Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.
A Introduktion
Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.
B Fördjupning 1
Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Fördjupning 2
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.
C Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?
D Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Bakgrund
Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Sommaren står för dörren, men lärandet slutar inte även om eleverna tar sommarlov. Tvärtom! Det finns massor att lära och nyhetsflödet tar verkligen inte sommarlov. Inspirera eleverna att följa med och ha koll!
A Introduktion
Dra er till minnes några intressanta nyheter, som har hänt under läsårets gång.
1. Låt var och en fundera en kort stund.
2. Samtala parvis.
3. Sortera alla klassens förslag i fyra kategorier:
– något som har hänt där du bor.
– något som har hänt i övriga Sverige.
– något som har hänt i Europa.
– något som har hänt i världen utanför Europa.
B Fördjupning
Samtala om några av nyheterna.
Försök hitta svar på några av de journalistiska frågorna:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
Titta på karta och lokalisera platsen där nyheten har inträffat.
Använd så många korrekta geografiska begrepp som möjligt i samtalet.
Gå gärna vidare med följande frågor:
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
C Aktivitet
Ge klassen ett uppdrag över sommarlovet:
Ta med minst fyra intressanta nyheter till läsårsstarten!
– en som handlar om något som har hänt där du bor.
– en som handlar om något som har hänt i övriga Sverige.
– en som handlar om något som har hänt i Europa.
– en som handlar om något som har hänt i världen utanför Europa.
D Uppföljning
1. Påminn eleverna om uppdraget när de kommer tillbaka från sommarlovet.
2. Låt eleverna presentera sina nyheter.
3. Samla nyheterna och använd dem på lämpligt sätt i undervisningen under läsåret.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige…
• Namn och läge på Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Den 25 maj 2014 röstade närmare 50 % av den röstberättigade svenska befolkningen i EU-valet. Hur många är 50 %? Och vilka partier fick de flesta rösterna? Mycket matematik och mycket samhällskunskap!
A Introduktion
Samtala om EU-valet.
– Var någon av eleverna med i vallokalen?
– Hur går det till när man röstar?
– Vilka politiska partier känner eleverna till?
B Fördjupning
Använd aktuella nyhetsmedier som utgångspunkt för fördjupningen.
- Förklara begrepp som demokrati, val, politiska partier och EU.
- Knyt an till matematiska begrepp som tabeller, diagram och procent.
C Aktivitet
Arbeta två och två.
Ta reda på vilka svenska politiska partier som fick mer än fyra procent av rösterna i EU-valet.
Använd en tidningsartikel som källa.
- Gör var sin tabell på papper, eller digitalt.
- Gör tre kolumner: partiets fullständiga namn, partiförkortning, valresultatet i procentform.
- Fyll i tabellen. Börja med det parti som fått mest röster.
Förslag till extrauppgifter. Välj!
- Lär dig hur de olika partiernas partisymboler ser ut.
- Försök ta reda på några olika frågor som partierna har gått till val på.
D Uppföljning
1. Arbeta i mindre grupper.
- Jämför tabellerna med varandra.
- Vilka är de tre partier som fått flest röster?
- Är alla era tabeller lika lättlästa?
- Vad är typiskt för en lättläst tabell?
2. Diskutera i helklass.
- Vilka är de olika partiernas huvudbudskap?
- Vad kan det finnas för olika orsaker till att Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ har gått framåt i EU-valet?
3. Spara elevarbeten och tidningsartiklar till höstens riksdagsval för att kunna jobba vidare med jämförelser.
Bakgrund
Göteborgsposten, Ett omvälvande EU-valresultat
EU-upplysningen, EU-valet
EU-upplysningen, Valresultatet
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
- Politiska val och partier i Sverige …
Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Taluppfattning och tals användning
- Tal i procentform …
Sannolikhet och statistik
- Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Eurovision Song Contest (ESC) kan stimulera till lärande på många olika sätt. Det här lektionstipset fokuserar på skrivande.Titta tillsammans på några klipp från ESC och skriv var sin recension om ett tävlingsbidrag.
A –introduktion
Gemensamt
- Presentera uppgiften.
- Visa ett urval av tävlingsbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
- Samtala om vilka favoritländer eleverna har. Ha gärna en Europakarta tillgänglig.
- Välj ut fem länders bidrag. Låt eleverna vara delaktiga i valet.
B –fördjupning
Förbered skrivandet genom att läsa några recensioner gemensamt så att eleverna blir bekanta med hur recensioner skiljer sig från andra texter.
Se Mediekompass lärarmaterial Tidningens texter B, sidan 12. Där finns lektionsförslag och information om hur recensioner är uppbyggda.
