Vi följer upp förra veckans lektionsförslag rörande granskande journalistik den här veckan och använder oss som utgångspunkt av en artikel som Aftonbladets förre chefredaktör, Jan Helin, skrev den 21 januari 2016.
1 Diskutera
Läs igenom artikeln och diskutera i första hand citatet från den amerikanske journalisten Dan Rather: ”Journalister ska ta fram och publicera information som någon form av makt av någon anledning vill ska förbli okänd. Annan typ av information kan hanteras av andra.”
Länk till Jan Helins artikel på aftonbladet.se: Om Richard Aschberg och oberoende journalistik
Självklart innehåller tidningar, radio och tv mycket mer än granskande journalistik så där kanske Rather skjuter över målet, men vad som är viktigast prickar han säkert in. Eller?
2 Lokal granskning
Vad har din lokaltidning gjort då det gäller granskande journalistik? Det behöver inte röra sig om några stora grejor, för det är det sällan på lokal nivå. Det kan vara viktigt ändå!
Googla tidningens (tidningarnas) namn, eller den lokala radio/tv-kanalen och ordet granskning. Använd sökord som politik, ekonomi, etc. Har ni möjlighet så kontakta de lokala medierna och be dem medverka i er undersökning. I så fall kan de också bidra till diskussionen under punkt 1.
Diskutera sedan i klassen vilken inverkan journalistiken haft på ditt lokalsamhälle.
3 Skriv
Formulera dina tankar kring granskande journalistik. Är den viktig eller kan det kvitta?
Skriv en insändare eller krönika.
Följ gärna tipsen i de här länkarna:
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Svenska
Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll:
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
I kväll, måndagen den 25 januari, är det direktsänd Idrottsgala på Ericsson Globe i Stockholm. Då får vi reda på vilka idrottare som prisas, men också vem som får Radiosportens pris, Jerringpriset 2015, framröstat av svenska folket. Det är det som det här lektionsförslaget handlar om. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med Jerringpriset i dag eller senare under veckan.
A – introduktion
2015 ÅRS KANDIDATER
Sarah Sjöström, Johan Olsson, Zlatan Ibrahimovic, Charlotte Kalla och U21-landslaget i fotboll. Det är kandidaterna som i kväll gör upp om Radiosportens pris, Jerringpriset. Därmed har Sjöström möjlighet att försvara förra årets pris – och dessutom få en fin dubbel efter att ha fått Svenska Dagbladets Bragdguld i december. I den sista gallringen försvann Annika Billstam, orientering, Emma Dahlström, freeskiing, och Isabelle Gulldén, handboll. Det är fritt fram att rösta fram till måndag kväll. Läs mer hur röstningen går till.
VEM VAR SVEN JERRING?
Sven Jerring började sin långa radiokarriär på dåvarande Radiotjänst 1925 med att bland annat referera Vasaloppet. Här kan ni lyssna på hans första.
Under många år blev Sven Jerring sedan stilbildande för kommande radiopratare. Ett av hans mer odödliga referat är ”japaner, japaner” från OS-fotbollen 1936.
Förutom sport gjorde Jerring barnprogram, reportageserier, och referat från alla möjliga stora evenemang, oavsett om det handlade om olympiska spel eller nationella högtider. Sven Jerrings mest folkkära program var Barnens Brevlåda som sammanlagt sändes 1 785 gånger.
Radiolegendaren avled 1979 och samma år instiftade Radiosporten Jerringpriset till hans minne som en folkets utmärkelse för respektive års bästa idrottsprestation.
JERRINGPRISET 2015 – LÄR KÄNNA KANDIDATERNA
På Sveriges Radios hemsida presenteras kandidaterna. Där kan klassen också spela sig fram till en favorit. Detta kan göras både före eller efter galan. Vem skulle ha fått priset om klassen fått bestämma?
B – aktivitet
EGNA TEXTER
Låt klassen skriva texter med koppling till Idrottsgalan. Vi ger några elevförslag:
• Var prisutdelare
Välj den kandidat som du tycker är mest värd att vinna Jerringpriset. Tänk dig att du ska presentera henne/honom/laget under galan. Vad säger du? Vilka prestationer vill du lyfta? Skriv ner talet och framför det inför klassen.
• Skriv ett tacktal
Identifiera dig med din favorit … som förstås VINNER! Vad säger du i ditt tacktal? Skriv ner det och spela upp det inför klassen.
• Skriv en biografi
Lyssna på klippet på den kandidat som du tycker ska få priset och googla efter mer fakta. Berätta om din idrottsman, idrottskvinna eller lag.
• Skriv en insändare
Du kanske har åsikter om galan, om pristagarna, tacktalen och annat från galan. Skriv en insändare till din tidning och påverka andra.
