Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.
Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.
Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.
Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor
1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13
2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.
Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?
- Du har läst det på internet.
- Dina kompisar berättar det för dig.
- Det står i tidningen.
- Du hör det på tv-nyheterna.
Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.
Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?
- Du läser i Bibeln.
- Du frågar en präst i din närmsta församling.
- Du googlar på det.
- Öppet hörn – eget svarsalternativ.
Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).
Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?
- Du googlar.
- Du läser konventionstexten.
- Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
- Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)
Hur resonerar eleverna?
Övning 2: Källkritik
Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.
Del 1.
Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: “Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: “… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.
Del 2.
Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).
Del 3.
Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.
-
- Har journalisten varit noggrann med sina källor?
- Vilken källa anges?
- Är nyheten trovärdig? Motivera.
Del 4.
Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?
Övning 3: Källkritiska frågor på nätet
Del 1.
Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).
-
- Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
- Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
- Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
- Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
- Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
- Språk – välskrivet eller slarvigt?
- Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
- Aktualitet – är sidan uppdaterad?
SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!
Del 2.
Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?
Del 3.
Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.
Länkar
Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:
HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4
SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play
Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten
SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning
Skolverket: Källkritik
Internetstiftelsen: Källkritik på Internet
Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)
Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Med hjälp av information kring svensk dagspress kan eleverna utveckla sina förmågor att läsa, tolka och tyda statistik och ekonomisk information.
TU (Tidningsutgivarna) ger varje år ut en sammanställning med fakta och statistik kring dagspress. TU:s “Branschfakta om mediehusen” hittar du här: Länk!
Vill du söka ännu mer information om svensk dagspress så finns ett större länkarkiv hos Dagspress.se.
Ur “Branschfakta 2017 (juni)” läser vi bland annat följande:
- Läsning av morgontidningar i procent (9-79 år): totalt 67 procent
- Kvällstidningsläsare i procent (9-79 år) totalt: 46 procent
- I genomsnitt läser man en morgontidning i 36 minuter (9-79 år).
- Av storstads- och kvällstidningarna har Aftonbladet störst räckvidd, följd av Expressen och Dagens Nyheter.
- Av lokalpressen har Helsingborgs Dagblad störst räckvidd, följd av Upsala Nya Tidning och Nerikes Allehanda.
- Av de reklaminvesteringar som gjordes 2016 gick 13 % till dagspress, 6 % till digitala medier och 6 % till gratistidningar.
Från och med 2017 samlas statistik kring svensk media hos TU – Medier i Sverige här: Länk! För tidigare siffror hittar du informationen hos Svensk Dagspress här: Länk!
Använd uppgifter från de olika åren för att undersöka hur svensk dagspress har förändrats och utvecklats.
- Vilka tidningar är störst och minst?
- Hur många jobbar inom dagspress? Har det förändrats över åren?
- Hur stor upplaga har dagspressen tillsammans? Ser siffrorna olika ut för de olika rapporterna?
- Hur stor andel av tidningarna säljs som prenumerationer? Kan man se en förändring?
- Hur många läser en gratistidning varje dag? Är det skillnader i olika delar av landet?
- Hur stor del av intäkterna kommer från annonser? Har det förändrats?
- Finns det annat intressant man kan läsa ur statistiken? Studera och jämför!
Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik
Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate
Övning: Rätt eller fel beslut?
Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?
Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till 
Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?
Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.
- Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
- Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
- Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
- Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
- Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
- Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
- Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
- Titta på bilderna av följande personer:
a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.
Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler
Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött
Kopplingar till skolans styrdokument
Övergripande mål i grundskolans läroplan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,
DN tog bort en seriestrip i Martin Kellermans populära serie Rocky som handlar om “judarna på Bonnier”. Strippen möttes av kraftig kritik, eftersom den leker med antijudiska stereotyper. Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg om censur och fördomar i media. Var går gränsen går för vad man får skämta om? Vilka eventuella konsekvenser kan humor och ironi få? Lektionsupplägget är kopplat till läroplanen och innehåller bland annat diskussionsfrågor och ett grupparbete. För de äldre eleverna.
Tips: Delar av lektionsupplägget kan även användas fristående från händelsen med just Martin Kellermans Rocky-strip om du vill diskutera mer generella frågor gällande humor, censur och media.
