Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.
A – introduktion
LÄR AV PRESSFOTOGRAFER
Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.
– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.
EN LITEN BILDSKOLA
Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.
– Undvik att ställa upp folk framför kameran.
– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.
– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.
– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.
– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.
– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.
– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.
– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.
– Försök att hitta ett budskap i bilden.
– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.
B – aktivitet
DAGS ATT FOTOGRAFERA
Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.
TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.
– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.
– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.
– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.
– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?
– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Årskurs 1-3
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
I lördags startade Melodifestivalen. Den första deltävlingen gick i Göteborg och fortsätter nu till Malmö, Norrköping och Gävle med andra chansen i Halmstad och final i Stockholm. Det här lektionsförslaget har mer fokus på dessa städer än på själva tävlingen och de artister som ställer upp i årets tävling. Passa på att studera några svenska städer utifrån den mycket populära Melodifestivalen!
A – introduktion
DELTÄVLING 1 i GÖTEBORG
Gör en kort tillbakablick på tävlingen i Göteborg. Se hur journalisterna på lokaltidningen Göteborgs-Posten bevakade tävlingen. Lyssna gärna på segerintervju med favoriten Ace Wilder och överraskningen Robin Bengtsson som blev Melodifestivalens första finalister och läs mer om tävlingen på Från ”Idol” till Melodifinal. Segerintervjun ligger under Mest sett på gp.se.
VAD VET ELEVERNA OM GÖTEBORG?
För ett samtal om staden Göteborg. Vad vet eleverna? Hur många har varit där? Kanske bor dina elever där? Samla fakta med hjälp av elevernas förkunskaper och fyll på med mer genom att söka på nätet eller i någon lärobok.
VAD HÄNDER I GÖTEBORG?
Läs nättidningen tillsammans och sök nyheter som berättar något om hur det är i Göteborg. Vad skriver dagens tidning och vad kan vi läsa om helgen som gått? Klicka på ”GÖTEBORG” för att få de lokala nyheterna. Vad handlar de nyheter om som verkar vara aktuella nu?
FRÖKENS FINGELS FRÅGESPALT
Läs tillsammans valda delar av GP:s frågespalt, Fröken Fingels frågespalt, eller ge grupper av elever var sin fråga att återberätta. ”Karin Fingal”, besvarar frågor från förvirrade läsare som känner att de behöver guidning i det göteborgska.
B – aktivitet
DELTÄVLINGARNA GÅR VIDARE
Nästa stad är Malmö. Sedan fortsätter turnén till Norrköping, Gävle, Halmstad och Stockholm. Arbeta på samma sätt som ni gjorde med Göteborg. Bestäm hur arbetet ska gå till. Ska hela klassen vara aktiv i varje stad eller tänker ni er en stafettpinne som går vidare till nya grupper av elever?
Här är nättidningarna i respektive stad.
Malmö – Sydsvenskan
Norrköping – Norrköpings Tidningar
Gävle – Arbetarbladet
Halmstad – Hallandsposten
Stockhlm – Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
C – fördjupning
MERA OM STÄDER
Fortsätt att studera andra städer och platser i Sverige utifrån nyhetsflödet. Gör studierna till en kontinuerlig nyhetsbevakning baserad på aktuella händelser. Skapa en Sverigekarta med fakta och klipp från svenska dagstidningar. Här hittar ni samtliga dagstidningar i Sverige.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Geografi
Kommentarmaterial
Namngeografi
För att kunna orientera sig i sin omvärld behöver eleverna under alla årskurser bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram med fokus på namn och lägen. En sådan referensram innefattar namn och lägen på länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner, orter och andra geografiska objekt som eleven möter i undervisningen och i vardagen.
Inlärningen av namn ska inte ses som fristående moment i undervisningen, utan de bör vara återkommande inslag som kan integreras i all geografiundervisning. Kursplanen specificerar inte exakt vilka namn som alla elever ska lära sig eftersom aktuella händelser och processer förändrar vilka namn som kan vara mest relevanta att känna till.
