Vi avslutar läsåret med en stor medial händelse, bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist den 13 juni i Slottskyrkan i Stockholm. Förutom nyhetsdiskussioner ger vi förslag på studier om statsskick, kungafamiljer, släktträd och ger eleverna ett förslag att med hjälp av sin egen släkt skapa sitt egna släktträd.
A – Introduktion
Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig i sommar
Visa bilder på Carl Philip och Sofia Hellqvist och fråga eleverna vilka de är och varför de står i fokus. Bilder finns på kungahuset hemsida och i dagspressen. Redan nu finns en hel del att läsa på om bröllopet, alla fester och förberedelser. Googla på: Bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist och ta del nyheter inför bröllopet!
Fröken Sofia Hellqvist blir prinsessa
Vad innebär det för Sofia att gå från fröken till prinsessa? Läs artikeln, Så drillas vår nästa prinsessa och diskutera!
• Vem bestämmer om hon får kallas prinsessa?
• Många kanske tycker att hon inte levt som en prinsessa. Varför då?
• Vad måste Sofia kunna och ändra på när hon nu gifter sig med en prins?
• Vilka är hennes lärare?
• Avundas ni henne? Varför – varför inte?
B – Aktivitet
Sverige är en monarki
Sök mer fakta om monarki, vårt kungahus och republik.
Ta reda på:
• hur Sverige blev en monarki.
• vilka uppgifter kungahuset har.
• vilka andra länder som har monarki.
• vilka nu levande som ingår i vårt kungahus.
• vilka våra kungliga slott är.
• vad som skiljer monarki från republik.
• några länder som har republik.
• varför Victoria ska efterträda kungen och inte Carl Philip.
Diskutera för – och nackdelar med att födas och växa upp i en kunglig familj. Hur viktig är monarkin för Sverige? Ska vi behålla vårt statsskick? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Kungafamiljens släktträd
Titta på ätten Bernadottes släktträd. Vem är barn till vem? Vem är/var gift med vem? När levde de? Hur gamla blev de? Googla gärna och försök hitta mer om personerna.
Mitt eget släktträd
Låt eleverna göra sitt eget släktträd med hjälp av den egna familjen och släkten. Rita och skriv och fyll på med bilder som finns på familjemedlemmar. Skriv namn, årtal, boende med mera.
C – Länkar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Syfte samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Det här lektionsförslaget handlar om båtflyktingarna i Medelhavet och Indiska Oceanen. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med deras svåra situation utifrån en nyhetssammanfattning och barnkonventionens artiklar. Spelar barnkonventionen någon roll när FN, EU och berörda länder försöker fatta beslut i frågan?
A – Introduktion
Visa bilder på båtflyktingar
Välj någon bild på båtflyktingar som samtalsbild. Hur mycket känner eleverna till. Låt eleverna berätta och svara på deras frågor. Om du vill ge mer fakta har vi samlat på artiklar som du snabbt kan visa eleverna. Länkarna börjar i april och fortsätter framåt i maj. Om du vill ha det allra senaste kan du själv gå till Google Alerts, https://www.google.se/alerts och skapa en avisering: Båtflyktingar. Alerts håller koll på nytt intressant innehåll på webben och skickar ett mejl när något händer. Vid aviseringen finns en liten penna. Om du klickar på den kan du själv bestämma hur du vill ha din rapportering.
