Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Ebolaepidemin berör alla. Varje dag kommer nyheter om stigande dödsfall, nya fall utanför Afrika, hjälpinsatser och nyhetsbevakningar ur olika perspektiv, till exempel hur svårt barnen i de drabbade länderna har det. Många elever har säkert frågor och kanske också är oroliga för egen del. Ge fakta och belys hur vi är rustade, tack vare forskning och kunskap, men också hur utsatta vi är när en sådan här allvarlig epidemi drabbar oss.
A Introduktion
Inled lektionen med att visa nyhetsbilder om ebola. På den här sidan finns en stor mängd nyhetsbilder samlade. Bilderna är hämtade från dagstidningar och deras rapporteringar. Till varje bild finns den aktuella artikeln kopplad. Välj hur du vill använda dig av denna sida. Nedan har vi samlat fakta om ebola som kan vara till hjälp när ni pratar om bilderna.
Fakta om ebola
- Ebola tillhör en grupp virussjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Kroppens förmåga att stoppa blödningar fungerar inte. Patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.
- De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa avled cirka 90 procent.
- Ebola smittar bara vid nära kontakt med personer som har sjukdomen. Smittorisken är som störst vid fysisk kontakt med döda kroppar, till exempel vid begravningar och andra avsked.
- Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod.
- Vårdpersonal måste arbeta i skyddsdräkter och iaktta försiktighetsårgärder.
- Smittade personer som ännu inte insjuknat smittar inte.
- Feber, kräkningar och inre blödningar är symtom på sjukdomen.
- Idag finns inget godkänt läkemedel som kan förhindra eller bota sjukdomen.
- Det finns fem typer av ebolavirus.
- Den som tillfrisknar från ebola blir immun mot just den typen av ebola som de insjuknade i.
- Flyghundar, en typ av fladdermöss, bär på viruset, smittar apor och andra djur. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan för människor, i samband med kötthantering från schimpanser och gorillor men även andra djur som skogsantiloper.
- Senaste utbrotten av ebola kom vid årsskiftet 2013-2014, men uppmärksammades i mars 2014. Det utbrottet startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia.
- Sverige har beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell enhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet.
Källor: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten: Bra att veta om ebola
Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården
Ur nyhetsmaterialet:
• Antalet fall av ebola i Guinea, Sierra Leone och Liberia uppgår till över 8 000. Av dem har nästan hälften avlidit, de flesta i Liberia.
• Två kända fall är hittills smittade utanför Afrika, ett i Spanien och ett i USA.
• Enligt FN skulle en miljard dollar behövas för att bemästra ebolakatastrofen. Världens länder har hittills bidragit med 250 miljoner.
• Svenska regeringen har skickat sin första specialist till Liberia. I veckan ska ytterligare sju åka. Det är frivilligt för var och en att åka.
• Överallt i Västafrika är ebolan närvarande, inte hälsa i hand, undvika kramar, inte ta i saker, tvätta händer och fötter, kontroll av kroppstemperatur med mera.
B Fördjupning
Arbeta med artikeln Trauma för barnen
Många dagstidningar publicerade en TT-artikel om barnen i Västafrika. Sök den i er lokala nättidning eller hämta den via länken ovan. Då kommer ni till gp.se. Läs artikeln gemensamt eller låt eleverna i par läsa och svara på de frågor som vi föreslår. Börja med att visa var Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger och förklara några svåra ord: trauma, traumatiserade, stigmatiserade
, isolerade
, överbelastade sjukvården, epidemi
och sociala gemenskapen.
Förslag på frågor:
• Vem har journalisten Marlene Eriksson talat med?
• Från vilken hjälporganisation kommer hon?
• Vilka är barnen på bilden? Vad får vi veta om deras livsöde?
• Varför hjälper ingen nioåriga Mercy Kennedy, trots att det är tradition att människor hjälper varandra och tar hand om varandras barn? Ange två skäl!
• Hur länge ska barn hållas isolerade från sina föräldrar om någon av dem blivit smittad?
• Varför får smittade barn inte behålla sina leksaker och gosedjur?
