer om debatten kring nationaldagar och nationalism genom att följa med i medierna och/eller leta efter äldre inslag i debatten.
1 Samla in fakta
Ta reda på fakta om varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni – man brukar ange två skäl. Kanske hittar du äldre tidningsartiklar som ger en bra bakgrund.
Länkförslag:
Sveriges nationaldag på Nordiska museet
Det finns fler bra länkar. Sök!
Diskutera i klassen vad som är det viktigaste skälet till att fira den 6 juni.
2 Bra eller dåligt?
Många svenskar tycker att vi ska fira Sverige och vara stolta över vår nation och vår nationstillhörighet, medan andra är kritiska och tycker att nationalism är något dåligt. Vad tycker du? Sök bland medietexter och formulera dina argument. Här finns mycket att hämta bland olika bloggare. När du läst in dig så försök att lista fem goda argument för just din inställning. Avsluta med att jämföra i klassen och diskutera för och emot.
Länkförslag:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-ar-svenskarna-sa-daliga-pa-att-fira-nationaldagen
Försvar av dagen:
https://www.di.se/debatt/stark-den-nationella-gemenskapen/
https://www.expressen.se/gt/kronikorer/christer-el-mochantaf/darfor-borde-vi-fira–nationaldagen-i-dag/
Nyansering:
https://www.dn.se/kultur/per-svensson-alska-nationen-och-avsky-nationalismen/
Det finns fler länkar. Sök!
3 Skriv!
Vad tycker du om firandet av nationaldagen. Är det enbart positiva känslor eller känner du en viss tveksamhet. Formulera dina argument, skriv en krönika. Här hittar du lite enkla tips om hur du kan skriva:
Publicistguiden Kapitel 10: Journalistiskt skrivande
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Vi avslutar läsåret med en stor medial händelse, bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist den 13 juni i Slottskyrkan i Stockholm. Förutom nyhetsdiskussioner ger vi förslag på studier om statsskick, kungafamiljer, släktträd och ger eleverna ett förslag att med hjälp av sin egen släkt skapa sitt egna släktträd.
A – Introduktion
Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig i sommar
Visa bilder på Carl Philip och Sofia Hellqvist och fråga eleverna vilka de är och varför de står i fokus. Bilder finns på kungahuset hemsida och i dagspressen. Redan nu finns en hel del att läsa på om bröllopet, alla fester och förberedelser. Googla på: Bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist och ta del nyheter inför bröllopet!
Fröken Sofia Hellqvist blir prinsessa
Vad innebär det för Sofia att gå från fröken till prinsessa? Läs artikeln, Så drillas vår nästa prinsessa och diskutera!
• Vem bestämmer om hon får kallas prinsessa?
• Många kanske tycker att hon inte levt som en prinsessa. Varför då?
• Vad måste Sofia kunna och ändra på när hon nu gifter sig med en prins?
• Vilka är hennes lärare?
• Avundas ni henne? Varför – varför inte?
B – Aktivitet
Sverige är en monarki
Sök mer fakta om monarki, vårt kungahus och republik.
Ta reda på:
• hur Sverige blev en monarki.
• vilka uppgifter kungahuset har.
• vilka andra länder som har monarki.
• vilka nu levande som ingår i vårt kungahus.
• vilka våra kungliga slott är.
• vad som skiljer monarki från republik.
• några länder som har republik.
• varför Victoria ska efterträda kungen och inte Carl Philip.
Diskutera för – och nackdelar med att födas och växa upp i en kunglig familj. Hur viktig är monarkin för Sverige? Ska vi behålla vårt statsskick? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Kungafamiljens släktträd
Titta på ätten Bernadottes släktträd. Vem är barn till vem? Vem är/var gift med vem? När levde de? Hur gamla blev de? Googla gärna och försök hitta mer om personerna.
Mitt eget släktträd
Låt eleverna göra sitt eget släktträd med hjälp av den egna familjen och släkten. Rita och skriv och fyll på med bilder som finns på familjemedlemmar. Skriv namn, årtal, boende med mera.
