Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Skriv en artikel om Melodifestivalen med utgångspunkt från egna intervjufrågor.

A Introduktion

Gemensamt
1. Presentera uppgiften.
2. Visa en sammanställning över finalbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
3. Samtala om vilka favoriter eleverna har i finalen.

B Fördjupning

1. Intervjua någon elev för att ge exempel på hur man ställer frågor och följdfrågor.
2. Gör en gemensam tankekarta, med förslag på frågor till intervjun.
3. Ge exempel på texter som växlar mellan direkt och indirekt tal.
4. Introducera begreppet ”pratminus”, som är journalistikens synonym till talstreck.

C Aktivitet

intervjuArbeta parvis
1. Låt eleverna söka och läsa några artiklar om de olika bidragen i finalen.
2. Formulera frågor till intervjun.
3. Genomför intervjun.
4. Låt båda eleverna gemensamt skriva ner anteckningar efter intervjun.
5. Låt eleverna skriva var sin text utifrån samma information.

D Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven växlat mellan direkt och indirekt tal.
3. Jämför med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?

Bakgrund

svt.se, Här är startordningen i finalen av Melodifestivalen 2014

Aftonbladet (Nöjesbladet), ”Helena Paparizou och Linus Svenning till final” – Melodifestivalartikel som bygger på intervjuer.

Mediekompass, intervjuteknik

Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, …, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Den 21 februari 2014 födde prinsessan Madeleine en dotter. Nästan exakt två år tidigare föddes prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning. Båda har redan fått stor uppmärksamhet och får räkna med journalistbevakning resten av sina liv.
Andra barn hamnar sällan i tidningen. Men alla barn är lika mycket värda …

A Introduktion

– Vem skulle (inte) vilja leva som en prins/prinsessa?
Visa några utvalda nyhetsartiklar eller nyhetsklipp. Samtala om likheter och olikheter i barns uppväxtvillkor i Sverige i dag. Samtala om fördelar och nackdelar med att födas till tronarvinge i en monarki, jämfört med att födas i en ”vanlig” familj.

B  Fördjupning

Gör de fördjupningar som du tycker behövs. Exempel:
– barnkonventionen
– statsskick, monarki, republik
– några samhällsstrukturer som eleverna kan stöta på i arbetet med Moment C.

C Aktivitet

Genomför hela eller delar av lektionsupplägget ”Ett liv – från vaggan till graven”, hämtat ur Mediekompass lärarmaterial ”Kunskap och lek år 4-6”, sidan 23.

D Uppföljning

Leta efter guldkorn i elevernas arbeten. Lyft fram det som tas upp i det centrala innehållet. Se ”Koppling till skolans styrdokument”.

Bakgrund

Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek, år 4-6

Expressen, Prinsessan Madeleine har fött en dotter

Aftonbladet, Estelle firar tvåårsdagen i norska fjällen

Svenska Dagbladet, Ska vi acceptera att barn tigger?

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap, syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor … Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällstrukturer.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Samhällsresurser och fördelning

  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommun, landsting och stat använder skattepengarna till.

Individer och gemenskap

  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

 

Foto: Kate Gabor/ kungahuset.se

 

Vulkanen Kelud spydde aska och grus över östra Java den 14 februari 2014 och människor flydde från sina hem. Det finns 127 aktiva vulkaner på de indonesiska öarna och utbrott är vanliga. Ta tillfället i akt och pricka av ett mål i geografi när ett sådant utbrott inträffar!

Förberedelser

  1. Ta del av information, videoklipp och tidningsartikel i avsnittet Bakgrund.
  2. Uppdatera dig om vad era läromedel tar upp om vulkanutbrott.
  3. Gör eventuellt ett bildsök, vulkanutbrott, på Internet.
  4. Gör artikeln från Svenska Dagbladet tillgänglig för alla eleverna.

A Introduktion

Gemensamt
1. Visa videoklipp och bilder från vulkanutbrottet.
2. Samtala om nyheten.

B Fördjupning

Diskutera parvis
1. Kan ett vulkanutbrott inträffa där du bor? Ja, eller nej?
2. Varför/varför inte? Samla argument.

Gemensamt
Knyt ihop diskussionen och gå igenom ett urval av de geografiska begrepp som har med vulkanutbrott och plattektonik att göra.

