Det här är det sista lektionsförslagen före påskhögtiden. Vi återkommer med nästa lektionsförslag vecka 14, den 4 april. Därför presenterar vi här ett ”smörgåsbord” med olika förslag med koppling till påskhögtiden, årstiden våren och fotbollsserier med allsvenskan som startar den 2 april. Vi hoppas att något av dessa ska inspirera dig till att arbeta med dagstidningar i undervisningen.
A – introduktion
1. PÅSKHÖGTIDEN
Det här lektionsförslagen ligger redan på hemsidan, så detta är bara en påminnelse. Med hjälp av Bibelns berättelse om vad som hände Jesus under påsken vill vi att eleverna ska skriva en nyhetsartikel, som om korsfästelsen skedde i år.
Läs mer: Påsk, utrikeskorre i Jerusalem
2. VÅREN
När blir det vår? Hämta fakta på SMHI:s hemsida.
Där kan ni bland annat läsa …
• att den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.
• att starten på våren inte får ske före den 15 februari.
• att våren omfattar månaderna mars, april och maj.
Nyfiken på våren
Samla på nyheter om våren. Sortera nyheterna efter innehåll, till exempel nyheter om fåglar, djur, växter, väder, bakslag, friluftsliv och andra grupperingar som klassen finner lämpliga. Läs och berätta och gör en fördjupning kring varje nyhet. Det kan vara allt från en enda ”nyfiken-fråga” till ett större fördjupningsämne. Bevaka kontinuerligt och anslå studierna på lämpligt sätt.
Jämför vårens ankomst och framfart
När kom/kommer våren till orten där eleverna bor? Välj också en ort söder eller norr om skolan som jämförelse. Om eleverna väljer var sin ort kan de välja en plats där de har släkt eller vänner, för att på så sätt känna mer för orten.
Jämför:
– temperatur
– dag och natt
– solens uppgång och nedgång, Här kan ni se solens uppgång och nedgång i Sveriges kommuner.
– nederbörd
– …
Skapa diagram och illustrera med bilder hämtade från nät- och papperstidningar. Tänk också på att nättidningarna har dagliga meteorologiska uppgifter. Vilken dagstidning finns i jämförelseorten? Vad händer där? Passa på att lära känna platsen lite bättre!
3. FOTBOLLSALLSVENSKAN
Allsvenskan och Superettan är först ut med sina seriespel och spelar sina första matcher den 2 april. Två veckor senare sätter damerna och Division1 Norra och Södra igång. Finns det fotbollsspelare i klassen? När börjar deras seriespel och var kan man följa dem?
I detta lektionsförslag ger vi exempel på hur eleverna utifrån spelscheman kan orientera sig på Sverigekartan och i närmiljön.
Här kan klassen läsa mer om seriespelet för Sveriges bästa fotbollsspelare.
Första spelomgången
Titta på vilka lag som ingår i den serie ni vill arbeta med.
– Vilka lag möter vem?
– Vilka lag har bortamatch? Välj var sitt lag och fördela serien i klassen.
– Hur långt måste bortalagen åka? Sök antal kilometer på nätet. Det finns flera sajter som snabbt och lätt visar det. Här är ett exempel.
– Hur går färdvägen? Vilka orter måste de passera?
– Vad händer på orten som laget ska besöka? Kolla i nättidningen! Skriver tidningen något inför matchen? Vad?
– Hur gick matchen? Vad skriver respektive tidning? Jämför!
Hur långt åkte respektive lag tur och retur? Skapa en tabell som toppar med laget som reste längst. Ange orter och antal kilometer.
Hur långt reser ditt favoritlag under säsongen?
Klicka fram ditt favoritlag i spelschemat och räkna ut hur många kilometer laget åker tur och retur till sina bortamatcher.
– Hur många kilometer blir det i medeltal?
– Vilka lag ligger längst bort? Visa i en tabell och eller i ett stapeldiagram.
Gör speciallistor
Följ serien och gör tabeller och diagram på:
– bästa målgörare
– mest gjorda mål
– mest insläppta mål
– mest poäng
– …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll
Religion
Årskurs 4-6
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Svenska
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Geografi
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Matematik
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 1-3
Biologi
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
I helgen som gick presenterades vinnarna i tävlingen Årets Bild 2016. Svenska pressfotografer prisades i olika kategorier för skickligt utförda yrkesprestationer. Analysera vinnarbilder och lär av pressfotografer!
