Natten mellan den 24 och 25 april 1915, för exakt ett hundra år sedan inleddes det som skulle bli ett folkmord på armenier inom det Ottomanska riket. Det som är kvar idag av det riket är Turkiet. Bevaka medierna under den här veckan. Vad skrivs om detta fortfarande öppna sår i regionen?

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Uppgift 3 tar något längre tid.

1 Diskutera

Sätt er in i vad folkmordet egentligen innebar.
Granska:
Forum för levande historia, Folkmordet 1915
http://www.folkmordet1915.se
Det finns fler länkar, googla!
Diskutera det ni fått fram.

2 Ta reda på mer

Det är fortfarande så gott som tabu att prata om ”händelserna 1915” i Turkiet än mindre att erkänna att ett folkmord ägt rum.
Länkar:
Europaportalen, Turkiet beklagar folkmord på armenier

Aftonbladet, Turkisk vrede över ”folkmordsstaty”

Det finns fler länkar, googla!

A. Sök efter mer material och diskutera innebörd av begreppet folkmord.
B. Varför vill inte dagens Turkiet erkänna att ett folkmord ägt rum? Det har ju gått 100 år!
C. Hur har ett land som Rwanda behandlat arvet efter folkmordet på tutsier 1994? Har försök till försoning gjorts?
Länk:
Forum för levande historia, 20 år efter folkmordet i Rwanda
Det finns fler länkar, googla!

3 Folkmordet i svensk press

Sök och samla artiklar i svensk press som behandlar folkmordet 1915. Finns ämnet behandlat i åsiktstexter, dvs ledare, debattartiklar eller insändare?
Diskutera texterna ni samlat och löst och svara på:
1. Var det rätt av Sverige att erkänna att ett folkmord begåtts? Eller var det ”bara” ett inbördeskrig?
2. Borde Turkiet erkänna folkmordet?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Vårbudgeten var förra veckans stora ”snackis”. Hur mycket kan eleverna? Hur mycket förstår de? Hur mycket tycker du att de bör känna till? Varje dagstidning och andra medier ser vårbudgeten som en stor händelse och har gjort sitt bästa för att förklara. Vi ger exempel på länkar att välja mellan när du förklarar för eleverna.

A Introduktion

Vad vet eleverna om vårbudgeten?
 Ta pulsen på eleverna! Har de hört talas om förra veckans vårbudget? Inled med ett samtal. Visa gärna bilder eller videoklipp på Magdalena Andersson. Här finns ett exempel från DN.se.

20 frågor och svar om vad en vårbudget är


Aftonbladet samlade 20 vanliga frågor från läsare kring regeringens vårbudget. Använd dessa frågor när du förklarar vad en budget är, vad den innehåller och hur den påverkar oss. Här är frågorna. Svaren finns i artikeln.
• Vad är skillnaden mellan höst- och vårbudgeten?

• Vad händer med budgeten nu?

• När börjar budgeten gälla?

• Hur finansieras alla reformer?

• Vilka är de stora vinnarna och förlorarna?

• När kommer den bortre gränsen för sjukförsäkringarna försvinna?

• Vad händer med pensionärsskatten?

• Vad händer med fas3?

• Kan SD eller Alliansen fälla den här budgeten?

• Hur blir det för pensionärerna?

• Höjs tv-avgiften?

• Hur mycket höjs a-kassan?

• Hur dyr blir bensinen?

• Hur mycket kostar alla reformer?

• Vad innehåller budgeten för jobbsatsningar?

• Kommer arbetslösheten att minska?

• Vad händer med momsen på second hand-butiker?

• Hur mycket satsas det på skolan?

• När blir det klart hur mycket pengar försvaret ska få?

Svaren på frågorna ger mycket samhällskunskap och kräver säkert förklaringar. Det handlar om mycket stora summor pengar. Diskutera till exempel hur mycket åtta miljarder är?

Elevernas egna frågor
Avsluta med att eleverna ställer sina egna frågor muntligt eller skriftligt. Hjälps åt att ge svar och förklara.

Läs och tolka diagram
Svenska Dagbladet visar vårbudgeten i diagram med kommentarer. Fortsätt samtalen genom att tillsammans titta på några diagram.