Exempel på nyheter om båtflyktingar i Medelhavet
2/4 Fler flyktingar dör i Medelhavet
11/4 Nära 1000 människor räddade i havet på bara ett dygn
16/4 Italien hårt pressat av rekordstor flyktingvåg
8/4 Flyktingvågen sätter press på Italien
20/4 Kaoset i Libyen öppnar för flyktingar
20/4 Medelhavet dödligaste gränsen i hela världen
21/4 ”Ett mörkt hav fullt av lik”
22/4 Överlevande vittnar om skräckfärden
22/4 Catania protesterar mot rasismen
22/4 Lång väntan på asylbesked för migranterna
23/4 FN varnar: En halv miljon kan vara på väg över havet
26/4 Gränspoliserna: Stärkta insatser mot smugglarna hjälper bara på kort sikt
26/4 Desperata flyktingar ser ingen annan utväg
3/4 Nästan 5 800 migranter räddade
13/5 Krigsfartyg räddade 400 båtflyktingar
21/5 900 flyktingar räddade
21/5 Svensk hjälp till Medelhavet
Exempel på nyheter om båtflyktingar utanför Thailand, Malaysia och Indonesien
17/5 Flyktingkris i Sydostasien växer
19/5 Tusentals båtflyktingar fast till havs
20/5 Ett viktigt steg för Asiens båtflyktingar
20/5 Möjlig lösning för flyktingar i nöd
21/5 Här är båtflyktingar inte välkomna
22/5 Burma räddar båtflyktingar för första gången
23/5 FN: En skyldighet att hjälpa
23/5 ”Jag gråter och tackar Gud för att vi kom hit”
– Vilka rättigheter har barn på flykt?
Diskutera problemet med båtflyktingar ur ett barnperspektiv. 195 stater har skrivit under barnkonventionen. Vilka artiklar i barnkonventionen talar för att FN, EU och berörda länder snabbt måste komma överens om en strategi för att rädda utsatta människor på flykt? Vilken roll verkar barnkonventionen ha i båtflyktingfrågan? Vilka artiklar borde makthavarna tänka på? Varför?
1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
5-54. UNICEF barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
B – Aktivitet
Låt klassen ge förslag på lösningar
Gruppera klassen och ge varje grupp i uppgift att ge minst ett förslag på hur EU, FN och berörda länder ska agera för att rädda utsatta människor. Tänk på frågan ur olika perspektiv som fattigdom, rättvisa, krig, humanitet och medmänsklighet. Redovisa varje förslag och diskutera. Är gruppernas förslag rimliga? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Individuell skrivuppgift
Ge varje elev i uppgift att skriva om situationen med båtflyktingar. Begränsa tiden till 10 minuter och uppmana till privat tankeskrivande, där tankarna får flöda och pennan glöda. Här tillåts ofullständiga meningar, stavfel och andra språkfel. Det är innehållet som räknas. Detta skrivande ger eleverna en chans att skriva av sig utan krav på redovisning.
C – Länkar
Karta på stater som undertecknat barnkonventionen
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Skolans värdegrund
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
…
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
…
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
40 länder skickar artister till Wien där den 60:e upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest går den här veckan. Efter semifinaler, 19 och 21 maj, avslutas tävlingen med en stor final lördagen den 27 maj. Får vi se Måns Zelmerlöw där? Låt tävlingen stimulera dina elever till studier i klassrummet! Vi ger förslag på uppgifter i geografi, musik och svenska.
A Introduktion
Vilka nyheter får vi från Wien?
Artisterna laddar nu för fullt i Wien. ”The Big Five”-länderna Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland och värdlandet Österrike är direktkvalificerade till finalen. Övriga länder måste tävla om en plats i finalen, utom Australien, som är specialinbjudna just i år eftersom detta är ett 60-årsjubileum. Cypern, Serbien och Tjeckien är tillbaka igen efter ett uppehåll och Ukraina är det enda land som har valt att inte delta det här året.
• Nyhetsrapportering
Gå in på någon nyhetssajt och följ nyhetsrapporteringen från Wien. Diskutera med klassen hur seriös bevakningen är. Låt eleverna ta ställning genom att dissa alternativt gilla publiceringarna.
• Gustavs blogg
Följ Gustav Dahlanders expertblogg på svt.se. Gustav kan det mesta om Eurovision Song Contest. Han har älskat tävlingen ända sedan han var liten. Följ och kommentera hans bloggar och få ett och annat avslöjande.
B Aktivitet
A. Specialstudera Europa
Här ger vi förslag på en mängd olika studier kring Europas länder.