Efter veckan som gått vet vi, att vi får en åldersgräns för sociala medier, att en otäck mygga sprider sjukdomar i Brasilien och andra länder, att Sverige tänker skicka tillbaka upp till 80 000 asylsökande flyktingar och att FN inlett fredssamtal om Syrien. Ja, listan kan göras lång. Men vad händer denna vecka och vad kan eleverna lära sig av det? Om det handlar veckans lektionsförslag.
A – Introduktion
TILLBAKABLICK PÅ VECKANS HÄNDELSER
Inled lektionen med ett nyhetssamtal kring veckans som gått. Välj några nyheter att prata om, eller ta hjälp av nedanstående kryss och quiz. Håll fokus på ”Man lär sig något nytt varje dag”. Ge bakgrund och annan fakta till nyheterna.
Presstationen – Ett korsord med tio frågor kring veckans nyheter.
Lilla aktuellt – Ett quiz med sju självrättande frågor.
Denna introduktion syftar till att ge eleverna en modell för kunskapssökande, som de själva praktisera under kommande vecka eller senare när det passar i undervisningen.
B – Aktivitet
”MAN LÄR SIG NÅGOT NYTT VARJE DAG”
Ta en lektion i anspråk för nyhetssökning i olika nättidningar och/eller papperstidningar. Uppmana eleverna att söka med fokus på ny kunskap, ”Det visste jag inte”. Vi föreslår att varje elev söker enskilt, för att på så sätt poängtera att det handlar om ny kunskap för var och en. Vid redovisningarna berättar eleverna om sina nyheter och vad de lärt av dessa, men också vad de inte förstod eller skulle vilja veta mer om. Fortsätt att ge bakgrund och fakta på samma sätt som du gjorde när du introducerade lektionen.
C – Fördjupning
TEMATISKA STUDIER
Vilka av elevernas nyheter väckte störst nyfikenhet? Om tid och intresse finns föreslår vi att ni fortsätter att fördjupa er i dessa för att nå mer kunskap.
Låt eleverna ställa frågor till sina nyheter. Kanske tycker du att elevernas frågor inte är de ”rätta” och bäst formulerade? Men elevernas medvetenhet om hur kunskap nås, kan öka genom det egna frågandet. Skapa ett lärande klimat genom att stimulera, uppmuntra, utmana och provocera.
Så kan det gå till:
Ställ frågor:
• för att utvärdera elevernas kunskaper och utveckling.
• för att utmana elevernas tänkande och för att hjälpa eleverna att sortera sina tankar.
• Vad tycker du är viktigt? – för att lära mer om eleverna.
• Hur tänker du? – för att stimulera eleverna att lösa ett problem.
• Hur kommer det sig att …?
Frågorna kan vara:
• reproducerande:
Vad? Vem? Var? När?
• reflekterande
Hur? Varför?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Syfte Naturkunskap
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
I kväll, måndagen den 25 januari, är det direktsänd Idrottsgala på Ericsson Globe i Stockholm. Då får vi reda på vilka idrottare som prisas, men också vem som får Radiosportens pris, Jerringpriset 2015, framröstat av svenska folket. Det är det som det här lektionsförslaget handlar om. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med Jerringpriset i dag eller senare under veckan.
A – introduktion
2015 ÅRS KANDIDATER
Sarah Sjöström, Johan Olsson, Zlatan Ibrahimovic, Charlotte Kalla och U21-landslaget i fotboll. Det är kandidaterna som i kväll gör upp om Radiosportens pris, Jerringpriset. Därmed har Sjöström möjlighet att försvara förra årets pris – och dessutom få en fin dubbel efter att ha fått Svenska Dagbladets Bragdguld i december. I den sista gallringen försvann Annika Billstam, orientering, Emma Dahlström, freeskiing, och Isabelle Gulldén, handboll. Det är fritt fram att rösta fram till måndag kväll. Läs mer hur röstningen går till.
VEM VAR SVEN JERRING?
Sven Jerring började sin långa radiokarriär på dåvarande Radiotjänst 1925 med att bland annat referera Vasaloppet. Här kan ni lyssna på hans första.
Under många år blev Sven Jerring sedan stilbildande för kommande radiopratare. Ett av hans mer odödliga referat är ”japaner, japaner” från OS-fotbollen 1936.
Förutom sport gjorde Jerring barnprogram, reportageserier, och referat från alla möjliga stora evenemang, oavsett om det handlade om olympiska spel eller nationella högtider. Sven Jerrings mest folkkära program var Barnens Brevlåda som sammanlagt sändes 1 785 gånger.
Radiolegendaren avled 1979 och samma år instiftade Radiosporten Jerringpriset till hans minne som en folkets utmärkelse för respektive års bästa idrottsprestation.
JERRINGPRISET 2015 – LÄR KÄNNA KANDIDATERNA
På Sveriges Radios hemsida presenteras kandidaterna. Där kan klassen också spela sig fram till en favorit. Detta kan göras både före eller efter galan. Vem skulle ha fått priset om klassen fått bestämma?
B – aktivitet
EGNA TEXTER
Låt klassen skriva texter med koppling till Idrottsgalan. Vi ger några elevförslag:
• Var prisutdelare
Välj den kandidat som du tycker är mest värd att vinna Jerringpriset. Tänk dig att du ska presentera henne/honom/laget under galan. Vad säger du? Vilka prestationer vill du lyfta? Skriv ner talet och framför det inför klassen.
• Skriv ett tacktal
Identifiera dig med din favorit … som förstås VINNER! Vad säger du i ditt tacktal? Skriv ner det och spela upp det inför klassen.
• Skriv en biografi
Lyssna på klippet på den kandidat som du tycker ska få priset och googla efter mer fakta. Berätta om din idrottsman, idrottskvinna eller lag.
• Skriv en insändare
Du kanske har åsikter om galan, om pristagarna, tacktalen och annat från galan. Skriv en insändare till din tidning och påverka andra.
C – fördjupning
HUR RAPPORTERAR VÅRA MEDIER FRÅN GALAN?
Läs flera nättidningar och gör jämförelser!
– Vad finns att läsa om själva galan – allt från nyheter till sensationer?
– Vad fick störst rubriker?
– Vilka bilder finns från galan? Återkommer några bildmotiv i flera tidningar?
– Det är många galor nu. Hur kul är de? Vilken betydelse har denna och andra galor för alla inblandade och för tittarna?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.
A – introduktion
INLEDNING
Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.
UTSE BEVAKARE
Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.
VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari
Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?
B – aktivitet
LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR
Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.
Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)
C – fördjupning
Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Dagstidningarna är fulla av personer som på ett eller annat sätt har en roll i det lokala samhället, i Sverige eller internationell. Låt eleverna skriva fiktiva julhälsningar till utvalda, där de uttrycker sin tacksamhet eller tveksamhet för vad personerna gör eller har gjort.
A Introduktion
INLEDNING
Skriv fiktiva julhälsningar till personer som är aktuella i medierna. Välj en dagstidning, bläddra igenom den och berätta för eleverna om olika nyheter, där personer är inblandade. Diskutera vilken roll personen/personerna har och låt eleverna värdera deras insatser. Vad vill eleverna att det ska stå i deras julhälsningar?
B Aktivitet
SKRIV FIKTIVA JULHÄLSNINGAR
Låt eleverna fortsätta på egen hand, gärna i par. Samla senaste tidens dagstidningar, lokala/regionala/ riks, morgon – och kvällstidningar eller använd nättidningar. Det är inte nödvändigt med dagsfärska tidningar. Se till att alla har någon tidning att bläddra i, antingen i papper eller på nätet. Uppmana eleverna att först gå igenom tidningen och snabbläsa rubriker, bilder, bildtexter och ingresser, samtidigt som de markerar tänkbara personer att skriva julhälsningar till. För att få spridning på julhälsningarna kan varje elevpar få i uppgift att välja minst fyra personer/grupper av människor, från sporten, det lokala samhället, Sverige och utlandet. Innan de börjar skriva är det viktigt att de läser igenom artiklarna noga, så att de har sammanhanget klart för sig.