Lektionsupplägget innehåller bland annat diskussionsfrågor och grupparbete.
De frågor som lektionstipset berör kan kopplas till bland annat följande avsnitt ur läroplanerna (Lgr11 och Gy11, reviderade 2018):
Skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde,
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,
ÖVNINGAR:
A. Diskutera och värdera
Du kan välja att diskutera påståendena nedan i grupp/par/helklass eller att låta eleverna ta ställning till de olika svarsalternativen genom handuppräckning. Ytterligare en möjlighet är att låta eleverna ta ställning genom att placera sig på skyltar utlagda på klassrumsgolvet med texten: “ja”, “nej” och “kanske”. Lyft sedan några röster från varje alternativ och låt eleverna berätta hur de tänker.
Påståenden:
- Man får skämta om allt
Ja/nej/kanske
- Det finns saker som jag tar illa vid mig personligen av när folk skämtar om dem
Ja/nej/kanske
- Skämt kan påverka våra uppfattningar om vissa grupper. Förtydligande: Kan t.ex. skämt om blonda människors intelligens och “partyförmåga” göra att vi faktiskt börjar tro och tänka att blonda på riktigt är lite mindre smarta och har mer kul än brunhåriga? (Om vi hör skämten tillräckligt ofta och mycket?)
Ja/nej/kanske
B. Analysera Rocky-strippen (du hittar den på Aftonbladet sajt)
Beroende på elevernas ålder och mognadsgrad kan du förslagsvis gå igenom seriestrippen i helklass under din ledning eller att låta eleverna analysera den själva i par eller grupp och sedan samla deras analys i en helklassgenomgång. Se gärna faktaavsnittet om antisemitism mot slutet av lektionstipset.
Frågor:
- Vad handlar seriestrippen om?
- Vad är det som gör att den kan uppfattas som antisemitisk?
- Är den rolig? Varför/varför inte? Motivera
C. Vem håller du på i diskussionen?
Olika personer har uttalat sig om ifall seriestrippen är antisemitisk eller inte och om det var rätt beslut av DN:s kulturredaktör Björn Wiman att ta bort den.
Nedan hittar du några röster tagna ur verkligheten. Ge eleverna i uppgift att gå igenom de olika argumenten och besluta sig för vilken person de håller med mest och varför? Uppgiften kan göras enskilt, i par eller i smågrupper.
Samla gärna elevernas synpunkter mot slutet av arbetspasset genom att skriva upp de olika personernas namn och sätta kryss efter de personer som fått “röster” av eleverna.
TA STÄLLNING 1.
Rocky – antisemit eller inte?
I strippen som plockades bort konspirerar figuren Rocky om ifall det är “Judarna på Bonniers ligger bakom att alla tjejer jag faller för är elaka då detta ökar min produktivitet och således deras kassaflöde” (ur strippen).
1. Usch, förbjud det här
Det är aldrig okej med antisemitiska uttryck, han skriver ju att “judarna på Bonniers” gör vissa saker för att tjäna pengar.
(Björn Wiman, DN)
2. Ingen fara, han driver med konspirationsteoretiker
Martin Kellerman driver med konspirationsteoretiker som tror att alla problem kan skyllas på de penninggalna judarna.
(Åsa Linderborg, Aftonbladet)
3. Ingen fara, han driver med sig själv
Undertonen är ändå att han driver med sig själv och uppfattningen att judar skulle styra världen. Jag har läst den och blev inte upprörd, han driver ju med sig själv.
(Jonatan Unge, P3)
4. Det här är ironi, men det finns en risk för att stereotypen befästs
Det handlar om en satirisk drift (satir= framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant och ofta träffande sätt) med antisemitisk argumentation, inte om spridande av antisemitiska idéer. Visst kan det finnas en risk att kategorin “judarna på Bonnier” hos vissa befästs av att formuleringen används, men det handlar om ironiserande över en existerande antisemitisk bild.
(Jonathan Leman i sin blogg. Han arbetar på tidningen Expo och Svenska kommittén mot antisemitism, på bloggen representerar han bara sig själv)
TA STÄLLNING 2.
Rätt att publicera eller inte?
Strippen har redan publicerats både i DN:s papperstidning och på webben, men DN:s kulturchef gick ut och ångrade publicering och tog bort strippen från webben. Vad tycker du? Låt eleverna ta ställning på samma sätt som ovan.