B Aktivitet

Gör en familjebudget
Fortsätt arbetet med en för eleverna mer bekant budget. Vilka intäkter och utgifter har en familj varje månad? Lista tänkbara poster i grupp eller tillsammans i klassen, till exempel lön, barnbidrag och så vidare. Knyt ihop dessa poster med vårbudgeten. Hur påverkas familjers intäkter och utgifter av vårbudgeten?

C Fördjupning

regeringen hemsida finns en pdf som förklarar vårbudgeten på fem minuter. Denna kan vara en bra läxa eller ett underlag till ett förhör eller prov.

DLänkar

Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20631921.ab
DN, http://www.dn.se/nyheter/politik/ris-och-ros-till-regeringens-varbudget/
Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varbudgeten_4484947.svd
Regeringens hemsida, http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/70/58/3cff4016.pdf

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 4-6
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

 

Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.

A – Introduktion

Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.

Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. ”Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.

Fotbollskanalen

Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?

• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?

• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?

• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?

• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?

Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige

Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:

• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.

• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.

• Vi behöver 100 nya domare.

• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.

• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.

• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.

Diskutera med eleverna

• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?

• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?

• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?

• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?

Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti

Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.

Diskutera med eleverna

Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?

B – Aktivitet

Fair Play inte bara på spelplaner

Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.

Förslag på arbetsgång:

1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.

2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.

3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.

4. Sammanfatta elevernas förslag.

5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.

C – Fördjupning

Landslagets Fair Play Trophy

Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.

D – Länkar

Lång avstängning – Zlatan rasar

Fotbollskanalen, ”PSG bojkottar tv-kanal”

Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären 

Hd.se Spring domare spring,

Fair Play 2015

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap

Årskurs 1-3

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Lgr 11 Kursplanen i religion

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

 

Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.

1 Vad skrevs om mötet i Panama City?

Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.

Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.

Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!

Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt

http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html

http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba

2 Ta reda på bakgrunden

För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen

Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd

Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?

3 Uttryck din åsikt!

När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.

Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf

En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

  • Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia

  • Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
  • Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Svenska

  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Historia

  • Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Svenska

  • Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Vecka 12 blev en vecka med flera händelser kopplade till kursplanen i fysik. Här ger vi förslag på hur elever, gärna i grupp, kan lära sig mer om cykloner, norrsken, solförmörkelse och vårdagjämning.

A Introduktion

Samtala med eleverna om förra veckans händelser. Fokusera på cyklonen Pam, norrsken, solförmörkelsen och vårdagjämningen. Stimulera gärna med bilder och videoklipp.

B  Aktivitet

Förslag på arbetsgång:
1. Dela ut dessa uppgifter:
• Vad är en cyklon?
• Vad är solförmörkelse?
• Vad är norrsken?
• Vad är vårdagjämning?

2. Dela in klassen i grupper och ge varje grupp var sin uppgift att fördjupa sig i. Låt flera grupper arbeta med samma uppgift om grupperna blir för stora.

3. Varje grupp förbereder en redovisning inför klassen genom att söka fakta och nyheter på nätet. Tidsbegränsa gärna sökande. Kanske räcker 15 minuter för att samla fakta till en muntlig presentation?

4. Eleverna redovisar med hjälp av smartboard och berättar kort om vad de kommit fram till.

Tips för redovisningen:
1. En elev börjar med att svara på frågan: Vad är XX?
2. Därefter fortsätter gruppen att berätta, visa klipp och bilder och utveckla presentationen med fakta.
3. Andra elever som eventuellt jobbat med samma uppgift kompletterar och tillsammans svarar de på klassens frågor.

C  Fördjupning

Detta lektionsförslag är planerat till en lektion. Det kan ses som en tillbakablick till veckans händelser eller som en inledning till ett större arbete. Planera i så fall, tillsammans med eleverna, hur de vill gå vidare, vad arbetet ska innehålla, hur det ska redovisas och vilka kunskapskrav som gäller.

D Länkar

Sökord för arbetet:

Cyklon
Cyklonen i Vanuatu
Fakta om cykloner

Norrsken

Aktuellt om norrsken
Fakta om norrsken

Solförmörkelse
Aktuellt om solförmörkelse
Lätt fakta om solförmörkelse

Vårdagjämning
Aktuellt om vårdagjämning
Fakta om vårdagjämning

Koppling till skolans styrdokument

Fysik – Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Kursplanen i fysik Årskurs 4-6
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström hindrades från att tala vid arabförbundets möte i Kairo och Saudiarabien kallar hem sin ambassadör i Sverige. Vad händer? Vad är viktigast: Exportinkomster eller mänskliga rättigheter?
Undersök, diskutera – ta ställning!

