I skolans kursplaner i svenska står det att elever ska få kännedom om det samiska språket/språken.
Svenska Dagbladet: FN kritiserar behandling av samer
DISKUTERA
1. Vad vet ni om samer?
2. Vad innebär mänskliga rättigheter?
3. Vad vet ni om samerna och kraven på mänskliga rättigheter? (I svenskämnet kan rättigheten till sitt språk lyftas fram)
4. Gör en jämförelse genom att söka på nyheter om olika ursprungsbefolkningar i Sverige och resten av världen i några rikstäckande och lokala tidningar. Vad är resultatet? Vilka typer av nyheter hittar ni? Vad kan man dra för slutsats av detta?
5. Avslutande fråga: Är vissa mänskliga rättigheter viktigare än andra? Behöver inte allas mänskliga rättigheter uppfyllas?
LÄNKAR
Sveriges Radio
Brist på samiska är lagbrott
Kommuner kan inte ge tolkhjälp på samiska – trots ny lagstiftning
Om FN:s rapport om samer
Om samer, från Samiskt informationscentrum
Om mänskliga rättigheter, från regeringens webbplats
Syfte
Lärarmaterialet om människohandel inom Europa syftar dels till att öka kunskaperna om medier och om EU i allmänhet, dels till att initiera etiska diskussioner om mänskliga rättigheter och om moraliska normer. Materialet passar bra att använda inför och under
• Europadagen, 9 maj
• Anti trafficking day, 18 oktober
• FN-dagen, 24 oktober
Innehåll
• Trafficking och EU, faktabakgrund från Europa Direkt i Jönköpings län. Beställs direkt via mikaela.billstrom-dinu@regionjonkoping.se
• Mediekompass lektionsupplägg. Se nedan.
• Länkar, litteratur och filmer på temat Människohandel i Europa. 
Ladda ner här. 142.91 Kb
Mediekompass lektionsupplägg
Upplägget bygger på en power point-presentation som visas direkt i klassrummet. Lärarhandledning finns både i anteckningsfälten i power point-dokumentet, och även i ett separat manus. Övningarna innehåller en del länkar till tv-inslag och artiklar, så internetuppkoppling är att rekommendera.
Mediekompass upplägg består av sex delar. Arbeta med hela eller delar av konceptet.
Följande delar ingår:
A. Inledning: En uppmärksammad rättegång om sexköp
Del A består av ett diskussionsunderlag baserat på flera tidningsartiklar och en tv-intervju om ett fall som fick stor uppmärksamhet i medierna i början av 2011. Syftet är att sätta igång elevernas tankar kring mediernas roll och kring problematiken med sexköp och människohandel. 
Ladda ner Del A.
B. Granska några aktuella fall och domar
Del B är baserad på fyra tidningsartiklar om några fall från 2010 och framåt. Artiklarna innehåller information om hur trafficking går till. Eleverna uppmärksammas på mönstret i den kriminella verksamhet som bland annat innefattar trafficking, människohandel för sexuella ändamål. Ladda ner Del B.
C. Hur förhåller sig den svenska regeringen till problemet?
I del C får eleverna analysera en tidningsartikel från februari 2010. Den handlar om regeringens förslag till skärpning av den svenska lagstiftningen. Ladda ner Del C.
D. Hur förhåller sig EU till problemet?
Europa tar krafttag mot människohandel. Vad säger det nya EU-direktivet? Del D bygger på några instuderingsfrågor till en faktaspäckad tidningsartikel från december 2010. Ladda ner Del D.
E. Värderingsövningar
Del E bygger på sammanfattande värderingsfrågor som syftar till att eleverna ska ta personlig ställning kring människohandel. Attityder, mediers påverkan, det offentliga samtalet, politik och demokrati blir naturliga och centrala begrepp i diskussionerna. Ladda ner Del E.
F. Avslutande skrivuppgifter och sammanfattning
Eleverna avslutar arbetet med att skriva en eller flera texter som belyser trafficking. Ladda ner Del F.
