Årskurs 4-6-arkiv - Sida 14 av 17

Vilka kan mer om skolan än våra elever!? Så här i valtider kommer våra politiker med det ena förslaget efter det andra. Alla partier vill komma tillrätta med bristande kunskaper bland elever och oordning på skolor. Vi utgår från två skolfrågor som vi tror intresserar eleverna. Dessa förslag kommer från vår skolminister och Alliansen.

A Introduktion

Visa en bild på Jan Björklund. Här finns gott om bilder. Visa en eller flera men avslöja inte vem han är utan be eleverna att ge förslag på det. Lista flera, till exempel: Jan Björklund, folkpartist, tillhör Alliansen, skolminister och kanske annat som eleverna kommer på.  Diskutera och förklara listan. Samtala om varför han är aktuell och varför han är så intresserad av skolan.

B Fördjupning

Hur vill vår skolminister förbättra skolan? Vi har valt två förslag ur Alliansens lista. Diskutera dessa! Vad är bra och vad är dåligt med förslagen. Ställ gärna argument mot varandra. Avsluta varje diskussion med en ”sluten” omröstning. Hur många röstar för och emot skolministerns förslag på betyg från årskurs fyra och betyg i ordning? Be elever ge exempel på det avgörande skälet för eller emot.

Diskussionsunderlag:
– Betyg från och med årskurs 4
Skolministern: – Med tidiga betyg ska det bli lättare för både elever och föräldrar att hålla sig informerade av hur det går. Tidiga betyg ska också sporra eleverna.  Så här tycker några elever om betyg.

– Ordningsbetyg
Skolministern: – Vi i Alliansen vill att eleverna ska få skriftliga ordningsbetyg på högstadiet och på gymnasiet. Det ska vara frivilligt för varje skola att införa dessa. Det ska göra det lättare för lärarna att informera föräldrarna.

Så här tycker Lärarförbundet om ordningsbetyg.
Om ni vill jämföra skolministerns förslag med övriga partiers skolpolitik finns en sammanställning på Skolporten och Skolvärlden.

C Aktivitet

Låt dina elever själva ta fram förslag på hur deras egen skola kan bli bättre eller de kanske har bra förslag som de tycker att andra skolor ska ta efter. Lista elevernas förslag, diskutera och välj sedan ett eller flera av dessa. Arbeta gemensamt eller låt grupper av elever skriva en argumenterande text kring förslaget.

Enkel skrivmall: 

Berätta vad förslaget handlar om och varför ni gillar det. Välj några exempel som övertygar.
Avsluta med en uppmaning eller en fråga som ni vill ha svar på.

D Uppföljning

Skicka klassens förslag till kommunens nämnd för Skola och utbildning men också till lokaltidningen. Sprid klassens förslag på skolan och i hemmen. Vilket gensvar får ni? I bästa fall har ni startat en skoldebatt.

E Bakgrund

På mediekompass.se finns fler lektionsförslag kring valet. Klicka vidare till Tidningsveckan. Där ligger ytterligare fem förslag för låg och mellanstadiet. På presstationen.se finns också lektionsförslag om valet. Dessa har inriktning mot skolans yngsta elever och ingår i Presstationen, som är en nyhetstävling för klasser upp till och med sexan.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap
Syfte
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Att leva i världen  
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 1-3 
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Beslutsfattande och politiska idéer  
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 4-6 
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Svenska 
Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier

Centralt innehåll i svenska årskurs 1-3 
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6 
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Moment A – introduktion

Visa bilder på två aktuella personer.
1. Paul Walker
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
2. Nelson Mandela
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?

Moment B – fördjupning

Ge en tillbakablick på Nelson Mandelas liv och hans livsverk.
Använd nyhetsinslag och andra källor. Se bakgrund.

Moment C – aktivitet

Ge eleverna i uppdrag att göra var sin kort presentation av Mandela.
Presentationen ska innehålla
1. Fakta om personen Nelson Mandela.
2. Minst en bild på honom.
3. Minst ett citat från Nelson Mandela.
4. Minst en egen reflektion kring citaten.
5. Minst tre meningar under rubriken ”Om jag hade varit Mandela så skulle jag ändra på…”

Moment D – uppföljning

1. Visa ett antal presentationer för klassen.
2. Sammanställ alla ”Om jag hade varit Mandela…” och samtala om dem.
3. Värderingsövning
Hur skulle din skola vara om alla hade en liten Nelson Mandela inom sig?
Sämre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
Bättre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?