C – fördjupning
HUR RAPPORTERAR VÅRA MEDIER FRÅN GALAN?
Läs flera nättidningar och gör jämförelser!
– Vad finns att läsa om själva galan – allt från nyheter till sensationer?
– Vad fick störst rubriker?
– Vilka bilder finns från galan? Återkommer några bildmotiv i flera tidningar?
– Det är många galor nu. Hur kul är de? Vilken betydelse har denna och andra galor för alla inblandade och för tittarna?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Under början av januari började tidningen Aftonbladet att publicera artiklar om fackförbundet Kommunal. Var historien slutar vet vi inte i skrivande stund. Att avslöja oegentligheter är förmodligen journalistikens viktigaste uppgift. Aftonbladets artiklar är ett utmärkt exempel på detta. I länder som Polen riskerar istället journalistiken att ställas på undantag. Granska, diskutera och skaffa er välgrundade åsikter.
1 Vad är det egentligen som Aftonbladet har grävt fram?
A. Hur tror du att journalisterna arbetat för att få fram alla fakta? Läs igenom AB:s artiklar och diskutera hur fakta kommit fram.
Länkar:
Aftonbladet granskar Kommunal, det senaste innehållet
B. Är det viktigt att journalister jobbar på det här sättet och avslöjar oegentligheter. Diskutera för och emot.
C. Medielandskapet förändras snabbt just nu och exempelvis dagstidningar har svårt att behålla annonsörer och får därför kanske svårt att överleva. Var ska man hitta seriös journalistik på Internet?
2 Hur långt får man gå?
A. Har Aftonbladet gått för långt i sina avslöjanden? Eller är det just det här som är journalistikens viktigaste uppgift? Diskutera!
B. Jakten på Håkan Juholt som en kort tid var ordförande i Socialdemokraterna var intensiv från mediernas sida. Titta på länkarna nedan och diskutera: Var detta något av ”allmänintresse” (ett centralt begrepp inom journalistiken) eller var det en privatsak för Håkan Juholt?
Länkar:
Så avslöjades Juholts fusk av Aftonbladet
Expressen, Svenska turister hörde Juholt håna partikamrater öppet
3 Vad händer egentligen i Polen?
A. Googla nyheter om Polens nya massmedielagar, läs och diskutera vad lagarna kommer att innebära.
Länkexempel: Dagens Nyheter, Ny medielag signerad i Polen
B. Vad skulle det innebära om lagarna infördes i Sverige? Diskutera!
C. Varje år kommer det en lista över världens länder från Transparency International som listar länderna beroende på hur mycket korruption det finns. Nummer ett på listan bedöms ha minst korruption. Eftersom fria, oberoende medier granskar just korruption är det kanske också en lista över de länder som har den bästa granskande journalistiken.
Ta en titt på listan och diskutera. Vad förvånar och vad förvånar inte? Var finns Polen? Kommer landet att hamna nedåt på listan nästa år?
Länk: Transparency International Corruption Index 2014
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.
A – introduktion
INLEDNING
Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.
UTSE BEVAKARE
Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.
VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari
Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?
B – aktivitet
LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR
Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.
Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)
C – fördjupning
Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Den stora invandringen under 2015 fick till följd att regeringen införde gränskontroller i november 2015. Den 4 januari i år förstärktes kontrollen med utökade ID-kontroller. Då följde även Danmark efter. Hur påverkar det här flyktingströmmen till Sverige? Vad tycker du? Följ nyheterna i ämnet!
1 Vad säger de som är för kontrollerna?
A. Vad innebär den svenska gränskontrollen? Skaffa dig faktabakgrund innan du skaffar dig åsikter!
Exempel:
http://www.svd.se/11-fragor-och-svar-om-granskontrollerna#sida-3
Migrationsverket, Så kan dansk gränskontroll påverka Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22035049.ab
Det finns säkert fler exempel!
B. Morgan Johansson och Anders Ygeman är ansvariga ministrar vad gäller införandet av gränskontroller. Granska deras uttalanden via tidningsklipp som citerar honom.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22047245.ab
http://www.sydsvenskan.se/sverige/johansson-har-varit-genuint-oroad/
http://www.di.se/artiklar/2016/1/4/morgan-johansson-valkomnar-danska-granskontroller/
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-infor-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
C. Vad säger Sverigedemokraterna?
Exempel:
https://sd.se/jimmie-akesson-kommenterar-regeringens-beslut-om-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
2 Vad har gränskontrollerna inneburit?
A. Har flyktingströmmen minskat?
Googla!
B. Hur påverkade det vanliga resenärer?
http://www.svd.se/id-kontrollerna-blir-nastan-omojligt-att-pendla
http://oresundsrevolutionen.se/2015/12/29/oresundsrevolutionen-vilka-ar-vi/
C. Följ utvecklingen!
https://www.facebook.com/oresundsrevolutionen/
Sök i nyhetsfloden!
