Upplägg 1: Fredspriset
Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!
Länkar:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs
Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur
Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.
Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin
Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år? Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet
Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?
Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li
Ledtråd 1
Julkalendern ”Barna Hedenhös uppfinner julen” har premiär i Barnkanalen den 1 december klockan 8.45. Man kan också se julkalendern på kvällen. Hur dags då?
D = 17.45 E = 18.45 F = 19.45
http://blogg.svt.se/barnkanalen/2013/10/smygtitta-pa-arets-julkalender/
Följdfråga
För att förstå när ett tv-program börjar så måste man behärska digital tid. När börjar julkalendern om man uttrycker klockslaget i analog tid?
Ledtråd 2
En julgransodlare i Färingtofta säljer tre olika sorters granar. Vilken sort säljer han minst av?
T = silvergran U = kungsgran V=grön gran
http://hd.se/klippan/2013/11/22/granen-star-sa-gron-och-grann/
Följdfråga
Plastgran, eller naturgran? Vad tycker du är bäst? Varför? Lista fördelar och nackdelar!
Ledtråd 3
I år utsåg Handelns utredningsinstitut en råsaftcentrifug till Årets julklapp.
Vilken produkt blev Årets julklapp 2010?
K = surfplatta L = bakmaskin M = hörlurar
http://www.va.se/nyheter/arets-julklapp-2013-578630?p=0
Följdfråga
Tror du att valet av Årets julklapp gör att fler människor köper just den saken? Varför/varför inte?
Ledtråd 4
Miranda Wahlstedt från Karlstad träffade tomten vid ett besök i Göteborg. Vad önskade hon i julklapp?
S = en grön ninja T = en träkoja i Lego U = en helikopter
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2180802-tomten-kom-till-stan-med-hast-och-vagn
Följdfråga
Hur mycket tycker du att en julklapp ska få kosta? Motivera!
Ledtråd 5
Många av bildspelets bilder på pepparkakshus ägs av bildbyrån Scanpix. De flesta har fotograferats av
K = Jurek Holzer L = Mats-Eric Nilsson M = Janerik Henriksson
http://www.svd.se/mat-och-vin/inspiration-hur-ska-ditt-pepparkakshus-se-ut-i-ar_6653220.svd
Följdfråga
Hur skulle ett pepparkakshus som du har byggt se ut? Beskriv!
Ledtråd 6
Kiddo bakar en bulle som inte liknar en vanlig lussekatt. Vad föreställer den?
A = en fotboll B = en iPad C = en hund
http://blogg.vk.se/frookenkrass/2013/11/19/lord-of-the-saffransbullarna/
Följdfråga
Kryddan saffran är en viktig ingrediens i lussekatter. Ta reda på vad ett kg saffran kostar.
Ledtråd 7
I samband med Luciaomröstningen i Linköping samlades det in pengar till synskadade. Hur mycket pengar samlades in?
A = 67 630 kronor B = 3 382 kronor C = 1 018 kronor
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/josefin-ar-arets-lucia-6629928-artikel.aspx
Följdfråga
Varför samlades det in pengar just till synskadade?
Ledtråd 8
Visby domkyrkoförsamling tänker sätta upp en levande julkrubba utanför kyrkan i år. Vilket djur ska ta jungfru Maria till stallet?
O = ett gotlandsruss P = en åsna Q = en kamel
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8958454
Följdfråga
Läs Bibelns text om julkrubban http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664428 och berätta något av innehållet för klassen.
Vilken julklapp har tomten i säcken?
Nu är det dags att kasta om alla åtta bokstäverna och lista ut vad tomten har i sin säck.
Kanske är det någon i klassen som också har det på sin önskelista?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola…
Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
Upplägg 1:
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
Upplägg 2:
Följ upp kalendrarna! Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: http://mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/2008-nyheter/864-vad-aer-en-nyhet-477
Upplägg 3:
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna: http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
A Introduktion
1. Visa något nyhetsinslag om den tropiska orkanen Haiyan, för eleverna.
2. Samtala parvis.
Hur tänker du när du ser bilderna från Filippinerna?
Hur tror du de drabbade människorna har det?
Många familjer splittrades och mammor, pappor och barn har haft svårt att hitta varandra.
Hur tänker du kring det?
Hur kommer det att gå för dem som har överlevt?
3. Lyft några röster från parsamtalen i ett samtal i klassen.
4. Var ligger Filippinerna? Lokalisera landet på en världskarta.
B Fördjupning
1. Koppla till elevernas egna upplevelser av starka vindar och samtala om dem.
2. Samla begrepp som handlar om vindens kraft: till exempel storm, orkan, cyklon, tyfon, tornado och tromb.
3. Förklara de olika begreppen och sätt likhetstecken mellan dem som betyder samma sak.
4. Var någonstans på jorden kan tropiska orkaner bildas?
5. Kan en tropisk orkan drabba Sverige? Varför inte?
C Aktivitet
Människorna i Filippinerna behöver massor av hjälp.
1. Vad görs i Sverige för att hjälpa till?
Läs tidningar och leta efter artiklar och annonser som handlar om detta, eller intervjua människor i din närhet. Redovisa.
2. Skulle ni i klassen vilja göra något för barnen i Filippinerna?
Förbered och genomför i så fall någon aktivitet som kan bidra till att förbättra situationen.
Sprid information om aktiviteten via lokala tidningar och andra medier.
D Uppföljning
Låt eleverna följa nyhetsrapporteringen från Filippinerna fram till jullovet.
Dela in klassen i mindre grupper som ansvarar för var sin vecka fram till jullovet.
Rapportera för klassen när något intressant finns att berätta.
Följ även utvecklingen i USA efter tromben i veckan. Kommer det fler? Vilken är skillnaden mellan Filippinerna och USA? Behöver människorna i USA samma hjälp som de i Filippinerna?
Bakgrund
Nyheter
SVT: Lilla Aktuellt Skola 2013-11-14, Cyklonen Haiyan
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Expressen.se: Detta har hänt
http://www.expressen.se/nyheter/detta-har-hant–tyfonen-haiyan/
Aftonbladet.se: Bildextra, Tyfonen Haiyan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811969.ab
Expressen.se: Glädjebesked efter katastrofen Haiyan
http://www.expressen.se/gt/gladjebesked-efter-katastrofen-haiyan/
Svtplay: Tromben i Oklahoma, 20 maj 2013
http://www.svtplay.se/klipp/1239238/tromben-forstorde-allt-i-sin-vag
Fakta om vindar
SMHI: Vind – varför blåser det?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-1.362
SMHI: Orkaner och tropiska cykloner (tyfoner)
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-cykloner-1.223
SMHI: Tromber och tornados
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/tromber-1.3875
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…
Centralt innehåll, fysik, åk 4-6
Fysiken i naturen och samhället
- Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.
Centralt innehåll geografi, åk 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
1 En första lektion
Starta av med att ge eleverna en kortkurs i hur de ska skriva en bra nyhetsartikel. Var och en som har något att berätta kan skriva en bra nyhetsartikel. Förbered genom att hitta en bra nyhetsartikel som uppfyller de nedan beskrivna kriterierna.
A. Det går inte att berätta allt i en artikel, utan välj ut det du tycker är intressantast för läsaren och placera det i rubriken. En bra rubrik är nyckeln till att bli läst. Om rubriken är platt får du inga läsare alls. Kom dock ihåg att rubriken måste motsvara texten, annars blir läsaren bara besviken. Det går inte att överdriva i rubriken för att locka läsare!
B. Skriv en kort ingress som bara innehåller två meningar, varav en är ett pratminus. Nästan alla artiklar bygger på intervjuer så pratminus (citat) brukar det finnas gott om. Följ upp den vinkel du valt i rubriken så att läsaren hänger med.
C. Skriv en brödtext på cirka 1500-1800 tecken som innehåller minst tre pratminus, gärna fler. Diskutera hur mycket berättande text det ska finnas som kompletterar de olika citaten. Ofta är det lyckat att låta den som talar i texten berätta direkt till läsaren genom citat (pratminus). Om skribenten berättar för mycket ställer sig han/hon mellan berättaren i artikeln och läsarna.