• Hur gamla är de flesta som dör i ebola? Varför är det särskilt svårt för barnen?
• Vilka andra sjukdomar hotar barnen i de drabbade länderna?
• Hur hoppas du att det ska gå för den pojke, som fick en ny extramamma? Berättar varför!
• Varför är situationen så annorlunda all annan hjälpverksamhet?
C Aktivitet
Jämför ebola med digerdöden som drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. Stora döden eller Stora pesten som digerdöden kallades då, är en av de värsta farsoter som drabbat Europa. På SO-rummet finns fakta om digerdöden. Längre ner på den sajten finns enkel fakta om digerdöden som kan passa dina elever.
Ta reda på:
– hur digerdöden kom till Europa och Sverige.
– varifrån smittan kom.
– vilka sjukdomstyper/pester av digerdöden som fanns.
– hur sjukdomen yttrade sig.
– dödlighet och antal döda.
– folktro kring digerdöden.
– digerdödens följder.
Fundera på varför vi borde klara av att hantera dagens ebolasituation bättre än vi gjorde med digerdöden under medeltiden.
D Uppföljning
Följ händelseutvecklingen kring ebola. Hjälps åt att gör en lista med daterade rubriker. Stäm av en gång i veckan eller fyll på allt eftersom.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Biologi
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Valresultatet gav en besvärlig situation i Sverige. Alliansen gick tillbaka och fick avsäga sig makten och Socialdemokraterna blev största parti och fick i uppdrag att bilda ny regering. De valde att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet. Det här lektionsförslaget ger en tillbakablick på vad som hänt sedan valdagen och hur den nya regeringen ser ut.
A Introduktion
Mycket har hänt sedan valdagen. Den gamla regeringen beviljades avsked av vår förre talman Per Westerberg, Socialdemokraternas partiledare, Stefan Löfven, fick i uppdrag att börja arbetet med att ta fram en ny regering, riksdagen har valt nya talmän, Stefan Löfven har valts till statsminister och i fredags presenterade han sin nya regering bestående av ministrar från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är den mest jämställda regering hittills med 12 kvinnliga statsråd och 12 manliga. Regeringen saknar egen majoritet och anses därför svag. Deras första utmaning är nu att ta fram en budget som ska vara klar senast den 15 november. Om riksdagen i december röstar ner denna budget finns det risk för att regeringen faller och vi kan stå inför nyval.
Läs mer på riksdagens hemsida om hur det går till att välja ny statsminister och att bilda en ny regering.
B Fördjupning
Fakta om den nya regeringen. Källa: Aftonbladet.se, ”Här är de nya ministrarna”
- Regeringen består av tolv män och tolv kvinnor.
- Regeringens medelålder: 45,4 år.
- Yngst är Aida Hadzialic, 27. Äldst är Kristina Persson, 69.
- 15 av 24 ministrar bor i Stockholms län
- Medelinkomsten i regeringen var 850 784 kronor 2012.
- Åtta av 24 ministrar tjänade över en miljon kronor 2012.
- Största fastighetsinnehavet har Kristina Persson. Hon äger två skogsfastigheter i Jämtland, som är taxerade till 13,9 miljoner kronor. Det handlar om ett lantbruk och en skogsfastighet.
- Fyra av ministrarna är utlandsfödda, varav två i Turkiet.
- Flest fordon i regeringen har Sven-Erik Bucht. Han har en bil, en terränghjuling och tre terrängskotrar.
Är ni nyfikna på våra nya ministrar?
Gå in på någon av våra stora dagstidningars nättidningar och läs mer om våra nya ministrar.
SvD har bild på alla 24 och ger information med namn, ålder och vilket ansvarsområde de har.
DN visar bilder och ger bakgrund till utnämningen.
Aftonbladet har förutom fakta om var och en också liveintervjuer.
Expressen har bildspel på samtliga samt omfattande fakta.