C – Länkar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Syfte samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Det här lektionsförslaget handlar om båtflyktingarna i Medelhavet och Indiska Oceanen. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med deras svåra situation utifrån en nyhetssammanfattning och barnkonventionens artiklar. Spelar barnkonventionen någon roll när FN, EU och berörda länder försöker fatta beslut i frågan?
A – Introduktion
Visa bilder på båtflyktingar
Välj någon bild på båtflyktingar som samtalsbild. Hur mycket känner eleverna till. Låt eleverna berätta och svara på deras frågor. Om du vill ge mer fakta har vi samlat på artiklar som du snabbt kan visa eleverna. Länkarna börjar i april och fortsätter framåt i maj. Om du vill ha det allra senaste kan du själv gå till Google Alerts, https://www.google.se/alerts och skapa en avisering: Båtflyktingar. Alerts håller koll på nytt intressant innehåll på webben och skickar ett mejl när något händer. Vid aviseringen finns en liten penna. Om du klickar på den kan du själv bestämma hur du vill ha din rapportering.
Exempel på nyheter om båtflyktingar i Medelhavet
2/4 Fler flyktingar dör i Medelhavet
11/4 Nära 1000 människor räddade i havet på bara ett dygn
16/4 Italien hårt pressat av rekordstor flyktingvåg
8/4 Flyktingvågen sätter press på Italien
20/4 Kaoset i Libyen öppnar för flyktingar
20/4 Medelhavet dödligaste gränsen i hela världen
21/4 ”Ett mörkt hav fullt av lik”
22/4 Överlevande vittnar om skräckfärden
22/4 Catania protesterar mot rasismen
22/4 Lång väntan på asylbesked för migranterna
23/4 FN varnar: En halv miljon kan vara på väg över havet
26/4 Gränspoliserna: Stärkta insatser mot smugglarna hjälper bara på kort sikt
26/4 Desperata flyktingar ser ingen annan utväg
3/4 Nästan 5 800 migranter räddade
13/5 Krigsfartyg räddade 400 båtflyktingar
21/5 900 flyktingar räddade
21/5 Svensk hjälp till Medelhavet
Exempel på nyheter om båtflyktingar utanför Thailand, Malaysia och Indonesien
17/5 Flyktingkris i Sydostasien växer
19/5 Tusentals båtflyktingar fast till havs
20/5 Ett viktigt steg för Asiens båtflyktingar
20/5 Möjlig lösning för flyktingar i nöd
21/5 Här är båtflyktingar inte välkomna
22/5 Burma räddar båtflyktingar för första gången
23/5 FN: En skyldighet att hjälpa
23/5 ”Jag gråter och tackar Gud för att vi kom hit”
– Vilka rättigheter har barn på flykt?
Diskutera problemet med båtflyktingar ur ett barnperspektiv. 195 stater har skrivit under barnkonventionen. Vilka artiklar i barnkonventionen talar för att FN, EU och berörda länder snabbt måste komma överens om en strategi för att rädda utsatta människor på flykt? Vilken roll verkar barnkonventionen ha i båtflyktingfrågan? Vilka artiklar borde makthavarna tänka på? Varför?
1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
5-54. UNICEF barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
B – Aktivitet
Låt klassen ge förslag på lösningar
Gruppera klassen och ge varje grupp i uppgift att ge minst ett förslag på hur EU, FN och berörda länder ska agera för att rädda utsatta människor. Tänk på frågan ur olika perspektiv som fattigdom, rättvisa, krig, humanitet och medmänsklighet. Redovisa varje förslag och diskutera. Är gruppernas förslag rimliga? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Individuell skrivuppgift
Ge varje elev i uppgift att skriva om situationen med båtflyktingar. Begränsa tiden till 10 minuter och uppmana till privat tankeskrivande, där tankarna får flöda och pennan glöda. Här tillåts ofullständiga meningar, stavfel och andra språkfel. Det är innehållet som räknas. Detta skrivande ger eleverna en chans att skriva av sig utan krav på redovisning.
C – Länkar
Karta på stater som undertecknat barnkonventionen
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Skolans värdegrund
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
…
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
…
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
Varje dag den senaste tiden har svenska medier rapporterat om oroligheter i det afrikanska landet Burundi. Ägna en stund åt detta avlägsna, och för oss ganska okända, land. Följ rapporteringen och lär er förstå vad som händer.