Koppling till läroplan GY2011
Undervisningsmaterialet är kopplat till ämnesplaner och kunskapskrav enligt GY2011. Exempel:
Ämnesplanen för samhällskunskap betonar att undervisningen ske ge eleverna förutsättningar att utveckla
… kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter…
… förmåga att analysera samhällsfrågor…
… kritiskt granska och tolka information från olika källor…
Samhällskunskap 1a2
Det centrala innehållet, punkt 3 och 5:
… Massmediers och informationsteknikens roll i samhället…
… Presentation i olika former… till exempel debatter, debattartiklar…
Kunskapskraven, betyget E:
… Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens…
… Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna…
… Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Bakgrund
Människohandel är ett allvarligt brott där en person rekryteras av ett kriminellt nätverk i ett land, transporteras från en plats till en annan, ofta mellan länder, och säljs för olika ändamål. Det kan vara utnyttjande av arbetskraft, handel med barn, barnsexhandel, organhandel, illegala adoptioner och tvångsäktenskap eller sexuellt utnyttjande och påtvingad prostitution som det här lektionsupplägget handlar om. När vi talar om människohandel pratar vi dels om dem som utnyttjas, människohandelns offer, och dels pratar vi om de kriminella som säljer dem, människohandlarna.
Hur vanligt är det i Sverige?
Enligt Rikskriminalpolisen är det svårt att uppskatta hur många som kan ha varit offer för människohandel i Sverige. Antalet människohandelsoffer som uppdagas i Sverige beror till stor del på vilka resurser polisen lägger ner på att upptäcka denna brottslighet. Dessa insatser skiftar mellan polismyndigheterna och ser olika ut från år till år. Försäljningen av sexuella tjänster sker i Sverige, liksom i andra länder, mestadels via Internet. Annonserna på Internet har i de flesta fall lagts ut av människohandlare eller hallickar, men är utformade så att det ska se ut som om kvinnorna själva ligger bakom dem. I verkligheten har kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt står i annonserna, särskilt de kvinnor som varken kan läsa eller skriva.
Syfte
Det här lektionstipset bidrar till måluppfyllelsen i flera ämnen som till exempel geografi, historia och svenska. Huvudfokus ligger på att ge kunskap om vulkaner och hur vulkanutbrott påverkar människor och människors verksamhet. Upplägget tydliggör också hur viktigt det är att följa medierapportering för att kunna förhålla sig till händelser som påverkar oss.
Bakgrund
När vulkanen vid isländska Eyjafjallajökull fick ett utbrott i april 2010 så drabbade det människor i dess närhet. Bostäder fick överges och marken förstördes av giftigt nedfall. Den största medieuppmärksamheten fick dock det faktum att vulkanens askmoln stoppade i stort sett all flygtrafik i Europa.
När den italienska vulkanen Vesuvius fick ett utbrott år 79 e. Kr drabbades Pompejis invånare. Hela staden begravdes och 2 000 människor miste sina liv på grund av vulkanens överrumplande utbrott.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Gemensamt i klassen
1. Inled med att berätta om historiens mest kända vulkanutbrott, när Pompeji för snart 2 000 år sedan tog livet av cirka 2 000 människor och en hel stad begravdes i aska. Illustrera med bilder!
2. Låt eleverna berätta om vad de känner till om det aktuella vulkanutbrottet på Island och om hur det drabbar människan.
3. Komplettera med information hämtad från aktuell medierapportering. Använd till exempel någon av länkarna nedan, eller bilder från dagstidningarnas utrikessidor. Illustrera med bilder!
Följ medierapporteringen
Låt några elever vara mediespanare och följa rapporteringen om vulkanutbrottet och dess konsekvenser. Redovisa som en kort nyhetssammanfattning, ”senaste nytt”, dag för dag.
Arbeta individuellt
Ta reda på så mycket som möjligt om vulkanutbrottet på Island. Använd olika källor: läroböcker, faktaböcker, information på Internet, nyhetsgrafik i medierna och inte minst aktuell medierapportering.
