1 En första lektion
Starta av med att ge eleverna en kortkurs i hur de ska skriva en bra nyhetsartikel. Var och en som har något att berätta kan skriva en bra nyhetsartikel. Förbered genom att hitta en bra nyhetsartikel som uppfyller de nedan beskrivna kriterierna.
A. Det går inte att berätta allt i en artikel, utan välj ut det du tycker är intressantast för läsaren och placera det i rubriken. En bra rubrik är nyckeln till att bli läst. Om rubriken är platt får du inga läsare alls. Kom dock ihåg att rubriken måste motsvara texten, annars blir läsaren bara besviken. Det går inte att överdriva i rubriken för att locka läsare!
B. Skriv en kort ingress som bara innehåller två meningar, varav en är ett pratminus. Nästan alla artiklar bygger på intervjuer så pratminus (citat) brukar det finnas gott om. Följ upp den vinkel du valt i rubriken så att läsaren hänger med.
C. Skriv en brödtext på cirka 1500-1800 tecken som innehåller minst tre pratminus, gärna fler. Diskutera hur mycket berättande text det ska finnas som kompletterar de olika citaten. Ofta är det lyckat att låta den som talar i texten berätta direkt till läsaren genom citat (pratminus). Om skribenten berättar för mycket ställer sig han/hon mellan berättaren i artikeln och läsarna.
Det är viktigt att berätta kort och koncist! Vi har stressade läsare och långa texter tenderar att inte bli lästa.
d. Diskutera igenom demonstrationsartikeln i stort. Vad är det som är bra, vad är mindre bra?
2 Granska!
Eleverna går igenom en eller flera tidningar (helst bör samtliga elever i klassen ha samma tidning framför sig!), exempelvis den egna lokaltidningen och letar efter riktigt bra artiklar, skrivna på ett sådant sätt att de griper tag i läsaren och behåller honom/henne kvar. Artiklar som inte blir för långrandiga utan håller sig till lagom antal ord.
Lista upp de tre bästa artiklarna i tidningen. Jämför resultaten i klassen. Sammanställ resultaten så att ni får klassens topp fem. Diskutera vad det är som gör artiklarna bra.
3 Skrivande
Skriv en egen artikel med rubrik, ingress och en brödtext som är mellan 1500 och 1800 tecken lång. Följ gärna upp med att låta eleverna läsa varandras artiklar och diskutera innehållet. Var noga med att framhålla det som är bra, hellre än att fokusera på bristerna!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan – svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan – svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen om publicitetsreglerna
Ansvarig utgivare
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet.
- Sök i en dagstidning och leta efter nyheter där du tror att tidningen har utelämnat namn eller andra uppgifter som de antagligen känner till.
- Visa varandra och diskutera era exempel och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
- Samtala om hur ofta du och andra tänker på att vara ”ansvariga utgivare” när ni publicerar eller kommenterar i sociala medier? Är du en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
Sajter utan ansvarig utgivare
Idag finns det flera sajter på nätet där användarna står för den information som annars kommer från en redaktion eller yrkesverksamma journalister. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som har som motto ”Yttrandefrihet på riktigt”.
- Gör det någon skillnad i hur vi ser på innehållet att vi vet att det är användarna som producerar innehållet?
- Titta tillsammans på några aktuella exempel på Flashback. Hittar ni något som bryter mot Publicitetsreglerna?
Kopplingar till kursplan, ämnets syfte
Samhällskunskap i grundskolan
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?
Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:
17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island
”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823
”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960
”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961
”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994
”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999
Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!
Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?
Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.
Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!
Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.
Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:
- Vad handlar nyheten om?
- På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
- Varför valde du den?
- Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
- Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?
Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.
1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.
Gör så här
Låt eleverna läsa fritt i en aktuell tidning. Var och en väljer en artikel av intresse och läser igenom den. När eleverna läst färdigt tänker de sig att de skulle få besöka platsen/ personen som artikeln handlar om för att ställa kompletterande frågor om händelsen.
De skriver sina tre frågor på ett papper och anger vem/vilka de vill ställa frågorna till.
(Begränsa till 3 frågor för att träna prioritering)
Redovisning
Eleverna berättar summariskt vad artikeln handlar om och varför de valt den.
De redogör sedan för sina tre frågor.