C Aktivitet
Vem är vem? Dra ut bilder, namn och ministeruppdrag från våra nättidningar på samtliga ministrar. Klipp delar så att du har en hög med bilder, en med namn och en tredje med respektive ministerområde. Dela osorterat ut delarna så att varje elev har några delar var. Arbeta tillsammans och försök pussla ihop dem rätt igen. Börja med en bild. Vem har namnet? Vilken minister är det? Svårt? Om ni inte klarar av alla finns ju facit i någon nättidning. Låt bilderna och de andra klippen bli starten till ett ministercollage. Fyll på med mer fakta och tidningsbilder som visar vad respektive minister ska ansvara för.
D Uppföljning
Vad händer senare i höst? Kommer Stefan Löfven och hans regering få igenom sina förslag? Följ vad som händer i riksdagen och fyll på ert collage!
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
I helgen som gick startade riksinsamlingen Världens Barn. Den genomförs av Radiohjälpen tillsammans med 20 andra hjälporganisationer, Sveriges Television, Sveriges Radio och 45 000 frivilliga. Under några höstveckor arbetar för att världens ska få en bättre chans i livet. Första insamlingsdagen var i lördags och nästa blir den 4 oktober. Förra året samlade de in 71 miljoner kronor.
A Introduktion
Berätta om insamlingen Världens Barn. Gå till hemsidan och titta på det inledande bildspelet som visar barns situation från olika länder i världen. Bildspelet är 2,35 minuter långt. Klicka vidare på hemsidan och hämta exempel på hur de olika organisationerna arbetar för att få in bidrag till Världens Barn. Studera loggan och låt eleverna ge förklaringar på vad de tror att den vill säga oss.
B Fördjupning
Till vilka projekt går årets insamling? Under Profilprojekt 2014 kan du visa dina elever exempel på vart pengarna går. Där finns tolv olika projekt från bland annat Indien/Nepal, Kenya, Albanien och Brasilien. Om eleverna har tillgång till datorer kan de gruppvis sätta sig in i och berätta om vart sitt projekt.
C Aktivitet
Låt insamlingen Världens Barn bli startpunkten i skolarbetet inför till exempel FN-dagen den 24 oktober. Arbeta med er lokala nät- och papperstidning.
Här ger vi förslag på temaarbeten:
• Vad skriver tidningarna på orten om Världens Barn?
Samla på nyheter om insamlingar. Ta reda på vad nyheten handlar om, vilken eller vilka organisationer som står bakom och hur mycket de samlade in. Låt gärna eleverna presentera och markera särskilt påhittiga och lyckade projekt.
• Barn i Sverige
Klippa tidningsbilder på sådant från vårt samhälle, som eleverna tycker är självklart för dem och som de tycker att barn världen över också borde ha tillgång till. Låt eleverna skriva bildtexter till sina bilder om hur de tänker och vad de tycker. Vad säger Barnkonventionen? Eleverna kan lägga till vilken artikel som passar till respektive bild.
• Barn i världen
Samla på nyheter om världens barn. Ge exempel på barns situation i krigsländer, barn drabbade av sjukdomar och naturkatastrofer, fattiga barn och annat som berör dina elever. Låt eleverna skriva eller muntligt berätta om olika livsöden.
• Granska Barnkonventionen
Utgå från artiklar i Barnkonventionen och låt eleverna hitta exempel i tidningen på händelser som de tycker bryter mot konventionen respektive följer den.
D Uppföljning
Det här arbetet kan förslagsvis redovisas på FN-dagen den 24 oktober. Låt eleverna förbereda redovisningar och sammanställa en utställning på skolan. Bjud in till guidningar av utställningen med eleverna som guider.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämnen
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Det finns misstankar om att det för första gången kan ha fötts en kull mårdhundar i Västerbotten. En mårdhundsvalp har skjutits i skogarna runt Burträsk i Västerbotten. Nu uppmanas jägare och svampplockare att hålla utkik efter fler djur. I Norrbotten kring Tornedalen finns cirka 100 djur. Ett mårdhundsprojekt arbetar för att stoppa spridningen söderut.
A Introduktion
Visa Norrans bild på en mårdhund utan att avslöja vilket djur det handlar om. Fråga eleverna om de känner igen djuret. Fritt fram för gissningar. Fortsätt att ge ledtrådar och låt eleverna fortsätta att gissa.