A – introduktion
BAKGRUND
Pressfotografernas Klubb har sedan 1942 inbjudit till Sveriges största fototävling. I helgen som gick utsågs vinnarna i Årets Bild 2016 på kulturhuset Spira i Jönköping.
Årets Bild har vuxit sig till nya rekordnivåer de senaste åren, något som understryks av det ökande antalet tävlingsbilder och fotografer. Uppmärksamheten är stor såväl lokalt som nationellt.
Tävlingens främsta syfte är att främja bildjournalistik. De fotografer som årligen belönas visar prov på stor kunnighet med deras betydelsefulla arbeten. Årets Bild är inte bara en tävling utan även en bro mellan allmänheten och svensk bildjournalism.
Juryns sammansättning är unik varje år. Jurymedlemmarna kommer i år från Danmark, Norge och Sverige och fungerar oberoende av varandra.
Källa: http://www.aretsbild.se/om-oss-2/
ANALYSERA VINNARBILDER TILLSAMMANS I KLASSEN
På Årets bilds hemsida finns samtliga vinnare med juryns motiveringar. Här kan man också välja att klicka fram alla vinnarbilder bild för bild, om man inte från början vill visa juryns motiveringar.
Förslag på arbetsgång
1. Välj en eller flera vinnarbilder och presentera dessa en i taget för klassen utan juryns motivering.
Låt eleverna
• berätta vad de ser på bilden.
• berätta vilken känsla bilden ger.
• leta efter detaljer som förstärker bilden.
• ge förslag på i vilket sammanhang bilden togs.
• ge förslag på vad fotografen vill berätta med sin bild.
• ge förslag på varför juryn prisar bilden.
2. Visa juryns motivering och jämför med elevernas förslag. Berätta vem som tagit bilden och om det finns en koppling till någon dagstidning.
3. Fortsätt på samma sätt med fler bilder om det finns tid till det.
B – aktivitet
ELEVERNA VÄLJER EGNA ATT ANALYSERA
Låt eleverna arbeta på sätt som vid introduktionen, men nu självständigt. Fördela gärna de bilder som du tycker är angelägna att analysera och prata om. Avsluta med redovisningar som eleverna förbereder och ansvarar för. Som en extrauppgift kan eleverna gå vidare till vinnartidningarna och läsa vad de skriver om utmärkelserna.
C – fördjupning
GRANSKA LOKALTIDNINGENS PRESSBILDER
• Hur bra pressbilder finns i elevernas lokaltidningar?
Gör en veckogranskning! Ge tummen upp för bra bilder och tummen ner för dåliga. Motivera varför.
• Hur ser tidningens bildredaktion ut?
Kontrollera vem eller vilka som tar pressbilderna. Har tidningen egna fotografer eller använder de sig av frilansfotografer eller tidningens reportrar?
Tyvärr väljer många dagstidningar att säga upp sina pressfotografer för att istället låta de skrivande reportrarna ta sina egna bilder och bli något av multijournalister. Dessa ska både kunna skriva, ta bilder och i vissa fall även redigera.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Bildanalys
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
I det här lektionsförslaget ska eleverna skriva notiser om Vasaloppet, inte i första hand om det som händer nu, utan hur allt började. De ska göra resurs om Gustav Vasa rolls i loppet, hur idén till det första Vasaloppet föddes och hur det till slut blev ett lopp. För de som vill veta mer om dagens tävlingar finns en fördjupningsuppgift.
A – introduktion
OM VASALOPPET
På Vasaloppets hemsida finns all information om Vasaloppet. På startsidan finns en karta som visar hela sträckningen och längre ner på sidan en lista på alla de lopp som arrangeras utefter sträckningen. Vilka tävlingar intresserar eleverna? Vad mer vill eleverna veta? Sök runt på sidan!
VASALOPPETS HISTORIA
Läs tillsammans Så började allt.
Vad hände:
• 1520 – 1523?
• 10 – 11 februari 1922?
• 5 mars 1922?
• 19 mars 1922?
Stanna upp och ställ frågor allt eftersom ni läser.
VAD HÄNDE MER I DECEMBER 1520?
Läs gärna också förhistorien till Gustavs flykt.
ÅKTE VERKLIGEN GUSTAV ERIKSSON SKIDOR?
Hembygdsforskaren Gubb Tage Bevring menar att Gustav Vasa aldrig åkte skidor mellan Mora och Sälen. Det skriver DN i en artikel från 2010. Läs den och ta fundera på om hans historia är den rätta. Kanske är det denna version eleverna ska tro på?