Arbeta med kartan
• Markera vilka länder som deltar i tävlingen och vilka som inte är i Wien. När tävlingen är över kan eleverna göra markeringar på slutresultatet i sina kartor.
• Markera huvudstäder, floder, berg och annat i kartorna.
Listor
• Gör listor på de tävlande länderna efter befolkning. Börja med landet med flest innevånare och gå neråt. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som har fler innevånare?
• Gör listor på de tävlande länderna efter storleksordning. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som är större?
Specialstudera var sitt Eurovisionland
• Något om låten och artisten/artisterna
• Nyheter från landet
• Turistattraktioner/sevärdheter/berömda personer
• Något om huvudstaden
• Vädret, klimat och natur
• …
WorldMapFinder, kartor, flaggor och minifakta om varje land i Europa.
Väderstatistik i Europas länder, medeltemperaturer, nederbörd med mera.
• Eleverna redovisar ett land i taget och du som lärare kan låta eleverna göra jämförelser mellan sina länder, med en jämförelse efter varje redovisning.
Här är några förslag:
– Hur många har arbetat med länder som är större än det här landet?
– Vilka har studerat ett land som gränsar till detta landet?
– Vilka har länder där medeltemperaturen är varmare/kallare än i det landet?
– Vilka har länder som det bor fler/färre människor i än i det här landet?
– I det här landet rinner Rhen. Vilka har länder där samma flod rinner?
– I det här landet hade den här gruppen en idol. Vilka idoler finns i andra länder?
– Det här landet kom på XX plats. Vems länder segrade över detta land? Vilka var artisterna?
– osv
B. Vilka musikstilar finns representerade i tävlingen?
Vi har sammanställt en lista över olika musikstilar. Lyssna på några bidrag! Från vilken musikstil kommer de? Här kan du ta reda på mer om de olika musikstilarna och här kan ni lyssna på alla bidragen. Förbered en presentation där ni ger exempel på länders bidrag, musikstilar och vad som utmärker de olika stilarna.
– Ballad
– Country
– Blues
– Dansmusik
– Disco
– Folkrock
– Gospel
– Jazz
– Metal
– Opera
– Pop
– Punk
– Rapp
– Reggae
– Rock
– …
C Fördjupning
Klassens vinnare
Kanske vill eleverna också rösta? Ge eleverna tid att lyssna på finalbidragen för en omröstning i klassen. Gör en enkel omröstning där varje elev får rösta på förslagsvis tre bidrag. Räkna ihop poängen, tre poäng för bästa, två för andra plats och ett för deras tredjeval. Fick klassen en annan vinnare? Vilket är klassens vinnarland? Vilken är vinnarlåten och artisten/artisterna? Vilken musikstil har låten?
• Så här går juryarbetet till i finalen:
Det finns strikta regler för hur juryarbetet ska gå till. De olika ländernas jurygrupper med fem personer ser generalrepetitionen av programmet dagen före sändning och skickar därefter in sina röster. Jurymedlemmarna får uppdraget att bedöma röstkapacitet, scenframträdande, låtens komposition och originalitet och det övergripande intrycket av bidraget.
D Länkar
Gustav Dahlanders expertblogg
WorldMapFinder
Väderstatistik i Europas länder
Eurovision Song Contests hemsida
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Lgr 11 Kursplanen i musik
Årskurs 4-6
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
Lgr 11 Kursplanen i svenska
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Det här lektionsförslaget ger förslag på hur hela klassen snabbt kan genomföra en nyhetsbevakning med utgångspunkt från olika perspektiv. Vi ger också förslag på en enkel källkritisk granskning och referatskrivande. För den som vill kan övningen förenklas och endast genomföras under lärarens ledning.
A Introduktion
Förslag på en lärarledd inledning
Titta på nyhetsrapporteringen i någon eller några nättidningar. Visa hur nyheterna är grupperade utifrån olika teman som inrikes, lokala, sport och så vidare. Stanna upp vid någon nyhet som intresserar eleverna. Läs och diskutera den tillsammans.
