Onsdagen den 3 december är en ödesdag för regeringen. Då röstar riksdagen om budgeten. Tre förslag kommer att läggas – regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas. SD har möjlighet att fälla regeringens budget genom att rösta på Alliansens. Vad händer då?

A Introduktion

Regeringen har 138 mandat och om Vänsterpartiet stödjer deras budget har de 159 mandat mot Alliansens 141. Sverigedemokraterna med sina 49 mandat kan få en vågmästarroll men tänker inte avslöja hur de ska rösta förrän på tisdagskvällen.

Några scenarier:

• Alla röstar på sin egen budget och V stödjer regeringens. Då vinner regeringens.

• Alliansen lägger ner sina röster. Då vinner regeringens förslag oavsett hur SD och V röstar.

• Alliansen röstar på sin egen budget och SD och V röstar på regeringens budget. Då klubbas regeringens budget igenom.

• Alliansen röstar på sin budget, SD lägger ner sina röster och V röstar på regeringens. Då vinner regeringens budget.

Vad händer om regeringen inte får igenom sin budget?

• Statsministern väljer att avgå och regeringen upplöses.

• En misstroendeförklaring riktas mot statsministern. Då avgår hela regeringen, om regeringen inte inom en vecka utlyser extra val. Om regeringen avgår och något extra val inte utlyses vidtar en ny talmansrunda motsvarande den som skedde efter valet. Talmannen har även här fyra försök på sig.

Nu är sannolikheten för extra val, i någon av de former som här beskrivits, ytterst liten. Mer sannolikt är att det blir en regeringsombildning inom ramen för valresultatet i det ordinarie valet. Eftersom ett budgetnederlag skulle vara ett uttryck för s+mp-regeringens misslyckande, skulle den nya regeringen sannolikt ha en annan partisammansättning än den nuvarande.
Källa: Politologerna

B Inför omröstningen i riksdagen den 3 december

Hur kommer omröstningen att gå? Får vi någon vägledning av de intervjuer som journalister gjort med ledande politiker?

Stefan Löfven, (S) statsminister:

– Låt mig vara klar om det där. Det behöver inte betyda att jag avgår bara så där. Men jag kommer inte att administrera någon annans budget. Det finns andra sätt att hantera en sådan situation.

– Jag vill ha hjälp av både Folkpartiet och Centern. Jag tror att det kan bli aktuellt.

– Det är ställt utom rimligt tvivel att det är en besvärlig situation men det behöver inte innebära per automatik att man avgår utan jag har ju möjlighet att ha samtal med andra partier också.

– Om vi alla menar allvar med att ta Sverige framåt där och inte ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande då får vi alla tänka till hur vi kan öppna upp en sådan situation.

– Det finns flera partier att samarbeta med, det är politikens innehåll som är det viktiga. Först ska vi ha en diskussion vilka de politiska alternativen är – vad vi har vi lagt in i vår budget och vad alternativet i budgeten är?

Mikael Damberg, (S) näringsminister
:

– Jag tror att vi klarar det om inte Sverigedemokraterna bestämmer sig för att behandla detta som en lekstuga

– Alliansen måste fundera över hur de ska agera om regeringens budget faller.

– Vi kommer inte att fortsätta att regera i all oändlighet om vi ser att det inte går.

Magdalena Andersson, (S) finansminister:

– SD får oerhört svårt att förklara att de fäller regeringen, för de pensionärer som har röstat på dem i förhoppning att få sänkt skatt.

– Vi ser stora utmaningar där vi behöver modernisera Sverige och göra investeringar i skola, utbildning och i att ungdomar får jobb. Där är vi naturligtvis intresserade av att söka stöd utanför blockgränserna för det.


Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiska politiska talesperson
– Jag kan konstatera att Magdalena Andersson sänker skatten för pensionärer men höjer skatten för pensionärer som är kvar på arbetsmarknaden ännu mer. Så totalt sett får pensionärskollektivet ännu högre skatt i hennes budget.
– Det finns en sådan risk alldeles oavsett hur vi beter oss. Men jag tror att väljarna förstår att det som ställs mot varandra är två helhetsalternativ och vi har ingen möjlighet att rycka ut en enskild fråga.

Henrik Vinge, (SD) pressekreterare
:

– Det är uppenbart att det finns en samsyn mellan regeringen och oss om att man bör sänka pensionärsskatten och höja a-kassan. Men att försöka framhålla att det är vi som förhindrar när anledningen till att de här satsningarna eventuellt inte blir verklighet är att regeringen vägrar tala med oss.
Jonas Sjöstedt, (V) partiledare

– Alliansen måste redovisa en plan för vad som händer om Alliansen vinner omröstningen och regeringens budgetproposition faller.

– Hur ska de genomföra sin politik, vem ska regera Sverige, har de en statsministerkandidat? Om de inte kan svara på det här, då faller ju frågan, vill de tvinga fram ett nyval, i och med att de inte har en plan för att styra Sverige?

