Det har varit lite gnissel mellan Sverige och Danmark när det gäller flyktingfrågan, den fråga som fortsätter att dominera både inrikes- och utrikesrapporteringen i svenska medier. Granska frågan och försök förstå bakgrunden till skillnaderna mellan länderna.
1 Jämför
Jämför Sveriges och Danmarks mottagande av flyktingar:
A. Hur många flyktingar tar Danmark emot jämfört med Sverige? Sök efter siffror i medierna.
B. Tänk på att Sverige har ungefär dubbelt så många invånare som Danmark. Ska det ha betydelse? Ska Sverige då ta emot fler?
C. I Danmark sitter Sverigedemokraternas motsvarighet, Dansk Folkeparti, i regeringen. Har det någon betydelse? Googla efter nyhetsröster som har synpunkter på det här.
D. Jämför Dansk Folkeparti med Sverigedemokraterna. Titta bland annat här:
• Dansk Folkeparti varnar SD
• ”Allmän acceptans av Dansk folkeparti”
Det finns många jämförelser! Googla: ”dansk folkeparti jämför sverigedemokraterna”
2 Vandringen
A. Det faktum att flyktingar och migranter började vandra längs vägen fick stor medieuppmärksamhet. Vad hände egentligen? Granska tidningsartiklar genom att googla:Danmark ”flyktingar vandrar”
B. Statsminister Löfven uttalade sig kritiskt om Danmarks hanterande av flyktingarna. Han sa: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar”. Vad menade han?
Länk
Löfven: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar
Det finns flera exempel!
3 Bevaka
Bevaka vad som händer i Danmark under veckan – och framöver. Följ medierna, sammanställ och diskutera fortsatta skillnader mellan Sveriges och Danmarks agerande. Förändras ländernas agerande?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:
http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/
2
Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.
Diskutera:
A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.
B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?
C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).
Diskutera skillnaden!
D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:
http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/
http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen
Och diskutera!
E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”
Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?
3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
1
Fakta: Kartlägg vägarna in i EU. Var försöker de ta sig över gränserna?
A. Läs så många nyhetsartiklar ni hinner och skriv ner var de skildrade flyktingarna tar sig in.
B. Försök att få koll på siffrorna. Hur många människor har kommit den senaste veckan, den senaste månaden, det senaste året?
C. Varifrån kommer flyktingarna och hur ser deras flyktväg fram till gränsen ut?
2
Vässa argumenten: Läs åsiktstexter om flyktingläget i Europa. Det innebär texter som ledare, insändare, debattartiklar och krönikor. Här kommer några exempel:
Ledare: http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vakna-kaplan-bokrisen-ar-har/
http://kkuriren.se/ledareasikter/ledare/1.2909182
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-flyktingspoket-gar-ater-genom-debatten/
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21301832.ab
Det finns många fler!
Insändare:
http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1809505-flyktingar-ska-fa-ett-vardigt-mottagande
http://www.ostrasmaland.se/insandare-debatt/en-halvprocent-av-jordens-flyktingar-kommer-till-europa/
http://norran.se/asikter/insandare/flyktingar-en-tillgang-for-oss-267741
http://vlt.se/asikt/debatt/1.3106470-for-manga-invandrare-for-att-integrera-alla
Det finns många fler!
Krönikor: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21282974.ab
http://www.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2808916-peter-hjorne-min-famn-ar-bade-liberal-och-vid
http://ceciliawikstrom.eu/kronika-i-nerikes-allehanda-skapa-sakra-vagar-for-flyktingar/
Sök efter fler exempel! Vad skrivs exempelvis i din egen lokala tidningar/tidningar?
3
Diskutera: Sammanställ det ni hittat i uppgift 2. Dela in i för eller emot flyktingmottagande. Sammanställ argumenten för och emot och diskutera. Har din uppfattning förstärkts eller förändrats?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Geografi
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld.
Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.
1 Ämnesfördjupning:
Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.
2 Kritisk granskning:
Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
3 Uttryck dig:
Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Sedan år 2005 är den 6 juni en helgdag. Tidigare kallades dagen Svenska flaggans dag men numera även Sveriges nationaldag. Är det bra att fira en nationaldag? Behövs den? Ta reda på mer om debatten kring nationaldagar och nationalism genom att följa med i medierna och/eller leta efter äldre inslag i debatten.
1 Samla in fakta
Ta reda på fakta om varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni – man brukar ange två skäl. Kanske hittar du äldre tidningsartiklar som ger en bra bakgrund.