• Har journalisten tagit reda på det viktigaste? Finns svaren på dessa sex grundläggande journalistiska frågor?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?
• Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?
Här kan lektionen avslutas eller fortsätt och låta eleverna arbeta på samma sätt med egna nyheter.
B Aktivitet
Gör en gruppvis ”senaste nytt-bevakning”
Dela in klassen i grupper och ge varje grupp i uppgift att referera och presentera nyheter för klassen. Bestäm antal nyheter som varje grupp ska redovisa. Låt gärna eleverna söka nyheter i flera nättidningar, i den lokala tidningen, i någon kvällstidning och i någon av de stora morgontidningarna.
Förslag på gruppindelning:
Nyheter om
• politiker och politik
• sport
• djur och natur
• barn och ungdomar
• nöjen
• människor i nöd
• glada människor
• berömda människor
• överraskningar
• …
Låt eleverna göra samma granskning, som ni gjorde gemensamt under introduktionen, till en eller flera nyheter beroende hur mycket tid övningen kan ta. Bestäm om eleverna ska redovisa sina nyheter muntligt för klassen eller använda nyheterna till att träna på att skriva referat. För att spara tid kan eleverna skriva referat till en nyhet och presentera de andra muntligt.
Att skriva ett referat
Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar. Eleverna kan använda sig av rubriken som överskrift till respektive nyhet.
Redovisning
När grupperna redovisar kan de använda sig av nyheten på nätet och visa den eller de bilder som finns där. Tips! Be eleverna att spara länkar så att de hittar snabbt hittar vid redovisningen. Stimulera eleverna att reflektera över sina nyheter.
C Fördjupning
Hur mycket kommer eleverna ihåg?
Skriv ner några frågor under redovisningarnas gång och avsluta med ett skriftligt eller muntlig förhör.
Det här lektionsförslaget har fokus på jordbävningen i Nepal. Vi ger förslag på länkar som berättar vad som hände i Nepal för drygt en vecka sedan och hur världens länder därefter deltagit i det akuta räddningsarbetet. Avsluta med att låta eleverna läsa om tolvårige Suraj som räddade livet på sig själv och sin farmor, då han inte kunde slita sig från sitt mobilspelande och gå hem och äta.
A – introduktion
Detta hände och händer i Nepal
En vecka har gått sedan jordbävningen i Nepal, den värsta i landet på 80 år. Nepals regering anser att hoppet om att hitta fler överlevande är ute. Antalet döda tros nu vara uppe i minst 7000, men fortfarande är ödet för tusentals människor i avlägsna och svårtillgängliga byar okänt. Räddningsteam från över 20 länder har deltagit med värmesökande kameror och sökhundar. Ingen överlevande hade hittats sedan i torsdag, men under helgen hittades Pemba Tamang,15 år, som gjorde det omöjliga. Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör och blev en världsnyhet. FN räknar med att åtta miljoner människor påverkats av jordbävningen. 2,8 miljoner har tvingats lämna sina hem och 3,5 miljoner är i behov av livsmedel.
Titta på några länkar om själva jordbävningen.
• Svenska Dagbladet
Bilder före och efter raset
• Dagens Nyheter
Interaktiv grafik från jordbävningsområde
• Aftonbladet
Karta över jordbävningen och efterskalven 25-27 april
Pemba Tamang, 15, gjorde det omöjliga Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör – och blev en världsnyhet.