Uppmana eleverna att skriva personligt och göra fina julkort. Julhälsningarna kan innehålla:
• något om nyheterna
• någon fråga till personerna
• en uppmuntran
• en åsikt
• önskan om en GOD jul
Samla alla julhälsningar tillsammans med tidningsbilderna på lämplig vägg i klassrummet eller på skolan. Vika personer förtjänar en tomteluva? Inbjud till läsning!
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
Att vecka 50 blir en stor nyhetsvecka vet vi redan nu. Klimatmötet i Paris avslutas med förhoppningsvis ett bindande klimatavtal som ska bromsa uppvärmningen. I Stockholm välkomnar vi nobelpristagarna med stor fest. Vi kommer att kunna läsa om luciafirande och andra julförberedelser. Sporten går vidare precis som oförutsedda nyheter som vi inte vet något om ännu. Vi föreslår därför en veckobevakning, där eleverna berättar vad som händer under veckan. Vi ger också förslag på hur de kan fördjupa nyhetsarbetet.
AIntroduktion
INLEDNING
Ge eleverna ett exempel på hur veckobevakningen kan gå till. Välj en nyhet som intresserar dig. Sök på nätet och visa en bild som du tycker bäst beskriver själva nyheten. Berätta vad som hänt, var, när, vilka som är inblandade, hur det gick och varför det hände. Bestäm dig för en ”nyfikenfråga”, något som du vill veta mer om och som inte står i artikeln. Berätta för eleverna om din fråga och vad du fick reda på när du sökte svaret på den.
B Aktivitet
ELEVERNA VÄLJER VAR SIN NYHET ATT FÖRDJUPA SIG I
Låt eleverna arbeta på samma sätt som du med fokus på en nyhet och en nyhetsbild som illustrerar händelsen. Valet av nyheter kan vara fritt, men om du vill styra bevakningen så dela in klasser i olika redaktioner som sport, inrikes, utrikes och lokala nyheter.
Att tänka på:
• Ska eleverna söka nyheterna på nätet och/eller i papperstidningar?
• Ska arbetet ske i skolan eller hemma?
• Vilka medier kan de söka i?
• Bestäm hur de ska redovisa, muntligt med stödord eller skriftligt.
• Ska elevernas arbeten sparas på något sätt?
Elevernas ”nyfikenfrågor” kan kretsa kring:
• geografiska platser
• personer
• miljöer
• tidigare händelser
• orsaker och konsekvenser
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Kursplanen i samhällskunskap
• Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Nu är alla dagstidningar fulla av jul. Redaktionerna skriver mer än någonsin och annonsavdelningarna säljer och gör annonser för fullt. Vi har nu årets mest innehållsrika tidningar och det är förstås en guldgruva att ösa ur i undervisningen om advent och jul. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad ni kan göra av allt detta. Här ger vi ett förslag.
A Introduktion
INLEDNING
Vi föreslår att ni introducerar det här lektionsförslaget med att titta på det första avsnittet av årets julkalender, Tusen år till julafton 2015 och tillsammans läsa DN:s artikel Bister jul för barnen i årets julkalender. Kanske bli klassen inspirerad och vill se fler avsnitt tillsammans och efteråt diskutera hur det var förr?
BAktivitet
EN ALMANACKA I ADVENT OCH JUL
Traditionerna avlöser varandra i december och dagstidningarna bevakar hur det går till när vi firar. Samla på material ur dagstidningar och tillverka en advents- och julalmanacka. Fyll den med bilder, nyheter och klassens faktatexter som berättar om traditioner förr och nu. Den här uppgiften kan med fördel bli en följetong i klassen. Arbeta tillsammans eller gruppvis dag för dag. Diskutera julen som en glädjens högtid, men också hur den skapar överkonsumtion, utanförskap, stress och oro. Firar alla i klassen jul? Många muslimer firar inte jul. Varför?
