Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan
1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?
2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)
3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?
4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)
5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)
Övning 2: Annorlunda kille tar revanch
Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.
Diskutera:
David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?
Övning 3: Vilken känsla?
Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er.
Utdragen finns också som kopieringsunderlag.
En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”
En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.
Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.
Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.
Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.
Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?
2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”
Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.
Övning 4: Gissa frågan
I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?
A: – Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).
B: – Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.
C: – Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.
D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.
E: – Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.
Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.
A: Läser du mycket?
B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?
C: Vad har varit det bästa med din framgång?
D: Det sämsta?
E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?
Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.
Länkar
Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare
Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan
Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)
Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.
- Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
- Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
- Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
- Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
- Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
- Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
- Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
- Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
- Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
- Hur skulle en skola vara som passade alla?
Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.
LÄNKAR
https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)
KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.
Man skiljer på olika slags annonser. Till exempel talar man om textannonser, eftertextannonser och kungörelser.
Textannonserna är placerade på de redaktionella sidorna. De kan vara i olika format från mycket små upp till helsidor. Annonsörerna väljer var i tidningen de vill annonsera och de gör sina val baserade på den kunskap som tidningarna har om vem som läser vad i tidningen.
Man skiljer också på märkesannonser vars uppgift är att bygga ett varumärke och så kallade utbudsannonser som syftar till att sälja en eller flera specifika varor.
Det finns olika sorters eftertextannonser.
De största kategorierna är plats-, motor-, rese- och bostadsannonser.
Andra eftertextannonser är nöjesannonser och privatannonser. De senare kan vara endera köp/ säljannonser eller familjeannonser.
Kungörelser är en annan form av annonser som finns i tidningarna. Kommunen eller landstinget informerar ofta om nyheter i lokaltrafiken eller om förändringar på sjukhuset på detta sätt.
Gör i klassen
- Låt eleverna identifiera olika slags annonser och själva försöka beskriva skillnaden.
- Låt eleverna i grupper välja tre olika produkter att marknadsföra. Låt dem bestämma var i tidningen de skulle vilja placera sina annonser. Varför just där?
SYFTE
Lektionsförslag syftar till att ge eleverna en aktuell bild om trafiken i närsamhället och utifrån den skaffa sig aktuell trafikkunskap genom att bearbeta, analysera och värdera de nyheter de tar del av. Eleverna uppmuntras att ge förslag på hur trafikmiljön kan bli bättre, säkrare och skonsammare.
BAKGRUND
Bilisterna blir allt sämre på att respektera 30- och 50-gränser i tätorter. Många struntar helt i fartgränserna, även vid skolor och förskolor. Körsättet har blivit mer hänsynslöst och aggressivt. Andras säkerhet är i fara och efter nyår sätter polisen in hårdare trafikbevakning. Läs mer i DN.s artikel!
ÖVNINGAR
A) Hur står det till i trafiken?
Börja med några frågor.
1. Tycker du att bilisterna sköter sig bra utanför skolan och i vårt samhälle?
JA NEJ VET EJ
2. Uppfattar du att de håller 30-gränsen utanför vår skola?
JA NEJ VET EJ
3. Blir du alltid framsläppt när du passar gatan vid ett övergångsställe
JA NEJ VET EJ
4. Tycker du att bilisterna har något att lära av dig och dina klasskamrater?
JA NEJ VET EJ
5. Behöver du mer kunskaper om trafiken för att känna dig säker där?
JA NEJ VET EJ
B) Arbeta med artikeln
Läs artikeln gemensamt i klassen och markera alla fel trafikanter gör i trafiken. Den handlar inte bara om 30-gräns vi skolor. Förr ansågs de fyra H:na, hövlighet, hänsyn, hjälpsamhet och humor, vara viktiga för trafiksäkerheten, något som polisen nu säger har försvunnit.
Ta hjälp av de fyra H:na och hjälp bilförarna bli bättre trafikanter. Gör en lista med råd på hur de ska bete sig i trafiken. Låt FEL i trafiken bli RÄTT i trafiken.
