I höst är det riksdagsval och redan nu börjar de politiska partierna att profilera sig, bland annat i skolfrågan. Vad tycker eleverna om Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra? Vad är Alliansen? Vilka är de andra politiska partierna?
A Introduktion
- Samtala om nyheten att Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra.
- Vad känner eleverna till om nyheten?
B Fördjupning
- Gör en gemensam genomgång av centrala begrepp som politiska partier, riksdag, regering, utbildningsminister.
- Ge exempel på några politiska partier.
C Aktivitet
- Låt eleverna söka information om de politiska partier som är med i riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
- Sök i nyhetskällor. Vilken åsikt har partierna i betygsfrågan?
- Presentera informationen i en tabell med fem spalter:
– partinamn
– partisymbol
– partiledare
– för betyg i åk 4
– emot betyg i åk 4
D Uppföljning
- Presentera några elevers tabeller på storbild.
- Sammanfatta!
Arbeta eventuellt vidare med att skriva en insändare i betygsfrågan.
1. Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.
2. Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden
– ämne/ärende
– fakta
– åsikter
– slutsats
– förslag
3. Skriv!
4. Publicera insändarna på lämpligt sätt. Kontakta gärna lokaltidningen.
Bakgrund
Nyheter
2014-03-24, Sveriges Radio, Regeringen: Ge betyg från årskurs fyra
2014-03-24 Dagens Nyheter, Regeringens betygsförslag sågas av forskare
2014-03-24 Sveriges Radio, Betyg från fjärde klass får blandat mottagande
Politik
Riksdagen – partier och ledamöter
Att skriva en insändare
- Inledning: Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
- Argumentation: Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
- Avslutning: Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
- Signera: Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
- Rubrik: Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
Länkar om att skriva insändare
Mediekompass, Tidningens texter B: Åsikter
Johan Örjes, Skriv bättre insändare
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Den 25 mars får vi reda på vem som får ALMA-priset 2014. Men vilken barnboksförfattare skulle få klassens eget ALMA-pris? Och vad tror eleverna att Astrid Lindgren skulle ha tyckt om den senaste tidens rasistiska klotter på svenska skolor?
A Introduktion
1. Se ett nyhetsinslag, eller läs någon artikel om årets ALMA-pristagare.
2. Samtala om Astrid Lindgren och några andra barnboksförfattare som eleverna känner till.
B Fördjupning
Astrid Lindgren – opinionsbildaren.
1. Visa bilden från http://www.astridlindgren.se/manniskan
2. Gör en enkel bildanalys:
- Vad ser du på bilden? Samla ord!
- Vad känner du när du ser bilden? Samla ord!
3. Citat ur Bröderna Lejonhjärta (1973):
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
4. Hur passar det citatet in på bilden?
5. Visa bilderna från Metro, ”Rasistiskt klotter på skolor i Stockholm”
- Vad tror du att Astrid Lindgren skulle ha sagt till dem som klottrade rasistiska budskap och symboler på skolor i Stockholm?
- Skriv var sitt förslag.
- Redovisa!
C Aktivitet
Favoritförfattare
1. Sök information i olika källor om den författare du tycker bäst om. Ta reda på:
- Författarens namn
- Exempel på boktitlar
- En kort sammanfattning av någon bok
- Annat intressant
2. Skriv en utförlig motivering till varför författaren ska hamna högt på klassens lista över favoritförfattare.
3. Sammanställ informationen och motiveringen. Illustrera gärna!
D Uppföljning
1. Gör en frekvenstabell och räkna samman vilka författare som klassen tycker är bäst.
2. Klassens ALMA-pristagare blir den som flest elever har som favoritförfattare.
3. Visa resultatet med hjälp av ett stapeldiagram.
4. Hitta på något sätt att lyfta fram klassens ALMA-pristagare. Kanske vill lokaltidningen göra ett reportage?
Bakgrund
ALMA-Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd och har delats ut sedan 2003.
Om ALMA-priset
http://www.alma.se/sv
Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en betydelsefull opinionsbildare.
Astrid Lindgren, opinionsbildaren
2014-03-10 Metro, rasistiskt klotter
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.
Normer och värden, skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
Den svenske journalisten Nils Horner mördades den 11 mars 2014. Mordet skedde på öppen gata i Kabul, när han gjorde intervjuer inför presidentvalet i Afghanistan. Vad känner dina elever till om händelsen?