1 Skaffa fakta
Skaffa er fakta om landet Burundi. Geografiska, samhällsrelaterade och historiska fakta ger en bakgrund till dagens händelser.
Svenska freds: http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/burundi_0.pdf
Fakta om Burundi: http://www.globalis.se/Laender/Burundi
Aktuella länkar:
DN Oppositionsledare mördad i Burundi
Södermanlands Nyheter Oppositionsledare mördad i Burundi
GP Nya sammandrabbningar i Burundi
ETC 100 000 människor har flytt Burundi i panik
Det finns fler länkar, sök!
Efter att ha sökt och läst – diskutera situationen i Burundi.
2 Jämför
Korruption anges ofta som ett problem i afrikanska länder. Var hittar du Burundi på Transparency Internationals lista över världens länder?
Länk: http://www.transparency.org/cpi2014/results
a. Varför ligger Burundi så långt ner?
Länk: http://fufkorrespondenterna.com/2012/04/21/de-som-tar-fran-de-fattiga/
Sök fler länkar!
b. Jämför Burundi med andra centralafrikanska länder på TI:s lista.
c. Det tidigare så härjade grannlandet Rwanda skiljer sig markant från Burundi. Varför är det så?
Länk: http://www.svd.se/naringsliv/rwanda-har-inte-glomt-men-gar-vidare_8144734.svd
Sök fler länkar!
3 Skriv
Skriv en nyhetsartikel om Burundi som innehåller det du tycker är viktigast. Använd gärna citat du skaffat från andra håll och använd dem som om du intervjuat personerna i fråga. Använd även de fakta ni fått fram i uppgift 2. Var noga med din rubrik, den visar vad du tycker är viktigast.
Här får du råd hur du ska skriva din artikel: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Jämför era artiklar i klassen och diskutera vad ni själva tror om utvecklingen i landet. Och självfallet, fortsätt följa nyhetsflödet från det centralafrikanska landet!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
40 länder skickar artister till Wien där den 60:e upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest går den här veckan. Efter semifinaler, 19 och 21 maj, avslutas tävlingen med en stor final lördagen den 27 maj. Får vi se Måns Zelmerlöw där? Låt tävlingen stimulera dina elever till studier i klassrummet! Vi ger förslag på uppgifter i geografi, musik och svenska.
A Introduktion
Vilka nyheter får vi från Wien?
Artisterna laddar nu för fullt i Wien. “The Big Five”-länderna Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland och värdlandet Österrike är direktkvalificerade till finalen. Övriga länder måste tävla om en plats i finalen, utom Australien, som är specialinbjudna just i år eftersom detta är ett 60-årsjubileum. Cypern, Serbien och Tjeckien är tillbaka igen efter ett uppehåll och Ukraina är det enda land som har valt att inte delta det här året.
• Nyhetsrapportering
Gå in på någon nyhetssajt och följ nyhetsrapporteringen från Wien. Diskutera med klassen hur seriös bevakningen är. Låt eleverna ta ställning genom att dissa alternativt gilla publiceringarna.
• Gustavs blogg
Följ Gustav Dahlanders expertblogg på svt.se. Gustav kan det mesta om Eurovision Song Contest. Han har älskat tävlingen ända sedan han var liten. Följ och kommentera hans bloggar och få ett och annat avslöjande.
B Aktivitet
A. Specialstudera Europa
Här ger vi förslag på en mängd olika studier kring Europas länder.
Arbeta med kartan
• Markera vilka länder som deltar i tävlingen och vilka som inte är i Wien. När tävlingen är över kan eleverna göra markeringar på slutresultatet i sina kartor.
• Markera huvudstäder, floder, berg och annat i kartorna.
Listor
• Gör listor på de tävlande länderna efter befolkning. Börja med landet med flest innevånare och gå neråt. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som har fler innevånare?
• Gör listor på de tävlande länderna efter storleksordning. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som är större?