Räddningsarbete i Nepal
Många vill hjälpa på olika sätt, men räddningsinsatserna har försvårats på grund av en liten flygplats, dåliga vägar, förstörd infrastruktur och skyfall och åska. FN samordnar hjälparbetet och många räddningsteam trappar ner sökandet efter överlevande och åker hem eller hjälper på annat sätt. Här kommer en lista med några exempel på hjälpinsatser:
• Sveriges hjälp
Svenska hjälpinsatsen får nytt fokus,
• Så arbetar svenska hjälporganisationer
Svenska hjälporganisationer samlar in pengar till de drabbade,
• Facebook och Google
Facebook och Google hjälper människor att hitta varandra och söka efter sina anhöriga.
http://www.idg.se/2.1085/1.622993/sa-hjalper-facebook-och-google-offren-for-jordbavningen-i-nepal
• Wikimedia Sverige
Det saknas kartor i Nepal och här uppmanas allmänheten att hjälpa till att rita kartor. Det enda de behöver är en dator och lite utbildning.
Hjälp räddningsarbetet i Nepal med kartor,
B – aktivitet
Läs om tolvårige Suraj och hur han och farmor överlevde skalvet
Lyssna på videoklippet på DN.TV om Suraj och hur hans mobilspelande räddade livet på honom och hans farmor. Fortsätt och läs hela artikeln som berättar om livet i en liten bergsby i Nepal. Låt eleverna ta reda på:
• hur mobiltelefonen räddade deras liv.
• hur de lever efter jordbävningen.
• vilken roll farmor spelar i Surajs liv.
• var Surajs föräldrar är och hur deras arbeten kan vara.
• hur det gick för Surajs skola.
• hur Suraj mår.
C – fördjupning
Varför bildas jordbävningar?
På SO-rummet finns fakta om jordbävningar. Där förklaras vad en jordbävning är och berättas om kända jordbävningar genom historien.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.
A Introduktion
Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?
Valborgsmässofirande
Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.
Första maj
1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag
1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.
1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.
2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.
SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.
Hur bevakar lokaltidningen?
Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.
B Aktivitet
Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.
Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen
C Fördjupning
Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.
D Länkar
Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj, http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.
Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.
A – Introduktion
Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.
Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. ”Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.
Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?
• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?
• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?
• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?
• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?
Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige
Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:
• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.
• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.
• Vi behöver 100 nya domare.
• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.
• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.
• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.
Diskutera med eleverna
• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?
• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?
• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?
• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?
Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti
Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.
Diskutera med eleverna
Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?
B – Aktivitet
Fair Play inte bara på spelplaner
Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.
Förslag på arbetsgång:
1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.
2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.
3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.
4. Sammanfatta elevernas förslag.
5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.
C – Fördjupning
Landslagets Fair Play Trophy
Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.
D – Länkar
Lång avstängning – Zlatan rasar
Fotbollskanalen, ”PSG bojkottar tv-kanal”
Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären
Hd.se Spring domare spring,
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 1-3
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Lgr 11 Kursplanen i religion
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Vecka 12 blev en vecka med flera händelser kopplade till kursplanen i fysik. Här ger vi förslag på hur elever, gärna i grupp, kan lära sig mer om cykloner, norrsken, solförmörkelse och vårdagjämning.
A Introduktion
Samtala med eleverna om förra veckans händelser. Fokusera på cyklonen Pam, norrsken, solförmörkelsen och vårdagjämningen. Stimulera gärna med bilder och videoklipp.
B Aktivitet
Förslag på arbetsgång:
1. Dela ut dessa uppgifter:
• Vad är en cyklon?
• Vad är solförmörkelse?
• Vad är norrsken?
• Vad är vårdagjämning?
2. Dela in klassen i grupper och ge varje grupp var sin uppgift att fördjupa sig i. Låt flera grupper arbeta med samma uppgift om grupperna blir för stora.
3. Varje grupp förbereder en redovisning inför klassen genom att söka fakta och nyheter på nätet. Tidsbegränsa gärna sökande. Kanske räcker 15 minuter för att samla fakta till en muntlig presentation?
4. Eleverna redovisar med hjälp av smartboard och berättar kort om vad de kommit fram till.
Tips för redovisningen:
1. En elev börjar med att svara på frågan: Vad är XX?
2. Därefter fortsätter gruppen att berätta, visa klipp och bilder och utveckla presentationen med fakta.
3. Andra elever som eventuellt jobbat med samma uppgift kompletterar och tillsammans svarar de på klassens frågor.
C Fördjupning
Detta lektionsförslag är planerat till en lektion. Det kan ses som en tillbakablick till veckans händelser eller som en inledning till ett större arbete. Planera i så fall, tillsammans med eleverna, hur de vill gå vidare, vad arbetet ska innehålla, hur det ska redovisas och vilka kunskapskrav som gäller.
D Länkar
Sökord för arbetet:
Cyklon
Cyklonen i Vanuatu
Fakta om cykloner
Norrsken
Aktuellt om norrsken
Fakta om norrsken
Solförmörkelse
Aktuellt om solförmörkelse
Lätt fakta om solförmörkelse
Vårdagjämning
Aktuellt om vårdagjämning
Fakta om vårdagjämning
Koppling till skolans styrdokument
Fysik – Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.
Kursplanen i fysik Årskurs 4-6
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
Efter fyra deltävlingar och Andra chansen är det dags för final i årets Melodifestival. På svt.se finns det mesta samlat som årets tävlingar, artister, låtar, samtliga program, historik, senaste nytt och mycket annat. Låt eleverna hämta material på sajten till en muntlig presentation med inslag av videoklipp.
A Introduktion
En snackis
Hur gick finalen? Var det rätt låt som vann? Vad tycker eleverna? Samtala i klassen samtidigt som du visar vad som finns på sajten svt.se. Lyssna på låtar, visa fakta om artisterna, spela upp klipp, läs senaste nytt och annat som eleverna talar om. Avsluta rundvandringen på svt.se med en omröstning i klassen. Var det rätt låt som vann?
B Aktivitet
Temaarbete
A. Sök på sajten
Låt eleverna förbereda en muntlig presentation om Melodifestivalen. Släpp in dem på svt.se! Där kan de välja och vraka mellan allt som finns och hitta sitt eget perspektiv för presentationen. De kan säkert behöva en lektion till att bara söka och bekanta sig med sajten.
B. Ge förutsättningar för studierna
1. Bestäm hur lång tid redovisningen får/ska ta.
2. Bestäm vilka delar som ska finnas med, till exempel:
– Allmän fakta
– Videoklipp
– Bilder
– Presentation av en artist
– Låtar
– Historik
– Skvaller
– Eftersnack
– Överraskningar
3. Bestäm proportionerna mellan muntligt berättande och videoklipp.
C. Tipsa eleverna om upplägget
Inledning
– Hur inledningen kan väcka intresse med klipp eller överraskande fakta.
Fortsättningen
– Hur de kan varva fakta och uppspelningar.
– Hur de kan använda sig av stillbilder.
Avslutning
– Hur de knyter ihop presentationen.
– Hur avslutningen leder till samtal i klassen.
D. Eleverna bör tänka på:
– att ha en röd tråd, en tanke.
– att göra ett körschema.
– att utvärdera och flytta om delarna om det behövs.
– att skriva stödord.
– att märka sina bilder och filmklipp på sajten, så att de snabbt hittar.
– att fördela presentationen mellan sig i gruppen.
– att träna, träna, träna …
C Fördjupning
Redovisningen
Ge eleverna kunskapskraven för muntligt berättande. Bestäm vad som ska gälla för den här presentationen. Diskutera varje presentation utifrån inledning, innehåll, avslutning och anpassning till syfte och mottagare.
Kunskapskraven
• Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.
• Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
• Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
D Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Svenska
Årskurs 4-6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
A Introduktion
Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?
B Aktivitet
Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.
C Fördjupning
• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.
– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.
Läs mer om våld i skolan på svd
• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.
Läs mer om detta på Sydsvenskan
• Arbetsmiljökunskap
Tre tips på olika nivåer
1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.
2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.
3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:
– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.
– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.
– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.
– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.
D Länkar
GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan
Sydsvenskan Skola stängs i Malmö
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SO/RE
Årskurs 1-3
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Svenska – Syfte
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.