Låt eleverna ta reda på mer om länderna i samband med deras nationaldagar. Använd olika källor som dagstidningar och andra medier, information från Internet, samt uppslagsverk och faktaböcker.
Pricka in landet på en karta och sök sedan information om följande:
– Vad rapporterar medierna om från detta landet just nu?
– Har du några personliga erfarenheter av landet och nationaldagsfirandet? Berätta!
– Varför firar landet nationaldagen på just detta datum?
– Har nationaldagen någon anknytning till landets demokratiutveckling? I så fall hur?
– Hur firas nationaldagen? Vilka traditioner är förknippade med nationaldagsfirandet?
– Hur ser landets flagga ut?
– Vilket statsskick har landet? (republik, monarki, sultanat, och så vidare)
– Vad är landet mest känt för?

Här kommer en lista över de länder som firar nationaldagen under slutet av vårterminen:

17 maj – Norge
20 maj – Kamerun
22 maj – Jemen
24 maj – Eritrea
25 maj – Argentina, Jordanien
26 maj – Georgien
28 maj – Azerbajdzjan, Etiopien
1 juni – Samoa
2 juni – Italien
4 juni – Tonga
5 juni – Danmark (Grundlagsdag, Danmark saknar officiell nationaldag)
6 juni – Sverige
9 juni – Åland
10 juni – Portugal
12 juni – Filippinerna, Ryssland
17 juni – Island

Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!

Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.

Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?

Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.

Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!

Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.

Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:

  • Vad handlar nyheten om?
  • På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
  • Varför valde du den?
  • Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
  • Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?

Läraren hjälper vid behov till med att föra ett resonemang med klassen om de presenterade nyheterna. Yngre och tidningsovana elever får till att börja med fritt välja nyheter. Senare kan läraren styra nyhetsurvalet.

Exempel på uppgifter till eleverna
Välj en egen nyhet, en nyhet från Sverige och slutligen en nyhet från övriga världen.

Välj en sport-, en kultur-, och en ekonominyhet

Bland äldre eleverna kan du ställa högre krav på presentationen av de valda nyheterna i form av sammandrag, motivation till valet, personliga synpunkter på innehållet osv.

Ofta kan man koppla snabba värderingsövningar till redovisningen och på det sättet engagera klassen i en frågeställning för fortsatt debatt.

Väggtidning
Klassens nyhetsbevakare väljer ut ett begränsat antal nyheter och bygger upp dagens väggtidning i klassrummet. Därefter presenterar han/hon muntligt en eller ett par av nyheterna mer ingående.

Internetbevakning
I samband med studier om andra orter i Sverige eller världen kan ni via Internet hitta de lokala nyheterna i tidningarna på nätet.

Länkar till svenska dagstidningar på nätet (KB).

Länkar till utländska dagstidningar på nätet

Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.

1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.

Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?

Gör så här
Låt eleverna läsa fritt i en aktuell tidning. Var och en väljer en artikel av intresse och läser igenom den. När eleverna läst färdigt tänker de sig att de skulle få besöka platsen/ personen som artikeln handlar om för att ställa kompletterande frågor om händelsen.
De skriver sina tre frågor på ett papper och anger vem/vilka de vill ställa frågorna till.
(Begränsa till 3 frågor för att träna prioritering)

Redovisning
Eleverna berättar summariskt vad artikeln handlar om och varför de valt den.
De redogör sedan för sina tre frågor.

Diskutera gemensamt
1. Vilka skäl kan finnas till att journalisten inte tagit upp de frågorna, som du vill ha svar på?
2. Vilken av dina frågor är allra viktigast? Varför?
3. Är frågorna bra formulerade (ger uttömmande svar och inte bara ja eller nej)? Om inte, går de att omformulera?
4. Skulle nyhetens värde öka om du fick svar på dina frågor? Förstasidesnyhet? Löpsedel?

 

Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan

1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?

2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)

3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?

4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)

5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)

Övning 2: Annorlunda kille tar revanch

Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.

Diskutera:

David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?

Övning 3: Vilken känsla?

Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er. Utdragen finns också som kopieringsunderlag.

En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”

En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.

Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.

Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.

Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.

Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.

Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?

2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”

Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.

Övning 4: Gissa frågan

I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?

A: –  Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).

B: –  Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.

C: –  Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.

D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.

E: –  Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.

Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.

A: Läser du mycket?

B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?

C: Vad har varit det bästa med din framgång?