Specialstudera var sitt Eurovisionland
• Något om låten och artisten/artisterna
• Nyheter från landet
• Turistattraktioner/sevärdheter/berömda personer
• Något om huvudstaden
• Vädret, klimat och natur
• …
WorldMapFinder, kartor, flaggor och minifakta om varje land i Europa.
Väderstatistik i Europas länder, medeltemperaturer, nederbörd med mera.
• Eleverna redovisar ett land i taget och du som lärare kan låta eleverna göra jämförelser mellan sina länder, med en jämförelse efter varje redovisning.
Här är några förslag:
– Hur många har arbetat med länder som är större än det här landet?
– Vilka har studerat ett land som gränsar till detta landet?
– Vilka har länder där medeltemperaturen är varmare/kallare än i det landet?
– Vilka har länder som det bor fler/färre människor i än i det här landet?
– I det här landet rinner Rhen. Vilka har länder där samma flod rinner?
– I det här landet hade den här gruppen en idol. Vilka idoler finns i andra länder?
– Det här landet kom på XX plats. Vems länder segrade över detta land? Vilka var artisterna?
– osv
B. Vilka musikstilar finns representerade i tävlingen?
Vi har sammanställt en lista över olika musikstilar. Lyssna på några bidrag! Från vilken musikstil kommer de? Här kan du ta reda på mer om de olika musikstilarna och här kan ni lyssna på alla bidragen. Förbered en presentation där ni ger exempel på länders bidrag, musikstilar och vad som utmärker de olika stilarna.
– Ballad
– Country
– Blues
– Dansmusik
– Disco
– Folkrock
– Gospel
– Jazz
– Metal
– Opera
– Pop
– Punk
– Rapp
– Reggae
– Rock
– …
C Fördjupning
Klassens vinnare
Kanske vill eleverna också rösta? Ge eleverna tid att lyssna på finalbidragen för en omröstning i klassen. Gör en enkel omröstning där varje elev får rösta på förslagsvis tre bidrag. Räkna ihop poängen, tre poäng för bästa, två för andra plats och ett för deras tredjeval. Fick klassen en annan vinnare? Vilket är klassens vinnarland? Vilken är vinnarlåten och artisten/artisterna? Vilken musikstil har låten?
• Så här går juryarbetet till i finalen:
Det finns strikta regler för hur juryarbetet ska gå till. De olika ländernas jurygrupper med fem personer ser generalrepetitionen av programmet dagen före sändning och skickar därefter in sina röster. Jurymedlemmarna får uppdraget att bedöma röstkapacitet, scenframträdande, låtens komposition och originalitet och det övergripande intrycket av bidraget.
D Länkar
Gustav Dahlanders expertblogg
WorldMapFinder
Väderstatistik i Europas länder
Eurovision Song Contests hemsida
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Lgr 11 Kursplanen i musik
Årskurs 4-6
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
Lgr 11 Kursplanen i svenska
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
I veckan avgörs årets Melodifestival i Wien. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna. Det blir geografi med aktualitet samt skriftlig redovisning.
1 Europas geografi
Här hittar du samtliga deltagande länder: Artisterna som är klara för Eurovision song contest 2015
Passa på att granska länderna och lista dem efter följande kriterier:
a. Störst till ytan
b. Flest invånare
c. Topp tio ”rikaste”. Lista efter BNP/capita. Fakta finns här: ekonomifakta.se
eller här om ni föredrar denna mätmetod: http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare
d. De tio ”fattigaste”. Lista efter BNP/capita
Leta gärna fler källor, jämför och diskutera de olika mätmetoderna.
2 Länderanalys
Lista de länder som placerade sig topp tio i Wien. Jämför med dina listor över de tio ”rikaste” och de tio ”fattigaste” deltagarna. Finns det något samband, någon korrelation? Det finns kanske inget som talar för att det skulle finnas ett samband men det kunde ändå vara av intresse att undersöka saken! Satsar de rika, som har större möjligheter att göra det, på att vinna? Satsar de fattiga på att vinna för att skapa uppmärksamhet kring det egna landet?
Diskutera resultatet!
3 Skriv en artikel
Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.
