När det gällde terrordåden i Paris skulle det enligt psykologen Åsa Landberg vara bra att visa bilder från demonstrationerna efter terrordåden. – Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda, säger hon i Ducka inte för barnens frågor i DN, publicerad den 16 januari i år.

A Introduktion

Vi måste våga tala med barnen om det svåra. Det menar tre experter med lång erfarenhet av arbete med barn. Här ger de råd om hur föräldrar och personal kan tänka. Dessa råd gav de i anslutning till terrorattackerna i Paris och är hämtade ur DN, 16 januari, Ducka inte för barnens frågor.

A. Råd från psykologen Martin Forster som svarat på frågor på Insidan, DN:

• Generellt sett ska föräldrar och andra vuxna begränsa de allra yngsta barnens intryck av bilder, i till exempel tv-nyheterna och i tidningar. Just bilder tycks framkalla oro och rädsla hos små barn.

• Men om ett förskolebarn ändå fått information, gäller det att sakligt berätta om det som hänt – och att inte låtsas som om inget hänt.

• Studier har visat att barn mår sämre både i familjer där man lägger locket på negativa känslor och i familjer där känslorna får svalla fullständigt fritt. Det gäller både när till exempel någon anhörig dött och efter ett blodigt terrorattentat

• Han påpekar vikten av att sätta in terrorattentaten i Paris i ett större sammanhang och framhålla att även om det är mycket rapportering i tidningar, radio och tv är liknande händelser mycket ovanliga. Risken att drabbas är därför otroligt liten.

• Jag brukar säga att det grundläggande är att alltid lugnt och sansat försöka svara på barnens frågor. Det är också viktigt att som förälder i förväg reflektera en stund över vad barnet vill och tål att höra. Då blir man inte ställd om det kommer en oväntad fråga. 

A. Råd från psykologen Åsa Landberg som under flera år arbetade som psykolog på Rädda Barnen:

• Hon tycker att det är viktigt att tala om det som hände i Paris utan att gå in på alla detaljer. Berätta att några män gick in på en tidningsredaktion och i en butik och dödade andra människor. Men betona samtidigt att det är en ytterst ovanlig händelse, understryker även Åsa Landberg.

• Efter terrorattacken i Paris spreds många obehagliga bilder i tv, i tidningar och på nätet. För bara några år sedan räckte det med att föräldrarna stängde av nyhetssändningen och gömde undan tidningen för att barnen skulle vara ”skyddade”. Möjligen kunde de läskunniga påverkas av tidningarnas löpsedlar.  I dag har även ganska små barn tillgång till datorer, smarta telefoner och läsplattor och kan själva hitta bilder från det som hände i Paris. Det gör det ännu viktigare att våga prata om otäcka saker i vår omvärld. Men vuxna får aldrig pressa på barn och unga informationen, betonar hon. En del barn vill verkligen inte ta del av det hemska, och kan bli ännu oroligare av att få höra en massa detaljer. Andra vill ha reda på så mycket som möjligt.

• Hur ska vi då tala med barn om döden och andra svåra saker? Vi vuxna ska ge utrymme för barnens frågor och tankar. Det handlar om att finnas till hands när barn kommer med sina funderingar. I det aktuella fallet skulle jag kanske visa bilder från när miljoner människor demonstrerade på Paris gator mot det som hänt. Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda.

Psykoterapeuten Börje Svensson arbetar sedan många år bland annat med utsatta pojkar. Han har ingått i Räddningsverkets stödstyrka för svenskar som drabbas av krig eller katastrofer utomlands, exempelvis i samband med terroristattacken i Londons tunnelbana 2005. • Vad vi berättar måste anpassas till barnets ålder. Pojkar och flickor som inte är läskunniga bör om möjligt skyddas från all information. Barn som är sex–sju år kan själva ha läst om det som inträffade i Paris eller ha pratat om det i skolan. Då gäller det att lyhört lyssna in barnet.

• Han säger att när barnen blir äldre, kanske mellan nio och elva år, står moralutvecklingen på topp. De vill resonera om vad som rätt och fel. Varför gör vissa onda saker? Hur kan någon döda en annan människa?