B – aktivitet
SKRIV NOTISER
Ovanstående årtal och datum berättar om hur Vasaloppet började. Dessa händelser kan bli underlag för ett notisskrivande. Välj en och samma händelse eller låt eleverna ta ansvar för var sin händelse. De ska förflytta sig bakåt i tiden och skriva som om det nyss hänt.
ATT SKRIVA NOTISER
De sex journalistiska frågorna utgör basen i berättandet. En notis ska ge svar på:
VAD som hänt?
NÄR det hände?
VAR det hände?
VEM eller VILKA som var inblandade?
VARFÖR det hände?
HUR det gick till?
Tips för skrivandet
– Uppmana eleverna att med fullständiga meningar svara på de sex frågorna.
– När de börjar skriva ska berätta det viktigaste i notisens första meningen. Markera bland svaren vad som är viktigast. Det kan vara fakta som finns i flera meningar. Börja notisen med detta!
– Vad bör komma sedan och vad ska avsluta notisen? Försök att få med all fakta från elevernas meningar.
– Tänk på att notisen ska ”hålla ihop” som en röd tråd.
– När eleverna är klara har de skrivit en notis på tre – fyra meningar, med varvade korta och långa meningar.
– Detta är ett exempel på en av tidningens kortare notiser. Naturligtvis kan en notis vara längre.
– De flesta notiser skrivs i preterium och saknar oftast pratminus, citat.
– Avsluta med en rubrik som har täckning i notisen.
– Se hur journalister formulerar rubriker i nät- och papperstidningar.
Låt eleverna diskutera och bearbeta sina notiser med någon i klassen. Avsluta med att lyssna på varandra.
C – fördjupning
SKAPA ETT COLLAGE OM VASALOPPET FÖRR OCH NU
För den som vill fortsätta arbetet med Vasaloppet finns gott om ”trådar” att dra i. Några exempel:
– Nyhetsbevaka 2016 års Vasalopp.
– Varifrån kommer kranskulla och kransmas?
– Det finns många berättelser om Gustavs äventyr i Dalarna. En av dessa finns på Vasaloppets hemsida.
– Skriv porträttporträtt eller faktarutor på segrare.
– …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Svenska
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Vi har tidigare haft lektionsförslag kring flyktingfrågan och återkommer här med ett nytt. Sedan den stora anstormningen i slutet av 2015 har flera länder infört åtgärder för att minska flyktingströmmen. Vad händer i krigsområdena? Vad gör EU? Vad gör enskilda länder? Vad anser och gör våra politiker i Sverige?
A – introduktion
SENASTE NYTT OM FLYKTINGAR
Det händer mycket inom flyktingfrågan och det kan vara värt att återkomma och ge en bild av dagsläget i Sverige, I Europa och i de krigshärjade områdena. Välj en sajt som har samlat sina nyheter kring flyktingfrågan och visa listan av nyheter kring flyktingfrågan. Välj någon att läsa tillsammans i klassen. Detta arbete kan göras med hjälp av nyhetssajten Omni.
Omni är en svensk mobil nyhetsapp och webbtidning som sammanfattar vad olika nyhetssajter skriver om aktuella nyhetshändelser. Varje nyhetssida i Omni inleds med en notis skriven av Omni:s redaktörer, följd av länkar till utvalda artiklar i andra webbtidningar med olika perspektiv på samma händelse, på svenska, engelska och ibland andra språk. Även faktabakgrund från andra webbplatser kan vara inlänkad på samma nyhetssida. (Källa Wikipedia)
Efter din inledning föreslår vi att elever arbetar vidare på egen hand. Gå igenom listan av nyheter och låt eleverna vara med och välja vilka nyheter de vill läsa och berätta om. Gruppera gärna nyheterna:
• Sveriges flyktingpolitik med röster från olika partier
• EU:s politik och enskilda länders i Europa
• Krigsnyheter
• Människor på flykt
• Övriga flyktingnyheter
Sträva efter korta muntliga redovisningar där eleverna berättar det allra viktigaste. Försök istället att redovisa så många nyheter som möjligt. Det finns många att välja mellan … och det kommer ständigt nya.
Uppmana eleverna är värdera och reflektera kring alla nyheter som presenteras i klassen genom att med korta meningar visa vad de gillar/ ogillar/inte förstår. Vi tror att i varje nyhet finns något som eleverna gillar, men också sådant som de ogillar eller inte förstår. Låt varje elev lista sina åsikter och undringar. Använd elevernas synpunkter och undringar och diskutera nyheterna som en avslutning av redovisningarna eller efter varje nyhet.