4. Sammanfattande diskussion, enskilt, parvis, alla.
Varför är det viktigt att det finns personer som Nelson Mandela?

Bakgrund

Bildförslag
Paul Walker
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/07/Paul_Walker.jpg

Nelson Mandela
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Nelson_Mandela_Wax_Statue_in_Madame_Tussauds_London.jpg

Nyhetskällor
Svenska Dagbladet, artikel och bildspel: Mandela gjorde politik av moral
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nelson-mandelas-dod_8796852.svd?sidan=13

Corren, Ernst Klein: Nelson Mandela – han ändrade historien
http://www.corren.se/kultur/nelson-mandela–han-andrade-historien-6651229-artikel.aspx

Svenska Dabladet, historisk blogg, Dick Harrison: Apartheids uppgång och fall
http://blog.svd.se/historia/2013/12/07/apartheidsystemets-uppgang-och-fall/

Citat Nelson Mandela
Citatsamling på www.livet.se
http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Nelson_Mandela

Bilder på Mandelacitat
https://www.google.com/search?q=nelson+mandela+citat&sa=X&hl=sv&rlz=1I7WQIB_svSE522&tbm=isch&tbo=u&source=univ&ei=eWOkUpbkOKjI4ASthIDQBQ&ved=0CDYQsAQ&biw=1093&bih=453

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
respektera andra människors egenvärde,
tar avstånd från att andra människor utsätts för förtyck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…Bilden: Mandela Capture Site.
Foto (by CC): KwaZulu-Natal

Övning 1: Artikeldiskussion

Tidsåtgång: 40 min
Förberedelser och genomförande: Läs artikeln om Elizabeth i Svenska dagbladet (kopiera upp varsitt exemplar eller läs högt för klassen). Komplettera vid behov med information hämtad från några av länkarna nedan.

Kunskapsfrågor om artikeln

1. Vilka signaler menar rektorn att Elizabeth sänder ut? Vad tror rektorn är orsaken till att Elizabeth blir mobbad och slagen?

2. Varför ville rektorn att Elizabeth skulle undersökas? Vad är autism? Mer fakta om hur autism kan yttra sig finns här.

3. Hur ville rektorn lösa problemet med Elizabeth?

4. Vad hände när rektorn slutade? Vad gjorde Elizabeth då?

Reflektera och diskutera

1. Vad är ”rätt” sociala signaler? Hur vet man vilka sociala signaler som är ”rätt”?

2. Har man rätt att behandla någon illa för att man inte förstår vad de menar? För att de uppför sig annorlunda?

3. Tycker ni att rektor, elever och Elizabeth borde ha gjort något annorlunda i exemplet i artikeln?

4. Vad tycker ni, är det rätt att eleven som mobbas byter skola? Eller är det bättre att flytta på den eller de som mobbar?

Övning 2: Samtala om mobbning

Tidsåtgång: 40 min

Fördjupa samtalen utifrån exempelvis följande frågor:

Vems ansvar är det att mobbning upptäcks? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
Vems ansvar är det att mobbningen upphör? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
Vad skulle kunna göras bättre? Från elevernas sida? Från personalens sida? Från föräldrarnas sida? Från politikernas sida?

Anknyt gärna till din skolas likabehandlingsplan för att göra den mer känd bland eleverna.

Skolverket: Kränkningar och mobbning

Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning

Koppling till skolans styrdokument

Enligt skolans värdegrund ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, och var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.

Kursplanen i samhällskunskap (årskurs 4-6) lyfter fram kunskap om sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Läs mer om förbuden mot kränkningar på BEO:s hemsida.

Länkar

Svenska Dagbladet:
Mobbad elev får skulden

”Hennes sätt gör så att hon blir slagen”

De mobbade tvingas flytta

Lärarna gav inget stöd

Skolverket: Värdegrund i förskola och skola

Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning

Förberedelser
Kopiera resultatlistor från kopieringsunderlagen: Kopieringsunderlag 1 (Friidrotts-EM), Kopieringsunderlag 2 (Skid-VM), Kopieringsunderlag 3 (Vasaloppet damer), Kopieringsunderlag 4 (Vasaloppet herrar). Välj ut nyhetsklipp/tidningsartiklar.

Övning 1: Skapa ett diagram

Inspiration
Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar från skid-VM, friidrotts-EM, eller Vasaloppet.
Förslag på klipp: SVT:s fem minuter långa Sportnytt (Tillgängligt till och med 2013-03-10)

Förslag på tidningsartiklar
Aftonbladet: Guld till Johan Olsson efter bragdlopp
Göteborgs-Posten: Dubbla svenska höjdhoppsmedaljer
Aftonbladet: Dubbelt Norge i Vasaloppet

Gör tabell och diagram
1. Gå igenom hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
2. Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…
3. Dela ut en resultatlista till varje elev. Elevinstruktion finns på respektive blad.