Exempel på ledtrådar:
• Saknar fiender.
• Lever på fåglar och groddjur.
• Djuret hör inte hemma i vår natur.
• Djuret rubbar balansen i naturen. Svårt för häckande markfåglar och groddjur.
• Människor kan också drabbas, då den kan sprida dvärgbandmask, som är dödlig för oss.
• Kommer från östra Asien.
• Togs in i Ryssland och utplanterades för pälsens skull.
• Har spridit sig till Finland och norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten.
• Djuret sprider sig snabbt och lever tätt i stora flockar.
• Ett projekt pågår för stoppa spridningen av djuret.
• Jägare uppmanas att försöka fånga in djuret eller skjuta det.
Källa:
Naturvårdsverket: Fakta om mårdhunden
Lyckades eleverna identifiera mårdhunden? Kanske hade de hört senaste nyheten om mårdhundsvalpen? Om du vill avsluta lektionen här så återberättar du nyheten för eleverna.
B Fördjupning
Fortsätt och läs artikeln tillsammans. Titta på kartan. Diskutera mårdhundsprojektet och deras metoder för stoppa spridningen.
C Aktivitet
Läs mer om mårdhundar. Kolla i er nättidning eller gp.se efter tidigare nyheter. Där får klassen en bredare information, hur vi i Sverige arbetar för att förhindra spridning.
D Uppföljning
När kommer nästa nyhet om mårdhunden? Kommer älgjägare eller svampplockare att lyckas fånga en mårdhund i nacken? Eller måste någon skjuta? Var någonstans påträffas nästa djur? Häng med i nyhetsrapporteringen!
Länkar/Förberedelser
Norrans artikel ”Mårdhund väcker oro i Västerbotten”
Bernkonventionen – Om skydd av växter, djur och miljö
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Naturorienterande ämnen
Biologi
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Syfte: Att levandegöra historiska personer och skapa diskussion kring kändisskap
Bakgrund: Arbetet med att ta fram de nya sedlarna påbörjades redan 2008. Två kungar ut och fem kulturpersoner in blev resultatet. De nya sedlarna kommer bli något längre och tjockare än dagens. Nykomlingen, tvåhundrakronorssedeln, får samma form som dagens hundralapp. Tidigast år 2014 kommer de att börja användas. De nya kändisarna har gemensamt att de alla har figurerat inom kulturområdet på 1900-talet samt att de har både folklig förankring och internationellt rykte. Här är information från Riksbanken om vinnarbidragen samt bilder på sedlarna.
Genomförande:
Basuppgift
Tidsåtgång: 40 minuter
Ladda ner kopieringsunderlag för frågorna (A och C) i denna uppgift här. 1.41 Mb
A. Låt först eleverna göra nedanstående tipsfrågor för att ta reda på vad de vet om dagens pengar.
1. Vilket av följande mynt gäller inte längre?
Enkronan Tiokronan Femtioöringen
2. Vems ansikte finns på våra mynt?
Kungens Kronprinsessans Statsministerns
3. Hur många olika giltiga mynt finns det?
Tre Fyra Fem
4. Vem pryder dagens 20-kronorssedel?
Moa Martinsson Selma Lagerlöf Drottning Kristina
5. Jenny Lind finns på dagens 50-kronorssedel. Vad var hennes yrke?
Skådespelerska sångerska drottning
6. Carl Von Linné finns på hundralappen. Vilket av följande ord associerar man ofta med honom?
Växter motorer bergsbestigning
7. På 500-kronorssedeln finns en kung vid namn Karl. Men vilket nummer hade han? (Han levde i slutet av sextonhundratalet)
Karl IX Karl X Karl XI
B. När de är klara kan du låta dem rätta varandras frågor. Här är rätt svar:
1. Femtioöringen
2. Kungens
3. Tre
4. Selma Lagerlöf
5. Sångerska
6. Växter
7. Karl XI (den elfte)
C. När de är klara kan du para ihop dem två och två . Ge dem en stund att försöka kasta om bokstäverna för att få fram de nya ”sedelkändisarnas” namn.
