7–23 februari 2014 avgörs vinter-OS i Sotji, Rysslands sydligaste stad. Sotji ligger vid Svarta Havet i subtropisk klimatzon. Låt eleverna bekanta sig med kartan och för in resonemang om klimat, väder, väderstreck, längdgrader/breddgrader och andra geografiska begrepp.
A Introduktion
- Samtala om de olympiska vinterspelen. Vad känner eleverna till?
- Lokalisera Sotji på kartan.
B Fördjupning
Rubrik: Resan till Sotji
Påbörja gemensamt en text som eleverna kan bygga vidare på i moment C.
Ta upp de geografiska begrepp som eleverna bör använda för att beskriva sin resa så detaljerat som möjligt.
C Aktivitet
Gör en resebeskrivning i form av en kombinerad sakprosatext och berättande text.
Arbeta individuellt eller i par.
Instruktion:
- Planera resrutten. Rita in den på kartan.
- Gör en tankekarta: Vilka länder, viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter passerar ni på resan? Välj lämpliga färdmedel till olika sträckor: flyg, tåg, båt, buss, bil, taxi…
- Skriv en text som innehåller början, handling och avslutning. Använd så många geografiska begrepp som möjligt i texten och fokusera på att stava alla namn med stor bokstav.
D Uppföljning
- Bilda smågrupper. Låt eleverna visa sina kartor och läsa upp berättelserna för varandra.
- Visa några elevers resrutter på storbild och låt dem läsa upp sina berättelser.
Analysera enligt modellen ”Two stars and a wish”.
Bakgrund
Two stars and a wish, Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Helsingborgs Dagblad, Sotji – vinter-OS i sommarstaden
Svenska Dagbladet, Sotjispelen – långt från de gamla idealen
Sochi magazine, Vädret i Sotji/Krasnaya Polyana
www.vilketvader.se Webbkameror och väder i och runt Sotji
Östeuropaguiden, Det ryska alfabetet
OS i skolan, Lär dig om OS
OS i Skolan, OS-idrotter vinter
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
- Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
- Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
- Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Kartan: OpenStreetMap
Ledtråd 1
Julkalendern ”Barna Hedenhös uppfinner julen” har premiär i Barnkanalen den 1 december klockan 8.45. Man kan också se julkalendern på kvällen. Hur dags då?
D = 17.45 E = 18.45 F = 19.45
http://blogg.svt.se/barnkanalen/2013/10/smygtitta-pa-arets-julkalender/
Följdfråga
För att förstå när ett tv-program börjar så måste man behärska digital tid. När börjar julkalendern om man uttrycker klockslaget i analog tid?
Ledtråd 2
En julgransodlare i Färingtofta säljer tre olika sorters granar. Vilken sort säljer han minst av?
T = silvergran U = kungsgran V=grön gran
http://hd.se/klippan/2013/11/22/granen-star-sa-gron-och-grann/
Följdfråga
Plastgran, eller naturgran? Vad tycker du är bäst? Varför? Lista fördelar och nackdelar!
Ledtråd 3
I år utsåg Handelns utredningsinstitut en råsaftcentrifug till Årets julklapp.
Vilken produkt blev Årets julklapp 2010?
K = surfplatta L = bakmaskin M = hörlurar
http://www.va.se/nyheter/arets-julklapp-2013-578630?p=0
Följdfråga
Tror du att valet av Årets julklapp gör att fler människor köper just den saken? Varför/varför inte?
Ledtråd 4
Miranda Wahlstedt från Karlstad träffade tomten vid ett besök i Göteborg. Vad önskade hon i julklapp?
S = en grön ninja T = en träkoja i Lego U = en helikopter
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2180802-tomten-kom-till-stan-med-hast-och-vagn
Följdfråga
Hur mycket tycker du att en julklapp ska få kosta? Motivera!
Ledtråd 5
Många av bildspelets bilder på pepparkakshus ägs av bildbyrån Scanpix. De flesta har fotograferats av
K = Jurek Holzer L = Mats-Eric Nilsson M = Janerik Henriksson
http://www.svd.se/mat-och-vin/inspiration-hur-ska-ditt-pepparkakshus-se-ut-i-ar_6653220.svd
Följdfråga
Hur skulle ett pepparkakshus som du har byggt se ut? Beskriv!
Ledtråd 6
Kiddo bakar en bulle som inte liknar en vanlig lussekatt. Vad föreställer den?
A = en fotboll B = en iPad C = en hund
http://blogg.vk.se/frookenkrass/2013/11/19/lord-of-the-saffransbullarna/
Följdfråga
Kryddan saffran är en viktig ingrediens i lussekatter. Ta reda på vad ett kg saffran kostar.
Ledtråd 7
I samband med Luciaomröstningen i Linköping samlades det in pengar till synskadade. Hur mycket pengar samlades in?
A = 67 630 kronor B = 3 382 kronor C = 1 018 kronor
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/josefin-ar-arets-lucia-6629928-artikel.aspx
Följdfråga
Varför samlades det in pengar just till synskadade?
Ledtråd 8
Visby domkyrkoförsamling tänker sätta upp en levande julkrubba utanför kyrkan i år. Vilket djur ska ta jungfru Maria till stallet?
O = ett gotlandsruss P = en åsna Q = en kamel
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8958454
Följdfråga
Läs Bibelns text om julkrubban http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664428 och berätta något av innehållet för klassen.
Vilken julklapp har tomten i säcken?
Nu är det dags att kasta om alla åtta bokstäverna och lista ut vad tomten har i sin säck.
Kanske är det någon i klassen som också har det på sin önskelista?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola…
A Introduktion
1. Visa något nyhetsinslag om den tropiska orkanen Haiyan, för eleverna.
2. Samtala parvis.
Hur tänker du när du ser bilderna från Filippinerna?