C – aktivitet
- Alla elever är nöjesjournalister. Du är deras chef och gör en uppdragslista. Den ska bestå av alla journalisters (elevers) namn, de fem utvalda ländernas namn och en dead line.
- Dela ut uppdrag till var och en, ett uppdrag = ett bidrag. Obs! Flera elever får samma uppdrag. Det finns en tanke bakom det!
- Titta på de fem tävlingsbidragen gemensamt i klassen.
- Ge, om möjligt, eleverna chans att se ”sitt bidrag” några extra gånger för att kunna skaffa sig en uppfattning om det.
- Sök information om artisten.
- Låt slutligen eleverna skriva var sin recension om artistens framträdande och om låten. Varva åsikter med lämpliga fakta.
- Tid över? Gör faktaruta om artisten och välj bild till recensionen.
D – uppföljning
- Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i grupper. Ett land = en grupp.
- Jämför varandras texter. Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”. Fokusera på vilka åsikter som lyfts fram och hur de är formulerade.
- Läs upp några olika texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar åsikter om bidraget.
- Jämför texter. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
- Gör en väggtidning om ESC. Sätt upp elevernas texter, tidningsurklipp och bilder på en anslagstavla eller en vägg. Sortera materialet på lämpligt sätt.
Bakgrund
Mediekompass, Tidningens texter B, ett lärarmaterial om åsiktstexter.
svt.se, Så sänder SVT från Eurovision Song Contest
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor …
Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilka politiker som ska representera Sverige i Europaparlamentet. 751 ledamöter ska väljas och 20 av dem är från Sverige. Vilka länder kommer de andra från? Och vad är egentligen Europaparlamentet?
A Introduktion
Gör ett digitalt besök i EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
Ställ några frågor kring bilden. Förslag:
– Var sitter EU-flaggan? Hur ser den ut?
– Kan man se den svenska flaggan i Plenisalen?
– Gissa hur många ledamöter som har sin plats i Europaparlamentets plenisal! (751)
– Gissa hur många länder som finns representerade i EU! (28)
B Fördjupning
Eftersom Sveriges politiska system kopplat till Europeiska Unionen företrädesvis tas upp i årskurs 7-9, så bör fördjupningen i första hand syfta till att befästa grundläggande begrepp i samhällskunskap som demokrati, val, rösträtt, parlament, ledamöter och likande.
Repetera också nödvändiga geografiska begrepp som kan användas för att beskriva ett lands läge.
C Aktivitet
Länder i Europeiska Unionen
Arbeta individuellt eller parvis
1. Samla fakta om några EU-länder. Utgå från listan (Se Förberedelser)
- Huvudstad
- Folkmängd
- Yta
- Valuta
- Flagga
- Medlem i EU år ….
- Geografiskt läge. Ge en kort beskrivning av läget med hjälp av väderstreck, läge i förhållande till andra länder, hav, bergskedjor och så vidare.
Tid över:
Befäst kunskapen om ländernas lägen genom att träna med hjälp av något interaktivt undervisningsmaterial som till exempel
http://online.seterra.net/sv/ex/140
eller
http://www.webbmagistern.se/europeiska07.html
D Uppföljning
Dela upp eleverna i grupper som får till uppgift att följa nyhetsflödet kring EU och EU-valet under var sina veckor före och efter valet.
Låt varje grupp presentera en topplista över veckans EU-nyheter.
De ska då kunna redovisa
- Rubrik och bild som anknyter till nyheten
- En kort sammanfattning av nyheten
- Vilket land/vilka länder nyheten handlar om/berör
Bakgrund
Korta fakta om EU:s medlemsländer
Nedladdningsbar karta, EU:s medlemsländer (engelska)
Valmyndigheten, Val till Europaparlamentet 25 maj 2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige
Europaparlamentet, Faktasamling om EU-valet
Svenska EU-parlamentariker 2009-2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige, Powerpointpresentationer om EU
EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
28 EU-länder i bokstavsordning.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4–6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Namn och läge på Europas länder…
I höst är det riksdagsval och redan nu börjar de politiska partierna att profilera sig, bland annat i skolfrågan. Vad tycker eleverna om Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra? Vad är Alliansen? Vilka är de andra politiska partierna?
A Introduktion
- Samtala om nyheten att Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra.
- Vad känner eleverna till om nyheten?
B Fördjupning
- Gör en gemensam genomgång av centrala begrepp som politiska partier, riksdag, regering, utbildningsminister.
- Ge exempel på några politiska partier.
C Aktivitet
- Låt eleverna söka information om de politiska partier som är med i riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
- Sök i nyhetskällor. Vilken åsikt har partierna i betygsfrågan?