C Aktivitet

Gemensamt
Läs Svenska Dagbladets artikel ”Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott” tillsammans och förklara ord och begrepp.

Individuellt

Låt var och en läsa artikeln igen och svara på följande frågor:

  1. Hur märkte människorna som bor runtomkring vulkanen Kelud att det var vulkanutbrott?
  2. Vad tror du människorna tänkte när de förstod att det var vulkanutbrott?
  3. Hur påverkade vulkanutbrottet människorna?
  4. Hur påverkade vulkanutbrottet naturen?
  5. Vad skulle du göra om du bodde nära en vulkan som Kelud?

Parvis
Jämför svaren med varandra och formulera ett gemensamt svar på varje fråga.

D Uppföljning

Skriv två rubriker på skrivtavlan:
– Konsekvenser för människorna
– Konskevenser för naturen
Sammanfatta genom att ur elevernas svar vaska fram olika konsekvenser.
Lista dem under respektive rubrik.

 

Bakgrund

Plattektonik, egentligen platt-tektonik, är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.

Dagens Nyheter 2014-02-14, videoklipp, 200 000 flydde undan vulkanutbrott

Svenska Dagbladet 2014-02-14, Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6


Livsmiljöer

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Matematik och statistik i vardagen! Det blev två silvermedaljer till Sverige under den första OS-helgen. Jämför den svenska medaljskörden med några andra länders. Undersök data, skapa tabeller och diagram och resonera kring dem.

Syfte

Utveckla förmågan att
– skapa och läsa av ett stapeldiagram
– använda matematiska begrepp
– resonera kring diagram
– kommunicera i grupp

A Introduktion

Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar, som handlar om svenska OS-medaljörer i Sotji. Se förslag i Bakgrunden.

B Fördjupning

  1. Visa hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
  2. Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…

C Aktivitet

Arbeta parvis

  1. Sök information om vilka länder som har tagit OS-medaljer i Sotji.
  2. Välj ut fem länder.
  3. Resonera er fram till hur er frekvenstabell ska se ut. Den ska visa hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Fyll gärna på dag för dag! Gör var sin tabell.
  4. Gör var sitt stapeldiagram som visar hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Resonera om hur det ska se ut innan ni börjar.
  5. Skriv minst tre frågor med svar till era diagram.

Extrauppgifter

  1. Leta reda på de olika ländernas flaggor och illustrera diagrammet med dem.
  2. Sök information om hur OS-medaljerna ser ut. Visa!
  3. Berätta om några av medaljörerna med hjälp av korta faktatexter.

D Uppföljning

  1. Instruera eleverna att de ska redovisa sina undersökningar i grupper om 3-4 elever genom att berätta och ställa frågor om sina diagram.
  2. Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
  3. Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
  4. Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.

Bakgrund

Sydsvenskan, Silver till Kalla i skiathlon

Aftonbladet, Silver till Hellner efter ryck i sista backen

Medaljligan på den officiella OS-sajten (på engelska)

Medaljligan på svenska

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Sannolikhet och statistik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Kunskapskrav i matematik i slutet av årskurs 6:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”

Se på OS tillsammans i klassen och skriv sedan berättande texter. Perfekt att träna på miljö- och personbeskrivningar, samt gestaltningar i en autentisk situation!

A Introduktion

Gemensamt

  1. Presentera uppgiften, som är att skriva en berättande text om en OS-tävling.
  2. Visa tv-tablåerna ur en dagstidning för eleverna och se vilka tävlingar som kan bli aktuella att se.
  3. Rösta fram vilken tävling/match som ni ska se och skriva om.

B Fördjupning

  1. Läs någon/några tidningstexter med förhandsinformation inför sändningen.
  2. Gör en gemensam tankekarta som underlag till texten.
  3. Ta upp de språktermer som du tycker är viktiga att lyfta fram för just dina elever. Till exempel: miljö- och personbeskrivningar, gestaltningar, skiljetecken, sambandsord, meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler.
  4. Gå igenom hur en bra inledning kan formuleras. Observera att den måste vara intresseväckande för att fånga läsaren!

