Notisen är den mest komprimerade nyhetstexten. Den ska vara kort och informativ och ha ett enkelt språk, som effektivt och direkt berättar det viktigaste i en händelse. I det är lektionsförslaget ger vi förslag på hur ni i klassen kan analysera journalisternas notiser och hur eleverna kan skriva egna.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Introduktion

Notisen innehåller all fakta, som läsaren behöver för att förstå sammanhanget och bli informerad. Redan i inledningen ger den svar på flera av de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? Korta notiser ger läsaren en chans att snabbt ta del av många nyheter. Notisen kallas ibland för ”nyhetens pärla” eftersom den är kort och informativ och dessutom lätt att placera på en tidningssida.

Läs notiser

Om ni har tillgång till pappers- eller pdf-tidningar kan ni låta eleverna leta efter notiser för att sedan återberätta händelser.
– Diskutera om det finns notiser som eleverna hade velat ha mer information om.

– Varifrån kommer notiserna? Tidningens egna? Från nyhetsbyrån TT?

– På vilka sidor i tidningen hittar eleverna flest notiser?

– Finns notiser som hade fått större utrymme i en annan dagstidning?

Studera notisens struktur

Välj en välskriven och intressant notis och låt alla elever studera den. Be dem att i texten markera svaren på de sex journalistiska frågorna, Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och ta ställning till om den viktigaste informationen kommer först.

De kan ge förslag på andra sätt att inleda notisen. Resonera om det finns ytterligare fakta som journalisten troligen vet, men som inte kom med, eftersom det bara blev en notis.

Studera språket i notisen

Hur komprimerar reportern texten? Undersök hur han/hon:

• använder effektiva ord och formuleringar.

• delar in texten i stycken.

• varierar korta och längre meningar.

• undviker att upprepa samma ord.

Aktivitet

Skolnyhet blir notis

Journalister fokuserar sina berättelser på det allra viktigaste. En huvudregel är att skriva kort, klart och konkret. Det gör de bäst i en notis, som inte behöver vara längre än ett par meningar. Låt eleverna skriva på samma sätt och berätta om något som just hänt på skolan. Välj tillsammans en händelse som kunde blivit en nyhet i tidningen.

Bygg upp handlingen tillsammans

Svara skriftligt med hela meningar på dessa frågor:

– Vad har hänt?

– Vem eller vilka var inblandade?

– När hände det?

– Var hände det?

– Hur gick det till?

– Varför hände det?

Vad är viktigast att berätta?

Diskutera vilken fakta som är viktigast och därför bör inleda notisen. Låt eleverna ge förslag på i vilken ordning ni ska berätta vad som hänt. Numrera meningarna från ett till sex! Skriv i den ordningen!

Skriv tillsammans

Diskutera olika förslag och enas till slut om texten i klassens skolnotis. Tänk på att ni i enstaka meningar kan väva in flera av svaren på de sex frågorna. Läs notisen högt och fila på formuleringarna tills hela klassen är nöjd. Sätt rubrik! Vilken pressbild passar att illustrera er notis med?

Fördjupning

Från nyhetsartikel till notis

En notis kan vara en förkortning av en längre artikel. Låt eleverna arbeta på samma sätt. Börja med att i en nyhetsartikel stryka under svaren på frågorna: Vad? Var? När? Vem/vilka Hur? och Varför?

Svaren på frågorna utgör kärnan och ska finnas med i notisen. Låt eleverna arbeta på samma sätt som i skolnotisen.

De kan också tänka på dessa skrivråd:

• Skriv rakt på sak med det viktigaste först.

• Ge direkt information i en första kort mening.

• Hitta egna ord och formuleringar.

• Undvik fackuttryck.

• Var tydlig.

• Skriv kort, max 700 tecken.

• Undvik klockslag och datum.

Läs och förbättra notiserna

Sätt eleverna två och två för att diskutera varandras notiser i syfte att förbättra och hjälpa varandra. Vad är bra? Finns det andra sätt att formulera sig? Kunde notisen börjat på annat sätt? Kan man skriva mer koncentrerat? Skriv om tillsammans! Läs sedan upp notiserna för varandra i klassen.