Länkförslag:
Sveriges nationaldag på Nordiska museet
Det finns fler bra länkar. Sök!
Diskutera i klassen vad som är det viktigaste skälet till att fira den 6 juni.
2 Bra eller dåligt?
Många svenskar tycker att vi ska fira Sverige och vara stolta över vår nation och vår nationstillhörighet, medan andra är kritiska och tycker att nationalism är något dåligt. Vad tycker du? Sök bland medietexter och formulera dina argument. Här finns mycket att hämta bland olika bloggare. När du läst in dig så försök att lista fem goda argument för just din inställning. Avsluta med att jämföra i klassen och diskutera för och emot.
Länkförslag:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-ar-svenskarna-sa-daliga-pa-att-fira-nationaldagen
Försvar av dagen:
https://www.di.se/debatt/stark-den-nationella-gemenskapen/
https://www.expressen.se/gt/kronikorer/christer-el-mochantaf/darfor-borde-vi-fira–nationaldagen-i-dag/
Nyansering:
https://www.dn.se/kultur/per-svensson-alska-nationen-och-avsky-nationalismen/
Det finns fler länkar. Sök!
3 Skriv!
Vad tycker du om firandet av nationaldagen. Är det enbart positiva känslor eller känner du en viss tveksamhet. Formulera dina argument, skriv en krönika. Här hittar du lite enkla tips om hur du kan skriva:
Publicistguiden Kapitel 10: Journalistiskt skrivande
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Varje dag den senaste tiden har svenska medier rapporterat om oroligheter i det afrikanska landet Burundi. Ägna en stund åt detta avlägsna, och för oss ganska okända, land. Följ rapporteringen och lär er förstå vad som händer.
1 Skaffa fakta
Skaffa er fakta om landet Burundi. Geografiska, samhällsrelaterade och historiska fakta ger en bakgrund till dagens händelser.
Svenska freds: http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/burundi_0.pdf
Fakta om Burundi: http://www.globalis.se/Laender/Burundi
Aktuella länkar:
DN Oppositionsledare mördad i Burundi
Södermanlands Nyheter Oppositionsledare mördad i Burundi
GP Nya sammandrabbningar i Burundi
ETC 100 000 människor har flytt Burundi i panik
Det finns fler länkar, sök!
Efter att ha sökt och läst – diskutera situationen i Burundi.
2 Jämför
Korruption anges ofta som ett problem i afrikanska länder. Var hittar du Burundi på Transparency Internationals lista över världens länder?
Länk: http://www.transparency.org/cpi2014/results
a. Varför ligger Burundi så långt ner?
Länk: http://fufkorrespondenterna.com/2012/04/21/de-som-tar-fran-de-fattiga/
Sök fler länkar!
b. Jämför Burundi med andra centralafrikanska länder på TI:s lista.
c. Det tidigare så härjade grannlandet Rwanda skiljer sig markant från Burundi. Varför är det så?
Länk: http://www.svd.se/naringsliv/rwanda-har-inte-glomt-men-gar-vidare_8144734.svd
Sök fler länkar!
3 Skriv
Skriv en nyhetsartikel om Burundi som innehåller det du tycker är viktigast. Använd gärna citat du skaffat från andra håll och använd dem som om du intervjuat personerna i fråga. Använd även de fakta ni fått fram i uppgift 2. Var noga med din rubrik, den visar vad du tycker är viktigast.
Här får du råd hur du ska skriva din artikel: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Jämför era artiklar i klassen och diskutera vad ni själva tror om utvecklingen i landet. Och självfallet, fortsätt följa nyhetsflödet från det centralafrikanska landet!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
I veckan avgörs årets Melodifestival i Wien. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna. Det blir geografi med aktualitet samt skriftlig redovisning.
1 Europas geografi
Här hittar du samtliga deltagande länder: Artisterna som är klara för Eurovision song contest 2015
Passa på att granska länderna och lista dem efter följande kriterier:
a. Störst till ytan
b. Flest invånare
c. Topp tio ”rikaste”. Lista efter BNP/capita. Fakta finns här: ekonomifakta.se
eller här om ni föredrar denna mätmetod: http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare
d. De tio ”fattigaste”. Lista efter BNP/capita
Leta gärna fler källor, jämför och diskutera de olika mätmetoderna.