1. Vad onödigt! Kulturchefen var för sent ute, strippen hade redan publicerats och skadan var redan skedd.
2. Kulturchefen hade rätt. Det som står i strippen är hets mot folkgrupp, det var rätt att han tog bort den när han upptäckte det.
3. Kulturchefen hade fel. Man får aldrig censurera något i tidningen.
4. Det är läsarna som ska bestämma vad som är rätt och fel, om det är många som blir upprörda så kan man ta bort den.
Inläggen är hämtade från följande källor:
http://svt.se/2.27170/1.2222994/rocky-gate_reaktioner_i_tre_akter
http://www.dn.se/blogg/wiman/2010/11/02/om-en-bortplockad-strip-8427
http://jonathanleman.blogspot.com/2010/11/antisemitism-eller-drift-med.html
FAKTA OM ANTISEMITISM:
Antisemitism betyder fördomar och hat mot judar. Med fördomar menas felaktiga och ofta negativa uppfattningar som används för att beskriva en hel grupp.
Om antisemitiska konspirationsteorier och deras bakgrund
Omkring år 1900 gavs den antisemitiska boken “Sions vises protokoll” ut i Ryssland. Skriften var en ren förfalskning, författad av personer som stod den tsarryska hemliga polisen nära. Den påstods bevisa att judarna hade en hemlig plan för att störta den gamla samhällsordningen. De sades till exempel ligga bakom alla nya och “farliga” idéer som liberalism, socialism och yttrande- och religionsfrihet. Genom denna påstådda sammansvärjning skulle de ta makten i hela världen. Boken gavs ut på många olika språk och blev mycket populär.
Många människor oroades över de stora och snabba förändringarna i samhället under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och letade efter enkla förklaringar och en “fiende” som var lätt att identifiera. Bland annat användes “Sions vises protokoll” av det nazistiska Tyskland. Boken sprids fortfarande i många länder. Den utgör en viktig källa för antisemitisk propaganda, särskilt myten om judiska sammansvärjningar.
“Sions vises protokoll” har översatts till många språk. Det är en av de mest spridda konspirationsteorierna. En konspirationsteori är tron på en hemlig sammansvärjning. Ofta kretsar berättelsen kring en grupp inflytelserika personer som med enorma resurser till sitt förfogande, samarbetar i hemlighet.
Hos Aftonbladet hittar vi en artikel som diskuterar myten om judebolsjevismen och Sions vises protokoll: Länk!
Källa: Faktamaterialet är direkt hämtat från ett nytt studiematerial för grundskolans äldre åldrar samt gymnasiet om antisemitism, fördomar, intolerans och diskriminering. Det kommer inom kort att vara tillgängligt kostnadsfritt för lärare, håll utkik för mer information på Svenska kommittén mot antisemitisms hemsida www.skma.se och/eller på Forum för levande historias hemsida www.levandehistoria.se.
LÄNKAR:
Aftonbladet: Feltolkning gav censur
Nyheter24: Rocky anklagas för judehat
ÖVRIGA TIPS:
Vill du fördjupa arbetet om konspirationsteorier så är Youtube en outsinlig källa att hämta material ur, sök på exempelvis “9/11 conspiracy” och diskutera någon av filmerna med klassen.
En artikel i Dagens Nyheter, Tid för konspirationer, diskuterar konspirationsteorier utförligt, kräver inloggning: Länk!
Då och då får vi rapporter om jordbävningar och dess konsekvenser från runt om i världen. För ett par år sedan inträffade två stora jordbävningar med förödande följder för befolkningen i Japan och Ecuador. Det här lektionsförslaget kretsar kring vad som orsakar jordbävningar, hur vi mäter styrkan av utbrott och hur människor drabbas. En uppgift är också att kunna göra jämförelser platserna emellan, göra matematiska uppskattningar och kolla vilka källor som journalisterna använt sig av till sina artiklar.