Trafikobservatörer
Hur väl stämmer artikeln med verkligheten? Gör en observation! Placera eleverna på strategiska platser i samhället och kolla hur bilisterna beter sig vid övergångsställen och skolor, när de svänger, om de talar i mobilen, hur nära de kör varandra och annat som klassen vill veta.
Redovisa
Sammanställ resultatet och skriv en rapport hur det står till i trafiken i ert samhälle. Lägg till era goda råd till trafikanter. Sprid den till familjen, grannar och vänner i syfte att förbättra trafiksäkerheten.
C) Skriv din mening! Låt eleverna skriva insändare
Att skriva insändare är ett bra sätt att påverka trafiksäkerheten. Skriv ner era viktigaste åsikter och skicka till tidningen.
Vad tyckte du om den här övningen? Betygsätt gärna nedan!
Läroplanen i geografi år 4-6 säger:
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion och vilka konsekvenser detta får för människor och natur
UPPGIFT 1: Svenskar stannar i Sendai
Diskutera först bakgrunden till artikeln i Dagens Nyheter. Titta var Japan ligger på kartan. Berätta om jordbävningen som följdes av en tsunami och att ett kärnkraftverk har exploderat. Förklara att man mäter jordbävningens kraft med en skala som heter Richter. Säkert vet många vad en tsunami är (en enorm flodvåg).
Sedan läser ni artikeln gemensamt. Låt eleverna i par diskutera och besvara nedanstående frågor.
1. I vilket land ligger Sendai?
2. En av er pekar ut landet på en karta. Den andre pekar på Sverige.
3. Hur lång tid tror ni att det tar att flyga dit?
4. Vad arbetar man med på en ambassad?
5. Anders Jörle är presschef. Vad gör en sådan? Tänk på att det är ett sammansatt ord. Vad betyder ordet press? Vad betyder chef? Lägg ihop dem!
6. Hur många svenskar fanns det i Sendai?
7. Hur många åkte med bussen?
8. Hur många åkte inte med bussen?
9. Hur många svenskar saknas i Sendai enligt UD (Utrikesdepartementet)?
10. Robin Björnberg är mangatecknare. Vad betyder det?
11. Varför tackade han nej till att lämna Sendai?
12. Han säger att han är mest orolig för kärnkraftverket. Varför det? Vad är det som är farligt?
13. Hur har han förberett sig? Vad har han köpt hem?
14. Verkar det som att han litar på informationen som myndigheterna ger eller inte? Motivera ditt svar.
15. Skriv ett brev till Robin och förklara varför han borde åka hem. Du får bara 40 ord, varken fler eller färre. Såhär kan du börja (om du vill)
Kom hem, Robin! Det kan vara…
Om du inte tycker att han borde åka hem kan du förstås skriva ett sådant brev istället.
16. Vad tror du de andra svenskarna hade för anledning till att inte lämna Sendai? Ge exempel!
Här finns en artikel i Dagens Nyheter om strålningsskador som kan vara bra.
UPPGIFT 2: Han styrde mot flodvågen
Skriv först ut denna artikel i Dagens Nyheter.
Förberedelser
Klipp artikeln i åtta delar, en del som innehåller rubriken, en del som innehåller bilden, en del som innehåller bildtexten, en del som innehåller ingressen (den fetstilta texten) och sen delar du själva brödtexten i fyra delar där den första slutar med orden ”tre meter höga tsunamin”, den andra med orden ”som han misstänkte skulle komma”, den tredje med orden ”bara små tilldelningar av övriga varor”. Den fjärde biten blir slutet. Låt bylinen vara kvar på den sista delen.
Utförande
Dela ut de åtta delarna till åtta grupper med två eller tre i varje. Låt dem läsa igenom. Sedan frågar du om någon tror att han har del ett, alltså rubriken och låter honom komma fram och läsa den. Sen frågar du efter del två o s v. Skriv upp tidningsorden på tavlan (rubrik, bild, bildtext, ingress, brödtext, byline) Läs gärna ihop hela artikeln. Ge dem gärna tidningsorden i läxa!