Hur tror du de drabbade människorna har det?
Många familjer splittrades och mammor, pappor och barn har haft svårt att hitta varandra.
Hur tänker du kring det?
Hur kommer det att gå för dem som har överlevt?
3. Lyft några röster från parsamtalen i ett samtal i klassen.
4. Var ligger Filippinerna? Lokalisera landet på en världskarta.
B Fördjupning
1. Koppla till elevernas egna upplevelser av starka vindar och samtala om dem.
2. Samla begrepp som handlar om vindens kraft: till exempel storm, orkan, cyklon, tyfon, tornado och tromb.
3. Förklara de olika begreppen och sätt likhetstecken mellan dem som betyder samma sak.
4. Var någonstans på jorden kan tropiska orkaner bildas?
5. Kan en tropisk orkan drabba Sverige? Varför inte?
C Aktivitet
Människorna i Filippinerna behöver massor av hjälp.
1. Vad görs i Sverige för att hjälpa till?
Läs tidningar och leta efter artiklar och annonser som handlar om detta, eller intervjua människor i din närhet. Redovisa.
2. Skulle ni i klassen vilja göra något för barnen i Filippinerna?
Förbered och genomför i så fall någon aktivitet som kan bidra till att förbättra situationen.
Sprid information om aktiviteten via lokala tidningar och andra medier.
D Uppföljning
Låt eleverna följa nyhetsrapporteringen från Filippinerna fram till jullovet.
Dela in klassen i mindre grupper som ansvarar för var sin vecka fram till jullovet.
Rapportera för klassen när något intressant finns att berätta.
Följ även utvecklingen i USA efter tromben i veckan. Kommer det fler? Vilken är skillnaden mellan Filippinerna och USA? Behöver människorna i USA samma hjälp som de i Filippinerna?
Bakgrund
Nyheter
SVT: Lilla Aktuellt Skola 2013-11-14, Cyklonen Haiyan
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Expressen.se: Detta har hänt
http://www.expressen.se/nyheter/detta-har-hant–tyfonen-haiyan/
Aftonbladet.se: Bildextra, Tyfonen Haiyan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811969.ab
Expressen.se: Glädjebesked efter katastrofen Haiyan
http://www.expressen.se/gt/gladjebesked-efter-katastrofen-haiyan/
Svtplay: Tromben i Oklahoma, 20 maj 2013
http://www.svtplay.se/klipp/1239238/tromben-forstorde-allt-i-sin-vag
Fakta om vindar
SMHI: Vind – varför blåser det?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-1.362
SMHI: Orkaner och tropiska cykloner (tyfoner)
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-cykloner-1.223
SMHI: Tromber och tornados
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/tromber-1.3875
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…
Centralt innehåll, fysik, åk 4-6
Fysiken i naturen och samhället
- Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.
Centralt innehåll geografi, åk 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion
Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord
Förberedelser
Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.
Genomförande
1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.
Förslag B – en till två lektioner
Nyhetsjakten
Förberedelser
Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.
Genomförande
1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.
Förslag C – en serie lektioner
Veckans nyhet
Förberedelser
Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.
Utförande
1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.
Bakgrund
Länkar
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6
Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp
Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282
Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Geografi
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
…
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
…
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- söka information från olika källor och värdera dessa.
Samhällskunskap
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.
Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?
Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:
17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island
Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!
Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?
Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.
Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!
Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.
Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:
- Vad handlar nyheten om?
- På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
- Varför valde du den?
- Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
- Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?
Läraren hjälper vid behov till med att föra ett resonemang med klassen om de presenterade nyheterna. Yngre och tidningsovana elever får till att börja med fritt välja nyheter. Senare kan läraren styra nyhetsurvalet.
Exempel på uppgifter till eleverna
Välj en egen nyhet, en nyhet från Sverige och slutligen en nyhet från övriga världen.
Välj en sport-, en kultur-, och en ekonominyhet
Bland äldre eleverna kan du ställa högre krav på presentationen av de valda nyheterna i form av sammandrag, motivation till valet, personliga synpunkter på innehållet osv.
Ofta kan man koppla snabba värderingsövningar till redovisningen och på det sättet engagera klassen i en frågeställning för fortsatt debatt.
Väggtidning
Klassens nyhetsbevakare väljer ut ett begränsat antal nyheter och bygger upp dagens väggtidning i klassrummet. Därefter presenterar han/hon muntligt en eller ett par av nyheterna mer ingående.
Internetbevakning
I samband med studier om andra orter i Sverige eller världen kan ni via Internet hitta de lokala nyheterna i tidningarna på nätet.
Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.
1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.
Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?
Gör så här
Låt eleverna läsa fritt i en aktuell tidning. Var och en väljer en artikel av intresse och läser igenom den. När eleverna läst färdigt tänker de sig att de skulle få besöka platsen/ personen som artikeln handlar om för att ställa kompletterande frågor om händelsen.
De skriver sina tre frågor på ett papper och anger vem/vilka de vill ställa frågorna till.
(Begränsa till 3 frågor för att träna prioritering)
Redovisning
Eleverna berättar summariskt vad artikeln handlar om och varför de valt den.
De redogör sedan för sina tre frågor.
Diskutera gemensamt
1. Vilka skäl kan finnas till att journalisten inte tagit upp de frågorna, som du vill ha svar på?
2. Vilken av dina frågor är allra viktigast? Varför?
3. Är frågorna bra formulerade (ger uttömmande svar och inte bara ja eller nej)? Om inte, går de att omformulera?
4. Skulle nyhetens värde öka om du fick svar på dina frågor? Förstasidesnyhet? Löpsedel?