Övning 2: Samtala kring diagrammen

1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Instruera eleverna att de ska redovisa, berätta och ställa frågor om sina diagram.
3. Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
4. Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
5. Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll, matematik, årskurs 4-6, s 65:
Sannolikhet och statistik:

– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Kunskapskrav i slutet av årskurs 6, matematik, s. 73:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”

Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.

A Introduktion

Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.

B Fördjupning 1

Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?

Fördjupning 2

Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.

C Aktivitet

Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?

D Uppföljning

Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.

Bakgrund

Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Sommaren står för dörren, men lärandet slutar inte även om eleverna tar sommarlov. Tvärtom! Det finns massor att lära och nyhetsflödet tar verkligen inte sommarlov. Inspirera eleverna att följa med och ha koll!

A Introduktion

Dra er till minnes några intressanta nyheter, som har hänt under läsårets gång.

1. Låt var och en fundera en kort stund.

2. Samtala parvis.

3. Sortera alla klassens förslag i fyra kategorier:

– något som har hänt där du bor.

– något som har hänt i övriga Sverige.

– något som har hänt i Europa.

– något som har hänt i världen utanför Europa.

B Fördjupning

Samtala om några av nyheterna.

Försök hitta svar på några av de journalistiska frågorna:

– Vad har hänt?

– När hände det?

– Var hände det?

Titta på karta och lokalisera platsen där nyheten har inträffat.

Använd så många korrekta geografiska begrepp som möjligt i samtalet.

Gå gärna vidare med följande frågor:

– Vem/vilka var inblandade?

– Hur gick det till?

– Varför hände det?

C Aktivitet

Ge klassen ett uppdrag över sommarlovet:

Ta med minst fyra intressanta nyheter till läsårsstarten!

– en som handlar om något som har hänt där du bor.

– en som handlar om något som har hänt i övriga Sverige.

– en som handlar om något som har hänt i Europa.

– en som handlar om något som har hänt i världen utanför Europa.

D Uppföljning

1. Påminn eleverna om uppdraget när de kommer tillbaka från sommarlovet.

2. Låt eleverna presentera sina nyheter.

3. Samla nyheterna och använd dem på lämpligt sätt i undervisningen under läsåret.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige…

• Namn och läge på Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Den 25 maj 2014 röstade närmare 50 % av den röstberättigade svenska befolkningen i EU-valet. Hur många är 50 %? Och vilka partier fick de flesta rösterna? Mycket matematik och mycket samhällskunskap!

A Introduktion

Samtala om EU-valet.
– Var någon av eleverna med i vallokalen?
– Hur går det till när man röstar?
– Vilka politiska partier känner eleverna till?

B Fördjupning

Använd aktuella nyhetsmedier som utgångspunkt för fördjupningen.

Förklara begrepp som demokrati, val, politiska partier och EU.
Knyt an till matematiska begrepp som tabeller, diagram och procent.

C Aktivitet

Arbeta två och två.
Ta reda på vilka svenska politiska partier som fick mer än fyra procent av rösterna i EU-valet.
Använd en tidningsartikel som källa.

Gör var sin tabell på papper, eller digitalt.
Gör tre kolumner: partiets fullständiga namn, partiförkortning, valresultatet i procentform.
Fyll i tabellen. Börja med det parti som fått mest röster.

Förslag till extrauppgifter. Välj!

Lär dig hur de olika partiernas partisymboler ser ut.
Försök ta reda på några olika frågor som partierna har gått till val på.

D Uppföljning

1. Arbeta i mindre grupper.

Jämför tabellerna med varandra.
Vilka är de tre partier som fått flest röster?
Är alla era tabeller lika lättlästa?
Vad är typiskt för en lättläst tabell?

2. Diskutera i helklass.

Vilka är de olika partiernas huvudbudskap?
Vad kan det finnas för olika orsaker till att Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ har gått framåt i EU-valet?

3. Spara elevarbeten och tidningsartiklar till höstens riksdagsval för att kunna jobba vidare med jämförelser.

Bakgrund

Göteborgsposten, Ett omvälvande EU-valresultat
EU-upplysningen, EU-valet
EU-upplysningen, Valresultatet

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6 

Beslutsfattande och politiska idéer

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
Politiska val och partier i Sverige …

Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Taluppfattning och tals användning

Tal i procentform …

Sannolikhet och statistik

Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.

I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.

A Introduktion

Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.

B Fördjupning

Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.