1. Sök fakta om vulkaner i allmänhet och om vad som händer vid ett vulkanutbrott.
2. Leta exempel på hur vulkanutbrottet på Island har påverkat människor och människors verksamhet.
Redovisa med tidningsartiklar
Redovisa i form av tidningsartiklar som vinklar på olika saker. Glöm inte bilder och grafik!
Personvinkling: – fokuserar på människors upplevelser av vulkanutbrottet.
Faktavinkling: – fokuserar på händelser och fakta kring vulkanutbrottet.
Konsekvensvinkling: – fokuserar på konsekvenserna av vulkanutbrottet.
Läs mer i lärarmaterialet Skoltidningen del 1.
Alternativ
Gör motsvarande uppgift med utgångspunkt från den historiska händelsen om Vesuvius och Pompeji år 79.
Diskutera
Jämför hur människor drabbades av vulkanutbrott för 2 000 år sedan med hur människan av idag drabbas.
– Har vi någon nytta av den medierapportering som vi får ta del av idag?
Ja, nej, kanske
Låt elever som svarar ja ge exempel på nyttan av medierapporteringen. Diskutera!
– Finns det några nackdelar med medierapporteringen?
Ja, nej, kanske
Låt elever som svarar ja ge exempel. Diskutera!
Länkar
Dagens Nyheter
Webb-tv Vulkan stoppar flyg i Sverige
Webb-tv Hundratals flyr isländsk vulkan
Bildspel efter Eyjafjallajökulls utbrott
Aftonbladet
Vulkanutbrott stoppar flygtrafik i norr med länkar till webb-tv:
Utbrottet tvingade dem från sina hem
Vulkanutbrott vräker ut lava på Island
Svenska Dagbladet
Bra nätkällor om askmolnet
Expressen
Expressens reporter vid vulkanen: Stora lavablock flyger upp
Grafik
Aftonbladet
Så rör sig askmolnet – prognos dag för dag
Unga fakta
Vulkaner/utbrott
Tidningen i Skolan
Skoltidningen del 1
SYFTE
Lektionsförslag syftar till att ge eleverna en aktuell bild om trafiken i närsamhället och utifrån den skaffa sig aktuell trafikkunskap genom att bearbeta, analysera och värdera de nyheter de tar del av. Eleverna uppmuntras att ge förslag på hur trafikmiljön kan bli bättre, säkrare och skonsammare.
BAKGRUND
Bilisterna blir allt sämre på att respektera 30- och 50-gränser i tätorter. Många struntar helt i fartgränserna, även vid skolor och förskolor. Körsättet har blivit mer hänsynslöst och aggressivt. Andras säkerhet är i fara och efter nyår sätter polisen in hårdare trafikbevakning. Läs mer i DN.s artikel!
ÖVNINGAR
A) Hur står det till i trafiken?
Börja med några frågor.
1. Tycker du att bilisterna sköter sig bra utanför skolan och i vårt samhälle?
JA NEJ VET EJ
2. Uppfattar du att de håller 30-gränsen utanför vår skola?
JA NEJ VET EJ
3. Blir du alltid framsläppt när du passar gatan vid ett övergångsställe
JA NEJ VET EJ
4. Tycker du att bilisterna har något att lära av dig och dina klasskamrater?
JA NEJ VET EJ
5. Behöver du mer kunskaper om trafiken för att känna dig säker där?
JA NEJ VET EJ
B) Arbeta med artikeln
Läs artikeln gemensamt i klassen och markera alla fel trafikanter gör i trafiken. Den handlar inte bara om 30-gräns vi skolor. Förr ansågs de fyra H:na, hövlighet, hänsyn, hjälpsamhet och humor, vara viktiga för trafiksäkerheten, något som polisen nu säger har försvunnit.
Ta hjälp av de fyra H:na och hjälp bilförarna bli bättre trafikanter. Gör en lista med råd på hur de ska bete sig i trafiken. Låt FEL i trafiken bli RÄTT i trafiken.