- Den nya 20-kronorssedeln kommer prydas av TRADIS Lindgren
- Den nya 50-kronorssedeln kommer prydas av TREEV Taube
- Den nya 100-kronorssedeln kommer prydas av TRAGE Garbo
- Den nya 200-kronorssedeln kommer prydas av MANGIR Bergman
- Den nya 500-kronorssedeln kommer prydas av GIRTIB Nilsson
- Den nya 1000-kronorssedeln kommer prydas av GAD Hammarskjöld
D. Sedan öppnar du bildspelet på svd.se så kan de se om de listade ut rätt.
Diskutera också vilka landskap de olika sedelkändisarna hör ihop med.
Extrauppgift 1
Tidsåtgång: 40 minuter
Använd denna länk till dn.se. Med hjälp av faktarutorna till höger ska de hitta svar på frågorna nedan.
1. Hur dog Dag Hammarskjöld?
2. Vilket Nobelpris fick han?
3. Vad var Birgit Nilssons yrke?
4. Ingmar bergman bodde på en ö. Vad hette den och var ligger den?
5. Vad var Greta Garbos riktiga efternamn?
6. Vad var Greta Garbos smeknamn?
7. Evert Taube gick till sjöss. Vilka två länder, förutom Sverige, handlar många av hans visor om?
8. Vad hette gården där Astrid Lindgren växte upp?
Extrauppgift 2
Tidsåtgång: 40 minuter
Skriv namnen på de nya sedelkändisarna på tavlan. Be sedan eleverna att komma fram och sätta ut siffrorna 1 till 3 under namnen. En etta får den eller de som eleven verkligen kände till. En tvåa får den eller de som eleven hade hört talas om eller hört namnet på men inte visste så mycket om. Nummer tre får den eller de som eleven överhuvudtaget inte hade hört talas om. Sedan kan ni göra ett stapeldiagram och se vilka som var mest respektive minst kända av de nya sedelkändisarna. Kanske får eleverna i läxa att ta reda på mer om en som fick en trea och sedan göra en muntlig redovisning om henne eller honom?
Extrauppgift 3
Tidsåtgång: 40 minuter
Titta på videoklippet på expressen.se från riksbankens presentation av de nya sedlarna.
Diskutera frågorna i par
1. Varför fick Astrid Lindgren den lägsta valören?
2. Vilka andra svenskar nämnde allmänheten som förslag?
3. Finns det någon av svenskarna som allmänheten föreslog som du hellre hade velat ha på en av sedlarna. Vem? Varför? På vilken valör?
4. Varför trycker man nya sedlar?
5. Om mynten blir lättare belastar de miljön mindre. Hur då?
6. Riksbanken hade som krav att personerna på sedlarna inte längre fick vara i livet. Varför då, tror ni?
Koppling till läroplan
Lgr 11 säger (ämnet historia) Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker
Vilka kan mer om skolan än våra elever!? Så här i valtider kommer våra politiker med det ena förslaget efter det andra. Alla partier vill komma tillrätta med bristande kunskaper bland elever och oordning på skolor. Vi utgår från två skolfrågor som vi tror intresserar eleverna. Dessa förslag kommer från vår skolminister och Alliansen.
A Introduktion
Visa en bild på Jan Björklund. Här finns gott om bilder. Visa en eller flera men avslöja inte vem han är utan be eleverna att ge förslag på det. Lista flera, till exempel: Jan Björklund, folkpartist, tillhör Alliansen, skolminister och kanske annat som eleverna kommer på. Diskutera och förklara listan. Samtala om varför han är aktuell och varför han är så intresserad av skolan.
B Fördjupning
Hur vill vår skolminister förbättra skolan? Vi har valt två förslag ur Alliansens lista. Diskutera dessa! Vad är bra och vad är dåligt med förslagen. Ställ gärna argument mot varandra. Avsluta varje diskussion med en ”sluten” omröstning. Hur många röstar för och emot skolministerns förslag på betyg från årskurs fyra och betyg i ordning? Be elever ge exempel på det avgörande skälet för eller emot.
