Den 7 februari inleds de 24 vinterspelen i ryska Sotji och spelen kommer att dominera lektionstipsen den närmaste tiden. Rapporteringen från Ryssland kommer att belysa undervisningen i flera olika ämnen.
Som vanligt, är man beredd att säga, så finns det kontroversiella frågor inför spelen. Inte minst har man fokuserat på de ryska antigay-lagarna som bland annat innebär förbud mot ”propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga”. Detta är en formulering som ger utrymme för mer eller mindre vidlyftiga tolkningar.
Sätt dig in i problemet!

1 Inledning:

Läs bakgrundsartiklar för att skaffa er en bild av situationen. Här nedan finns ett antal bra exempel, men sök även i er(-a) lokala tidning(-ar) om de skrivit något.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/rysk-antigaylag-legitimerar-vald/

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/749699-rysslands-nya-lagar-kan-stoppa-homosexuella-i-os

http://www.dn.se/sport/putin-valkomnar-homosexuella-till-os/

Jämför den ryska lagen med denna svenska som den formuleras i Brottsbalkens 16:e kapitel, 8:e paragrafen:

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.
 Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Följ upp artikelläsningen med en diskussion. Formulera era åsikter!

2 Granska:

Följ svenska tidningar fram till, och under OS. Vad skriver de om just de här frågor? Inträffar det någon händelse som ytterligare aktualiserar detta?

3 Skriv:

Skriv en insändare där du formulerar dina åsikter! Bör svenska idrottare protestera öppet mot de ryska lagarna eller bör man inte lägga sig i? Koppla gärna till Emma Green-Tregaros ”protest” i Moskva.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Svenska

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.

1 Påverkas vi av reklam?

Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:

Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…

…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?

Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till? 
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?

Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:

  • Vilken är avsändaren för annonsen?
  • Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
  • Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
  • Hur påverkar det oss?
  • Väcker bilderna några associationer?
  • Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
  • Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
  • Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
  • Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
  • Vilka könsroller anspelar bilden på?

2 Granska årets reklam

Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:

  • Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
  • Vad verkar bli årets julklappar?
  • Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.

Diskutera resultaten i klassen.

Upplägg 1: Fredspriset

Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!

Länkar:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs

Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur

Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.

Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin

Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år?  Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet

Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?

Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och  tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

 

Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li

Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.

Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.

Upplägg 1:

Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.

Upplägg 2:

Följ upp kalendrarna! Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: http://mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/2008-nyheter/864-vad-aer-en-nyhet-477

Upplägg 3:

Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna: http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

 

1 En första lektion

Starta av med att ge eleverna en kortkurs i hur de ska skriva en bra nyhetsartikel. Var och en som har något att berätta kan skriva en bra nyhetsartikel. Förbered genom att hitta en bra nyhetsartikel som uppfyller de nedan beskrivna kriterierna.

A. Det går inte att berätta allt i en artikel, utan välj ut det du tycker är intressantast för läsaren och placera det i rubriken. En bra rubrik är nyckeln till att bli läst. Om rubriken är platt får du inga läsare alls. Kom dock ihåg att rubriken måste motsvara texten, annars blir läsaren bara besviken. Det går inte att överdriva i rubriken för att locka läsare!

B. Skriv en kort ingress som bara innehåller två meningar, varav en är ett pratminus. Nästan alla artiklar bygger på intervjuer så pratminus (citat) brukar det finnas gott om. Följ upp den vinkel du valt i rubriken så att läsaren hänger med.

C. Skriv en brödtext på cirka 1500-1800 tecken som innehåller minst tre pratminus, gärna fler. Diskutera hur mycket berättande text det ska finnas som kompletterar de olika citaten. Ofta är det lyckat att låta den som talar i texten berätta direkt till läsaren genom citat (pratminus). Om skribenten berättar för mycket ställer sig han/hon mellan berättaren i artikeln och läsarna.
Det är viktigt att berätta kort och koncist! Vi har stressade läsare och långa texter tenderar att inte bli lästa.
d. Diskutera igenom demonstrationsartikeln i stort. Vad är det som är bra, vad är mindre bra?

2 Granska!

Eleverna går igenom en eller flera tidningar (helst bör samtliga elever i klassen ha samma tidning framför sig!), exempelvis den egna lokaltidningen och letar efter riktigt bra artiklar, skrivna på ett sådant sätt att de griper tag i läsaren och behåller honom/henne kvar. Artiklar som inte blir för långrandiga utan håller sig till lagom antal ord.
Lista upp de tre bästa artiklarna i tidningen. Jämför resultaten i klassen. Sammanställ resultaten så att ni får klassens topp fem. Diskutera vad det är som gör artiklarna bra.

3 Skrivande

Skriv en egen artikel med rubrik, ingress och en brödtext som är mellan 1500 och 1800 tecken lång. Följ gärna upp med att låta eleverna läsa varandras artiklar och diskutera innehållet. Var noga med att framhålla det som är bra, hellre än att fokusera på bristerna!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan – svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasieskolan – svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. 

Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?

Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:

17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island

”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823

”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960

”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961

”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994

”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999

Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.

Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.

Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?

Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?

Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?

Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?

Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!

Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.

Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?

Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.

Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!

Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.

Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:

  • Vad handlar nyheten om?
  • På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
  • Varför valde du den?
  • Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
  • Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?

Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.

1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.