D: Det sämsta?

E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?

Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.

Länkar

Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare

Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan

Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)

Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.

  • Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
  • Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
  • Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
  • Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
  • Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
  • Hur skulle en skola vara som passade alla?

Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.


LÄNKAR

https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)

KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.

Man skiljer på olika slags annonser. Till exempel talar man om textannonser, eftertextannonser och kungörelser.
Textannonserna är placerade på de redaktionella sidorna. De kan vara i olika format från mycket små upp till helsidor. Annonsörerna väljer var i tidningen de vill annonsera och de gör sina val baserade på den kunskap som tidningarna har om vem som läser vad i tidningen.

Man skiljer också på märkesannonser vars uppgift är att bygga ett varumärke och så kallade utbudsannonser som syftar till att sälja en eller flera specifika varor.

Det finns olika sorters eftertextannonser.
De största kategorierna är plats-, motor-, rese- och bostadsannonser.

Andra eftertextannonser är nöjesannonser och privatannonser. De senare kan vara endera köp/ säljannonser eller familjeannonser.

Kungörelser är en annan form av annonser som finns i tidningarna. Kommunen eller landstinget informerar ofta om nyheter i lokaltrafiken eller om förändringar på sjukhuset på detta sätt.

Gör i klassen

  • Låt eleverna identifiera olika slags annonser och själva försöka beskriva skillnaden.
  • Låt eleverna i grupper välja tre olika produkter att marknadsföra. Låt dem bestämma var i tidningen de skulle vilja placera sina annonser. Varför just där?

SYFTE
Lektionsförslag syftar till att ge eleverna en aktuell bild om trafiken i närsamhället och utifrån den skaffa sig aktuell trafikkunskap genom att bearbeta, analysera och värdera de nyheter de tar del av. Eleverna uppmuntras att ge förslag på hur trafikmiljön kan bli bättre, säkrare och skonsammare.

BAKGRUND
Bilisterna blir allt sämre på att respektera 30- och 50-gränser i tätorter. Många struntar helt i fartgränserna, även vid skolor och förskolor. Körsättet har blivit mer hänsynslöst och aggressivt. Andras säkerhet är i fara och efter nyår sätter polisen in hårdare trafikbevakning. Läs mer i DN.s artikel!

ÖVNINGAR
A) Hur står det till i trafiken?
Börja med några frågor.

1. Tycker du att bilisterna sköter sig bra utanför skolan och i vårt samhälle?
JA NEJ VET EJ

2. Uppfattar du att de håller 30-gränsen utanför vår skola?
JA NEJ VET EJ

3. Blir du alltid framsläppt när du passar gatan vid ett övergångsställe
JA NEJ VET EJ

4. Tycker du att bilisterna har något att lära av dig och dina klasskamrater?
JA NEJ VET EJ

5. Behöver du mer kunskaper om trafiken för att känna dig säker där?
JA NEJ VET EJ

B) Arbeta med artikeln
Läs artikeln gemensamt i klassen och markera alla fel trafikanter gör i trafiken. Den handlar inte bara om 30-gräns vi skolor. Förr ansågs de fyra H:na, hövlighet, hänsyn, hjälpsamhet och humor, vara viktiga för trafiksäkerheten, något som polisen nu säger har försvunnit.
Ta hjälp av de fyra H:na och hjälp bilförarna bli bättre trafikanter. Gör en lista med råd på hur de ska bete sig i trafiken. Låt FEL i trafiken bli RÄTT i trafiken.

Trafikobservatörer
Hur väl stämmer artikeln med verkligheten? Gör en observation! Placera eleverna på strategiska platser i samhället och kolla hur bilisterna beter sig vid övergångsställen och skolor, när de svänger, om de talar i mobilen, hur nära de kör varandra och annat som klassen vill veta.

Redovisa
Sammanställ resultatet och skriv en rapport hur det står till i trafiken i ert samhälle. Lägg till era goda råd till trafikanter. Sprid den till familjen, grannar och vänner i syfte att förbättra trafiksäkerheten.

C) Skriv din mening! Låt eleverna skriva insändare
Att skriva insändare är ett bra sätt att påverka trafiksäkerheten. Skriv ner era viktigaste åsikter och skicka till tidningen.

 

Vad tyckte du om den här övningen? Betygsätt gärna nedan!

Kolla även vårt lektionstips om Osäker skolväg