B – aktivitet
FRAMTIDA ÖNSKERUBRIKER PÅ WEBBEN
Avsluta arbetet med att varje elev formulerar en webbrubrik som visar något av det de helst vill se i flyktingfrågan. Det finns gott råd hur man skriver rubriker på webben. Här är några:
• Nio punkter hur man skriver en bra rubrik
• Sju tips för att skriva bra rubriker för webben
• Att skriva bra rubriker – hur gör man?
Låt eleverna motivera sina rubriker. Anslå sedan dessa och gruppera rubrikerna efter vad i flyktingfrågan de handlar om.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SAMHÄLLSKUNSKAP
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.
A – introduktion
LÄR AV PRESSFOTOGRAFER
Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.
– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.
EN LITEN BILDSKOLA
Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.
– Undvik att ställa upp folk framför kameran.
– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.
– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.
– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.
– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.
– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.
– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.
– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.
– Försök att hitta ett budskap i bilden.
– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.
B – aktivitet
DAGS ATT FOTOGRAFERA
Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.
TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.
– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.
– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.
– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.
– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?
– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Årskurs 1-3
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
I lördags startade Melodifestivalen. Den första deltävlingen gick i Göteborg och fortsätter nu till Malmö, Norrköping och Gävle med andra chansen i Halmstad och final i Stockholm. Det här lektionsförslaget har mer fokus på dessa städer än på själva tävlingen och de artister som ställer upp i årets tävling. Passa på att studera några svenska städer utifrån den mycket populära Melodifestivalen!
A – introduktion
DELTÄVLING 1 i GÖTEBORG
Gör en kort tillbakablick på tävlingen i Göteborg. Se hur journalisterna på lokaltidningen Göteborgs-Posten bevakade tävlingen. Lyssna gärna på segerintervju med favoriten Ace Wilder och överraskningen Robin Bengtsson som blev Melodifestivalens första finalister och läs mer om tävlingen på Från ”Idol” till Melodifinal. Segerintervjun ligger under Mest sett på gp.se.
VAD VET ELEVERNA OM GÖTEBORG?
För ett samtal om staden Göteborg. Vad vet eleverna? Hur många har varit där? Kanske bor dina elever där? Samla fakta med hjälp av elevernas förkunskaper och fyll på med mer genom att söka på nätet eller i någon lärobok.
VAD HÄNDER I GÖTEBORG?
Läs nättidningen tillsammans och sök nyheter som berättar något om hur det är i Göteborg. Vad skriver dagens tidning och vad kan vi läsa om helgen som gått? Klicka på ”GÖTEBORG” för att få de lokala nyheterna. Vad handlar de nyheter om som verkar vara aktuella nu?
FRÖKENS FINGELS FRÅGESPALT
Läs tillsammans valda delar av GP:s frågespalt, Fröken Fingels frågespalt, eller ge grupper av elever var sin fråga att återberätta. ”Karin Fingal”, besvarar frågor från förvirrade läsare som känner att de behöver guidning i det göteborgska.
B – aktivitet
DELTÄVLINGARNA GÅR VIDARE
Nästa stad är Malmö. Sedan fortsätter turnén till Norrköping, Gävle, Halmstad och Stockholm. Arbeta på samma sätt som ni gjorde med Göteborg. Bestäm hur arbetet ska gå till. Ska hela klassen vara aktiv i varje stad eller tänker ni er en stafettpinne som går vidare till nya grupper av elever?
Här är nättidningarna i respektive stad.
Malmö – Sydsvenskan
Norrköping – Norrköpings Tidningar
Gävle – Arbetarbladet
Halmstad – Hallandsposten
Stockhlm – Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
C – fördjupning
MERA OM STÄDER
Fortsätt att studera andra städer och platser i Sverige utifrån nyhetsflödet. Gör studierna till en kontinuerlig nyhetsbevakning baserad på aktuella händelser. Skapa en Sverigekarta med fakta och klipp från svenska dagstidningar. Här hittar ni samtliga dagstidningar i Sverige.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Geografi
Kommentarmaterial
Namngeografi
För att kunna orientera sig i sin omvärld behöver eleverna under alla årskurser bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram med fokus på namn och lägen. En sådan referensram innefattar namn och lägen på länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner, orter och andra geografiska objekt som eleven möter i undervisningen och i vardagen.