3 Vad tycker du?
Skriv en insändar- eller debattartikel om vad du tycker.
Följ gärna anvisningarna här: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
Dagstidningarna är fulla av personer som på ett eller annat sätt har en roll i det lokala samhället, i Sverige eller internationell. Låt eleverna skriva fiktiva julhälsningar till utvalda, där de uttrycker sin tacksamhet eller tveksamhet för vad personerna gör eller har gjort.
A Introduktion
INLEDNING
Skriv fiktiva julhälsningar till personer som är aktuella i medierna. Välj en dagstidning, bläddra igenom den och berätta för eleverna om olika nyheter, där personer är inblandade. Diskutera vilken roll personen/personerna har och låt eleverna värdera deras insatser. Vad vill eleverna att det ska stå i deras julhälsningar?
B Aktivitet
SKRIV FIKTIVA JULHÄLSNINGAR
Låt eleverna fortsätta på egen hand, gärna i par. Samla senaste tidens dagstidningar, lokala/regionala/ riks, morgon – och kvällstidningar eller använd nättidningar. Det är inte nödvändigt med dagsfärska tidningar. Se till att alla har någon tidning att bläddra i, antingen i papper eller på nätet. Uppmana eleverna att först gå igenom tidningen och snabbläsa rubriker, bilder, bildtexter och ingresser, samtidigt som de markerar tänkbara personer att skriva julhälsningar till. För att få spridning på julhälsningarna kan varje elevpar få i uppgift att välja minst fyra personer/grupper av människor, från sporten, det lokala samhället, Sverige och utlandet. Innan de börjar skriva är det viktigt att de läser igenom artiklarna noga, så att de har sammanhanget klart för sig.
Uppmana eleverna att skriva personligt och göra fina julkort. Julhälsningarna kan innehålla:
• något om nyheterna
• någon fråga till personerna
• en uppmuntran
• en åsikt
• önskan om en GOD jul
Samla alla julhälsningar tillsammans med tidningsbilderna på lämplig vägg i klassrummet eller på skolan. Vika personer förtjänar en tomteluva? Inbjud till läsning!
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
Att vecka 50 blir en stor nyhetsvecka vet vi redan nu. Klimatmötet i Paris avslutas med förhoppningsvis ett bindande klimatavtal som ska bromsa uppvärmningen. I Stockholm välkomnar vi nobelpristagarna med stor fest. Vi kommer att kunna läsa om luciafirande och andra julförberedelser. Sporten går vidare precis som oförutsedda nyheter som vi inte vet något om ännu. Vi föreslår därför en veckobevakning, där eleverna berättar vad som händer under veckan. Vi ger också förslag på hur de kan fördjupa nyhetsarbetet.
AIntroduktion
INLEDNING
Ge eleverna ett exempel på hur veckobevakningen kan gå till. Välj en nyhet som intresserar dig. Sök på nätet och visa en bild som du tycker bäst beskriver själva nyheten. Berätta vad som hänt, var, när, vilka som är inblandade, hur det gick och varför det hände. Bestäm dig för en ”nyfikenfråga”, något som du vill veta mer om och som inte står i artikeln. Berätta för eleverna om din fråga och vad du fick reda på när du sökte svaret på den.
B Aktivitet
ELEVERNA VÄLJER VAR SIN NYHET ATT FÖRDJUPA SIG I
Låt eleverna arbeta på samma sätt som du med fokus på en nyhet och en nyhetsbild som illustrerar händelsen. Valet av nyheter kan vara fritt, men om du vill styra bevakningen så dela in klasser i olika redaktioner som sport, inrikes, utrikes och lokala nyheter.
Att tänka på:
• Ska eleverna söka nyheterna på nätet och/eller i papperstidningar?
• Ska arbetet ske i skolan eller hemma?
• Vilka medier kan de söka i?
• Bestäm hur de ska redovisa, muntligt med stödord eller skriftligt.
• Ska elevernas arbeten sparas på något sätt?
Elevernas ”nyfikenfrågor” kan kretsa kring:
• geografiska platser
• personer
• miljöer
• tidigare händelser
• orsaker och konsekvenser
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Kursplanen i samhällskunskap
• Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Nu är alla dagstidningar fulla av jul. Redaktionerna skriver mer än någonsin och annonsavdelningarna säljer och gör annonser för fullt. Vi har nu årets mest innehållsrika tidningar och det är förstås en guldgruva att ösa ur i undervisningen om advent och jul. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad ni kan göra av allt detta. Här ger vi ett förslag.