- Presentera informationen i en tabell med fem spalter:
– partinamn
– partisymbol
– partiledare
– för betyg i åk 4
– emot betyg i åk 4
D Uppföljning
- Presentera några elevers tabeller på storbild.
- Sammanfatta!
Arbeta eventuellt vidare med att skriva en insändare i betygsfrågan.
1. Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.
2. Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden
– ämne/ärende
– fakta
– åsikter
– slutsats
– förslag
3. Skriv!
4. Publicera insändarna på lämpligt sätt. Kontakta gärna lokaltidningen.
Bakgrund
Nyheter
2014-03-24, Sveriges Radio, Regeringen: Ge betyg från årskurs fyra
2014-03-24 Dagens Nyheter, Regeringens betygsförslag sågas av forskare
2014-03-24 Sveriges Radio, Betyg från fjärde klass får blandat mottagande
Politik
Riksdagen – partier och ledamöter
Att skriva en insändare
- Inledning: Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
- Argumentation: Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
- Avslutning: Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
- Signera: Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
- Rubrik: Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
Länkar om att skriva insändare
Mediekompass, Tidningens texter B: Åsikter
Johan Örjes, Skriv bättre insändare
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Den 25 mars får vi reda på vem som får ALMA-priset 2014. Men vilken barnboksförfattare skulle få klassens eget ALMA-pris? Och vad tror eleverna att Astrid Lindgren skulle ha tyckt om den senaste tidens rasistiska klotter på svenska skolor?
A Introduktion
1. Se ett nyhetsinslag, eller läs någon artikel om årets ALMA-pristagare.
2. Samtala om Astrid Lindgren och några andra barnboksförfattare som eleverna känner till.
B Fördjupning
Astrid Lindgren – opinionsbildaren.
1. Visa bilden från http://www.astridlindgren.se/manniskan
2. Gör en enkel bildanalys:
- Vad ser du på bilden? Samla ord!
- Vad känner du när du ser bilden? Samla ord!
3. Citat ur Bröderna Lejonhjärta (1973):
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
4. Hur passar det citatet in på bilden?
5. Visa bilderna från Metro, ”Rasistiskt klotter på skolor i Stockholm”
- Vad tror du att Astrid Lindgren skulle ha sagt till dem som klottrade rasistiska budskap och symboler på skolor i Stockholm?
- Skriv var sitt förslag.
- Redovisa!
C Aktivitet
Favoritförfattare
1. Sök information i olika källor om den författare du tycker bäst om. Ta reda på:
- Författarens namn
- Exempel på boktitlar
- En kort sammanfattning av någon bok
- Annat intressant
2. Skriv en utförlig motivering till varför författaren ska hamna högt på klassens lista över favoritförfattare.
3. Sammanställ informationen och motiveringen. Illustrera gärna!
D Uppföljning
1. Gör en frekvenstabell och räkna samman vilka författare som klassen tycker är bäst.
2. Klassens ALMA-pristagare blir den som flest elever har som favoritförfattare.
3. Visa resultatet med hjälp av ett stapeldiagram.
4. Hitta på något sätt att lyfta fram klassens ALMA-pristagare. Kanske vill lokaltidningen göra ett reportage?
Bakgrund
ALMA-Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd och har delats ut sedan 2003.
Om ALMA-priset
http://www.alma.se/sv
Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en betydelsefull opinionsbildare.
Astrid Lindgren, opinionsbildaren
2014-03-10 Metro, rasistiskt klotter
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.
Normer och värden, skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
Den svenske journalisten Nils Horner mördades den 11 mars 2014. Mordet skedde på öppen gata i Kabul, när han gjorde intervjuer inför presidentvalet i Afghanistan. Vad känner dina elever till om händelsen?
Förberedelser
- Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ställer en fråga i sin blogg.
Ska man göra allt för en story.
Han besvarar den själv:
– Nej, naturligtvis inte, men Nils Horner och de andra utrikeskorrespondenterna tänker inte så, de är där för att vi ska få lära känna världen och därför är deras vittnesmål så viktiga. De kommer hem till oss, i tidningarna på hallgolvet och i teven på väggen. För att inte tala om i rösterna i radion. - Titta igenom länkarna i avsnittet Bakgrund. Välj ut någon/några som du vill presentera för eleverna, eller använd dem bara som inspiration för din lektion.
- Vill du även ta upp frågan om reklamfinansierade medier kontra public service, så fungerar det bra att jämföra Expressens nyhetssajt med Sveriges Radios. Se bakgrund.
A Introduktion
Ställ några inledande frågor:
– Vilka har hört talas om Nils Horner?