1 Avtal

Sverige och Saudiarabien har haft ett samarbetsavtal som Sverige nu beslutat säga upp. Detta och det faktum att Sverige kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Saudiarabien verkar ligga bakom konflikten. Var det rätt att bryta avtalet? Här hittar du argument för och emot:

http://www.dn.se/debatt/sveriges-trovardighet-som-handelspartner-star-pa-spel-1/ 

http://www.dn.se/debatt/sveriges-militara-avtal-med-saudiarabien-maste-brytas/ 

Bägge debattartiklarna är publicerade på DN Debatt. Den första skriven av makthavare inom 

Svenskt näringsliv, den andra av socialdemokratiska riksdagsmän.

Här finns mer om andra länder: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pengarna-och-jobben-trumfar-lidandet_4401175.svd 

Läs och diskutera!

2 Kvinnors rättigheter

Många svenska debattörer har också kritiserat Saudiarabien för bristen på rättigheter för kvinnor och inte minst behandlingen av bloggaren Raif Badawi.

a. Hur är det med kvinnors rättigheter i Saudiarabien? Får de köra bil? Får de vistas ute ensamma? Får de gå på fotboll? Läs här: http://www.varldenskvinnor.n.nu/saudi

Sök mer fakta genom att googla ”kvinnors rättigheter” Saudiarabien.

b. Bloggaren Raif Badawi har dömts till 1000 piskrapp och tio års fängelse. Ta reda på mer om Badawi här: 

http://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/wallstr%25c3%25b6m-medeltida-bestraffning/ar-AA8kPt9 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avfardar-kritik-mot-saudiskt-spostraff_4395059.svd 

Det finns mycket skrivet om Raif Badawi. Googla hans namn och läs mer!

Var det rätt av Sverige att lägga sig i frågorna om kvinnors rättigheter och Badawis straff eller är det Saudiarabiens ensak? Diskutera!

3 Vad är det för regim som styr Saudiarabien?

Granska regimen och skaffa er en åsikt om den. Här kommer några exempel på källor – det finns fler: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20204573.ab 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nye-kung-salman-inga-forandringar_4275161.svd 

Vad tycker du om Saudiarabiens regim? Uttryck din åsikt! Diskutera i klassen!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Tidsåtgång: Uppgift 1 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka – eller mer. Uppgift 2 max en lektion. Uppgift 3 minst en lektion.

Det som i första hand påverkar människors liv bestäms på det lokala politiska planet, inte i riksdagen eller i FN. Ofta missar vi att granska och diskutera dessa alldagliga frågor som ligger på kommunernas bord att besluta, det kan gälla skola, omsorg eller den lokala ekonomin. Passa på att lyfta dessa frågor som knappast tar upp plats i läroböckerna men väl i de lokala medierna.

1

Bevaka den lokala tidningens rapportering om allt som rör den lokala politiken i din kommun. Använde en längre period, gärna en hel månad så att du får ett brett material. Titta inte bara på vad som rapporteras från kommunfullmäktige och andra politiska instanser utan även frågor som borde kunna påverkas av den lokala demokratin.
Sammanställ era resultat och diskutera i klassen hur lokalmedierna lyckas i sin rapportering.

2

Gör er egen topplista över den bevakade periodens tio viktigaste nyheter. Vad är en viktig nyhet? Diskutera!
Här hittar ni lite underlag för er diskussion: Vad är en nyhet? eller den här finska länken: Vad är bara tjafs?

3

Skriv en egen nyhetsartikel kring det du tycker är viktigast. Använd dig av de regler för att skriva en nyhetsartikel som redogörs för i den här länken.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Efter fyra deltävlingar och Andra chansen är det dags för final i årets Melodifestival. På svt.se finns det mesta samlat som årets tävlingar, artister, låtar, samtliga program, historik, senaste nytt och mycket annat. Låt eleverna hämta material på sajten till en muntlig presentation med inslag av videoklipp.