C Aktivitet

  1. Se hela eller delar av tävlingen/matchen tillsammans.
  2. Anteckna under tiden.
  3. Fyll på tankekartan med aktuell information efteråt.
  4. Skriv var sin text! Begränsa tiden om du vill!
    Extrauppgift: Illustrera texten. Kanske som en bildserie?

D Uppföljning

  1. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
    Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
  2. Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven använt gestaltningar och miljöbeskrivningar.
  3. Jämför i efterhand med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?

 

Bakgrund

Förslag på tävlingar som går under skoltid:

Vecka 7
Tisdag 11/2 kl. 13.00 Skidor, sprint fri stil, damer och herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Onsdag 12/2 kl. 08.00 Störtlopp, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 10.30 Slopestyle, skidor, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 11.00 Skidor, 10 km klassiskt, damer (hela tävlingen)

Vecka 8
Måndag 17/2 kl. 08.00, 13.30 Ishockey, damer, semifinal (hel match, eller en period)
Tisdag 18/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Onsdag 19/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 20/2 kl. 11.40 Skicross, herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Fredag 21/2 kl. 11.40 Skicross, damer (hela tävlingen, eller något enstaka heat)

Trailer om OS i TV3 & TV10.

Bedömning för lärande: bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med… miljö- och personbeskrivningar…

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Inför och under OS fylls tidningar och andra medier av texter, bilder, faktarutor, nyhetsgrafik och annat material som är utmärkta underlag till sakprosatexter med elevnära innehåll. Utnyttja det!

A Introduktion

Gemensamt

Presentera en sakprosatext för eleverna. Läs igenom den tillsammans med fokus på

  1. att den bygger på fakta.
  2. att skribentens åsikter inte framgår i texten.
  3. sambandsord som ger texten en logisk struktur.
  4. sambandsord och fraser som bidrar till förståelsen av orsak och verkan.

B Fördjupning

1. Presentera uppgiften, som är att skriva en sakprosatext om en OS-sport.
2. Gör en gemensam tankekarta som kan fungera för de flesta sporter:
Exempel: utrustning, regler, egenskaper hos utövare, kända utövare, rekord och resultat, länder, tävlingsdagar, tv-tider, annat intressant.
3. Gå igenom det som är viktigt att tänka på vid informationssökning i olika källor:
a. Var kritisk:

  • Vem är upphovsman/författare till källan?
  • Vilka källor har författaren själv använt?
  • Hur gammal är källan?

b. Datum och tid är viktig information om källor på Internet.
c. Spara den information du samlat in, var och när du hittat den.

C Aktivitet

Elevinstruktion:
1. Samla bilder som handlar om sporten. Klipp ur tidningar, eller sök på Internet.
2. Klistra bilderna i en bok eller gör en bok på datorn.
3. Skriv korta faktatexter till bilderna.
4. Avsluta med att skriva en längre sammanfattande sakprosatext om sporten. Leta inspiration i tidningar eller faktaböcker. Det är viktigt att skriva texten med egna ord och inte med författarens ord.

D Uppföljning

Låt eleverna visa böckerna och läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.

  1. Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
  2. Visa sedan upp arbetena på en plats där många kan ta del av dem.
  3. Sammanfatta vad som är typiskt för en sakprosatext.

Bakgrund

Idrottsgrenar i OS i Sotji
Alpint
Backhoppning
Bob/Rodel/Skeleton
Curling
Freestyle
Ishockey
Konståkning
Längdskidor
Nordisk Kombination
Skidskytte
Skridsko
Snowboard

Sveriges olympiska kommitté, OS i Sotji:

Two stars and a wish
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Illustration: Frimärke

 

7–23 februari 2014 avgörs vinter-OS i Sotji, Rysslands sydligaste stad. Sotji ligger vid Svarta Havet i subtropisk klimatzon. Låt eleverna bekanta sig med kartan och för in resonemang om klimat, väder, väderstreck, längdgrader/breddgrader och andra geografiska begrepp.

A Introduktion

  1. Samtala om de olympiska vinterspelen. Vad känner eleverna till?
  2. Lokalisera Sotji på kartan.

B Fördjupning

Rubrik: Resan till Sotji
Påbörja gemensamt en text som eleverna kan bygga vidare på i moment C.
Ta upp de geografiska begrepp som eleverna bör använda för att beskriva sin resa så detaljerat som möjligt.