– Varför nämndes hans namn i nästan alla medier i förra veckan?
– Vilket yrke hade han?
– Vad hände?
Samtala därefter om något nyhetsinslag, eller tidningsartikel om händelsen.
B Fördjupning
– Vad gör en utrikeskorrespondent?
Läs gemensamt Thomas Mattssons bloggtext. Samtala!
Lokalisera de länder som nämns i texten: Afghanistan, Filippinerna och Syrien.
C Aktivitet
1. Låt varje elev ta ställning genom att skriva en kort text med två alternativa inledningar. Stimulera eleverna till att skriva så väl underbyggda resonemang som möjligt!
Alternativ 1. ”Jag tycker att det är viktigt att det finns utrikeskorrespondenter för att …”
Alternativ 2. ”Jag tycker att det är onödigt med utrikeskorrespondenter för att …”
2. Tid över? Lös Kurres Nyhetskryss v 12, som innehåller en fråga om Nils Horner. Se Bakgrund.
D Uppföljning
Samla alla texter och sätt upp dem under var sin rubrik.
1. Utrikeskorrespondenter behövs
2. Utrikeskorrespondenter behövs inte
Låt några elever ur varje kategori presentera sina argument. Diskutera!
Bakgrund
2014-03-11 sverigesradio.se
Korrespondent Nils Horner mördad (artikel och ljudklipp från presskonferens)
2014-03-16 www.expressen.se
Här flyr Nils Horners misstänkta mördare (reklam, tv-inslag och artikel)
2014-03-16 Bloggen om Expressen, chefredaktör Thomas Mattsson
Kände du Nils Horner? (Text om Nils Horner och om medierapportering från alla världens hörn)
Vecka 12 www.presstationen.se, Kurres nyhetskryss v. 12
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier …
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Vilka vårtecken upptäcker dina elever? De tidiga vårtecknen dyker upp i medierna lika säkert som att det blir vår varje år! Det kan gälla tidiga blommor, tranor vid Hornborgasjön, snödrivorna som smälter bort, eller människor som vänder ansiktet mot solen.
A Introduktion
Gemensamt
1. Samtala om vilka vårtecken som eleverna redan har upptäckt.
2. Visa några exempel på vårtecken ur dagstidningar från olika delar av landet.
B Fördjupning
1. Gå igenom vilka de fyra årstiderna är och vilka månader som räknas till de olika årstiderna.
2. Använd gärna bilder för att visa vad som är typiskt för de olika årstiderna.
C Aktivitet
Alternativ 1, leta vårtecken i närmiljön.
1. Välj en solig vårvinterdag och låt eleverna ge sig ut på vårteckenjakt i närheten av skolan. De ska välja var sitt vårtecken. Det kan vara en vårfågel, en spirande vårväxt, en halvt bortsmält snögubbe, eller ett ansikte vänt mot solen. Släpp loss fantasin!
2. Fotografera, eller teckna bilder.
3. Skriv en kort artikel.
4. Sätt en passande och lockande rubrik.
Alternativ 2, leta vårtecken i tidningarna.
1. Ge några elever i klassen i uppdrag att veckovis samla och redovisa nyheter och tidningsbilder med anknytning till våren. De kan handla om allt från vårtecken i naturen till premiärmatcher i fotboll.
2. Använd materialet i undervisningen. Läs om våren! Räkna med våren! Lär mer om våren!
D Uppföljning
Sammanställ klassens arbeten och samtala om dem.
Knyt i första hand an till det som läroplanen skriver om djurs och växter livscykler och anpassning till olika årstider.
Om klassen tycker att någon lyckats särskilt bra med sin artikel så sänd in en eller flera av dem till lokaltidningen.
Bakgrund
SMHI, Kunskapsbanken, Vår
Här är några tips på tidningsartiklar som tar upp vårtecken. De kan ligga bakom betalvägg, men har ni tillgång till Retriever/Mediearkivet kommer ni alltid åt dem. Ni hittar många fler genom att skriva ”vårtecken” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på sidan, som enbart ger träffar från nyhetstidningar.
Göteborgsposten: Bilder: Vårtecken från läsarna
Göteborgsposten: Efter snön – här är årets första vårtecken
Helsingborgs Dagblad: Flera vårtecken på rovfågelspaning
Ystads Allehanda: Våren står redan i blom – se läsarnas tidiga vårtecken
Västerbottens-Kuriren: Nu blommar det i Umeå
GT/Expressen: Nu börjar tranfestivalen vid Hornborgasjön
NSD, Norrländska Socialdemokraten: Potthål tidigt vårtecken
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen, årskurs 1–3
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.