Förberedelser
- Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ställer en fråga i sin blogg.
Ska man göra allt för en story.
Han besvarar den själv:
– Nej, naturligtvis inte, men Nils Horner och de andra utrikeskorrespondenterna tänker inte så, de är där för att vi ska få lära känna världen och därför är deras vittnesmål så viktiga. De kommer hem till oss, i tidningarna på hallgolvet och i teven på väggen. För att inte tala om i rösterna i radion. - Titta igenom länkarna i avsnittet Bakgrund. Välj ut någon/några som du vill presentera för eleverna, eller använd dem bara som inspiration för din lektion.
- Vill du även ta upp frågan om reklamfinansierade medier kontra public service, så fungerar det bra att jämföra Expressens nyhetssajt med Sveriges Radios. Se bakgrund.
A Introduktion
Ställ några inledande frågor:
– Vilka har hört talas om Nils Horner?
– Varför nämndes hans namn i nästan alla medier i förra veckan?
– Vilket yrke hade han?
– Vad hände?
Samtala därefter om något nyhetsinslag, eller tidningsartikel om händelsen.
B Fördjupning
– Vad gör en utrikeskorrespondent?
Läs gemensamt Thomas Mattssons bloggtext. Samtala!
Lokalisera de länder som nämns i texten: Afghanistan, Filippinerna och Syrien.
C Aktivitet
1. Låt varje elev ta ställning genom att skriva en kort text med två alternativa inledningar. Stimulera eleverna till att skriva så väl underbyggda resonemang som möjligt!
Alternativ 1. ”Jag tycker att det är viktigt att det finns utrikeskorrespondenter för att …”
Alternativ 2. ”Jag tycker att det är onödigt med utrikeskorrespondenter för att …”
2. Tid över? Lös Kurres Nyhetskryss v 12, som innehåller en fråga om Nils Horner. Se Bakgrund.
D Uppföljning
Samla alla texter och sätt upp dem under var sin rubrik.
1. Utrikeskorrespondenter behövs
2. Utrikeskorrespondenter behövs inte
Låt några elever ur varje kategori presentera sina argument. Diskutera!
Bakgrund
2014-03-11 sverigesradio.se
Korrespondent Nils Horner mördad (artikel och ljudklipp från presskonferens)
2014-03-16 www.expressen.se
Här flyr Nils Horners misstänkta mördare (reklam, tv-inslag och artikel)
2014-03-16 Bloggen om Expressen, chefredaktör Thomas Mattsson
Kände du Nils Horner? (Text om Nils Horner och om medierapportering från alla världens hörn)
Vecka 12 www.presstationen.se, Kurres nyhetskryss v. 12
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier …
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Vilka vårtecken upptäcker dina elever? De tidiga vårtecknen dyker upp i medierna lika säkert som att det blir vår varje år! Det kan gälla tidiga blommor, tranor vid Hornborgasjön, snödrivorna som smälter bort, eller människor som vänder ansiktet mot solen.
A Introduktion
Gemensamt
1. Samtala om vilka vårtecken som eleverna redan har upptäckt.
2. Visa några exempel på vårtecken ur dagstidningar från olika delar av landet.
B Fördjupning
1. Gå igenom vilka de fyra årstiderna är och vilka månader som räknas till de olika årstiderna.
2. Använd gärna bilder för att visa vad som är typiskt för de olika årstiderna.
C Aktivitet
Alternativ 1, leta vårtecken i närmiljön.
1. Välj en solig vårvinterdag och låt eleverna ge sig ut på vårteckenjakt i närheten av skolan. De ska välja var sitt vårtecken. Det kan vara en vårfågel, en spirande vårväxt, en halvt bortsmält snögubbe, eller ett ansikte vänt mot solen. Släpp loss fantasin!
2. Fotografera, eller teckna bilder.
3. Skriv en kort artikel.
4. Sätt en passande och lockande rubrik.
Alternativ 2, leta vårtecken i tidningarna.
1. Ge några elever i klassen i uppdrag att veckovis samla och redovisa nyheter och tidningsbilder med anknytning till våren. De kan handla om allt från vårtecken i naturen till premiärmatcher i fotboll.
2. Använd materialet i undervisningen. Läs om våren! Räkna med våren! Lär mer om våren!
D Uppföljning
Sammanställ klassens arbeten och samtala om dem.