A – introduktion
Utbrott i Japan och Ecuador
De svåra jordbävningarna i Japan och Ecuador kan ge anledning till samtal om varför och hur jordjordbävningar uppstår och vilka områden på jorden som är mest hotade. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, avgränsas sökområdet till svenska nyhetstidningar. Använd exempelvis sökorden “japan jordbävning” för att få fram tidningsartiklar om detta. Hos Sveriges Radio och SVT finns också följande:
• Japan
• Ecuador
Vad händer vid en jordbävning?
Förklara vad som händer vid utbrott. Fakta finns här:
Artiklar på temat jordbävningar hos Sverige Radio: Länk
Naturhistoriska riksmuseet förklarar jordbävningar och rörelser i jordskorpan: Länk
Hur mäter man jordbävningar?
Förklara för eleverna vad som menas med richterskalan. När man skall klassificera en jordbävning kan man mäta antingen dess magnitud eller dess intensitet. Magnituden är ett mått på den mängd energi som frigjorts och intensiteten är ett mått på hur mycket marken skakat vid en speciell plats. Magnituden mäts oftast med richterskalan.
Här förklarar Illustrerad vetenskap om mätningar: Länk
Vilka storstäder är mest hotade? Illustrerad vetenskap om de tio städer som skulle drabbas värst av jordbävningar: Länk
Avsluta introduktionen här. I nästa steg låter vi eleverna aktiveras genom att själva söka information om två jordbävningskatastrofer.
B – aktivitet
Mediernas bevakning av utbrotten i Japan och Ecuador. Låt eleverna själva fördjupa sig i mediernas rapportering om vad som hände i respektive land med fokus på jämförelser. Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida för att avgränsa sökningen till nyhetsrapportering. Ange sökorden “Ecuador jordbävning” respektive “Japan jordbävning” för att ta del av nyheterna kring dessa.
När eleverna ska göra sina jämförelser kan de vara hjälpta av att ha ett par artiklar utskrivna på papper. Uppmana eleverna att föra anteckningar så att det lätt kan se och jämföra båda utbrotten. Låt gärna eleverna arbeta i grupp och avsluta arbetet med diskussion kring frågorna.
Förslag på frågor:
• Läs båda artiklarna och lokalisera platserna på kartan.
• När skedde första utbrottet?
• När kom efterskalven?
• Var var epicentrum/mitten?
• Hur kraftfulla var utbrotten på richtersskalan?
• Hur stort område drabbades? Jämför antalet med landskap eller kommuner i Sverige.
• Hur många drabbades? Döda och skadade. Jämför antalet med någon plats i Sverige.
• Vilka skador har rapporterats?
• Vilka varningar gick ut?
• Hur skyddade sig människorna? Ge exempel!
• Vilka källor har journalisterna använt sig av? Ge exempel! Finns ögonvittnen i artiklarna?
• Hur var läget när artikeln skrevs? Vilken dag uppdaterades den?
Extra: Grafik och faktarutor
Låt eleverna avsluta arbetet med att göra faktarutor som komplement till artiklarna och/eller rita förklarande grafik.
C – fördjupning
För den som vill veta mer om jordbävningar rekommenderar vi Illustrerad vetenskaps temasidor. Där har de samlat sina bästa artiklar om jordbävningar och skriver bland annat: Jordskalv är ett av de farligaste naturfenomenen. Det är dock inte skakningarna som dödar. Det är följder som kollapsade byggnader, jordskred och tsunamier. Värst drabbas ofta länder i tredje världen, där man inte har råd att förebygga skadorna.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11, reviderad 2018-07-01
Geografi
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om
möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en
klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.
Tidsåtgång
Introduktionen tar en knapp lektion, beroende på diskussionsviljan i gruppen/klassen. Varje uppföljning tar minst en lektion. Väl förberett och med lärarens noggranna instruktioner kan varje uppföljning göras på en lektion men vill man verkligen fördjupa sig i något, inte minst insändarskrivande bör det ske över mer än en lektion och med någon tid mellan lektionerna. Det ger eleverna möjlighet att låta åsikter och formuleringar sjunka in och på så sätt bli mer genomtänkta.
Introduktion
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Låt eleverna läsa en nyhetsartikel och en ledare. Kanske har ni bra lokala exempel (många tidningar har skrivit om detta), använd annars länkarna nedan.
Nyhetsartikel i Aftonbladet:
Upprörd debatt om näthat på Publicistklubben: ”Det är klart att det gör ont att läsa”
Den 8 februari skrev Lisa Röstlund en personligt färgad artikel i Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”.
Ledare i Östersunds-Posten: Stoppa näthatet nu
Jämför de olika texterna och låt eleverna diskutera med utgångspunkt i följande frågor:
Vilken är sakligast och mest neutral?
Vilken innehåller flest åsikter från skribenten själv?
Är det lätt att se vad som är åsikter och vad som är fakta?
Fördjupning 1: Näthat i åsiktstexter
Flera ledarskribenter har ägnat mycket tid åt näthatet. I de här texterna uttrycks åsikter om näthatet. Ledartexter blir ju ofta politiskt färgade eftersom skribenten företräder en uttalad politisk åsikt. När det gäller näthatet förenas nog ledarna över de politiska åsiktsgränserna.
Läs och analysera texterna nedan. Stryk under ord som är uppenbart subjektiva och belyser skribentens åsikt.
- Finns det uppenbara skillnader i åsikter mellan de olika texterna?
- Finns det några argument för att näthatet inte ska förbjudas?
- Bestäm dig: Vilken text tycker du är bäst?
- Jämför resultatet i klassen och diskutera varför det blev så!
Länkar:
Arbetarbladet: Näthatarna
DN (kräver inloggning): Näthotet mot demokratin
BLT/Sydöstran: Hur fungerar dessa personer?
Fördjupning 2: Näthat i faktatexter
I nyhetsartiklar och reportage ska skribentens åsikt inte synas. Det kan vara svårt att motstå när det gäller ett ämne som näthat, där de allra flesta är överens om att fördöma företeelsen. Google-sök artiklar som behandlar näthat eller följ länkarna nedan. Längst ned på denna sida finna ett anpassat Google sökfält, som bara listar svenska nyheter på ditt sökord, prova med “näthat”.
Läs igenom och diskutera innehållet. Finns här textavsnitt som speglar skribentens åsikter? Tänk på att alla ”pratminus”, d v s direkta citat speglar åsikter som inte direkt är skribentens utan tillhör den person som intervjuas! När man gör sådana här textanalysövningar kan det vara bra att starta med att stryka alla pratminus.
När alla läst, strukit under och skaffat sig en åsikt om texterna, diskutera då två och två för att finslipa och komplettera argumenten. Avsluta med att diskutera i klassen.
Länkar:
Aftonbladet: ”Förföljd av hatet” Åsa Linderborg om att leva under hot efter Aftonbladets granskning av extremsajterna
Lägg märke till att detta är en personlig krönika som genomsyras av egna åsikter.
Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”
G-P: Näthatet drabbar kvinnor hårdast
DN (kräver inloggning): Svårt fälla för näthat mot kvinnor
Fördjupning 3: Skriv en insändare om näthat
Vad tycker du själv om näthatet? Låt andra ta del av dina tankar och skriv en insändare!
En bra insändare innehåller väl underbyggda argument. Att bara skrika ut sin ilska eller sitt gillande kan vara befriande men ger dig knappast gehör för dina synpunkter.
Har ni jobbat med flera artiklar tidigare så finns där säkert välformulerade åsikter som du kan använda själv.
Tips finns här:
Mediekompass lärarmaterial:
Lär dig svenska: Att skriva en insändare
Och du, skicka gärna in din insändare till din lokaltidning! Många skriver insändare och alla kommer inte in, men ungdomar är en underrepresenterad grupp – skriv ut din ålder så ökar nog chanserna att få komma med i tidningen. Tänk också på att skriva ut ditt namn och hur tidningen kan nå dig. Det går oftast bra att vara anonym i tidningen men på redaktionen måste man veta vem du är. Tidningen avslöjar inte ditt namn – du förblir anonym!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan 7-9, Lgr11 reviderad 2018
Samhällskunskap, exempel ur centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
- Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.
Rättigheter och rättsskipning
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Svenska, exempel ur centralt innehåll
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Språkbruk
- Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man citerar och gör källhänvisningar.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018
Samhällskunskap 1a1 och 1a2, exempel ur centralt innehåll
- Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Svenska 1, exempel ur centralt innehåll
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
- Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
- Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
- Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
Venezuela diskuteras ofta i nyheterna efter de politiska oroligheter och ekonomiska problem som växte under 2017. När den omstridde presidenten Hugo Chavez avled 2013 efterträddes han av Nicolas Maduro, som har haft allt större problem att hålla ihop landet och dess ekonomi.
I den här tvådelade övningen undersöker eleverna först situationen i Venezuela och hur den beskrivs i media. Som en valfri fortsättning bevakar eleverna därefter ett antal latinamerikanska länder över en period som läraren bestämmer; det kan vara allt från en lektion till en hel termin.
A Vad händer i Venezuela?
Undersök i olika medier. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida får du enbart träffar hos svenska tidningar. Prova med exempelvis “ekonomi Venezuela“! I resultatlistan kan man ordna träffarna efter datum om man vill ha de senaste överst.
Dela in klassen i grupper som var och en får undersöka varsin fråga kring Venezuela genom att leta nyhetsartiklar i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida.
- Ta reda på bakgrundsfakta om Hugo Chavez och hans ”bolivarianska revolution”. Skapa perspektiv i skildringen genom att hämta information från olika tidningar.
- Vem är Nicolas Maduro? Hur kom han till makten? Vilken politik driver han? Hur gick det i senaste valet för honom? Finns det olika uppfattningar om Maduro bland artiklarna?
- Venezuela har stora ekonomiska problem. Vad beror det på? Vilka följder får det för befolkningen? Hur skulle de kunna ta sig ur dessa problem. Sök på “ekonomi Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
- Hur ser det politiska klimatet ut i Venezuela? Hur fungerar de demokratiska funktionerna och rättigheterna? Finns det partier med andra åsikter än regeringen? Om så, vad vill de? Sök på “politik Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
- Liksom många länder i Latinamerika finns det i Venezuela en urbefolkning som härstammar från tiden före européerna kom till landet. Hur påverkas de av situationen i Venezuela? Vilka möjligheter har de att höras och hur bevakas de av media?
Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!
BFölj den politiska utvecklingen i Latinamerika.
Dela in eleverna i lagom stora grupper, där varje grupp tilldelas ett latinamerikanskt land att följa under en period. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida kan eleverna undersöka vad som skrivs om just det landet. Det finns många andra källor också, vad skriver exempelvis tidningar i andra länder?
- Bevaka utrikessidorna i din lokaltidning och andra nyhetskällor under någon eller några veckor. Vad skrivs om Latinamerika? Spara nyheterna.
- Vad är det för typ av nyheter? Handlar de om ekonomi och politik, turism, naturkatastrofer eller berättar de också om hur det är att leva i eller besöka Latinamerika?
- Fundera på hur nyhetsförmedlingen från Latinamerika är. Får vi bara ”negativa” nyheter eller finns det ”positiva” inslag?
Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor […].
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap årskurs 7—9, ur ämnets centrala innehåll:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
- Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
- Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
- Några olika stats- och styrelseskick i världen.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.
Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor […].
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden […] internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. […]. Mediers innehåll och nyhetsvärdering
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Nedanstående övning bygger på en händelse från 2014, men våren 2022 finns debattexterna fortfarande tillgängliga. Övningen fungerar bra som ett underlag och utgångsmaterial för diskussion om källkritik, hur man kan avgöra om en skribent är trovärdig och var gränsen går mellan journalistiska texter och reklam.
Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som tidigare drev kampanj under rubriken ”Det räcker” vilket syftade på alla människor som kör olika bantningsmetoder.
Författaren och komikern Mia Skäringer flyttade 2014 sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari 2014 skrev hon sitt första inlägg på sin blogg som publicerades på Provivas site. Den 7 mars publicerade hon en debattartikel i Aftonbladet.
Rubriken på debattartikeln var: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Underrubriken lyder: Nu räcker det!
Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. De tycker att hon är en självständig skribent.
Är detta en marknadsföringsmetod där man låter en känd person med hög trovärdighet skriva en debattartikel som är maskerad ”textreklam”. Är debattartikeln lurendrejeri?
Proviva behöver helt enkelt inte annonsera och ändå få ut sitt budskap.
Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Kanske också för årskurs 7-8 men det får respektive lärare avgöra om eleverna är mogna för detta ganska avancerade ämne. Ingår i ämnena svenska och samhällskunskap.
Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. Del 2 bör kunna klaras av på en lektion.
1 Läs, lyssna och diskutera!
Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Vem ska klandras? Aftonbladet? Mia Skäringer? Eller behöver vi inte bry oss?
Läs Skäringers debattartikel: “Det sista vi behöver är ännu ett diettips”
Efter debatten förtydligade Aftonbladet sitt agerande: Angående Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet
Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: “Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig”
Även DN:s Karin Bojs kommenterade Skäringers artikel: “Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets””
Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars 2014. Större delen av programmet upptas av utrikeskorrespondenten Nils Horners död (också värt att lyssna på!) men debatten kring Mia Skäringers text startar 25.57 minuter in i programmet.
Följ upp detta med diskussion!
Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” är avslutad och borttagen från deras hemsida.
Vill ni jobba vidare med en liknande uppgift så titta gärna på Vad i medierna kan man lita på? I andra delen av den övningen diskuteras den kända bloggaren och influencern Kissie som blev fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg.
2 Följ upp
Vilka bloggare följer ni i klassen?
Är de trovärdiga – eller rent av ”köpta”?
Finns det bloggare som bara skriver för att tjäna pengar, men som försöker vara ”äkta”?
Vi måste vara kritiska läsare och lyssnare!
Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasieskolan
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Det är nu över 400 år sedan William Shakespeare dog, men han betraktas allmänt som den störste av alla engelskspråkiga författare, kanske den störste av alla. Alla sådana bedömningar är naturligtvis ytterst subjektiva, men vi kan i alla fall utgå ifrån att minnet av författaren kommer att leva kvar länge. Det är alltså läge att lära sig lite mer om litteraturhistoria – och språk i största allmänhet.
Shakespeare var samtida med en annan av litteraturhistoriens giganter, Miguel Cervantes. Han betraktas ofta som den moderna romanens främste pionjär.
1 Läs, granska och diskutera
A. Vad skriver man om William Shakespeare i svenska medier? Skriver din egen lokaltidning något? Sök genom att använda det anpassade Google-fältet längst ned på denna sida, och läs på.
B. Är det något som lyfts fram speciellt i de svenska medierna? Hans verk? Hans liv? Diskutera.
C. Vad är det som gör Shakespeare till den kanske mest betydelsefulla författaren i historien? Diskutera i klassen.
2 Granska de engelska tidningarna
Titta i tidningar som: The Times , The Guardian och Daily Mail. Det finns flera!
A. Om det skrivs mycket i svenska medier om Shakespeare så skrivs det säkerligen än mer i de engelska. Läs och välj ut din favoritartikel.
B. Är det något speciellt som lyfts fram i de engelska tidningarna? Hans verk? Hans liv? Diskutera.
C. Det finns många kända citat från Shakespeares verk, Att vara eller inte vara, Eftertankens kranka blekhet, etc. Plocka ut tio kända citat och undersök hur de sägs på engelska. Jämför i klassen om ni plockat samma citat!
3 Den samtida Cervantes uppmärksammas också
A. Vad skriver man om Miguel Cervantes i svenska medier? Sök och läs. Vad hittar man i de engelskspråkiga tidningarna? Skildras han olika i de olika tidningarna?
B. Vilken roll ger medierna Cervantes i litteraturhistorien?
C. Hur skildras Don Quijote och Sancho Panza i vår tids medier? Liknas kända nutidspersoner vid de båda karaktärerna?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Engelska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.
Ur ämnets centrala innehåll årskurs 7—9
Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.
Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
Gymnasiet
Svenska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor. Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.
Engelska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier.
Bakgrund:
I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.
Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.
Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”
Övning 1: Publicitetsreglerna
1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!
Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!
Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.
2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?
3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?
- Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
- Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
- Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.
Dessutom måste journalister:
- Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
- Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.
4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.
Övning 2: Etik i nätvardagen
1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.
Samtala med eleverna om följande punkter:
- Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
- Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?
Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:
- Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
- Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
- Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.
Övning 3: Nätetik – workshop
1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!
Länkar
Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar
Koppling till Läroplanen
Lgr11, reviderad 2018
Skolans uppdrag
- Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
- Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Gy11, reviderad 2018
Gymnasieskolans uppdrag
- Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
- Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde och integritet
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
- kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
- visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