2 Länderanalys
Lista de länder som placerade sig topp tio i Wien. Jämför med dina listor över de tio ”rikaste” och de tio ”fattigaste” deltagarna. Finns det något samband, någon korrelation? Det finns kanske inget som talar för att det skulle finnas ett samband men det kunde ändå vara av intresse att undersöka saken! Satsar de rika, som har större möjligheter att göra det, på att vinna? Satsar de fattiga på att vinna för att skapa uppmärksamhet kring det egna landet?
Diskutera resultatet!
3 Skriv en artikel
Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.
Länk: Att skriva en nyhetsartikel http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Geografi
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Den 7 maj går Storbritannien till val. Det blir ett extra intressant val och liknar på många sätt valen i flera andra europeiska val. Följ utvecklingen och resultatet i medierna.
Förutsättningar: För att täcka hela uppgiften bör ni ha tillgång till papperstidningar från dagarna innan valet samt dagarna efter, men huvudsaken är att ni har tillgång till tidningarnas nätsidor.
Att starta med:
dn.se ”Valet i Storbritannien 2015”
1 Partierna
Traditionellt domineras brittisk politik av två partier, Tories (De konservativa) och Labour.
a. Vad skiljer Tories och Labour? Vilka är deras viktigaste valfrågor?
b. Liknar skillnaderna mellan Tories och Labour skillnaden mellan vänster och höger i svensk politik?
c. I Storbritannien har de enmansvalkretsar. Vad innebär det?
2 Outsiders
Två outsiders deltar i årets val, UKIP och SNB (Scottish National Party)
a. Vad står UKIP för? Vilka är deras viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
b. Vilka är SNB:s viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
c. Hur påverkar SNB:s resultat Labours resultat i Skottland?
3 Hur blev resultatet?
Sök upp resultatet i tidningarna. Varför gick det som det gick?
a. Läs analyser och försök skapa dig en bild av varför det gick som det gick.
b. Hur gick det för Eukip? Analysera deras resultat.
c. Hur gick det för SNP och övriga partier i Skottland? Analysera resultatet.
d. Stämmer det med de odds som fanns några dagar innan valet?
braodds.com ”Nästa parlamentsval i Storbritannien”
http://www.braodds.com/nasta-parlamentsval-i-storbritannien#
e. Om valresultatet hade räknats om efter vårt valsystem hur hade det påverkat läget i brittiska parlamentet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Natten mellan den 24 och 25 april 1915, för exakt ett hundra år sedan inleddes det som skulle bli ett folkmord på armenier inom det Ottomanska riket. Det som är kvar idag av det riket är Turkiet. Bevaka medierna under den här veckan. Vad skrivs om detta fortfarande öppna sår i regionen?
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Uppgift 3 tar något längre tid.
1 Diskutera
Sätt er in i vad folkmordet egentligen innebar.
Granska:
Forum för levande historia, Folkmordet 1915
http://www.folkmordet1915.se
Det finns fler länkar, googla!
Diskutera det ni fått fram.
2 Ta reda på mer
Det är fortfarande så gott som tabu att prata om ”händelserna 1915” i Turkiet än mindre att erkänna att ett folkmord ägt rum.
Länkar:
Europaportalen, Turkiet beklagar folkmord på armenier
Aftonbladet, Turkisk vrede över ”folkmordsstaty”
Det finns fler länkar, googla!
A. Sök efter mer material och diskutera innebörd av begreppet folkmord.
B. Varför vill inte dagens Turkiet erkänna att ett folkmord ägt rum? Det har ju gått 100 år!
C. Hur har ett land som Rwanda behandlat arvet efter folkmordet på tutsier 1994? Har försök till försoning gjorts?
Länk:
Forum för levande historia, 20 år efter folkmordet i Rwanda
Det finns fler länkar, googla!
3 Folkmordet i svensk press
Sök och samla artiklar i svensk press som behandlar folkmordet 1915. Finns ämnet behandlat i åsiktstexter, dvs ledare, debattartiklar eller insändare?
Diskutera texterna ni samlat och löst och svara på:
1. Var det rätt av Sverige att erkänna att ett folkmord begåtts? Eller var det ”bara” ett inbördeskrig?
2. Borde Turkiet erkänna folkmordet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.
1 Vad skrevs om mötet i Panama City?
Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.
Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.
Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!
Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt
http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html
http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba
2 Ta reda på bakgrunden
För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen
Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd
Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?
3 Uttryck din åsikt!
När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.
Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf
En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
- Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Historia
- Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
- Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Svenska
- Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Historia
- Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Svenska
- Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.