Ge exempel på traditioner:
– som vi har skapat i vår tid.
– som vi firar nästan som man gjorde förr.
– som vi förändrat så att firandet passar oss bättre.
Till det här lektionsförslaget kan det vara bra att ha tillgång till papperstidningar. Då blir det enkelt att hitta illustrationer och fakta till almanackan.
På historiesajten.se finns kortfattad fakta om våra jultraditioner.
C Fördjupning
Julprat med prästen och imamen
Julen firas på många olika sätt beroende på religion, kultur och tradition inom familjen och bekantskapskretsen. Vissa firar inte alls jul. Prästen Lisa Fröberg gör det, medan julen för imamen Mahmut Ongun är en dag som alla andra. Hans ”jul” är ramadan.
Läs artikeln Julprat med prästen och imamen. Skriv ner några citat från Lisa och Mahmut som ger svar på varför de firar respektive inte firar jul, men också uttalanden som visar på tolerans.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte – historia
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.
Syfte – religion
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har
påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck
med anknytning till religiösa traditioner.
30 november – 11 december samlas världens länder i Paris till COP21. Alla hoppas på att länderna ska kunna komma överens om ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal där den globala uppvärmningen ska ligga så långt under två grader som möjligt. Alla medier har börjat sin rapportering inför mötet och det ger oss i skolan en möjlighet till en aktuell bild av läget för vår planet och vilka möjligheter vi har att bromsa uppvärmningen.
AIntroduktion
INLEDNING
Om knappt en vecka inleds FN:s klimatmöte i Paris, där kungen tillsammans med en rad andra regenter, presidenter och statsministrar deltar vid invigningen för att markera vikten av lyckade förhandlingar. Inför detta fick Svenska Dagbladet en intervju med honom. Klimatet är en av de frågor som står kungen närmast och under intervjun presenterade hkungen en av sina idéer för att minska den globala uppvärmningen. Vilken? Läs artikeln!
Låt eleverna också fundera på vad de kan bidra med utifrån: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.
BFördjupning
LÄRARLEDDA LEKTIONER OM KLIMATMÖTET
Tidningsredaktioner och andra medier har redan nu lagt ut massor av informativa sajter inför klimatmötet. Välj och vraka och använd dessa i undervisningen! Vi tipsar här om några sajter med det finns fler. De flesta dagstidningar bevakar, var och en på sitt sätt, om inte annat med TT-material.
• Sveriges Radio: Guider till klimatmötet
• Sveriges Radio: Jordens uppvärmning till två grader nu halvvägs
• Svenska Yle: Nio frågor om klimatmötet i Paris
CAktivitet
ELEVERNA NYHETSBEVAKAR INFÖR, UNDER OCH EFTER MÖTET
Sätt eleverna på klimatspaning och ge tid till deras redovisningar. Sortera deras nyheter, förslagsvis:
• drabbade av klimatet
• hotade av klimatförändringar
• goda förslag, möjliga att genomföra
• uttalanden från makthavare
• händer under mötet
• händer utanför möteslokalerna
• aktioner, demonstrationer med mera
• resultat av mötet
• eftersnack
RAPPORTSKRIVANDE
Låt eleverna avsluta sin bevakning med en rapportskrivning som kan innehålla följande:
• kort redovisning om själva mötet
• vilken roll Sverige och andra länder hade
• resultat av mötet, lyckat – misslyckat, varför – varför inte
• vad ett eventuellt avtal innehåller
• hur globaliseringen kommer att påverkas av de beslut som fattades eller inte fattades
• fick mötet godkänt eller icke godkänt? Varför – varför inte?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i biologi
Årskurs 4-6
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Terrordåden i Paris genomsyrade mediebevakningen under hela helgen. Det är svårt att tro att våra elever inte känner till vad som hände. Det här lektionsförslaget fokuserar på hur vi kan samtala med våra elever och besvara deras eventuella frågor.