Det är viktigt att berätta kort och koncist! Vi har stressade läsare och långa texter tenderar att inte bli lästa.
d. Diskutera igenom demonstrationsartikeln i stort. Vad är det som är bra, vad är mindre bra?
2 Granska!
Eleverna går igenom en eller flera tidningar (helst bör samtliga elever i klassen ha samma tidning framför sig!), exempelvis den egna lokaltidningen och letar efter riktigt bra artiklar, skrivna på ett sådant sätt att de griper tag i läsaren och behåller honom/henne kvar. Artiklar som inte blir för långrandiga utan håller sig till lagom antal ord.
Lista upp de tre bästa artiklarna i tidningen. Jämför resultaten i klassen. Sammanställ resultaten så att ni får klassens topp fem. Diskutera vad det är som gör artiklarna bra.
3 Skrivande
Skriv en egen artikel med rubrik, ingress och en brödtext som är mellan 1500 och 1800 tecken lång. Följ gärna upp med att låta eleverna läsa varandras artiklar och diskutera innehållet. Var noga med att framhålla det som är bra, hellre än att fokusera på bristerna!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan – svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan – svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion
Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord
Förberedelser
Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.
Genomförande
1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.
Förslag B – en till två lektioner
Nyhetsjakten
Förberedelser
Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.
Genomförande
1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.
Förslag C – en serie lektioner
Veckans nyhet
Förberedelser
Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.
Utförande
1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.
Bakgrund
Länkar
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6
Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp
Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282
Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Geografi
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
…
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
…
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- söka information från olika källor och värdera dessa.
Samhällskunskap
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen om publicitetsreglerna
Ansvarig utgivare
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet.
- Sök i en dagstidning och leta efter nyheter där du tror att tidningen har utelämnat namn eller andra uppgifter som de antagligen känner till.
- Visa varandra och diskutera era exempel och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
- Samtala om hur ofta du och andra tänker på att vara ”ansvariga utgivare” när ni publicerar eller kommenterar i sociala medier? Är du en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
Sajter utan ansvarig utgivare
Idag finns det flera sajter på nätet där användarna står för den information som annars kommer från en redaktion eller yrkesverksamma journalister. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som har som motto ”Yttrandefrihet på riktigt”.
- Gör det någon skillnad i hur vi ser på innehållet att vi vet att det är användarna som producerar innehållet?
- Titta tillsammans på några aktuella exempel på Flashback. Hittar ni något som bryter mot Publicitetsreglerna?
Kopplingar till kursplan, ämnets syfte
Samhällskunskap i grundskolan
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.
SYFTE
Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.
Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.
1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.
Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar
Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)
2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.
Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.
Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis
LÄNKAR
Bonus kopieringsavtal för skolor
Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?
Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?
Läraren hjälper vid behov till med att föra ett resonemang med klassen om de presenterade nyheterna. Yngre och tidningsovana elever får till att börja med fritt välja nyheter. Senare kan läraren styra nyhetsurvalet.
Exempel på uppgifter till eleverna
Välj en egen nyhet, en nyhet från Sverige och slutligen en nyhet från övriga världen.
Välj en sport-, en kultur-, och en ekonominyhet
Bland äldre eleverna kan du ställa högre krav på presentationen av de valda nyheterna i form av sammandrag, motivation till valet, personliga synpunkter på innehållet osv.
Ofta kan man koppla snabba värderingsövningar till redovisningen och på det sättet engagera klassen i en frågeställning för fortsatt debatt.
Väggtidning
Klassens nyhetsbevakare väljer ut ett begränsat antal nyheter och bygger upp dagens väggtidning i klassrummet. Därefter presenterar han/hon muntligt en eller ett par av nyheterna mer ingående.
Internetbevakning
I samband med studier om andra orter i Sverige eller världen kan ni via Internet hitta de lokala nyheterna i tidningarna på nätet.