Inlärningen av namn ska inte ses som fristående moment i undervisningen, utan de bör vara återkommande inslag som kan integreras i all geografiundervisning. Kursplanen specificerar inte exakt vilka namn som alla elever ska lära sig eftersom aktuella händelser och processer förändrar vilka namn som kan vara mest relevanta att känna till.
Efter veckan som gått vet vi, att vi får en åldersgräns för sociala medier, att en otäck mygga sprider sjukdomar i Brasilien och andra länder, att Sverige tänker skicka tillbaka upp till 80 000 asylsökande flyktingar och att FN inlett fredssamtal om Syrien. Ja, listan kan göras lång. Men vad händer denna vecka och vad kan eleverna lära sig av det? Om det handlar veckans lektionsförslag.
A – Introduktion
TILLBAKABLICK PÅ VECKANS HÄNDELSER
Inled lektionen med ett nyhetssamtal kring veckans som gått. Välj några nyheter att prata om, eller ta hjälp av nedanstående kryss och quiz. Håll fokus på ”Man lär sig något nytt varje dag”. Ge bakgrund och annan fakta till nyheterna.
Presstationen – Ett korsord med tio frågor kring veckans nyheter.
Lilla aktuellt – Ett quiz med sju självrättande frågor.
Denna introduktion syftar till att ge eleverna en modell för kunskapssökande, som de själva praktisera under kommande vecka eller senare när det passar i undervisningen.
B – Aktivitet
”MAN LÄR SIG NÅGOT NYTT VARJE DAG”
Ta en lektion i anspråk för nyhetssökning i olika nättidningar och/eller papperstidningar. Uppmana eleverna att söka med fokus på ny kunskap, ”Det visste jag inte”. Vi föreslår att varje elev söker enskilt, för att på så sätt poängtera att det handlar om ny kunskap för var och en. Vid redovisningarna berättar eleverna om sina nyheter och vad de lärt av dessa, men också vad de inte förstod eller skulle vilja veta mer om. Fortsätt att ge bakgrund och fakta på samma sätt som du gjorde när du introducerade lektionen.
C – Fördjupning
TEMATISKA STUDIER
Vilka av elevernas nyheter väckte störst nyfikenhet? Om tid och intresse finns föreslår vi att ni fortsätter att fördjupa er i dessa för att nå mer kunskap.
Låt eleverna ställa frågor till sina nyheter. Kanske tycker du att elevernas frågor inte är de ”rätta” och bäst formulerade? Men elevernas medvetenhet om hur kunskap nås, kan öka genom det egna frågandet. Skapa ett lärande klimat genom att stimulera, uppmuntra, utmana och provocera.
Så kan det gå till:
Ställ frågor:
• för att utvärdera elevernas kunskaper och utveckling.
• för att utmana elevernas tänkande och för att hjälpa eleverna att sortera sina tankar.
• Vad tycker du är viktigt? – för att lära mer om eleverna.
• Hur tänker du? – för att stimulera eleverna att lösa ett problem.
• Hur kommer det sig att …?
Frågorna kan vara:
• reproducerande:
Vad? Vem? Var? När?
• reflekterande
Hur? Varför?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Syfte Naturkunskap
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
I kväll, måndagen den 25 januari, är det direktsänd Idrottsgala på Ericsson Globe i Stockholm. Då får vi reda på vilka idrottare som prisas, men också vem som får Radiosportens pris, Jerringpriset 2015, framröstat av svenska folket. Det är det som det här lektionsförslaget handlar om. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med Jerringpriset i dag eller senare under veckan.
A – introduktion
2015 ÅRS KANDIDATER
Sarah Sjöström, Johan Olsson, Zlatan Ibrahimovic, Charlotte Kalla och U21-landslaget i fotboll. Det är kandidaterna som i kväll gör upp om Radiosportens pris, Jerringpriset. Därmed har Sjöström möjlighet att försvara förra årets pris – och dessutom få en fin dubbel efter att ha fått Svenska Dagbladets Bragdguld i december. I den sista gallringen försvann Annika Billstam, orientering, Emma Dahlström, freeskiing, och Isabelle Gulldén, handboll. Det är fritt fram att rösta fram till måndag kväll. Läs mer hur röstningen går till.
VEM VAR SVEN JERRING?
Sven Jerring började sin långa radiokarriär på dåvarande Radiotjänst 1925 med att bland annat referera Vasaloppet. Här kan ni lyssna på hans första.