Koppling till styrdokument

Svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp ochtexter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
  • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Texter

  • Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och
    språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk

  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Vi använder oss ofta av uttrycket “fake news” som ett samlingsord för allt vi misstror eller anser inte stämmer. Men i begreppet ryms allt från misstag till medveten desinformation, och däremellan finner vi satir, vinklade texter och sponsrat innehåll. För att försöka bringa lite ordning bland begreppen har EAVI – European Association for Viewers Interests – tagit fram ett utbildningsmaterial de kallar Beyond Fake News – 10 Types of Misleading News.

Materialet från EAVI är på engelska, men det faktablad som beskriver tio sorters vilseledande nyheter har tillsammans med Mediekompass översatts till svenska och finns att hämta i pdf-format här: EAVI Mer än fake news svenska

Här nedanför finner du sex stycken faktablad i pdf-format som kan skrivas ut – lämpligen i A3-format – och hängas upp i klassrummet när ni arbetar med nyheter, medier och journalistik. I enkla punkter tar de upp: Journalistens uppdrag, Vad blir en nyhet?, Grundlagsskyddet, Pressens regler, Källkritik samt Fem källkritiska frågor. Faktabladen fungerar som en enkel påminnelse och komplement till texterna i Publicistguiden.

Hämta Faktablad om medier här

Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?

Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.

Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.

Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Inledning

Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.

Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:

Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.

Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.

Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.

Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.

Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!

Moment 1

Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.

Moment 2 – studera er lokaltidning

Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.

Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:

  • Informera
  • Granska
  • Kommentera
  • Förmedla
  • Recensera

Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Moment 3 – tidningar i andra delar av landet

Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning

Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?

Moment 4 – om vi hade censur

Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.

Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”

Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?

Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?

Moment 5 – avslutande diskussion

Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:

  • Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
  • Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
  • Kan sociala medier göra journalistikens jobb?

(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)

Anpassning för olika årskurser

För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.

För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.

I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.

Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.

Länksamling

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

Mediekompass Publicistguiden

Mediekompass funktion Hitta din tidning

Publicistiska regelverket: Medieombudsmannen

I november varje år delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:

  • Årets Avslöjande
  • Årets Berättare
  • Årets Förnyare
  • Årets Röst
  • Lukas Bonniers Stora Journalistpris

På webbplatsen för Stora Journalistpriset hittar du alla nomineringar tillsammans med juryns motiveringar. Där finns också information om ett urval av tidigare pristagare.

Utgå från webbplatsen Stora Journalistpriset, och låt eleverna söka upp journalistik av en eller flera av de nominerade. Låt dem läsa och analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Beroende på vilket ämne man undervisar i kan informationen användas olika. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället, inom ramen för information och kommunikation i samhällskunskap. Det centrala innehållet för undervisning i svenska omfattar lässtrategier samt beskrivande, förklarande, utredande och argumenterande texter.

Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Grundskolan årskurs 4-6, Samhällskunskap: Centralt innehåll

Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Rättigheter och rättsskipning.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse […]

Samhällsresurser och fördelning
• Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation […]

Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. […] Hur individer och grupper kan påverka beslut […]

Grundskolan årskurs 4-6, Svenska: Centralt innehåll

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter […]. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Grundskolan årskurs 7-9, Samhällskunskap: Centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning
• De mänskliga rättigheterna […]
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Beslutsfattande och politiska idéer
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling […]

Grundskolan årskurs 7-9, Svenska: Centralt innehåll

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Gymnasiet, Samhällskunskap 1a1: Centralt innehåll

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna […]
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Gymnasiet, Samhällskunskap 1a2: Centralt innehåll

• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Gymnasiet, Svenska 1: Centralt innehåll

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Vad är en visselblåsare?

Visselblåsare är personer som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom organisationer – ofta genom att vända sig till pressen. De står upp för det de tycker är rätt trots att de ofta har väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden. I en debattartikel i Sydsvenskan hävdar Gunnar Johansson, professor i folkhälsovetenskap, att vi måste ge visselblåsare bättre skydd.

Olof Palmepriset, som går till någon som gjort en betydande insats i Olof Palmes anda, tilldelades 2019 Daniel Ellsberg med motiveringen: När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre militäranalytikern – världens viktigaste visselblåsare – väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här. I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

Mediers och informationsteknikens roll i samhället, inte minst ur demokratisk och politisk synvinkel, betonas i Skolverkets styrdokument för det centrala innehållet i samhällskunskap i såväl grundskolans senare år som på gymnasiet. Inom ämnet svenska i såväl grund- som gymnasieskola har informationssökning, källkritik och journalistiska texter sina givna platser.