• Unga i den här åldern vill ofta ha reda på detaljer och få veta hur det är i den stora världen. Då är det viktigt att vara förberedd och ha tänkt igenom svaren, kanske till och med innan frågorna kommer.

Texten är hämtad ur artikeln Ducka inte barnens frågor, skriven av Thomas Lerner thomas.lerner@dn.se

Onsdagen den 3 december är en ödesdag för regeringen. Då röstar riksdagen om budgeten. Tre förslag kommer att läggas – regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas. SD har möjlighet att fälla regeringens budget genom att rösta på Alliansens. Vad händer då?

A Introduktion

Regeringen har 138 mandat och om Vänsterpartiet stödjer deras budget har de 159 mandat mot Alliansens 141. Sverigedemokraterna med sina 49 mandat kan få en vågmästarroll men tänker inte avslöja hur de ska rösta förrän på tisdagskvällen.

Några scenarier:

• Alla röstar på sin egen budget och V stödjer regeringens. Då vinner regeringens.

• Alliansen lägger ner sina röster. Då vinner regeringens förslag oavsett hur SD och V röstar.

• Alliansen röstar på sin egen budget och SD och V röstar på regeringens budget. Då klubbas regeringens budget igenom.

• Alliansen röstar på sin budget, SD lägger ner sina röster och V röstar på regeringens. Då vinner regeringens budget.

Vad händer om regeringen inte får igenom sin budget?

• Statsministern väljer att avgå och regeringen upplöses.

• En misstroendeförklaring riktas mot statsministern. Då avgår hela regeringen, om regeringen inte inom en vecka utlyser extra val. Om regeringen avgår och något extra val inte utlyses vidtar en ny talmansrunda motsvarande den som skedde efter valet. Talmannen har även här fyra försök på sig.

Nu är sannolikheten för extra val, i någon av de former som här beskrivits, ytterst liten. Mer sannolikt är att det blir en regeringsombildning inom ramen för valresultatet i det ordinarie valet. Eftersom ett budgetnederlag skulle vara ett uttryck för s+mp-regeringens misslyckande, skulle den nya regeringen sannolikt ha en annan partisammansättning än den nuvarande.
Källa: Politologerna

B Inför omröstningen i riksdagen den 3 december

Hur kommer omröstningen att gå? Får vi någon vägledning av de intervjuer som journalister gjort med ledande politiker?

Stefan Löfven, (S) statsminister:

– Låt mig vara klar om det där. Det behöver inte betyda att jag avgår bara så där. Men jag kommer inte att administrera någon annans budget. Det finns andra sätt att hantera en sådan situation.

– Jag vill ha hjälp av både Folkpartiet och Centern. Jag tror att det kan bli aktuellt.

– Det är ställt utom rimligt tvivel att det är en besvärlig situation men det behöver inte innebära per automatik att man avgår utan jag har ju möjlighet att ha samtal med andra partier också.

– Om vi alla menar allvar med att ta Sverige framåt där och inte ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande då får vi alla tänka till hur vi kan öppna upp en sådan situation.

– Det finns flera partier att samarbeta med, det är politikens innehåll som är det viktiga. Först ska vi ha en diskussion vilka de politiska alternativen är – vad vi har vi lagt in i vår budget och vad alternativet i budgeten är?

Mikael Damberg, (S) näringsminister
:

– Jag tror att vi klarar det om inte Sverigedemokraterna bestämmer sig för att behandla detta som en lekstuga

– Alliansen måste fundera över hur de ska agera om regeringens budget faller.

– Vi kommer inte att fortsätta att regera i all oändlighet om vi ser att det inte går.

Magdalena Andersson, (S) finansminister:

– SD får oerhört svårt att förklara att de fäller regeringen, för de pensionärer som har röstat på dem i förhoppning att få sänkt skatt.

– Vi ser stora utmaningar där vi behöver modernisera Sverige och göra investeringar i skola, utbildning och i att ungdomar får jobb. Där är vi naturligtvis intresserade av att söka stöd utanför blockgränserna för det.


Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiska politiska talesperson
– Jag kan konstatera att Magdalena Andersson sänker skatten för pensionärer men höjer skatten för pensionärer som är kvar på arbetsmarknaden ännu mer. Så totalt sett får pensionärskollektivet ännu högre skatt i hennes budget.
– Det finns en sådan risk alldeles oavsett hur vi beter oss. Men jag tror att väljarna förstår att det som ställs mot varandra är två helhetsalternativ och vi har ingen möjlighet att rycka ut en enskild fråga.

Henrik Vinge, (SD) pressekreterare
:

– Det är uppenbart att det finns en samsyn mellan regeringen och oss om att man bör sänka pensionärsskatten och höja a-kassan. Men att försöka framhålla att det är vi som förhindrar när anledningen till att de här satsningarna eventuellt inte blir verklighet är att regeringen vägrar tala med oss.
Jonas Sjöstedt, (V) partiledare

– Alliansen måste redovisa en plan för vad som händer om Alliansen vinner omröstningen och regeringens budgetproposition faller.

– Hur ska de genomföra sin politik, vem ska regera Sverige, har de en statsministerkandidat? Om de inte kan svara på det här, då faller ju frågan, vill de tvinga fram ett nyval, i och med att de inte har en plan för att styra Sverige?

Annie Lööf, (C) partiledare och Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:

– Det är upp till regeringen att ta ansvar för hur regeringens budget ska gå igenom.

Annie Lööf, (C) partiledare: 


– Om vi vinner är det Stefan Löfvens ansvar att lösa situationen. Han är statsminister.

Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:

– Det jag har att ta ansvar för det är att vi har lagt ett alliansförslag. Vi skulle svika väljarna om vi inte också röstade för det.

– Om Löfven inte får igenom sin budgetproposition, så har han problem som han måste fundera på hur han ska lösa, och vad vägen vidare därfrån är.

Emil Källström , (C), ekonomiskpolitisk talesperson:

– Frågan är vad man ska prata om. Det är vårt förslag, det är regeringens och det är Sverigedemokraternas och de ska ställas mot varandra. Vi har inte varit med och bidragit till regeringens budget på något sätt och nu är den lagd.

Erik Ullenhag (Fp) ekonomiskpolitisk talesperson
:

– Trots detta är vi i alliansen beredda att tala om enskilda sakfrågor som energipolitiken, men först måste ju regeringen vara överens om vad de själva vill.

Göran Hägglund, (Kd) partiledare
:

– Jag vet lika lite som någon annan utanförstående hur Sverigedemokraternas riksdagsgrupp kommer att landa diskussionen inför onsdagens budgetomröstning. Praxis är att partierna röster för sina egna förslag, och efter det att ett eget förslag fallit så lägger man ner sina röster. Sverigedemokraterna har antytt att de kan komma att andrahandsrösta på näst bästa alternativ vid avgörandet om statsbudgeten för 2015. Mot ett sådant agerande finns inget förbud men det bryter, som sagt, mot vedertagen praxis. (Inlägg på Facebook)

C Omröstningen i riksdagen den 3 december

Följ nättidningarnas eller övriga mediers direktsändningar från riksdagen eller ta del av omröstningen i efterhand på nätet.

– Vilket budgetförslag vann i riksdagen?

– Hur röstade pertierna?

– Vad innebär det? Kan regeringen sitta kvar eller blir det andra lösningar?

– Följ de första uttalandena och analyserna från politiker, ”vanliga” svenskar och experter.

D Hur rapporterar medierna?

Omröstningen var en stor politisk händelse som berörde alla svenskar och det parlamentariska läget i Sverige var på grund av valresultatet i september minst sagt svårt. Hur blir det nu? Fortsätt att bevaka! Om regeringens budget föll, kan det bli en segdragen historia. Gick regeringens budget igenom kanske rapporteringen avtar inom några dagar?

E Uppföljning

Efter den här omröstningen kan det vara läge för vidare studier om riksdagen och den budgetpropositionen som omröstningen gällde. Här är några förslag på länkar:

• Så funkar riksdagen

• Så arbetar ledamöterna

• Budgetpropositionen

Bakgrund

Analys Politologerna


Löfvens plan mot SD, FP och C

Koppling till skolans styrdokument Lgr 11


Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6

Samhällsresurser och fördelning

• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen