Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.
1 Ämnesfördjupning:
Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.
2 Kritisk granskning:
Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
3 Uttryck dig:
Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.
Introduktion
Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.
QUIZ – Hänt i sommar
Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!
INRIKES
• En skådespelare och programledare Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.
• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.
• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.
• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.
• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.
• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.
• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.
• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.
UTRIKES
• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.
• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.
• Ett land Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.
• Ett turistland En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.
• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.
SPORT
• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.
• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.
• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.
• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.
QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit
Fördjupning
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor?
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.
Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.
Vi avslutar läsåret med en stor medial händelse, bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist den 13 juni i Slottskyrkan i Stockholm. Förutom nyhetsdiskussioner ger vi förslag på studier om statsskick, kungafamiljer, släktträd och ger eleverna ett förslag att med hjälp av sin egen släkt skapa sitt egna släktträd.
A – Introduktion
Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig i sommar
Visa bilder på Carl Philip och Sofia Hellqvist och fråga eleverna vilka de är och varför de står i fokus. Bilder finns på kungahuset hemsida och i dagspressen. Redan nu finns en hel del att läsa på om bröllopet, alla fester och förberedelser. Googla på: Bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist och ta del nyheter inför bröllopet!
Fröken Sofia Hellqvist blir prinsessa
Vad innebär det för Sofia att gå från fröken till prinsessa? Läs artikeln, Så drillas vår nästa prinsessa och diskutera!
• Vem bestämmer om hon får kallas prinsessa?
• Många kanske tycker att hon inte levt som en prinsessa. Varför då?
• Vad måste Sofia kunna och ändra på när hon nu gifter sig med en prins?
• Vilka är hennes lärare?
• Avundas ni henne? Varför – varför inte?
B – Aktivitet
Sverige är en monarki
Sök mer fakta om monarki, vårt kungahus och republik.
Ta reda på:
• hur Sverige blev en monarki.
• vilka uppgifter kungahuset har.
• vilka andra länder som har monarki.
• vilka nu levande som ingår i vårt kungahus.
• vilka våra kungliga slott är.
• vad som skiljer monarki från republik.
• några länder som har republik.
• varför Victoria ska efterträda kungen och inte Carl Philip.
Diskutera för – och nackdelar med att födas och växa upp i en kunglig familj. Hur viktig är monarkin för Sverige? Ska vi behålla vårt statsskick? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Kungafamiljens släktträd
Titta på ätten Bernadottes släktträd. Vem är barn till vem? Vem är/var gift med vem? När levde de? Hur gamla blev de? Googla gärna och försök hitta mer om personerna.
Mitt eget släktträd
Låt eleverna göra sitt eget släktträd med hjälp av den egna familjen och släkten. Rita och skriv och fyll på med bilder som finns på familjemedlemmar. Skriv namn, årtal, boende med mera.
C – Länkar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Syfte samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Det här lektionsförslaget handlar om båtflyktingarna i Medelhavet och Indiska Oceanen. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med deras svåra situation utifrån en nyhetssammanfattning och barnkonventionens artiklar. Spelar barnkonventionen någon roll när FN, EU och berörda länder försöker fatta beslut i frågan?
A – Introduktion
Visa bilder på båtflyktingar
Välj någon bild på båtflyktingar som samtalsbild. Hur mycket känner eleverna till. Låt eleverna berätta och svara på deras frågor. Om du vill ge mer fakta har vi samlat på artiklar som du snabbt kan visa eleverna. Länkarna börjar i april och fortsätter framåt i maj. Om du vill ha det allra senaste kan du själv gå till Google Alerts, https://www.google.se/alerts och skapa en avisering: Båtflyktingar. Alerts håller koll på nytt intressant innehåll på webben och skickar ett mejl när något händer. Vid aviseringen finns en liten penna. Om du klickar på den kan du själv bestämma hur du vill ha din rapportering.
Exempel på nyheter om båtflyktingar i Medelhavet
2/4 Fler flyktingar dör i Medelhavet
11/4 Nära 1000 människor räddade i havet på bara ett dygn
16/4 Italien hårt pressat av rekordstor flyktingvåg
8/4 Flyktingvågen sätter press på Italien
20/4 Kaoset i Libyen öppnar för flyktingar
20/4 Medelhavet dödligaste gränsen i hela världen
21/4 ”Ett mörkt hav fullt av lik”
22/4 Överlevande vittnar om skräckfärden
22/4 Catania protesterar mot rasismen
22/4 Lång väntan på asylbesked för migranterna
23/4 FN varnar: En halv miljon kan vara på väg över havet
26/4 Gränspoliserna: Stärkta insatser mot smugglarna hjälper bara på kort sikt
26/4 Desperata flyktingar ser ingen annan utväg
3/4 Nästan 5 800 migranter räddade
13/5 Krigsfartyg räddade 400 båtflyktingar
21/5 900 flyktingar räddade
21/5 Svensk hjälp till Medelhavet
Exempel på nyheter om båtflyktingar utanför Thailand, Malaysia och Indonesien
17/5 Flyktingkris i Sydostasien växer
19/5 Tusentals båtflyktingar fast till havs
20/5 Ett viktigt steg för Asiens båtflyktingar
20/5 Möjlig lösning för flyktingar i nöd
21/5 Här är båtflyktingar inte välkomna
22/5 Burma räddar båtflyktingar för första gången
23/5 FN: En skyldighet att hjälpa
23/5 ”Jag gråter och tackar Gud för att vi kom hit”
– Vilka rättigheter har barn på flykt?
Diskutera problemet med båtflyktingar ur ett barnperspektiv. 195 stater har skrivit under barnkonventionen. Vilka artiklar i barnkonventionen talar för att FN, EU och berörda länder snabbt måste komma överens om en strategi för att rädda utsatta människor på flykt? Vilken roll verkar barnkonventionen ha i båtflyktingfrågan? Vilka artiklar borde makthavarna tänka på? Varför?
1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
5-54. UNICEF barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
B – Aktivitet
Låt klassen ge förslag på lösningar
Gruppera klassen och ge varje grupp i uppgift att ge minst ett förslag på hur EU, FN och berörda länder ska agera för att rädda utsatta människor. Tänk på frågan ur olika perspektiv som fattigdom, rättvisa, krig, humanitet och medmänsklighet. Redovisa varje förslag och diskutera. Är gruppernas förslag rimliga? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Individuell skrivuppgift
Ge varje elev i uppgift att skriva om situationen med båtflyktingar. Begränsa tiden till 10 minuter och uppmana till privat tankeskrivande, där tankarna får flöda och pennan glöda. Här tillåts ofullständiga meningar, stavfel och andra språkfel. Det är innehållet som räknas. Detta skrivande ger eleverna en chans att skriva av sig utan krav på redovisning.
C – Länkar
Karta på stater som undertecknat barnkonventionen
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Skolans värdegrund
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
…
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
…
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
Varje dag den senaste tiden har svenska medier rapporterat om oroligheter i det afrikanska landet Burundi. Ägna en stund åt detta avlägsna, och för oss ganska okända, land. Följ rapporteringen och lär er förstå vad som händer.
1 Skaffa fakta
Skaffa er fakta om landet Burundi. Geografiska, samhällsrelaterade och historiska fakta ger en bakgrund till dagens händelser.
Svenska freds: http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/burundi_0.pdf
Fakta om Burundi: http://www.globalis.se/Laender/Burundi
Aktuella länkar:
DN Oppositionsledare mördad i Burundi
Södermanlands Nyheter Oppositionsledare mördad i Burundi
GP Nya sammandrabbningar i Burundi
ETC 100 000 människor har flytt Burundi i panik
Det finns fler länkar, sök!
Efter att ha sökt och läst – diskutera situationen i Burundi.
2 Jämför
Korruption anges ofta som ett problem i afrikanska länder. Var hittar du Burundi på Transparency Internationals lista över världens länder?
Länk: http://www.transparency.org/cpi2014/results
a. Varför ligger Burundi så långt ner?
Länk: http://fufkorrespondenterna.com/2012/04/21/de-som-tar-fran-de-fattiga/
Sök fler länkar!
b. Jämför Burundi med andra centralafrikanska länder på TI:s lista.
c. Det tidigare så härjade grannlandet Rwanda skiljer sig markant från Burundi. Varför är det så?
Länk: http://www.svd.se/naringsliv/rwanda-har-inte-glomt-men-gar-vidare_8144734.svd
Sök fler länkar!
3 Skriv
Skriv en nyhetsartikel om Burundi som innehåller det du tycker är viktigast. Använd gärna citat du skaffat från andra håll och använd dem som om du intervjuat personerna i fråga. Använd även de fakta ni fått fram i uppgift 2. Var noga med din rubrik, den visar vad du tycker är viktigast.
Här får du råd hur du ska skriva din artikel: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Jämför era artiklar i klassen och diskutera vad ni själva tror om utvecklingen i landet. Och självfallet, fortsätt följa nyhetsflödet från det centralafrikanska landet!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
40 länder skickar artister till Wien där den 60:e upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest går den här veckan. Efter semifinaler, 19 och 21 maj, avslutas tävlingen med en stor final lördagen den 27 maj. Får vi se Måns Zelmerlöw där? Låt tävlingen stimulera dina elever till studier i klassrummet! Vi ger förslag på uppgifter i geografi, musik och svenska.
A Introduktion
Vilka nyheter får vi från Wien?
Artisterna laddar nu för fullt i Wien. ”The Big Five”-länderna Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland och värdlandet Österrike är direktkvalificerade till finalen. Övriga länder måste tävla om en plats i finalen, utom Australien, som är specialinbjudna just i år eftersom detta är ett 60-årsjubileum. Cypern, Serbien och Tjeckien är tillbaka igen efter ett uppehåll och Ukraina är det enda land som har valt att inte delta det här året.
• Nyhetsrapportering
Gå in på någon nyhetssajt och följ nyhetsrapporteringen från Wien. Diskutera med klassen hur seriös bevakningen är. Låt eleverna ta ställning genom att dissa alternativt gilla publiceringarna.
• Gustavs blogg
Följ Gustav Dahlanders expertblogg på svt.se. Gustav kan det mesta om Eurovision Song Contest. Han har älskat tävlingen ända sedan han var liten. Följ och kommentera hans bloggar och få ett och annat avslöjande.
B Aktivitet
A. Specialstudera Europa
Här ger vi förslag på en mängd olika studier kring Europas länder.
Arbeta med kartan
• Markera vilka länder som deltar i tävlingen och vilka som inte är i Wien. När tävlingen är över kan eleverna göra markeringar på slutresultatet i sina kartor.
• Markera huvudstäder, floder, berg och annat i kartorna.
Listor
• Gör listor på de tävlande länderna efter befolkning. Börja med landet med flest innevånare och gå neråt. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som har fler innevånare?
• Gör listor på de tävlande länderna efter storleksordning. Finns det länder i Europa som inte deltar i tävlingen som är större?
Specialstudera var sitt Eurovisionland
• Något om låten och artisten/artisterna
• Nyheter från landet
• Turistattraktioner/sevärdheter/berömda personer
• Något om huvudstaden
• Vädret, klimat och natur
• …
WorldMapFinder, kartor, flaggor och minifakta om varje land i Europa.
Väderstatistik i Europas länder, medeltemperaturer, nederbörd med mera.
• Eleverna redovisar ett land i taget och du som lärare kan låta eleverna göra jämförelser mellan sina länder, med en jämförelse efter varje redovisning.
Här är några förslag:
– Hur många har arbetat med länder som är större än det här landet?
– Vilka har studerat ett land som gränsar till detta landet?
– Vilka har länder där medeltemperaturen är varmare/kallare än i det landet?
– Vilka har länder som det bor fler/färre människor i än i det här landet?
– I det här landet rinner Rhen. Vilka har länder där samma flod rinner?
– I det här landet hade den här gruppen en idol. Vilka idoler finns i andra länder?
– Det här landet kom på XX plats. Vems länder segrade över detta land? Vilka var artisterna?
– osv
B. Vilka musikstilar finns representerade i tävlingen?
Vi har sammanställt en lista över olika musikstilar. Lyssna på några bidrag! Från vilken musikstil kommer de? Här kan du ta reda på mer om de olika musikstilarna och här kan ni lyssna på alla bidragen. Förbered en presentation där ni ger exempel på länders bidrag, musikstilar och vad som utmärker de olika stilarna.
– Ballad
– Country
– Blues
– Dansmusik
– Disco
– Folkrock
– Gospel
– Jazz
– Metal
– Opera
– Pop
– Punk
– Rapp
– Reggae
– Rock
– …
C Fördjupning
Klassens vinnare
Kanske vill eleverna också rösta? Ge eleverna tid att lyssna på finalbidragen för en omröstning i klassen. Gör en enkel omröstning där varje elev får rösta på förslagsvis tre bidrag. Räkna ihop poängen, tre poäng för bästa, två för andra plats och ett för deras tredjeval. Fick klassen en annan vinnare? Vilket är klassens vinnarland? Vilken är vinnarlåten och artisten/artisterna? Vilken musikstil har låten?
• Så här går juryarbetet till i finalen:
Det finns strikta regler för hur juryarbetet ska gå till. De olika ländernas jurygrupper med fem personer ser generalrepetitionen av programmet dagen före sändning och skickar därefter in sina röster. Jurymedlemmarna får uppdraget att bedöma röstkapacitet, scenframträdande, låtens komposition och originalitet och det övergripande intrycket av bidraget.
D Länkar
Gustav Dahlanders expertblogg
WorldMapFinder
Väderstatistik i Europas länder
Eurovision Song Contests hemsida
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Lgr 11 Kursplanen i musik
Årskurs 4-6
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
Lgr 11 Kursplanen i svenska
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
I veckan avgörs årets Melodifestival i Wien. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna. Det blir geografi med aktualitet samt skriftlig redovisning.
1 Europas geografi
Här hittar du samtliga deltagande länder: Artisterna som är klara för Eurovision song contest 2015
Passa på att granska länderna och lista dem efter följande kriterier:
a. Störst till ytan
b. Flest invånare
c. Topp tio ”rikaste”. Lista efter BNP/capita. Fakta finns här: ekonomifakta.se
eller här om ni föredrar denna mätmetod: http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare
d. De tio ”fattigaste”. Lista efter BNP/capita
Leta gärna fler källor, jämför och diskutera de olika mätmetoderna.
2 Länderanalys
Lista de länder som placerade sig topp tio i Wien. Jämför med dina listor över de tio ”rikaste” och de tio ”fattigaste” deltagarna. Finns det något samband, någon korrelation? Det finns kanske inget som talar för att det skulle finnas ett samband men det kunde ändå vara av intresse att undersöka saken! Satsar de rika, som har större möjligheter att göra det, på att vinna? Satsar de fattiga på att vinna för att skapa uppmärksamhet kring det egna landet?
Diskutera resultatet!
3 Skriv en artikel
Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.
Länk: Att skriva en nyhetsartikel http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Geografi
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Den 7 maj går Storbritannien till val. Det blir ett extra intressant val och liknar på många sätt valen i flera andra europeiska val. Följ utvecklingen och resultatet i medierna.
Förutsättningar: För att täcka hela uppgiften bör ni ha tillgång till papperstidningar från dagarna innan valet samt dagarna efter, men huvudsaken är att ni har tillgång till tidningarnas nätsidor.
Att starta med:
dn.se ”Valet i Storbritannien 2015”
1 Partierna
Traditionellt domineras brittisk politik av två partier, Tories (De konservativa) och Labour.
a. Vad skiljer Tories och Labour? Vilka är deras viktigaste valfrågor?
b. Liknar skillnaderna mellan Tories och Labour skillnaden mellan vänster och höger i svensk politik?
c. I Storbritannien har de enmansvalkretsar. Vad innebär det?
2 Outsiders
Två outsiders deltar i årets val, UKIP och SNB (Scottish National Party)
a. Vad står UKIP för? Vilka är deras viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
b. Vilka är SNB:s viktigaste valfrågor? Sök upp resultatet i tidningarna.
c. Hur påverkar SNB:s resultat Labours resultat i Skottland?
3 Hur blev resultatet?
Sök upp resultatet i tidningarna. Varför gick det som det gick?
a. Läs analyser och försök skapa dig en bild av varför det gick som det gick.
b. Hur gick det för Eukip? Analysera deras resultat.
c. Hur gick det för SNP och övriga partier i Skottland? Analysera resultatet.
d. Stämmer det med de odds som fanns några dagar innan valet?
braodds.com ”Nästa parlamentsval i Storbritannien”
http://www.braodds.com/nasta-parlamentsval-i-storbritannien#
e. Om valresultatet hade räknats om efter vårt valsystem hur hade det påverkat läget i brittiska parlamentet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Det här lektionsförslaget har fokus på jordbävningen i Nepal. Vi ger förslag på länkar som berättar vad som hände i Nepal för drygt en vecka sedan och hur världens länder därefter deltagit i det akuta räddningsarbetet. Avsluta med att låta eleverna läsa om tolvårige Suraj som räddade livet på sig själv och sin farmor, då han inte kunde slita sig från sitt mobilspelande och gå hem och äta.
A – introduktion
Detta hände och händer i Nepal
En vecka har gått sedan jordbävningen i Nepal, den värsta i landet på 80 år. Nepals regering anser att hoppet om att hitta fler överlevande är ute. Antalet döda tros nu vara uppe i minst 7000, men fortfarande är ödet för tusentals människor i avlägsna och svårtillgängliga byar okänt. Räddningsteam från över 20 länder har deltagit med värmesökande kameror och sökhundar. Ingen överlevande hade hittats sedan i torsdag, men under helgen hittades Pemba Tamang,15 år, som gjorde det omöjliga. Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör och blev en världsnyhet. FN räknar med att åtta miljoner människor påverkats av jordbävningen. 2,8 miljoner har tvingats lämna sina hem och 3,5 miljoner är i behov av livsmedel.
Titta på några länkar om själva jordbävningen.
• Svenska Dagbladet
Bilder före och efter raset
• Dagens Nyheter
Interaktiv grafik från jordbävningsområde
• Aftonbladet
Karta över jordbävningen och efterskalven 25-27 april
Pemba Tamang, 15, gjorde det omöjliga Han överlevde fem dygn under ett raserat sjuvåningshus genom att äta smör – och blev en världsnyhet.
Räddningsarbete i Nepal
Många vill hjälpa på olika sätt, men räddningsinsatserna har försvårats på grund av en liten flygplats, dåliga vägar, förstörd infrastruktur och skyfall och åska. FN samordnar hjälparbetet och många räddningsteam trappar ner sökandet efter överlevande och åker hem eller hjälper på annat sätt. Här kommer en lista med några exempel på hjälpinsatser:
• Sveriges hjälp
Svenska hjälpinsatsen får nytt fokus,
• Så arbetar svenska hjälporganisationer
Svenska hjälporganisationer samlar in pengar till de drabbade,
• Facebook och Google
Facebook och Google hjälper människor att hitta varandra och söka efter sina anhöriga.
http://www.idg.se/2.1085/1.622993/sa-hjalper-facebook-och-google-offren-for-jordbavningen-i-nepal
• Wikimedia Sverige
Det saknas kartor i Nepal och här uppmanas allmänheten att hjälpa till att rita kartor. Det enda de behöver är en dator och lite utbildning.
Hjälp räddningsarbetet i Nepal med kartor,
B – aktivitet
Läs om tolvårige Suraj och hur han och farmor överlevde skalvet
Lyssna på videoklippet på DN.TV om Suraj och hur hans mobilspelande räddade livet på honom och hans farmor. Fortsätt och läs hela artikeln som berättar om livet i en liten bergsby i Nepal. Låt eleverna ta reda på:
• hur mobiltelefonen räddade deras liv.
• hur de lever efter jordbävningen.
• vilken roll farmor spelar i Surajs liv.
• var Surajs föräldrar är och hur deras arbeten kan vara.
• hur det gick för Surajs skola.
• hur Suraj mår.
C – fördjupning
Varför bildas jordbävningar?
På SO-rummet finns fakta om jordbävningar. Där förklaras vad en jordbävning är och berättas om kända jordbävningar genom historien.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.
A Introduktion
Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?
Valborgsmässofirande
Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.
Första maj
1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag
1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.
1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.
2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.
SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.
Hur bevakar lokaltidningen?
Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.
B Aktivitet
Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.
Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen
C Fördjupning
Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.
D Länkar
Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj, http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.
Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.