Diskussionsunderlag:
– Betyg från och med årskurs 4
Skolministern: – Med tidiga betyg ska det bli lättare för både elever och föräldrar att hålla sig informerade av hur det går. Tidiga betyg ska också sporra eleverna.
Så här tycker några elever om betyg.
– Ordningsbetyg
Skolministern: – Vi i Alliansen vill att eleverna ska få skriftliga ordningsbetyg på högstadiet och på gymnasiet. Det ska vara frivilligt för varje skola att införa dessa. Det ska göra det lättare för lärarna att informera föräldrarna.
Så här tycker Lärarförbundet om ordningsbetyg.
Om ni vill jämföra skolministerns förslag med övriga partiers skolpolitik finns en sammanställning på Skolporten och Skolvärlden.
C Aktivitet
Låt dina elever själva ta fram förslag på hur deras egen skola kan bli bättre eller de kanske har bra förslag som de tycker att andra skolor ska ta efter. Lista elevernas förslag, diskutera och välj sedan ett eller flera av dessa. Arbeta gemensamt eller låt grupper av elever skriva en argumenterande text kring förslaget.
Enkel skrivmall:
- Berätta vad förslaget handlar om och varför ni gillar det. Välj några exempel som övertygar.
- Avsluta med en uppmaning eller en fråga som ni vill ha svar på.
D Uppföljning
Skicka klassens förslag till kommunens nämnd för Skola och utbildning men också till lokaltidningen. Sprid klassens förslag på skolan och i hemmen. Vilket gensvar får ni? I bästa fall har ni startat en skoldebatt.
E Bakgrund
På mediekompass.se finns fler lektionsförslag kring valet. Klicka vidare till Tidningsveckan. Där ligger ytterligare fem förslag för låg och mellanstadiet. På presstationen.se finns också lektionsförslag om valet. Dessa har inriktning mot skolans yngsta elever och ingår i Presstationen, som är en nyhetstävling för klasser upp till och med sexan.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Syfte
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Att leva i världen
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Beslutsfattande och politiska idéer
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 4-6
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Svenska
Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier
Centralt innehåll i svenska årskurs 1-3
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Moment A – introduktion
Visa bilder på två aktuella personer.
1. Paul Walker
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
2. Nelson Mandela
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
Moment B – fördjupning
Ge en tillbakablick på Nelson Mandelas liv och hans livsverk.
Använd nyhetsinslag och andra källor. Se bakgrund.
Moment C – aktivitet
Ge eleverna i uppdrag att göra var sin kort presentation av Mandela.
Presentationen ska innehålla
1. Fakta om personen Nelson Mandela.
2. Minst en bild på honom.
3. Minst ett citat från Nelson Mandela.
4. Minst en egen reflektion kring citaten.
5. Minst tre meningar under rubriken ”Om jag hade varit Mandela så skulle jag ändra på…”
Moment D – uppföljning
1. Visa ett antal presentationer för klassen.
2. Sammanställ alla ”Om jag hade varit Mandela…” och samtala om dem.
3. Värderingsövning
Hur skulle din skola vara om alla hade en liten Nelson Mandela inom sig?
Sämre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
Bättre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
4. Sammanfattande diskussion, enskilt, parvis, alla.
Varför är det viktigt att det finns personer som Nelson Mandela?
Bakgrund
Bildförslag
Paul Walker
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/07/Paul_Walker.jpg
Nelson Mandela
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Nelson_Mandela_Wax_Statue_in_Madame_Tussauds_London.jpg
Nyhetskällor
Svenska Dagbladet, artikel och bildspel: Mandela gjorde politik av moral
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nelson-mandelas-dod_8796852.svd?sidan=13
Corren, Ernst Klein: Nelson Mandela – han ändrade historien
http://www.corren.se/kultur/nelson-mandela–han-andrade-historien-6651229-artikel.aspx
Svenska Dabladet, historisk blogg, Dick Harrison: Apartheids uppgång och fall
http://blog.svd.se/historia/2013/12/07/apartheidsystemets-uppgang-och-fall/
Citat Nelson Mandela
Citatsamling på www.livet.se
http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Nelson_Mandela
Bilder på Mandelacitat
https://www.google.com/search?q=nelson+mandela+citat&sa=X&hl=sv&rlz=1I7WQIB_svSE522&tbm=isch&tbo=u&source=univ&ei=eWOkUpbkOKjI4ASthIDQBQ&ved=0CDYQsAQ&biw=1093&bih=453
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respektera andra människors egenvärde,
- tar avstånd från att andra människor utsätts för förtyck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
- kan leva sig in i andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…Bilden: Mandela Capture Site.