Länk: Att skriva en nyhetsartikel http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Geografi
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Det här lektionsförslaget ger förslag på hur hela klassen snabbt kan genomföra en nyhetsbevakning med utgångspunkt från olika perspektiv. Vi ger också förslag på en enkel källkritisk granskning och referatskrivande. För den som vill kan övningen förenklas och endast genomföras under lärarens ledning.
A Introduktion
Förslag på en lärarledd inledning
Titta på nyhetsrapporteringen i någon eller några nättidningar. Visa hur nyheterna är grupperade utifrån olika teman som inrikes, lokala, sport och så vidare. Stanna upp vid någon nyhet som intresserar eleverna. Läs och diskutera den tillsammans.
• Har journalisten tagit reda på det viktigaste? Finns svaren på dessa sex grundläggande journalistiska frågor?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?
• Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?
Här kan lektionen avslutas eller fortsätt och låta eleverna arbeta på samma sätt med egna nyheter.
B Aktivitet
Gör en gruppvis ”senaste nytt-bevakning”
Dela in klassen i grupper och ge varje grupp i uppgift att referera och presentera nyheter för klassen. Bestäm antal nyheter som varje grupp ska redovisa. Låt gärna eleverna söka nyheter i flera nättidningar, i den lokala tidningen, i någon kvällstidning och i någon av de stora morgontidningarna.
Förslag på gruppindelning:
Nyheter om
• politiker och politik
• sport
• djur och natur
• barn och ungdomar
• nöjen
• människor i nöd
• glada människor
• berömda människor
• överraskningar
• …
Låt eleverna göra samma granskning, som ni gjorde gemensamt under introduktionen, till en eller flera nyheter beroende hur mycket tid övningen kan ta. Bestäm om eleverna ska redovisa sina nyheter muntligt för klassen eller använda nyheterna till att träna på att skriva referat. För att spara tid kan eleverna skriva referat till en nyhet och presentera de andra muntligt.
Att skriva ett referat
Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar. Eleverna kan använda sig av rubriken som överskrift till respektive nyhet.
Redovisning
När grupperna redovisar kan de använda sig av nyheten på nätet och visa den eller de bilder som finns där. Tips! Be eleverna att spara länkar så att de hittar snabbt hittar vid redovisningen. Stimulera eleverna att reflektera över sina nyheter.
C Fördjupning
Hur mycket kommer eleverna ihåg?
Skriv ner några frågor under redovisningarnas gång och avsluta med ett skriftligt eller muntlig förhör.
Den 7 maj går Storbritannien till val. Det blir ett extra intressant val och liknar på många sätt valen i flera andra europeiska val. Följ utvecklingen och resultatet i medierna.
Förutsättningar: För att täcka hela uppgiften bör ni ha tillgång till papperstidningar från dagarna innan valet samt dagarna efter, men huvudsaken är att ni har tillgång till tidningarnas nätsidor.
Att starta med:
dn.se “Valet i Storbritannien 2015”
1 Partierna
Traditionellt domineras brittisk politik av två partier, Tories (De konservativa) och Labour.
a. Vad skiljer Tories och Labour? Vilka är deras viktigaste valfrågor?
b. Liknar skillnaderna mellan Tories och Labour skillnaden mellan vänster och höger i svensk politik?
c. I Storbritannien har de enmansvalkretsar. Vad innebär det?
2 Outsiders
Två outsiders deltar i årets val, UKIP och SNB (Scottish National Party)
a. Vad står UKIP för? Vilka är deras viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
b. Vilka är SNB:s viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
c. Hur påverkar SNB:s resultat Labours resultat i Skottland?
3 Hur blev resultatet?
Sök upp resultatet i tidningarna. Varför gick det som det gick?
a. Läs analyser och försök skapa dig en bild av varför det gick som det gick.
b. Hur gick det för Eukip? Analysera deras resultat.
c. Hur gick det för SNP och övriga partier i Skottland? Analysera resultatet.
d. Stämmer det med de odds som fanns några dagar innan valet?
braodds.com “Nästa parlamentsval i Storbritannien”
http://www.braodds.com/nasta-parlamentsval-i-storbritannien#
e. Om valresultatet hade räknats om efter vårt valsystem hur hade det påverkat läget i brittiska parlamentet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.