Diskutera gemensamt
1. Vilka skäl kan finnas till att journalisten inte tagit upp de frågorna, som du vill ha svar på?
2. Vilken av dina frågor är allra viktigast? Varför?
3. Är frågorna bra formulerade (ger uttömmande svar och inte bara ja eller nej)? Om inte, går de att omformulera?
4. Skulle nyhetens värde öka om du fick svar på dina frågor? Förstasidesnyhet? Löpsedel?
Syfte
Tid, vikt, längd och hastighet är några enheter som vi använder för att beskriva vår vardag. För att information med dessa storheter ska ha någon relevans krävs att vi har en uppsättning hållpunkter som vi kan referera till.
Kursplanen för matematik anger som mål i slutet av femte skolåret att eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att
– kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider
– kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.
INLEDANDE UPPGIFTER
Uppskatta
Maria PH vann med 68 hundradels sekunder före tvåan Maria Riesch från Tyskland.
Låt klassen uppskatta och gissa hur lång tid detta är. Så lång tid som det tar:
– att blinka med ögat
– för ett suddgummi att trilla ner på golvet från skolbänken
– att säga ordet ”slalom” i vanlig samtalstid
– att resa sig upp helt och sätta sig ner igen
Naturligtvis duger inget av de fyra alternativen för exakt tidmätning, men alternativ ”slalom” ligger antagligen närmast. För att kunna göra jämförelser är det viktigt att eleverna tränas i att hitta hållpunkter, som referenspunkter.
FUNDERA
Låt eleverna i par fundera över vilka faktorer som kan tänkas påverka hur snabbt skidorna glider i en slalombacke. Vid redovisningen kan svaren sorteras under någon eller några av kategorierna friktion, lutning, vikt och temperatur.
DISKUTERA
I en intervju berättar Maria PH att hon även segrade i den mentala kampen mot sina egna tvivel.
Utgå från artikeln och diskutera i klassen vad självkänsla och självförtroende betyder för olika prestationer både i idrotts- och vardagssammanhang.
Länk
Maria PH vann överlägsen slalomseger http://www.dn.se/sport/maria-ph-vann-overlagsen-slalomseger-1.1217445
FÖRSLAG FÖR DEN SOM VILL ARBETA VIDARE:
HUR SNABBT ÅKTE ÖVRIGA TÄVLANDE?
I artikeln nedan finns en resultattabell som redovisar hur långt efter Maria PH de nio bästa åkarna kom.
- Träna addition med decimaltal och räkna ut sluttiden för de andra åkarna.
- Redovisa resultatet med ett stapeldiagram där Maria PH:s sätts till 0.
Aftonbladet: Maria PH tog första världscupsegern
EXPERIMENT 1
– Hur långt faller ett suddgummi på 68 hundradels sekund?
Låt eleverna i grupp undersöka hur långt ett suddgummi faller på 0,68 sekunder genom att prova att släppa det från olika nivåer. Jämför de olika gruppernas resultat. Vad kan tänkas påverka de olika experimentsituationerna? Kan hastigheten hos ett fallande suddgummi jämföras med hastigheten hos en slalomåkare?
EXPERIMENT 2
Låt eleverna i grupp undersöka hur snabbt ett suddgummi kanar längs ett papper med varierande lutningsgrad. Vid vilken lutning kanar inte suddgummit alls? Vid vilken lutning faller suddgummit från papperet? Låt eleverna komma på hur de kan redovisa lutningsgrad.
HITTA OCH SORTERA MÄTETAL
Låt eleverna parvis gå igenom tidningen och klippa ut eller anteckna tal med enhetsangivelse. Observera att talen kan förekomma både som siffror och med bokstäver. Därefter sorterar eleverna talen.
Vid redovisningen kan man fråga: ”Har någon hittat ett tal som handlar om pengar/vikt/längd/…? Gruppera elevernas svar och rubricera dem sedan.
Länkar:
Om alpin skidsport på Wikipedia
Nämnaren: Kristallklart på Sunnanäng
GP: Då vann Maria Pietilä Holmner den mentala kampen mot sig själv
METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.
- Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
- Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
- Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
- Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
- Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
- Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
- Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
- Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
- Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
- Hur skulle en skola vara som passade alla?
Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.
LÄNKAR
https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)
KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.