Annie Lööf, (C) partiledare och Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:

– Det är upp till regeringen att ta ansvar för hur regeringens budget ska gå igenom.

Annie Lööf, (C) partiledare: 


– Om vi vinner är det Stefan Löfvens ansvar att lösa situationen. Han är statsminister.

Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:

– Det jag har att ta ansvar för det är att vi har lagt ett alliansförslag. Vi skulle svika väljarna om vi inte också röstade för det.

– Om Löfven inte får igenom sin budgetproposition, så har han problem som han måste fundera på hur han ska lösa, och vad vägen vidare därfrån är.

Emil Källström , (C), ekonomiskpolitisk talesperson:

– Frågan är vad man ska prata om. Det är vårt förslag, det är regeringens och det är Sverigedemokraternas och de ska ställas mot varandra. Vi har inte varit med och bidragit till regeringens budget på något sätt och nu är den lagd.

Erik Ullenhag (Fp) ekonomiskpolitisk talesperson
:

– Trots detta är vi i alliansen beredda att tala om enskilda sakfrågor som energipolitiken, men först måste ju regeringen vara överens om vad de själva vill.

Göran Hägglund, (Kd) partiledare
:

– Jag vet lika lite som någon annan utanförstående hur Sverigedemokraternas riksdagsgrupp kommer att landa diskussionen inför onsdagens budgetomröstning. Praxis är att partierna röster för sina egna förslag, och efter det att ett eget förslag fallit så lägger man ner sina röster. Sverigedemokraterna har antytt att de kan komma att andrahandsrösta på näst bästa alternativ vid avgörandet om statsbudgeten för 2015. Mot ett sådant agerande finns inget förbud men det bryter, som sagt, mot vedertagen praxis. (Inlägg på Facebook)

C Omröstningen i riksdagen den 3 december

Följ nättidningarnas eller övriga mediers direktsändningar från riksdagen eller ta del av omröstningen i efterhand på nätet.

– Vilket budgetförslag vann i riksdagen?

– Hur röstade pertierna?

– Vad innebär det? Kan regeringen sitta kvar eller blir det andra lösningar?

– Följ de första uttalandena och analyserna från politiker, ”vanliga” svenskar och experter.

D Hur rapporterar medierna?

Omröstningen var en stor politisk händelse som berörde alla svenskar och det parlamentariska läget i Sverige var på grund av valresultatet i september minst sagt svårt. Hur blir det nu? Fortsätt att bevaka! Om regeringens budget föll, kan det bli en segdragen historia. Gick regeringens budget igenom kanske rapporteringen avtar inom några dagar?

E Uppföljning

Efter den här omröstningen kan det vara läge för vidare studier om riksdagen och den budgetpropositionen som omröstningen gällde. Här är några förslag på länkar:

• Så funkar riksdagen

• Så arbetar ledamöterna

• Budgetpropositionen

Bakgrund

Analys Politologerna


Löfvens plan mot SD, FP och C

Koppling till skolans styrdokument Lgr 11


Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6

Samhällsresurser och fördelning

• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen 

Valresultatet gav en besvärlig situation i Sverige. Alliansen gick tillbaka och fick avsäga sig makten och Socialdemokraterna blev största parti och fick i uppdrag att bilda ny regering. De valde att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet. Det här lektionsförslaget ger en tillbakablick på vad som hänt sedan valdagen och hur den nya regeringen ser ut.

A Introduktion

Mycket har hänt sedan valdagen. Den gamla regeringen beviljades avsked av vår förre talman Per Westerberg, Socialdemokraternas partiledare, Stefan Löfven, fick i uppdrag att börja arbetet med att ta fram en ny regering, riksdagen har valt nya talmän, Stefan Löfven har valts till statsminister och i fredags presenterade han sin nya regering bestående av ministrar från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är den mest jämställda regering hittills med 12 kvinnliga statsråd och 12 manliga. Regeringen saknar egen majoritet och anses därför svag. Deras första utmaning är nu att ta fram en budget som ska vara klar senast den 15 november. Om riksdagen i december röstar ner denna budget finns det risk för att regeringen faller och vi kan stå inför nyval.

Läs mer på riksdagens hemsida om hur det går till att välja ny statsminister och att bilda en ny regering.

B Fördjupning

Fakta om den nya regeringen. Källa: Aftonbladet.se, ”Här är de nya ministrarna”

• Regeringen består av tolv män och tolv kvinnor.
• Regeringens medelålder: 45,4 år.
• Yngst är Aida Hadzialic, 27. Äldst är Kristina Persson, 69.
• 15 av 24 ministrar bor i Stockholms län
• Medelinkomsten i regeringen var 850 784 kronor 2012.
• Åtta av 24 ministrar tjänade över en miljon kronor 2012.
• Största fastighetsinnehavet har Kristina Persson. Hon äger två skogsfastigheter i Jämtland, som är taxerade till 13,9 miljoner kronor. Det handlar om ett lantbruk och en skogsfastighet.
• Fyra av ministrarna är utlandsfödda, varav två i Turkiet.
• Flest fordon i regeringen har Sven-Erik Bucht. Han har en bil, en terränghjuling och tre terrängskotrar.

Är ni nyfikna på våra nya ministrar?

Gå in på någon av våra stora dagstidningars nättidningar och läs mer om våra nya ministrar.

SvD har bild på alla 24 och ger information med namn, ålder och vilket ansvarsområde de har.

DN visar bilder och ger bakgrund till utnämningen.

Aftonbladet har förutom fakta om var och en också liveintervjuer.

Expressen har bildspel på samtliga samt omfattande fakta.

C Aktivitet

Vem är vem?
 Dra ut bilder, namn och ministeruppdrag från våra nättidningar på samtliga ministrar. Klipp delar så att du har en hög med bilder, en med namn och en tredje med respektive ministerområde. Dela osorterat ut delarna så att varje elev har några delar var. Arbeta tillsammans och försök pussla ihop dem rätt igen. Börja med en bild. Vem har namnet? Vilken minister är det? 
Svårt? Om ni inte klarar av alla finns ju facit i någon nättidning. Låt bilderna och de andra klippen bli starten till ett ministercollage. Fyll på med mer fakta och tidningsbilder som visar vad respektive minister ska ansvara för.

D Uppföljning

Vad händer senare i höst? Kommer Stefan Löfven och hans regering få igenom sina förslag? Följ vad som händer i riksdagen och fyll på ert collage!

E Bakgrund

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällsorienterande ämne


Centralt innehåll årskurs 4-6

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

I helgen som gick startade riksinsamlingen Världens Barn. Den genomförs av Radiohjälpen tillsammans med 20 andra hjälporganisationer, Sveriges Television, Sveriges Radio och 45 000 frivilliga. Under några höstveckor arbetar för att världens ska få en bättre chans i livet. Första insamlingsdagen var i lördags och nästa blir den 4 oktober. Förra året samlade de in 71 miljoner kronor.

A Introduktion

Berätta om insamlingen Världens Barn. Gå till hemsidan och titta på det inledande bildspelet som visar barns situation från olika länder i världen. Bildspelet är 2,35 minuter långt. Klicka vidare på hemsidan och hämta exempel på hur de olika organisationerna arbetar för att få in bidrag till Världens Barn. Studera loggan och låt eleverna ge förklaringar på vad de tror att den vill säga oss.

B Fördjupning

Till vilka projekt går årets insamling? Under Profilprojekt 2014 kan du visa dina elever exempel på vart pengarna går. Där finns tolv olika projekt från bland annat Indien/Nepal, Kenya, Albanien och Brasilien. Om eleverna har tillgång till datorer kan de gruppvis sätta sig in i och berätta om vart sitt projekt.

C Aktivitet

Låt insamlingen Världens Barn bli startpunkten i skolarbetet inför till exempel FN-dagen den 24 oktober. Arbeta med er lokala nät- och papperstidning.

Här ger vi förslag på temaarbeten:

• Vad skriver tidningarna på orten om Världens Barn?

Samla på nyheter om insamlingar. Ta reda på vad nyheten handlar om, vilken eller vilka organisationer som står bakom och hur mycket de samlade in. Låt gärna eleverna presentera och markera särskilt påhittiga och lyckade projekt.

• Barn i Sverige

Klippa tidningsbilder på sådant från vårt samhälle, som eleverna tycker är självklart för dem och som de tycker att barn världen över också borde ha tillgång till. Låt eleverna skriva bildtexter till sina bilder om hur de tänker och vad de tycker. Vad säger Barnkonventionen? Eleverna kan lägga till vilken artikel som passar till respektive bild.

• Barn i världen

Samla på nyheter om världens barn. Ge exempel på barns situation i krigsländer, barn drabbade av sjukdomar och naturkatastrofer, fattiga barn och annat som berör dina elever. Låt eleverna skriva eller muntligt berätta om olika livsöden.

• Granska Barnkonventionen

Utgå från artiklar i Barnkonventionen och låt eleverna hitta exempel i tidningen på händelser som de tycker bryter mot konventionen respektive följer den.

D Uppföljning

Det här arbetet kan förslagsvis redovisas på FN-dagen den 24 oktober. Låt eleverna förbereda redovisningar och sammanställa en utställning på skolan. Bjud in till guidningar av utställningen med eleverna som guider.

E Bakgrund

Världens barn

Världens Barn-bingo

Barnkonventionen

Fira FN-dagen i skolan

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällsorienterande ämnen

Syfte 

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll årskurs 1-3

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6

• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.