Knyt i första hand an till det som läroplanen skriver om djurs och växter livscykler och anpassning till olika årstider.
Om klassen tycker att någon lyckats särskilt bra med sin artikel så sänd in en eller flera av dem till lokaltidningen.
Bakgrund
SMHI, Kunskapsbanken, Vår
Här är några tips på tidningsartiklar som tar upp vårtecken. De kan ligga bakom betalvägg, men har ni tillgång till Retriever/Mediearkivet kommer ni alltid åt dem. Ni hittar många fler genom att skriva ”vårtecken” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på sidan, som enbart ger träffar från nyhetstidningar.
Göteborgsposten: Bilder: Vårtecken från läsarna
Göteborgsposten: Efter snön – här är årets första vårtecken
Helsingborgs Dagblad: Flera vårtecken på rovfågelspaning
Ystads Allehanda: Våren står redan i blom – se läsarnas tidiga vårtecken
Västerbottens-Kuriren: Nu blommar det i Umeå
GT/Expressen: Nu börjar tranfestivalen vid Hornborgasjön
NSD, Norrländska Socialdemokraten: Potthål tidigt vårtecken
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen, årskurs 1–3
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Skriv en artikel om Melodifestivalen med utgångspunkt från egna intervjufrågor.
A Introduktion
Gemensamt
1. Presentera uppgiften.
2. Visa en sammanställning över finalbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
3. Samtala om vilka favoriter eleverna har i finalen.
B Fördjupning
1. Intervjua någon elev för att ge exempel på hur man ställer frågor och följdfrågor.
2. Gör en gemensam tankekarta, med förslag på frågor till intervjun.
3. Ge exempel på texter som växlar mellan direkt och indirekt tal.
4. Introducera begreppet ”pratminus”, som är journalistikens synonym till talstreck.
C Aktivitet
Arbeta parvis
1. Låt eleverna söka och läsa några artiklar om de olika bidragen i finalen.
2. Formulera frågor till intervjun.
3. Genomför intervjun.
4. Låt båda eleverna gemensamt skriva ner anteckningar efter intervjun.
5. Låt eleverna skriva var sin text utifrån samma information.
D Uppföljning
1. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven växlat mellan direkt och indirekt tal.
3. Jämför med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
Bakgrund
svt.se, Här är startordningen i finalen av Melodifestivalen 2014
Aftonbladet (Nöjesbladet), ”Helena Paparizou och Linus Svenning till final” – Melodifestivalartikel som bygger på intervjuer.
Mediekompass, intervjuteknik
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, …, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Den 21 februari 2014 födde prinsessan Madeleine en dotter. Nästan exakt två år tidigare föddes prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning. Båda har redan fått stor uppmärksamhet och får räkna med journalistbevakning resten av sina liv.
Andra barn hamnar sällan i tidningen. Men alla barn är lika mycket värda …
A Introduktion
– Vem skulle (inte) vilja leva som en prins/prinsessa?
Visa några utvalda nyhetsartiklar eller nyhetsklipp. Samtala om likheter och olikheter i barns uppväxtvillkor i Sverige i dag. Samtala om fördelar och nackdelar med att födas till tronarvinge i en monarki, jämfört med att födas i en ”vanlig” familj.
B Fördjupning
Gör de fördjupningar som du tycker behövs. Exempel:
– barnkonventionen
– statsskick, monarki, republik
– några samhällsstrukturer som eleverna kan stöta på i arbetet med Moment C.
C Aktivitet
Genomför hela eller delar av lektionsupplägget ”Ett liv – från vaggan till graven”, hämtat ur Mediekompass lärarmaterial ”Kunskap och lek år 4-6”, sidan 23.
D Uppföljning
Leta efter guldkorn i elevernas arbeten. Lyft fram det som tas upp i det centrala innehållet. Se ”Koppling till skolans styrdokument”.
Bakgrund
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek, år 4-6
Expressen, Prinsessan Madeleine har fött en dotter
Aftonbladet, Estelle firar tvåårsdagen i norska fjällen
Svenska Dagbladet, Ska vi acceptera att barn tigger?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap, syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor … Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällstrukturer.
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
- Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommun, landsting och stat använder skattepengarna till.
Individer och gemenskap
- Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Foto: Kate Gabor/ kungahuset.se
Vulkanen Kelud spydde aska och grus över östra Java den 14 februari 2014 och människor flydde från sina hem. Det finns 127 aktiva vulkaner på de indonesiska öarna och utbrott är vanliga. Ta tillfället i akt och pricka av ett mål i geografi när ett sådant utbrott inträffar!
Förberedelser
- Ta del av information, videoklipp och tidningsartikel i avsnittet Bakgrund.
- Uppdatera dig om vad era läromedel tar upp om vulkanutbrott.
- Gör eventuellt ett bildsök, vulkanutbrott, på Internet.
- Gör artikeln från Svenska Dagbladet tillgänglig för alla eleverna.
A Introduktion
Gemensamt
1. Visa videoklipp och bilder från vulkanutbrottet.
2. Samtala om nyheten.
B Fördjupning
Diskutera parvis
1. Kan ett vulkanutbrott inträffa där du bor? Ja, eller nej?
2. Varför/varför inte? Samla argument.
Gemensamt
Knyt ihop diskussionen och gå igenom ett urval av de geografiska begrepp som har med vulkanutbrott och plattektonik att göra.
C Aktivitet
Gemensamt
Läs Svenska Dagbladets artikel ”Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott” tillsammans och förklara ord och begrepp.
Individuellt
Låt var och en läsa artikeln igen och svara på följande frågor:
- Hur märkte människorna som bor runtomkring vulkanen Kelud att det var vulkanutbrott?
- Vad tror du människorna tänkte när de förstod att det var vulkanutbrott?
- Hur påverkade vulkanutbrottet människorna?
- Hur påverkade vulkanutbrottet naturen?
- Vad skulle du göra om du bodde nära en vulkan som Kelud?
Parvis
Jämför svaren med varandra och formulera ett gemensamt svar på varje fråga.
D Uppföljning
Skriv två rubriker på skrivtavlan:
– Konsekvenser för människorna
– Konskevenser för naturen
Sammanfatta genom att ur elevernas svar vaska fram olika konsekvenser.
Lista dem under respektive rubrik.
Bakgrund
Plattektonik, egentligen platt-tektonik, är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Dagens Nyheter 2014-02-14, videoklipp, 200 000 flydde undan vulkanutbrott
Svenska Dagbladet 2014-02-14, Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Livsmiljöer
- Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
Matematik och statistik i vardagen! Det blev två silvermedaljer till Sverige under den första OS-helgen. Jämför den svenska medaljskörden med några andra länders. Undersök data, skapa tabeller och diagram och resonera kring dem.
Syfte
Utveckla förmågan att
– skapa och läsa av ett stapeldiagram
– använda matematiska begrepp
– resonera kring diagram
– kommunicera i grupp
A Introduktion
Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar, som handlar om svenska OS-medaljörer i Sotji. Se förslag i Bakgrunden.
B Fördjupning
- Visa hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
- Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…
C Aktivitet
Arbeta parvis
- Sök information om vilka länder som har tagit OS-medaljer i Sotji.
- Välj ut fem länder.
- Resonera er fram till hur er frekvenstabell ska se ut. Den ska visa hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Fyll gärna på dag för dag! Gör var sin tabell.
- Gör var sitt stapeldiagram som visar hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Resonera om hur det ska se ut innan ni börjar.
- Skriv minst tre frågor med svar till era diagram.
Extrauppgifter
- Leta reda på de olika ländernas flaggor och illustrera diagrammet med dem.
- Sök information om hur OS-medaljerna ser ut. Visa!
- Berätta om några av medaljörerna med hjälp av korta faktatexter.
D Uppföljning
- Instruera eleverna att de ska redovisa sina undersökningar i grupper om 3-4 elever genom att berätta och ställa frågor om sina diagram.
- Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
- Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
- Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.
Bakgrund
Sydsvenskan, Silver till Kalla i skiathlon
Aftonbladet, Silver till Hellner efter ryck i sista backen
Medaljligan på den officiella OS-sajten (på engelska)
Medaljligan på svenska
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Sannolikhet och statistik
- Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Kunskapskrav i matematik i slutet av årskurs 6:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”
Se på OS tillsammans i klassen och skriv sedan berättande texter. Perfekt att träna på miljö- och personbeskrivningar, samt gestaltningar i en autentisk situation!
A Introduktion
Gemensamt
- Presentera uppgiften, som är att skriva en berättande text om en OS-tävling.
- Visa tv-tablåerna ur en dagstidning för eleverna och se vilka tävlingar som kan bli aktuella att se.
- Rösta fram vilken tävling/match som ni ska se och skriva om.
B Fördjupning
- Läs någon/några tidningstexter med förhandsinformation inför sändningen.
- Gör en gemensam tankekarta som underlag till texten.
- Ta upp de språktermer som du tycker är viktiga att lyfta fram för just dina elever. Till exempel: miljö- och personbeskrivningar, gestaltningar, skiljetecken, sambandsord, meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler.
- Gå igenom hur en bra inledning kan formuleras. Observera att den måste vara intresseväckande för att fånga läsaren!
C Aktivitet
- Se hela eller delar av tävlingen/matchen tillsammans.
- Anteckna under tiden.
- Fyll på tankekartan med aktuell information efteråt.
- Skriv var sin text! Begränsa tiden om du vill!
Extrauppgift: Illustrera texten. Kanske som en bildserie?
D Uppföljning
- Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”. - Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven använt gestaltningar och miljöbeskrivningar.
- Jämför i efterhand med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
Bakgrund
Förslag på tävlingar som går under skoltid:
Vecka 7
Tisdag 11/2 kl. 13.00 Skidor, sprint fri stil, damer och herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Onsdag 12/2 kl. 08.00 Störtlopp, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 10.30 Slopestyle, skidor, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 11.00 Skidor, 10 km klassiskt, damer (hela tävlingen)
Vecka 8
Måndag 17/2 kl. 08.00, 13.30 Ishockey, damer, semifinal (hel match, eller en period)
Tisdag 18/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Onsdag 19/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 20/2 kl. 11.40 Skicross, herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Fredag 21/2 kl. 11.40 Skicross, damer (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Trailer om OS i TV3 & TV10.
Bedömning för lärande: bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med… miljö- och personbeskrivningar…
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
- Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Inför och under OS fylls tidningar och andra medier av texter, bilder, faktarutor, nyhetsgrafik och annat material som är utmärkta underlag till sakprosatexter med elevnära innehåll. Utnyttja det!
A Introduktion
Gemensamt
Presentera en sakprosatext för eleverna. Läs igenom den tillsammans med fokus på
- att den bygger på fakta.
- att skribentens åsikter inte framgår i texten.
- sambandsord som ger texten en logisk struktur.
- sambandsord och fraser som bidrar till förståelsen av orsak och verkan.
B Fördjupning
1. Presentera uppgiften, som är att skriva en sakprosatext om en OS-sport.
2. Gör en gemensam tankekarta som kan fungera för de flesta sporter:
Exempel: utrustning, regler, egenskaper hos utövare, kända utövare, rekord och resultat, länder, tävlingsdagar, tv-tider, annat intressant.
3. Gå igenom det som är viktigt att tänka på vid informationssökning i olika källor:
a. Var kritisk:
- Vem är upphovsman/författare till källan?
- Vilka källor har författaren själv använt?
- Hur gammal är källan?
b. Datum och tid är viktig information om källor på Internet.
c. Spara den information du samlat in, var och när du hittat den.
C Aktivitet
Elevinstruktion:
1. Samla bilder som handlar om sporten. Klipp ur tidningar, eller sök på Internet.
2. Klistra bilderna i en bok eller gör en bok på datorn.
3. Skriv korta faktatexter till bilderna.
4. Avsluta med att skriva en längre sammanfattande sakprosatext om sporten. Leta inspiration i tidningar eller faktaböcker. Det är viktigt att skriva texten med egna ord och inte med författarens ord.
D Uppföljning
Låt eleverna visa böckerna och läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
- Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
- Visa sedan upp arbetena på en plats där många kan ta del av dem.
- Sammanfatta vad som är typiskt för en sakprosatext.
Bakgrund
Idrottsgrenar i OS i Sotji
Alpint
Backhoppning
Bob/Rodel/Skeleton
Curling
Freestyle
Ishockey
Konståkning
Längdskidor
Nordisk Kombination
Skidskytte
Skridsko
Snowboard
Sveriges olympiska kommitté, OS i Sotji:
Two stars and a wish
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Illustration: Frimärke