Under många år blev Sven Jerring sedan stilbildande för kommande radiopratare. Ett av hans mer odödliga referat är ”japaner, japaner” från OS-fotbollen 1936.
Förutom sport gjorde Jerring barnprogram, reportageserier, och referat från alla möjliga stora evenemang, oavsett om det handlade om olympiska spel eller nationella högtider. Sven Jerrings mest folkkära program var Barnens Brevlåda som sammanlagt sändes 1 785 gånger.
Radiolegendaren avled 1979 och samma år instiftade Radiosporten Jerringpriset till hans minne som en folkets utmärkelse för respektive års bästa idrottsprestation.
JERRINGPRISET 2015 – LÄR KÄNNA KANDIDATERNA
På Sveriges Radios hemsida presenteras kandidaterna. Där kan klassen också spela sig fram till en favorit. Detta kan göras både före eller efter galan. Vem skulle ha fått priset om klassen fått bestämma?
B – aktivitet
EGNA TEXTER
Låt klassen skriva texter med koppling till Idrottsgalan. Vi ger några elevförslag:
• Var prisutdelare
Välj den kandidat som du tycker är mest värd att vinna Jerringpriset. Tänk dig att du ska presentera henne/honom/laget under galan. Vad säger du? Vilka prestationer vill du lyfta? Skriv ner talet och framför det inför klassen.
• Skriv ett tacktal
Identifiera dig med din favorit … som förstås VINNER! Vad säger du i ditt tacktal? Skriv ner det och spela upp det inför klassen.
• Skriv en biografi
Lyssna på klippet på den kandidat som du tycker ska få priset och googla efter mer fakta. Berätta om din idrottsman, idrottskvinna eller lag.
• Skriv en insändare
Du kanske har åsikter om galan, om pristagarna, tacktalen och annat från galan. Skriv en insändare till din tidning och påverka andra.
C – fördjupning
HUR RAPPORTERAR VÅRA MEDIER FRÅN GALAN?
Läs flera nättidningar och gör jämförelser!
– Vad finns att läsa om själva galan – allt från nyheter till sensationer?
– Vad fick störst rubriker?
– Vilka bilder finns från galan? Återkommer några bildmotiv i flera tidningar?
– Det är många galor nu. Hur kul är de? Vilken betydelse har denna och andra galor för alla inblandade och för tittarna?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.
A – introduktion
INLEDNING
Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.
UTSE BEVAKARE
Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.
VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari
Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?
B – aktivitet
LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR
Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.
Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)
C – fördjupning
Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Dagstidningarna är fulla av personer som på ett eller annat sätt har en roll i det lokala samhället, i Sverige eller internationell. Låt eleverna skriva fiktiva julhälsningar till utvalda, där de uttrycker sin tacksamhet eller tveksamhet för vad personerna gör eller har gjort.
A Introduktion
INLEDNING
Skriv fiktiva julhälsningar till personer som är aktuella i medierna. Välj en dagstidning, bläddra igenom den och berätta för eleverna om olika nyheter, där personer är inblandade. Diskutera vilken roll personen/personerna har och låt eleverna värdera deras insatser. Vad vill eleverna att det ska stå i deras julhälsningar?
B Aktivitet
SKRIV FIKTIVA JULHÄLSNINGAR
Låt eleverna fortsätta på egen hand, gärna i par. Samla senaste tidens dagstidningar, lokala/regionala/ riks, morgon – och kvällstidningar eller använd nättidningar. Det är inte nödvändigt med dagsfärska tidningar. Se till att alla har någon tidning att bläddra i, antingen i papper eller på nätet. Uppmana eleverna att först gå igenom tidningen och snabbläsa rubriker, bilder, bildtexter och ingresser, samtidigt som de markerar tänkbara personer att skriva julhälsningar till. För att få spridning på julhälsningarna kan varje elevpar få i uppgift att välja minst fyra personer/grupper av människor, från sporten, det lokala samhället, Sverige och utlandet. Innan de börjar skriva är det viktigt att de läser igenom artiklarna noga, så att de har sammanhanget klart för sig.
Uppmana eleverna att skriva personligt och göra fina julkort. Julhälsningarna kan innehålla:
• något om nyheterna
• någon fråga till personerna
• en uppmuntran
• en åsikt
• önskan om en GOD jul
Samla alla julhälsningar tillsammans med tidningsbilderna på lämplig vägg i klassrummet eller på skolan. Vika personer förtjänar en tomteluva? Inbjud till läsning!
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.