Moment 1

Dela in eleverna i lagom stora grupper och låt varje grupp undersöka varsin visselblåsare. Det finns många exempel som man hittar med en enkel sökning på internet, men här är några förslag:

Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020

Moment 2

Låt eleverna söka information om de olika visselblåsarna. De ska särskilt söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna.

För detta moment är en källkritisk informationsinhämtning mycket viktig, eleverna måste värdera trovärdigheten hos sina källor. Kan man lita på information som kommer från de som visselblåsarna har avslöjat? Kan man lita på visselblåsarna själva?

Moment 3

Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Läraren avgör vilket som passar bäst. Följande punkter bör vara med i redovisningen:

Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade frågan om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Motivera ståndpunkterna!
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?

När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
Facebook
bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen”  kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.

A Introduktion

Vårt dagliga vatten

Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.

Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:

” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.

Alla har inte tillgång till vatten

Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.

Aktivitet

Vad skriver tidningarna om vatten?

Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat. 

Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.

• Vad har hänt? 

• Varför har det hänt? 

• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget? 

• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande? 

• Vad är bra? Dåligt? 

• Hur påverkar detta dig? 

• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss? 

• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?

Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för “vattenbevakning” under en period.

C Fördjupning

Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.

Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.

Länksamling

Världsvattendagen 

WaterAid

Vattenskolan

Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)

Koppling till skolans styrdokument. 

Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
    vi nyttjar den.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Årskurs 7–9

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
    konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
    källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
  • Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Årskurs 7–9

  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Vilka regler gäller egentligen för hur man får använda bilder, texter och musik när man till exempel ska göra ett skolarbete? Red ut begreppen för vem som får göra vad en gång för alla. Mediekompass särskilt framtagna quiz om upphovsrätt guidar dig i upphovsrättsdjungeln.

I Publicistguiden kan du läsa vidare om upphovsrätt: Upphovsrätt

Genomförande: 

Längst ned finner du länkar till det material som ska användas.

1. Läs texten om upphovsrätt tillsammans i klassen.

2. Starta quizet. I facit finns svar med motivering angiven men beroende på hur eleverna har resonerat så kan deras svar vara rätt trots att facit anger något annat. Kom då gemensamt fram till vad som verkar vara en rimlig bedömning genom att utgå från faktatexten (kopieringsunderlag 1) och motiveringarna i facit.

3. Samla ihop elevernas tankar:

  • Var det något svar som var förvånande?
  • Var det lätt eller svårt?
  • Var det något som var särskilt bra att få veta mer om?

4. Diskutera:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med att upphovsrätten finns?
  • Hur ofta tänker eleverna på att upphovsrätten finns och i vilka sammanhang?

Tips: Kanske kommer eleverna under punkt nummer fyra ovan in på olika situationer när de funderar över frågor som har koppling till upphovsrätten? Samla ihop deras funderingar. Låt dem sedan parvis försöka ta reda på svaret för vad som gäller i den situation de undrar över. Detta blir då en övning i informationssökning och källkritik.

Kopieringsunderlag

Faktatext om upphovsrätt – kopieringsunderlag 1

Kopieringsunderlag_Fakta upphovsrätt på nätet

Quiz om upphovsrätt – kopieringsunderlag 2

Kopieringsunderlag_Upphovsrättsquiz

Facit till quizet – kopieringsunderlag 3

Kopieringsunderlag_Upphovsrättsquiz_facit

Övningen är faktagranskad av Alexandra Lundvik, jurist på TU.

Koppling till skolans styrdokument

Ej uppdaterade med exempelvis skrivelser om digitalisering från sommaren 2018.

Lgr 11
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska
årskurs 7-9
Informationssökning och källkritik:

  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Läroplan för gymnasieskola 2011
Samhällskunskap
Undervisningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant.

Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

 

Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).

1Välj pristagare

Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.

Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.

2 Vem fick mest uppmärksamhet?

Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?

Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?

3Vad skriver utlandet?

Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.

Titta på:

Storbritannien

http://www.bbc.com

www.theguardian.com

www.independent.co.uk

http://www.thetimes.co.uk

USA

http://www.nytimes.com

http://www.sfgate.com

http://www.latimes.com

http://www.washingtonpost.com

Dela gärna upp uppgiften i klassen

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Engelska

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Gymnasiet

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.