Sedan kan alla elever få artikeln i läxa tillsammans med frågorna nedan. Dagen efter kan de jämföra svaren med en kamrat och ni kan prata vidare om den.
1. Vad är Masao Okawas yrke?
2. Varför var han ute på havet i två nätter?
3. Hur hög var tsunamin?
4. Vad hände med deras bostad?
5. Masao styrde ut båten tio minuter efter ”skalvet”. Vad är det?
6. Varför blir flodvågen mindre längre ut på havet?
7. Varför valde resten av familjen att fly till ett berg, tror du?
8. Det råder både vatten- och matbrist i området. Mat ransoneras. Vad betyder det ordet? (En ledtråd är att man gör det för att maten ska räcka till alla.)
9. Vad heter valutan (pengarna) i Japan?
10. Varför applåderar de när en gatsten baxas på plats, tror du?
11. Rita en bensindunk
UPPGIFT 3: Hyllorna gapar tomma i Tokyo
Läs först artikeln i Svenska Dagbladet och diskutera den. Prata gärna om vad de skulle hamstra om Sverige blev drabbat och hur myndigheterna kan göra för att rättvist fördela mat, bensin, filtar och liknande vid en katastrof. Förklara gärna soldaternas roll i artikeln.
Vill du kan du skriva ut artikeln och låta dem leta upp och stryka under svarsorden innan ni läser den gemensamt. Diskutera vad orden betyder och slå gärna upp dem.
Låt sedan eleverna två och två göra ett korsord som innehåller fyra eller fler av nedanstående svar. Sen kan de fylla på med egna frågor som artikeln ger svar på.
Tips: Innan ni börjar med korsordet så påminn att det lättaste sättet att göra ett korsord är att börja med en lodrät fråga med ett svar som innehåller minst sex bokstäver (annars blir det för trångt). Sen bygger man vågräta ord som passar till det lodräta. Låt eleverna ge exempel på frågor eller påståenden som kan passa till ett av orden så att de ser hur man kan variera frågorna.
T ex kan följande frågor alla passa till svaret ”tsunami”.
Annat namn på stor flodvåg
Fiskaren flydde ut på havet för att undgå en…
Det var en stor … i Thailand 2004
En sådan kan svepa med sig hus och båtar
Här kommer svarsorden:
- Tsunami
- Elektricitet
- Hamstra
- Strömavbrott
- Transport
- Richterskala
- Jordbävningen
- Ambassad
- Soldat
- Katastrofområde
- Kärnkraftskris
- Myndigheter
När eleverna gjort klart korsorden kan du samla in dem (med tomma svarsrutor) och kopiera upp till de andra i klassen.
FLER ARTIKLAR OM KATASTROFEN I JAPAN
Expressen
Katastrofen i Japan – detta har hänt
Experten: Det är lika allvarligt som Tjernobyl
Dagens Nyheter
Han flyr från kärnkraftverket
Så graderas olyckor i kärnkraftverk
Vad är en härdsmälta?
Sydsvenskan: Ny explotion i kärnkraftverk i Japan
BAKGRUND
Den stora jordbävning som inträffade i Japan i fredags har förstört stora områden. Hittills har fler än tusen döda människor hittats. En del dog av nedfallande hus och många av den stora tsunamivågen som kom efter jordbävningen. Flera små orter och samhällen är helt förstörda.
Ett kärnkraftverk har exploderat och giftig gas läcker ut. Japanska myndigheter bedömer att olyckan ligger på nivå 4 av 7 på Inesskalan som är den skala som används för att mäta skadehalten av radioaktiv strålning. Oron över en s k härdsmälta med stora strålningsskador till följd är stor. Den svenska ambassaden försöker hitta alla svenskar som befann sig i området och erbjuda dem tryggare boende eller hemresor.