A Introduktion

En snackis
Hur gick finalen? Var det rätt låt som vann? Vad tycker eleverna? Samtala i klassen samtidigt som du visar vad som finns på sajten svt.se. Lyssna på låtar, visa fakta om artisterna, spela upp klipp, läs senaste nytt och annat som eleverna talar om. Avsluta rundvandringen på svt.se med en omröstning i klassen. Var det rätt låt som vann?

B  Aktivitet

Temaarbete

A. Sök på sajten
Låt eleverna förbereda en muntlig presentation om Melodifestivalen. Släpp in dem på svt.se! Där kan de välja och vraka mellan allt som finns och hitta sitt eget perspektiv för presentationen. De kan säkert behöva en lektion till att bara söka och bekanta sig med sajten.

B. Ge förutsättningar för studierna
1. Bestäm hur lång tid redovisningen får/ska ta.
2. Bestäm vilka delar som ska finnas med, till exempel:
– Allmän fakta
– Videoklipp
– Bilder
– Presentation av en artist
– Låtar
– Historik
– Skvaller
– Eftersnack
– Överraskningar
3. Bestäm proportionerna mellan muntligt berättande och videoklipp.

C. Tipsa eleverna om upplägget
Inledning
– Hur inledningen kan väcka intresse med klipp eller överraskande fakta.
Fortsättningen
– Hur de kan varva fakta och uppspelningar.
– Hur de kan använda sig av stillbilder.
Avslutning
– Hur de knyter ihop presentationen.
– Hur avslutningen leder till samtal i klassen.

D. Eleverna bör tänka på:
– att ha en röd tråd, en tanke.
– att göra ett körschema.
– att utvärdera och flytta om delarna om det behövs.
– att skriva stödord.
– att märka sina bilder och filmklipp på sajten, så att de snabbt hittar.
– att fördela presentationen mellan sig i gruppen.
– att träna, träna, träna …

C Fördjupning

Redovisningen
Ge eleverna kunskapskraven för muntligt berättande. Bestäm vad som ska gälla för den här presentationen. Diskutera varje presentation utifrån inledning, innehåll, avslutning och anpassning till syfte och mottagare.

Kunskapskraven
• Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

• Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.

• Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

• Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

D Länkar

svt.se

Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Svenska
Årskurs 4-6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.

A Introduktion

Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolansom GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?

B Aktivitet

Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev. 

C Fördjupning

• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.

– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.

Läs mer om våld i skolan på svd

• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.

Läs mer om detta på Sydsvenskan

• Arbetsmiljökunskap

Tre tips på olika nivåer

1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.

2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.

    3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:

    – vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.

    – vilket ansvar elever, lärare och ledning har.

    – hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.

    – hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.

Läs mer!

D Länkar

GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan

SVD Anmälningar om våld ökar

Sydsvenskan Skola stängs i Malmö

Arbetsmiljökunskap

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 SO/RE

Årskurs 1-3 

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Svenska – Syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

1

Läs in dig på läget för Grekland. Vad är det som lett fram till dagens situation. Här kommer länkar som är bra att läsa:

http://www.dn.se/ekonomi/greklands-skuldberg-vaxer/ 

http://www.dn.se/ekonomi/grekland-far-fyra-manaders-respit/ 

Googla fram fler artiklar! Följ också vad som händer i Tyskland och Finland, deras parlament måste ju godkänna det nya avtalet.

2

Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syrizas vann parlamentsvalet i Grekland i slutet av januari. Gå tillbaka lite i tiden och granska tidningsartiklar om valet i Grekland. Nedan hittar du några länkar, men sök efter fler:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ wolfganghansson/article20233416.ab 

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/syriza-tar-historisk-seger-i-grekland_4280999.svd 

Lovade Tsipras för mycket? Kan han hålla sina löften?

3

Ta ställning! Är EU för hårt mot Grekland eller måste grekerna bita i det sura äpplet när ekonomin gått över styr? Är  Alexis Tsipras och hans parti Syrizas bara populister utan möjlighet att genomföra det de lovat eller kommer de att kunna uppnå resultat som gör livet lite lättare för genomsnittsgreken?

Skriv en insändare eller krönika där du motiverar dina åsikter noga. Använd de kunskaper du skaffat dig i uppgift 1 och 2.

Skaffa dig grundläggande kunskaper om hur man skriver här:

Så här skriver man en krönika 

Så här skriver man en insändare 

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.