Trafikobservatörer
Hur väl stämmer artikeln med verkligheten? Gör en observation! Placera eleverna på strategiska platser i samhället och kolla hur bilisterna beter sig vid övergångsställen och skolor, när de svänger, om de talar i mobilen, hur nära de kör varandra och annat som klassen vill veta.
Redovisa
Sammanställ resultatet och skriv en rapport hur det står till i trafiken i ert samhälle. Lägg till era goda råd till trafikanter. Sprid den till familjen, grannar och vänner i syfte att förbättra trafiksäkerheten.
C) Skriv din mening! Låt eleverna skriva insändare
Att skriva insändare är ett bra sätt att påverka trafiksäkerheten. Skriv ner era viktigaste åsikter och skicka till tidningen.
Vad tyckte du om den här övningen? Betygsätt gärna nedan!
Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.
Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.
Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.
Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.
Läroplanen i geografi år 4-6 säger:
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion och vilka konsekvenser detta får för människor och natur
UPPGIFT 1: Svenskar stannar i Sendai
Diskutera först bakgrunden till artikeln i Dagens Nyheter. Titta var Japan ligger på kartan. Berätta om jordbävningen som följdes av en tsunami och att ett kärnkraftverk har exploderat. Förklara att man mäter jordbävningens kraft med en skala som heter Richter. Säkert vet många vad en tsunami är (en enorm flodvåg).
Sedan läser ni artikeln gemensamt. Låt eleverna i par diskutera och besvara nedanstående frågor.
1. I vilket land ligger Sendai?
2. En av er pekar ut landet på en karta. Den andre pekar på Sverige.
3. Hur lång tid tror ni att det tar att flyga dit?
4. Vad arbetar man med på en ambassad?
5. Anders Jörle är presschef. Vad gör en sådan? Tänk på att det är ett sammansatt ord. Vad betyder ordet press? Vad betyder chef? Lägg ihop dem!
6. Hur många svenskar fanns det i Sendai?
7. Hur många åkte med bussen?
8. Hur många åkte inte med bussen?
9. Hur många svenskar saknas i Sendai enligt UD (Utrikesdepartementet)?
10. Robin Björnberg är mangatecknare. Vad betyder det?
11. Varför tackade han nej till att lämna Sendai?
12. Han säger att han är mest orolig för kärnkraftverket. Varför det? Vad är det som är farligt?
13. Hur har han förberett sig? Vad har han köpt hem?
14. Verkar det som att han litar på informationen som myndigheterna ger eller inte? Motivera ditt svar.
15. Skriv ett brev till Robin och förklara varför han borde åka hem. Du får bara 40 ord, varken fler eller färre. Såhär kan du börja (om du vill)
Kom hem, Robin! Det kan vara…
Om du inte tycker att han borde åka hem kan du förstås skriva ett sådant brev istället.
16. Vad tror du de andra svenskarna hade för anledning till att inte lämna Sendai? Ge exempel!
Här finns en artikel i Dagens Nyheter om strålningsskador som kan vara bra.
UPPGIFT 2: Han styrde mot flodvågen
Skriv först ut denna artikel i Dagens Nyheter.
Förberedelser
Klipp artikeln i åtta delar, en del som innehåller rubriken, en del som innehåller bilden, en del som innehåller bildtexten, en del som innehåller ingressen (den fetstilta texten) och sen delar du själva brödtexten i fyra delar där den första slutar med orden ”tre meter höga tsunamin”, den andra med orden ”som han misstänkte skulle komma”, den tredje med orden ”bara små tilldelningar av övriga varor”. Den fjärde biten blir slutet. Låt bylinen vara kvar på den sista delen.
Utförande
Dela ut de åtta delarna till åtta grupper med två eller tre i varje. Låt dem läsa igenom. Sedan frågar du om någon tror att han har del ett, alltså rubriken och låter honom komma fram och läsa den. Sen frågar du efter del två o s v. Skriv upp tidningsorden på tavlan (rubrik, bild, bildtext, ingress, brödtext, byline) Läs gärna ihop hela artikeln. Ge dem gärna tidningsorden i läxa!
Sedan kan alla elever få artikeln i läxa tillsammans med frågorna nedan. Dagen efter kan de jämföra svaren med en kamrat och ni kan prata vidare om den.
1. Vad är Masao Okawas yrke?
2. Varför var han ute på havet i två nätter?
3. Hur hög var tsunamin?
4. Vad hände med deras bostad?
5. Masao styrde ut båten tio minuter efter ”skalvet”. Vad är det?
6. Varför blir flodvågen mindre längre ut på havet?
7. Varför valde resten av familjen att fly till ett berg, tror du?
8. Det råder både vatten- och matbrist i området. Mat ransoneras. Vad betyder det ordet? (En ledtråd är att man gör det för att maten ska räcka till alla.)
9. Vad heter valutan (pengarna) i Japan?
10. Varför applåderar de när en gatsten baxas på plats, tror du?
11. Rita en bensindunk
UPPGIFT 3: Hyllorna gapar tomma i Tokyo
Läs först artikeln i Svenska Dagbladet och diskutera den. Prata gärna om vad de skulle hamstra om Sverige blev drabbat och hur myndigheterna kan göra för att rättvist fördela mat, bensin, filtar och liknande vid en katastrof. Förklara gärna soldaternas roll i artikeln.
Vill du kan du skriva ut artikeln och låta dem leta upp och stryka under svarsorden innan ni läser den gemensamt. Diskutera vad orden betyder och slå gärna upp dem.
Låt sedan eleverna två och två göra ett korsord som innehåller fyra eller fler av nedanstående svar. Sen kan de fylla på med egna frågor som artikeln ger svar på.
Tips: Innan ni börjar med korsordet så påminn att det lättaste sättet att göra ett korsord är att börja med en lodrät fråga med ett svar som innehåller minst sex bokstäver (annars blir det för trångt). Sen bygger man vågräta ord som passar till det lodräta. Låt eleverna ge exempel på frågor eller påståenden som kan passa till ett av orden så att de ser hur man kan variera frågorna.
T ex kan följande frågor alla passa till svaret ”tsunami”.
Annat namn på stor flodvåg
Fiskaren flydde ut på havet för att undgå en…
Det var en stor … i Thailand 2004
En sådan kan svepa med sig hus och båtar
Här kommer svarsorden:
- Tsunami
- Elektricitet
- Hamstra
- Strömavbrott
- Transport
- Richterskala
- Jordbävningen
- Ambassad
- Soldat
- Katastrofområde
- Kärnkraftskris
- Myndigheter
När eleverna gjort klart korsorden kan du samla in dem (med tomma svarsrutor) och kopiera upp till de andra i klassen.
FLER ARTIKLAR OM KATASTROFEN I JAPAN
Expressen
Katastrofen i Japan – detta har hänt
Experten: Det är lika allvarligt som Tjernobyl
Dagens Nyheter
Han flyr från kärnkraftverket
Så graderas olyckor i kärnkraftverk
Vad är en härdsmälta?
Sydsvenskan: Ny explotion i kärnkraftverk i Japan
BAKGRUND
Den stora jordbävning som inträffade i Japan i fredags har förstört stora områden. Hittills har fler än tusen döda människor hittats. En del dog av nedfallande hus och många av den stora tsunamivågen som kom efter jordbävningen. Flera små orter och samhällen är helt förstörda.
Ett kärnkraftverk har exploderat och giftig gas läcker ut. Japanska myndigheter bedömer att olyckan ligger på nivå 4 av 7 på Inesskalan som är den skala som används för att mäta skadehalten av radioaktiv strålning. Oron över en s k härdsmälta med stora strålningsskador till följd är stor. Den svenska ambassaden försöker hitta alla svenskar som befann sig i området och erbjuda dem tryggare boende eller hemresor.