C Aktivitet

Gör en resebeskrivning i form av en kombinerad sakprosatext och berättande text.
Arbeta individuellt eller i par.
Instruktion:

  1.  Planera resrutten. Rita in den på kartan.
  2. Gör en tankekarta: Vilka länder, viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter passerar ni på resan? Välj lämpliga färdmedel till olika sträckor: flyg, tåg, båt, buss, bil, taxi…
  3. Skriv en text som innehåller början, handling och avslutning. Använd så många geografiska begrepp som möjligt i texten och fokusera på att stava alla namn med stor bokstav.

 

D Uppföljning

  1. Bilda smågrupper. Låt eleverna visa sina kartor och läsa upp berättelserna för varandra.
  2. Visa några elevers resrutter på storbild och låt dem läsa upp sina berättelser.
    Analysera enligt modellen ”Two stars and a wish”.

 

Bakgrund

Two stars and a wish, Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.

Helsingborgs Dagblad, Sotji – vinter-OS i sommarstaden

Svenska Dagbladet, Sotjispelen – långt från de gamla idealen

Sochi magazine, Vädret i Sotji/Krasnaya Polyana

www.vilketvader.se Webbkameror och väder i och runt Sotji

Östeuropaguiden, Det ryska alfabetet

OS i skolan, Lär dig om OS

OS i Skolan, OS-idrotter vinter

 

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Kartan: OpenStreetMap

Ledtråd 1

Julkalendern ”Barna Hedenhös uppfinner julen” har premiär i Barnkanalen den 1 december klockan 8.45. Man kan också se julkalendern på kvällen. Hur dags då?
D = 17.45 E = 18.45 F = 19.45

http://blogg.svt.se/barnkanalen/2013/10/smygtitta-pa-arets-julkalender/

Följdfråga
För att förstå när ett tv-program börjar så måste man behärska digital tid. När börjar julkalendern om man uttrycker klockslaget i analog tid?

Ledtråd 2

En julgransodlare i Färingtofta säljer tre olika sorters granar. Vilken sort säljer han minst av?
T = silvergran U = kungsgran V=grön gran

http://hd.se/klippan/2013/11/22/granen-star-sa-gron-och-grann/

Följdfråga
Plastgran, eller naturgran? Vad tycker du är bäst? Varför? Lista fördelar och nackdelar!

Ledtråd 3

I år utsåg Handelns utredningsinstitut en råsaftcentrifug till Årets julklapp.
Vilken produkt blev Årets julklapp 2010?
K = surfplatta L = bakmaskin M = hörlurar

http://www.va.se/nyheter/arets-julklapp-2013-578630?p=0

Följdfråga
Tror du att valet av Årets julklapp gör att fler människor köper just den saken? Varför/varför inte?

Ledtråd 4

Miranda Wahlstedt från Karlstad träffade tomten vid ett besök i Göteborg. Vad önskade hon i julklapp?
S = en grön ninja T = en träkoja i Lego U = en helikopter

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2180802-tomten-kom-till-stan-med-hast-och-vagn

Följdfråga
Hur mycket tycker du att en julklapp ska få kosta? Motivera!

Ledtråd 5

Många av bildspelets bilder på pepparkakshus ägs av bildbyrån Scanpix. De flesta har fotograferats av
K = Jurek Holzer L = Mats-Eric Nilsson M = Janerik Henriksson

http://www.svd.se/mat-och-vin/inspiration-hur-ska-ditt-pepparkakshus-se-ut-i-ar_6653220.svd

Följdfråga
Hur skulle ett pepparkakshus som du har byggt se ut? Beskriv!

Ledtråd 6

Kiddo bakar en bulle som inte liknar en vanlig lussekatt. Vad föreställer den?
A = en fotboll B = en iPad C = en hund

http://blogg.vk.se/frookenkrass/2013/11/19/lord-of-the-saffransbullarna/

Följdfråga
Kryddan saffran är en viktig ingrediens i lussekatter. Ta reda på vad ett kg saffran kostar.

Ledtråd 7

I samband med Luciaomröstningen i Linköping samlades det in pengar till synskadade. Hur mycket pengar samlades in?
A = 67 630 kronor B = 3 382 kronor C = 1 018 kronor

http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/josefin-ar-arets-lucia-6629928-artikel.aspx

Följdfråga
Varför samlades det in pengar just till synskadade?