A Introduktion
INLEDNING
Vi föreslår att ni introducerar det här lektionsförslaget med att titta på det första avsnittet av årets julkalender, Tusen år till julafton 2015 och tillsammans läsa DN:s artikel Bister jul för barnen i årets julkalender. Kanske bli klassen inspirerad och vill se fler avsnitt tillsammans och efteråt diskutera hur det var förr?
BAktivitet
EN ALMANACKA I ADVENT OCH JUL
Traditionerna avlöser varandra i december och dagstidningarna bevakar hur det går till när vi firar. Samla på material ur dagstidningar och tillverka en advents- och julalmanacka. Fyll den med bilder, nyheter och klassens faktatexter som berättar om traditioner förr och nu. Den här uppgiften kan med fördel bli en följetong i klassen. Arbeta tillsammans eller gruppvis dag för dag. Diskutera julen som en glädjens högtid, men också hur den skapar överkonsumtion, utanförskap, stress och oro. Firar alla i klassen jul? Många muslimer firar inte jul. Varför?
Ge exempel på traditioner:
– som vi har skapat i vår tid.
– som vi firar nästan som man gjorde förr.
– som vi förändrat så att firandet passar oss bättre.
Till det här lektionsförslaget kan det vara bra att ha tillgång till papperstidningar. Då blir det enkelt att hitta illustrationer och fakta till almanackan.
På historiesajten.se finns kortfattad fakta om våra jultraditioner.
C Fördjupning
Julprat med prästen och imamen
Julen firas på många olika sätt beroende på religion, kultur och tradition inom familjen och bekantskapskretsen. Vissa firar inte alls jul. Prästen Lisa Fröberg gör det, medan julen för imamen Mahmut Ongun är en dag som alla andra. Hans ”jul” är ramadan.
Läs artikeln Julprat med prästen och imamen. Skriv ner några citat från Lisa och Mahmut som ger svar på varför de firar respektive inte firar jul, men också uttalanden som visar på tolerans.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte – historia
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.
Syfte – religion
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har
påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck
med anknytning till religiösa traditioner.
Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.
1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare
A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se
2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden
A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?
3 Vad säger man i Vanuatu?
Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.
A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Det är nästan exakt ett år kvar till nästa presidentval i USA. Valet hålls den 8 november 2016 men själva processen med primärval och debatter startar långt innan. Redan håller de olika kandidaterna på att profilera sig och får mycket uppmärksamhet i medierna.
Genom att följa processen fram till valet kan man lära sig mycket om amerikansk politik, en politik som också påverkar resten av världen.
1 Bakgrund USA-val
För att skaffa dig bakgrundsfakta om presidentval i USA så gå igenom vad som sker under tiden fram mot valet nästa år. Läs gärna följande länk: http://www.usaval.se
Följ också utvecklingen i våra viktigaste medier.
2 Demokrater
Demokraterna innehar presidentposten genom Barack Obama som vunnit de två senaste valen. Det innebär att han nu inte får ställa upp igen. Endast en gång i historien har en president i USA omvalts mer än två gånger. När var det? Och varför?
A. Gå igenom de demokratiska kandidaterna och ge korta fakta om var och en.
B. Vilken av kandidaterna skulle du föredra? Jämför gärna med svensk politik och försök att placera in ditt val i det svenska politiska systemet. Går det över huvud taget?
C. Vem blir demokraternas slutliga kandidat nästa år? Motivera dit val!
D. I amerikansk politik kallas den avgående presidenten ibland för ”A Lame Duck”. Förklara begreppet!
Förslag på länkar:
http://www.usaval.se/presidentkandidaterna/
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/presidentvalet-i-usa-har-ar-de-hetaste-kandidaterna
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=22370
http://www.svd.se/obama-allt-annat-an-en-lame-duck
http://qz.com/457693/barack-obamas-lame-duck-period-could-be-one-of-the-least-lame-ever/
http://2016.democratic-candidates.org
Det finns flera! Glöm inte bort de engelskspråkiga!
3 Republikaner
Republikanerna betraktas ofta som de mer konservativa i politiken. I de två senaste valen har de förlorat mot Barack Obama. Kandidaterna då hette John McCain (2008) och Mitt Romney (2012). Vilka blir det 2016?
A. Gå igenom de republikanska kandidaterna och ge korta fakta om var och en.
B. Vilken av kandidaterna skulle du föredra? Jämför gärna med svensk politik och försök att placera in ditt val i det svenska politiska systemet. Går det över huvud taget?
C. Vem blir republikanernas slutliga kandidat nästa år? Motivera dit val!
Länkar:
http://www.usaval.se/presidentkandidaterna/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/sakpolitik-i-fokus-i-republikanernas-debatt/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rekordmanga-republikaner-in-i-valkampen/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20545882.ab
http://2016.republican-candidates.org
Det finns flera! Glöm inte bort de engelskspråkiga!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor