Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.

1. Beställ tidningar

Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.

2. Välj övningar

Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.

Rubriker

Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.

Bilder

Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.

Ordjakt

Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. ”reporter”, ”nyheter”, ”intervju”, ”redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.

Intervjuer

Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.

Nyhetsteater

Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.

Vilken väg tar en berättelse om man utgår från samma rubrik, men väljer olika bilder till? En övning där eleverna får skriva själva, framföra berättelsen muntligt och reflektera över hur bilder påverkar oss.

Tidsåtgång: ca 60 min

Dela upp eleverna i två grupper – alla får samma rubrik, men olika bilder. Låt eleverna få varsin kopia så att de inte vet att de har olika bilder till rubriken.

  • Eleverna skriver varsin text utifrån rubriken och bilden. Låt elevernas vana vid att skriva tidningstexter, avgöra om de ska skriva en notis, en artikel eller ett reportage. Uppmana dem att låta innehållet i bilden synas i texten, till exempel genom att de har med en miljöbeskrivning eller redogör för sinnesintryck.
  • Låt eleverna öva på att läsa sina texter högt innan de i mindre grupper läser dem för varandra.
  • Uppmana dem att notera olikheter mellan varandras texter.
  • Samtala i helklass om det eleverna har noterat i sina grupper.
  • Samtala om hur valet av bild har påverkat deras texter.

Koppling till kursplan och ämnets syfte

Bildämnet

  • förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

Svenskämnet

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

1. Titta och tolka

Titta på bilderna. Samtala om vad bilderna föreställer.

  1. Titta noga. Vad ser du på bilden?
  2. Beskriv en bild i taget.
  3. Försök att beskriva bilden för en kompis med en mening. Vad skulle du säga då?

2. Para ihop ord med bild

Läs listan med ord tillsammans. Vad betyder orden?

  • AI
  • framtiden
  • tidning
  • tillsammans
  • nyhet
  • källa
  • källkritik
  • fake news
  • trovärdig
  • tillit
  • sant
  • falskt
  • lita på
  • granska
  1. Vilka ord passar till vilka bilder? Välj vilka ord du tycker passar med bilderna. Du kan använda samma ord många gånger.
  2. Välj en av bilderna och hitta på en berättelse till den. Din berättelse ska innehålla orden nyhet, tidning och framtid,

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

1. Inspireras av dagstidningen

Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur tidningen.

  1. Skriv en nyhetshistoria: Skriv en kort nyhetshistoria om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
  2. Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om AI i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
  3. Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
    • Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
    • Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför  bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
    • Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
    • Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
    • Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
  4. Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan använda din fantasi eller söka inspiration från verkligheten, till exempel i tidningen. Skicka in texten eller bilden till din lokaltidning, du hittar en lista över landets dagstidningar här.
  5. Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
    • Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
    • Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
    • Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför  när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
    • Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad betyder demokrati?
  • Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

  • Vad kan bilder få oss att känna?
  • Vad kännetecknar en nyhetsbild?
  • Varför finns reklambilder?
  • Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

  • Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
  • Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
  • Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

  • Varför är det viktigt att vara källkritisk?
  • Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

  • Vilka är de tre stegen i en intervju?
  • Vad betyder ordet research?
  • Vad bör man helst göra efter intervjun?

Fettisdagen är här. Traditionellt sett inleder Fettisdagen fastan, men har främst kommit att förknippas med bakverket semla. Semlan har sitt ursprung från början 1900-talet och är en bulle fylld med mandelmassa och vispgrädde, toppad med florsocker. I den här uppgiften är det fullt fokus på semlor i alla dess former.

Vilka semlor finns på er ort?

Semmelwrap, kanelbullesemla eller semmelglass. Många bagerier försöker uppfinna sin specialitet inför fettisdagen. Hur ser det ut på din ort? Bege er ut som skrivande reportrar och ta reda på vad era lokala caféer, konditorier och bagerier erbjuder eller se vad er lokaltidning skriver om årets eventuella nyheter.

Testpanel

Många tidningar testar semlor för att guida läsaren till den bästa semlan i stan. Ta reda på hur testerna går till i er lokaltidning.

Vilka betyg fick semlorna?
Vilka bagerier är utvalda? Vilka saknas?
Hur gick testet till?
Vilka var testdeltagare och hur har de valts ut?

Nästa steg kan vara att klassen själva utformar ett test och sätter sina egna betyg, antingen med inköpta semlor eller egenbakade. Låt sedan eleverna skriva nyhetsartiklar baserat på panelens resultat. Instruktioner till hur nyhetsartiklar skrivs hittar ni bäst i vår Publicistguide som finns här.

Läs mer om Fettisdagen på Nordiska Museets hemsida.

Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

Introduktion för läraren

Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.

Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.

Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen

Vi börjar med att använda den vanliga dagstidningen för att visa eleverna hur den är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter.

Eleverna behöver inte läsa texterna, men läraren kan förklara vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare. Syftet är att förstå mediernas olika uppgifter och de olika texternas utformande och placering i tidningen.

Moment 2 – Låt eleverna själva hitta olika typer av texter i tidningen

Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med sin dagstidning eller kanske SvD Junior som är anpassad för barn. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Beroende på hur mycket tid läraren kan lägga på detta, kan eleverna visa ett eller flera exempel på olika typer av texter. När grupperna enats om textexempel redogör de för övriga klassen, och förklarar varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna.

Källor och information

Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola

Dagstidningar, ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning

Svenska Dagbladet Junior: https://www.svd.se/junior

Koppling till Skolverkets styrdokument, centralt innehåll.

SO/Samhällskunskap årkurs 1–3

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.

Svenska årkurs 1–3

  • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
  • Informationssökning i […] tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet.

SO/Samhällskunskap årkurs 4–6

  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att […] skapa opinion […].
  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare […]. (fr.o.m. HT22)
  • Hur […] medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas […].

Svenska årkurs 4–6

  • Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap […].
  • Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
  • Informationssökning i några olika medier och källor […].
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Genomförande
Låt eleverna bläddra i olika typer av tidningar och be dem klippa ut ord som beskriver personliga egenskaper. Till exempel snäll, rik, snygg, omtänksam, sexig, vacker, eftertänksam och klok.

När ni hittat tillräckligt med ord sätter ni upp varje ord på ett eget pappersark.

Dela in klassen i grupper med fyra personer i varje grupp.

Dela sedan ut en lika stor summa pengar till samtliga grupper. Monopolpengar fungerar utmärkt.

Du som lärare agerar sedan auktionsförrättare och auktionerar ut de olika egenskaperna. Eftersom varje grupp har en begränsad summa pengar kan de inte ropa in samtliga egenskaper eller inte ens de egenskaper de egentligen vill. Eleverna blir tvungna att prioritera. Skriv upp hur mycket grupperna betalar för de olika egenskaperna.

Fortsätt auktionen tills egenskaperna tar slut eller tills grupperna får slut på pengar.

Låt varje grupp redovisa vilka egenskaper de ropat in och hur mycket de betalade för de olika egenskaperna.

Diskutera utfallet och undersök vilka egenskaper som var eftertraktade och vilka som mindre attraktiva. Hur prioriterade eleverna? Vilka egenskaper är viktiga att ha?

Jämför vilka värderingar eleverna har med vilka typer av egenskaper som i media anses viktiga. Fundera över likheter/skillnader mellan elevernas och medias inställning till egenskaperna. Finns det ett samband mellan elevernas sätt att värdera egenskaper och egenskaper hos de personer som lyfts fram i media?

Att göra innan lektionen:
1) Samla på dig ett stort antal tidningar av olika typer
2) Ta fram saxar åt alla elever
3) Ta fram lim och pappersark
4) Skaffa monopolpengar

Tänk på:
Prata inte om värderingar och vad som är viktigt i livet innan auktionen. Då är det nämligen inte säkert att eleverna ropar in egenskaper efter sin intuition utan kanske mera efter vad man egentligen ”bör” värdera högt i livet.

Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord och med det pekar vi på  bildens kraft att beröra. Det krävs bara en hastig blick på bilden i en  artikel för att få en idé om vad texten handlar om och vilket  känsloläge som texten förmedlar. Gör veckans lektionstips och diskutera  hur vi påverkas av bilder och på vilket sätt barn ges utrymme att synas i  medier.

Del 1 för de yngre

Syfte: Att utveckla förståelse för bildens roll, och dess påverkan på läsaren, i tidningen.

Passar för: fk- åk 3, bild, svenska, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Tillgång till internet och tidningar (använd gärna er lokaltidning), sax, papper, lim och pennor.

Genomförande:

Övning 1

1. Börja lektionen med samtal om bildens förmåga att beröra och väcka känslor. Som stöd i samtalet kan ni använda en prisbelönt nyhetsbild som väcker nyfikenhet och möjligen skiftande känslor hos betraktaren. Öppna länken till artikeln i Expressen.

2. Låt eleverna berätta vilka känslor bilden väcker.
Berätta sedan att det är ett äppelträd som älgen hänger i, ett äppelträd som älgen tidigare under kvällen klättrat upp i och knyckt äpplen (förmodligen jästa sådana) från och på så sätt blivit berusad (och något omdömeslöst klättrat för högt) och sedan fastnat i trädet. Berätta även att älgen fick hjälp att komma loss och sedan fick nyktra till under natten innan den kunde ge sig iväg igen på nya äventyr.

3. Ändrades känslorna när eleverna fick höra berättelsen?
Uppmärksamma eleverna i så fall på det ändrade intrycket. Det kan bli ett konkret exempel på hur bild och text samverkar.

Vi vill samtidigt påpeka att det råder olika meningar om huruvida älgar faktiskt kan bli berusade av att äta jästa äpplen. Det finns mer att läsa om det här (vissa med betallösningar) i exempelvis Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, ATL och Sveriges Radio. I en artikel (med betallösning) hävdar dock Dagens Nyheter att älgar visst kan bli berusade på äpplen.

Övning 2

1. Klipp ut och samla egna bilder ur tidningar (använd gärna er lokala tidning). Be eleverna sortera bilderna efter känslor som bilderna väcker. Bilder som gör betraktaren nyfiken, intresserad, glad, nedstämd eller kanske upprörd.

2. Låt eleverna sedan visa en bild var och motivera hur denne tänkte när han/hon placerade bilden i vald kategori.

Det finns inga rätt eller fel, det intressanta är att bli varse hur vi tänker och reagerar. Vår bakgrund och olika livserfarenheter påverkar förstås våra egna tolkningar av bilder. En höstbild kan exempelvis göra en läsare (som tycker om hösten) varm och upprymd, medan den likväl kan ha motsatt effekt på en annan betraktare.

Övning 3

Använd urklippen från övning 2 till att göra egna bildberättelser enskilt eller i grupp:

Enskild berättelse
Eleverna börjar med att välja varsin bild som väcker en viss känsla hos betraktaren. Bilden limmas på ett pappersark och eleverna får sedan i uppgift att skriva en rubrik och kort text som ändrar uppfattningen om bilden. Exempel: Bilden föreställer en gammal gumma i gungstol – texten ”avslöjar” att skolmormor stal barnens pennor och sudd. Läs berättelserna högt för varandra!

Gemensam muntlig berättelse
Varje elev väljer en egen bild, en bild som de tycker om eller en bild som de kanske finner äcklig, en bild som berör. Utifrån bilderna ska sedan en gemensam berättelse växa fram. Sätt er i ring med bilderna i beredskap. Läraren visar sin bild och börjar berättelsen. Exempelvis: ”Det var en gång en glad liten pojke som mötte…” Sedan får eleverna en i taget fortsätta berättelsen med hjälp av bilden. Sista eleven på tur avslutar. Snipp snapp snut, så var sagan slut!

Del 2 för de lite äldre

Syfte: Reflektion över hur barn presenteras i tidningar och media idag. Barns mänskliga rättigheter.

Bakgrund: Enligt SCB utgör gruppen barn en femtedel av Sveriges befolkning. Var femte bild borde väl då rimligtvis skildra barn? Riktigt så är det inte. Inte ens vuxna är jämnt representerade i tidningar. Hälften av befolkningen är män och hälften kvinnor. Hälften av bilderna borde då rimligen föreställa kvinnor. Men nej. Den helt klart överrepresenterade gruppen i tidningar och media är vuxna män.

Passar för: åk 4-6, bild, svenska, SO-ämnen, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Skriv ut samtalsunderlag till dig som lärare Kopieringsunderlag Bilder som berör , skaffa klassuppsättning av er lokala tidning som du hittar här: Länk!.

Genomförande:

Övning 1

Tidningar är till för alla, vuxna och barn. Ändå förekommer bilder på barn mer sällan än bilder på vuxna. När väl barn och ungdomar syns i tidningar så är det främst i en offerroll. Det här kom Globala gymnasiets elever fram till i ett samarbetsprojekt med Plan Sverige. Länk till artikel om undersökningen i DN (med betallösning). I undersökningen fann de att tidningar i hög grad presenterade barn som mådde dåligt och fokus låg på barn som råkat ut för något snarare än barn som gjort något. Brott och olyckor var områden som dominerade och de vuxna fick större utrymme i artiklar som unga förekom i.

Följande punkter kan du som lärare använda som underlag för samtal kring barn i tidningar och media (punkterna finns i  kopieringsunderlaget).

  • Hur kommer det sig att barn så sällan syns i tidningar?
  • Är det viktigt att barn syns i tidningar? Varför?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att inte synas i tidningar?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att synas i tidningar?
  • Barnkonventionens artikel 12 slår fast att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Politiska beslut som berör barn (exempelvis beslut som har att göra med skolan) har barn således rätt att tycka till om. Borde barn få större utrymme i tidningar vid beslut som direkt berör barn? Hur skulle det i så fall kunna gå till? Hur får man vuxna intresserade av barns tankar och åsikter?
  • Barn kan liksom vuxna bli intervjuade men ibland kan det vara lättare att uttrycka sig med en teckning eller dikt. Barnkonventionen ger barn rätt att uttrycka sina tankar i tal, skrift, tryck, konstnärlig form eller andra uttrycksmedel som barnet väljer. Borde journalister ge barn möjligheter att uttrycka sig på annat sätt än genom ord? Låt eleverna fundera över hur de själva helst uttrycker sig (ord, musik, bild, skrift etcetera).
  • Diskutera vad eleverna tror det skulle innebära om barn syntes mer i media. Vilka frågor anser eleverna exempelvis att barn bör få tycka till om (allvarliga politiska frågor, mer lättsam underhållning etcetera). Låt eleverna motivera och argumentera för sina svar.
  • Har någon elev varit med i tidningen? Vad handlade det om? Hur kändes det?
  • Hur kan man komma med i tidningen?

Övning 2

Ge er sedan på jakt efter bilder på barn i exempelvis er lokaltidning. Hur presenteras barnen? Tänk på att fotografen kan använda sig av olika knep för att framhäva eller tona ner aspekter av bilder. Ett vanligt knep är kameravinkel. Om man vill framställa en person i maktposition kan fotografen välja att fotografera personen nerifrån. Då ser den personen stor ut på bild. Överdriven vinkel nerifrån kallas för grodperspektiv. Vill fotografen förmedla att personen i fråga är liten och maktlös kan han/hon istället välja att fotografera personen ovanifrån. Då ser personen mindre och mer maktlös ut. Låt eleverna arbeta parvis eller i mindre grupper. Grupperna väljer ut varsin bild på barn som de tillsammans utför en enkel bildanalys av.

  • Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
  • Vad ser du på bilden? Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
  • Vilket syfte finns med bilden? Varför har fotografen tagit bilden som han gjort och varför tror ni att tidningen valde att publicera den?

Jämför mellan grupperna. Kan eleverna finna likheter/skillnader på hur barn framställs i de valda bilderna.

Länkar

Artiklarna  hos DN kräver inloggning.
Dagens Nyheter: ”Mediernas etiska regler måste ge skydd åt barnen”
Dagens Nyheter: ”Barn och unga förtjänar mer utrymme i medierna”
UNICEF Sverige: Barnkonventionen

Koppling till Läroplanen (Lgr11):

Bild
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. /…/ Genom undervisning ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna skapandet.

Bildanalys, åk 1-3
– Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Bildanalys, åk 4-6
– Reklam- och nyhetsbilder, hur de är formade och förmedlar budskap.
– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Tala, lyssna och samtala, åk 1-3
– Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter, åk 1-3
– Texter som kombinerar ord och bild /…/.

Läsa och skriva, åk 1-3
– Skapande av texter där ord och bild samspelar.
– Handstil och att skriva på dator.

Tala, lyssna och samtala, åk 4-6
– Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning, åk 4-6
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.