Ledtråd 8

Visby domkyrkoförsamling tänker sätta upp en levande julkrubba utanför kyrkan i år. Vilket djur ska ta jungfru Maria till stallet?
O = ett gotlandsruss P = en åsna Q = en kamel

http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8958454

Följdfråga
Läs Bibelns text om julkrubban http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664428 och berätta något av innehållet för klassen.

Vilken julklapp har tomten i säcken?
Nu är det dags att kasta om alla åtta bokstäverna och lista ut vad tomten har i sin säck.
Kanske är det någon i klassen som också har det på sin önskelista?

RÄTT SVAR

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola…

A Introduktion

1. Visa något nyhetsinslag om den tropiska orkanen Haiyan, för eleverna.
2. Samtala parvis.
Hur tänker du när du ser bilderna från Filippinerna?
Hur tror du de drabbade människorna har det?
Många familjer splittrades och mammor, pappor och barn har haft svårt att hitta varandra.
Hur tänker du kring det?
Hur kommer det att gå för dem som har överlevt?
3. Lyft några röster från parsamtalen i ett samtal i klassen.
4. Var ligger Filippinerna? Lokalisera landet på en världskarta.

B Fördjupning

1. Koppla till elevernas egna upplevelser av starka vindar och samtala om dem.
2. Samla begrepp som handlar om vindens kraft: till exempel storm, orkan, cyklon, tyfon, tornado och tromb.
3. Förklara de olika begreppen och sätt likhetstecken mellan dem som betyder samma sak.
4. Var någonstans på jorden kan tropiska orkaner bildas?
5. Kan en tropisk orkan drabba Sverige? Varför inte?

C Aktivitet

Människorna i Filippinerna behöver massor av hjälp.
1. Vad görs i Sverige för att hjälpa till?
Läs tidningar och leta efter artiklar och annonser som handlar om detta, eller intervjua människor i din närhet. Redovisa.
2. Skulle ni i klassen vilja göra något för barnen i Filippinerna?
Förbered och genomför i så fall någon aktivitet som kan bidra till att förbättra situationen.
Sprid information om aktiviteten via lokala tidningar och andra medier.

D Uppföljning

Låt eleverna följa nyhetsrapporteringen från Filippinerna fram till jullovet.
Dela in klassen i mindre grupper som ansvarar för var sin vecka fram till jullovet.
Rapportera för klassen när något intressant finns att berätta.
Följ även utvecklingen i USA efter tromben i veckan. Kommer det fler? Vilken är skillnaden mellan Filippinerna och USA? Behöver människorna i USA samma hjälp som de i Filippinerna?

Bakgrund

Nyheter

SVT: Lilla Aktuellt Skola 2013-11-14, Cyklonen Haiyan
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Expressen.se: Detta har hänt
http://www.expressen.se/nyheter/detta-har-hant–tyfonen-haiyan/
Aftonbladet.se: Bildextra, Tyfonen Haiyan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811969.ab
Expressen.se: Glädjebesked efter katastrofen Haiyan
http://www.expressen.se/gt/gladjebesked-efter-katastrofen-haiyan/

Svtplay: Tromben i Oklahoma, 20 maj 2013
http://www.svtplay.se/klipp/1239238/tromben-forstorde-allt-i-sin-vag

Fakta om vindar

SMHI: Vind – varför blåser det?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-1.362
SMHI: Orkaner och tropiska cykloner (tyfoner)
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-cykloner-1.223
SMHI: Tromber och tornados
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/tromber-1.3875

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev

  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…

Centralt innehåll, fysik, åk 4-6


Fysiken i naturen och samhället

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.

Centralt innehåll geografi, åk 4-6


Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

 

Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion

Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord

Förberedelser

Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.

Genomförande

1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.

Förslag B – en till två lektioner

Nyhetsjakten

Förberedelser

Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.

Genomförande

1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.

Förslag C – en serie lektioner

Veckans nyhet

Förberedelser

Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.

Utförande

1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.

 

Bakgrund

Länkar

Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6

Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/

Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp

Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282

Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Geografi

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
…
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
…

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Samhällskunskap


  • Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.