Foto (by CC): KwaZulu-Natal
Övning 1: Artikeldiskussion
Tidsåtgång: 40 min
Förberedelser och genomförande: Läs artikeln om Elizabeth i Svenska dagbladet (kopiera upp varsitt exemplar eller läs högt för klassen). Komplettera vid behov med information hämtad från några av länkarna nedan.
Kunskapsfrågor om artikeln
1. Vilka signaler menar rektorn att Elizabeth sänder ut? Vad tror rektorn är orsaken till att Elizabeth blir mobbad och slagen?
2. Varför ville rektorn att Elizabeth skulle undersökas? Vad är autism? Mer fakta om hur autism kan yttra sig finns här.
3. Hur ville rektorn lösa problemet med Elizabeth?
4. Vad hände när rektorn slutade? Vad gjorde Elizabeth då?
Reflektera och diskutera
1. Vad är ”rätt” sociala signaler? Hur vet man vilka sociala signaler som är ”rätt”?
2. Har man rätt att behandla någon illa för att man inte förstår vad de menar? För att de uppför sig annorlunda?
3. Tycker ni att rektor, elever och Elizabeth borde ha gjort något annorlunda i exemplet i artikeln?
4. Vad tycker ni, är det rätt att eleven som mobbas byter skola? Eller är det bättre att flytta på den eller de som mobbar?
Övning 2: Samtala om mobbning
Tidsåtgång: 40 min
Fördjupa samtalen utifrån exempelvis följande frågor:
- Vems ansvar är det att mobbning upptäcks? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
- Vems ansvar är det att mobbningen upphör? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
- Vad skulle kunna göras bättre? Från elevernas sida? Från personalens sida? Från föräldrarnas sida? Från politikernas sida?
Anknyt gärna till din skolas likabehandlingsplan för att göra den mer känd bland eleverna.
Skolverket: Kränkningar och mobbning
Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning
Koppling till skolans styrdokument
Enligt skolans värdegrund ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, och var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.
Kursplanen i samhällskunskap (årskurs 4-6) lyfter fram kunskap om sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Läs mer om förbuden mot kränkningar på BEO:s hemsida.
Länkar
Svenska Dagbladet:
Mobbad elev får skulden
”Hennes sätt gör så att hon blir slagen”
Skolverket: Värdegrund i förskola och skola
Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning
Förberedelser
Kopiera resultatlistor från kopieringsunderlagen: 
Kopieringsunderlag 1 (Friidrotts-EM), Kopieringsunderlag 2 (Skid-VM), Kopieringsunderlag 3 (Vasaloppet damer), Kopieringsunderlag 4 (Vasaloppet herrar). Välj ut nyhetsklipp/tidningsartiklar.
Övning 1: Skapa ett diagram
Inspiration
Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar från skid-VM, friidrotts-EM, eller Vasaloppet.
Förslag på klipp: SVT:s fem minuter långa Sportnytt (Tillgängligt till och med 2013-03-10)
Förslag på tidningsartiklar
Aftonbladet: Guld till Johan Olsson efter bragdlopp
Göteborgs-Posten: Dubbla svenska höjdhoppsmedaljer
Aftonbladet: Dubbelt Norge i Vasaloppet
Gör tabell och diagram
1. Gå igenom hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
2. Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…
3. Dela ut en resultatlista till varje elev. Elevinstruktion finns på respektive blad.
Övning 2: Samtala kring diagrammen
1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Instruera eleverna att de ska redovisa, berätta och ställa frågor om sina diagram.
3. Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
4. Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
5. Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll, matematik, årskurs 4-6, s 65:
Sannolikhet och statistik:
– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 6, matematik, s. 73:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”