A – introduktion
INLEDNING
Informationsflödet från terrordåden i Paris är minst sagt rikligt. Utgå från en lämplig sajt till exempel en TT-artikel i lokaltidningen som sammanfattar händelserna på ett konkret och sakligt sätt eller samtala med eleverna utan att läsa något av allt det som skrivits under helgen. Syftet med den här lektionen är inte att gå djupt in i vad som hände, utan att ge elever en möjlighet att ställa frågor om de känner oro och behöver förklaringar på det som skett.
VAD SKA VI TÄNKA PÅ NÄR VI SAMTALAR MED VÅRA ELEVER?
Metro har intervjuat Malin Alfvén, barn- och föräldrapsykolog och ger här sina råd samtidigt som hon säger: ”Vi kanske helst vill undvika det, men det ska vi absolut inte göra”.
• Det viktigaste är att svara på barnens frågor och göra det så ärligt som möjligt.
• Förneka inte att du själv är rädd.
• Berätta inte för mycket detaljer, men väldigt konkret om det går.
• Uppmana barnen att komma med egna frågor. Om man märker att barnen vet att något hemskt har hänt kan man fråga hur de tänker.
• Förklara att det finns ”tokiga människor” med ”tokiga idéer” som gör sådant här. Diskutera gärna vad det kan vara för tokiga idéer.
I Svenska Dagbladet kan vi läsa om vad Rädda Barnen tycker att vuxna ska tänka på.
”Rädda barnen menar att även barn som inte själva har drabbats av en tragisk händelse eller katastrof som den i Paris kan stå med många frågor och känna oro. Rädda Barnen skriver att det viktigaste som vuxen är att försöka förmedla trygghet till sitt barn som kanske sett tragedin på nyheterna eller hört vuxna prata. Som förälder kan man tänka på följande”.
Dessa råd vänder sig till föräldrar, men kan säkert också vara till hjälp i en klassrumssituation.
• Var ärlig.
• Tänk på att barnens frågor kan komma på andra sätt en genom en verbal fråga. Exempelvis kan tankar illustreras genom lek. Lyssna in alla frågor, även dem som inte uttalas.
• Svara så enkelt och så konkret som möjligt på barnens frågor.
• Överös inte med vuxendetaljer och skilj på dina egna och barnets känslor.
• Tänk på att din egen oro oftast har starkare påverkan på barnet än bilderna och berättelserna i sig.
• Det är nödvändigt att barnen får veta att världen är både bra och dålig men att vuxna försöker göra saker och ting bättre.
• Lova inte barnen att ingenting kan hända dem, om de skulle fråga om detta.
• Anpassa svaren efter barnets ålder.
• Lämna inte uppgiften att samtala med barnet till skolan eller förskolan. Tänk på att barnet har starkast anknytning till sin förälder eller sin vårdnadshavare.
• Tänk på att barn tar in skrämmande saker i små portioner.
• Var delaktig om ditt barn söker eller läser information på internet.
B – fördjupning
VAD INNEBÄR UNDANTAGSTILLSTÅNDET I FRANKRIKE?
Tidningen Metro reder ut vad ett undantagstillstånd innebär?
Läs tillsammans, gruppvis eller enskilt och ge exempel på vad det kan innebära.
VAD ÄR LANDSSORG?
• Utgå från Wikipedia och sök förklaringen till att Frankrikes president har utlyst en tre dagars landssorg.
• Vad innebar måndagen för de franska skolbarnen?
(Skolorna öppnade igen och under måndagen hölls/ska hållas en tyst minut klockan 12.00).
LÄSA MER?
Googla på Terrordåden i Paris och ge exempel på:
• hur började allt.
• vad som hände/händer.
• konsekvenser av dåden.
• hur människor vägrar låta sig skrämmas.
• aktioner för en bättre värld.
• …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.