C Aktiviteter

Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?

Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?

Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet.
Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.

Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen

Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang?
Redovisa för klassen.
Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.

D Uppföljning

Gå igenom alla pratbubblor.
Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
Skriv då till era lokala beslutsfattare!
Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!

Bakgrund

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter

Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen

Barnombudsmannen, Om barnkonventionen

Mediekompass arkiv

Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv

Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst

Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning

Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor

Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Eurovision Song Contest (ESC) kan stimulera till lärande på många olika sätt. Det här lektionstipset fokuserar på skrivande.Titta tillsammans på några klipp från ESC och skriv var sin recension om ett tävlingsbidrag.

A –introduktion

Gemensamt

Presentera uppgiften.
Visa ett urval av tävlingsbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
Samtala om vilka favoritländer eleverna har. Ha gärna en Europakarta tillgänglig.
Välj ut fem länders bidrag. Låt eleverna vara delaktiga i valet.

B –fördjupning

Förbered skrivandet genom att läsa några recensioner gemensamt så att eleverna blir bekanta med hur recensioner skiljer sig från andra texter.
Se Mediekompass lärarmaterial Tidningens texter B, sidan 12. Där finns lektionsförslag och information om hur recensioner är uppbyggda.

C – aktivitet

Alla elever är nöjesjournalister. Du är deras chef och gör en uppdragslista. Den ska bestå av alla journalisters (elevers) namn, de fem utvalda ländernas namn och en dead line.
Dela ut uppdrag till var och en, ett uppdrag = ett bidrag. Obs! Flera elever får samma uppdrag. Det finns en tanke bakom det!
Titta på de fem tävlingsbidragen gemensamt i klassen.
Ge, om möjligt, eleverna chans att se ”sitt bidrag” några extra gånger för att kunna skaffa sig en uppfattning om det.
Sök information om artisten.
Låt slutligen eleverna skriva var sin recension om artistens framträdande och om låten. Varva åsikter med lämpliga fakta.
Tid över? Gör faktaruta om artisten och välj bild till recensionen.

D – uppföljning

Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i grupper. Ett land = en grupp.
Jämför varandras texter. Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”. Fokusera på vilka åsikter som lyfts fram och hur de är formulerade.
Läs upp några olika texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar åsikter om bidraget.
Jämför texter. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
Gör en väggtidning om ESC. Sätt upp elevernas texter, tidningsurklipp och bilder på en anslagstavla eller en vägg. Sortera materialet på lämpligt sätt.

Bakgrund

Mediekompass, Tidningens texter B, ett lärarmaterial om åsiktstexter.

svt.se, Så sänder SVT från Eurovision Song Contest

Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i några olika medier och källor …

Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilka politiker som ska representera Sverige i Europaparlamentet. 751 ledamöter ska väljas och 20 av dem är från Sverige. Vilka länder kommer de andra från? Och vad är egentligen Europaparlamentet?

A Introduktion

Gör ett digitalt besök i EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
Ställ några frågor kring bilden. Förslag:
– Var sitter EU-flaggan? Hur ser den ut?
– Kan man se den svenska flaggan i Plenisalen?
– Gissa hur många ledamöter som har sin plats i Europaparlamentets plenisal! (751)
– Gissa hur många länder som finns representerade i EU! (28)

B Fördjupning

Eftersom Sveriges politiska system kopplat till Europeiska Unionen företrädesvis tas upp i årskurs 7-9, så bör fördjupningen i första hand syfta till att befästa grundläggande begrepp i samhällskunskap som demokrati, val, rösträtt, parlament, ledamöter och likande.
Repetera också nödvändiga geografiska begrepp som kan användas för att beskriva ett lands läge.

C Aktivitet

Länder i Europeiska Unionen
Arbeta individuellt eller parvis
1. Samla fakta om några EU-länder. Utgå från listan (Se Förberedelser)

Huvudstad
Folkmängd
Yta
Valuta
Flagga
Medlem i EU år ….
Geografiskt läge. Ge en kort beskrivning av läget med hjälp av väderstreck, läge i förhållande till andra länder, hav, bergskedjor och så vidare.

Tid över:
Befäst kunskapen om ländernas lägen genom att träna med hjälp av något interaktivt undervisningsmaterial som till exempel
http://online.seterra.net/sv/ex/140
eller
http://www.webbmagistern.se/europeiska07.html

D Uppföljning

Dela upp eleverna i grupper som får till uppgift att följa nyhetsflödet kring EU och EU-valet under var sina veckor före och efter valet.
Låt varje grupp presentera en topplista över veckans EU-nyheter.

De ska då kunna redovisa