Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I lördags var det presidentval i Afghanistan. Det lär skrivas en hel del om det i svenska tidningar. Passa på att lära er mer om detta plågade land!

Tidsåtgång: Beror på hur stora delar av nedanstående ni väljer att använda. Bakgrund historia klarar ni av på en lektion. Det går också att klara av avdelning 1 på en lektion om ni begränsar er till svenska tidningar och källor. Om ni samverkar med engelska så kan de lägga en lektion även där. Avdelning 2 beror på hur uppmärksammat valet blir. Går det smärtfritt blir det inte mycket skrivet i tidningarna så koncentrera er då på bloggar och diskussionsgrupper, googla!
Avdelning 3 berör främst svenskämnet men kräver en samverkan med samhällskunskapen. Skrivandet tar nog mer än en lektion om det ska göras riktigt bra och det bör ju även följas upp.

Bakgrund

Skaffa er bakgrundskunskap först! För att förstå dagens situation i Afghanistan krävs en historisk kunskap. Hur ser det ut i landet med olika folkgrupper och olika landsdelar. Vad vet ni om den sovjetiska invasionen och vad som föregick den? Vad orsakade USA:s invasion 2001? Vad har hänt sedan 2001?
Länkar historia:
http://www.sak.se/om-afghanistan/historia

Dn.se, ”Snabbguide: Konflikten i Afghanistan”

Fakta inför valet: Från Utrikespolitiska institutet och Dagens Nyheter

”Stora utmaningar inför presidentvalet i Afghanistan”

”Terror ska inte få hindra presidentvalet”

Sök fler bakgrundsartiklar i svenska tidningar. Använd sökfunktion ”Sök i webbtidningar” här på  www.mediekompass.se, längst ned på sidan.

1 Hur gick valet?

Ta reda på resultat och undersök vad som hände i landet i samband med valet. Sök nyhetsartiklar i svenska tidningar, men sök också i internationella tidningar på de språk som eleverna behärskar, företrädesvis engelska. Titta exempelvis i brittiska The Times och The Guardian, New York Times och Washington Post i USA. I Afghanistan finns engelskspråkiga nyhetsförmedlare: http://www.afghanislamicpress.com/en/index.php och http://www.bakhtarnews.com.af/eng/ som uppenbarligen är Karzai-vänlig!
Läs och diskutera!

 

2 Sök efter åsiktstexter

Sök efter åsiktstexter som kommenterar valet. Förmodligen hittar ni ledare och/eller debattartiklar i tidningar. Sök även i svenska och internationella bloggar. Tänk på att det här är texter som producerar inte bara fakta utan även åsikter. Ta på era bästa kritiska glasögon!
Diskutera om åsikterna är eniga eller om det finns olika syn på valet och resultatet.

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel och/eller en krönika baserad på det du lärt dig. Tänk på att nyhetsartikeln ska innehålla fakta (inte dina åsikter!) och dessutom vara balanserad. Finns det olika åsikter så redovisa dessa. Gör en lämplig avvägning i din text med direkta citat och berättande text.
Krönikan kan innehålla dina åsikter men även dessa får större trovärdighet om du kan hänvisa till fakta och kanske experters uttalanden som stöder dina tankar.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Den 25 mars presenterade minister Erik Ullenhag på DN Debatt en vitbok om hur romerna diskriminerats i Sverige under 1900-talet, och kanske även idag. Läs och begrunda och sök efter underlag för era tankar ibland svenska tidningstexter och andra källor.

Tidsåtgång: Inledningen tar en halv till en lektion beroende på diskussionsvilja. Övning 1 samma som inledningen. Övning 2 kan gå snabbt eller ta lång tid beroende på vad eleverna hittar. Övning 3 bör ta minst en lektion för det finns många åsiktstexter att ta del av.

Läs Ullenhags debattartikel här: ”Omfattande kartläggning av romer i 1900-talets Sverige”
Diskutera igenom innehållet.

1 Läs och diskutera

I samband med att regeringen presenterade vitboken blev en av deras romska gäster stoppad på hotell Sheraton i Stockholm, en händelse som visar att detta inte är någonting som tillhör vår historia.

Läs och diskutera:

Dn.se: ”Sheraton stoppade regeringens romska gäst”

Mitt i: ”Sheraton ber om ursäkt i öppet brev”

Leta efter fler liknande exempel. Använd sökrutan nere till höger på www.mediekompass.se

2 Sök i lokaltidningen

Finns det exempel på diskriminering av romer i ditt närområde. Sök i din(-a) lokaltidning(-ar). Kanske har ni rent av egna erfarenheter som kan bidra till att konkretisera diskussionen.

Använd sökrutan nere till höger på www.mediekompass.se

3 Kommentarer

Vitboken kommenterades av många, både i etablerade massmedier på ledarsidor och via insändare och debattartiklar och i olika debattforum på nätet. Sök olika exempel!

Länk till ledare:

Från den kristna dagstidningen Dagen

”Vitbok om romer ett steg på vägen”

Från VLT (Västmanlands Läns Tidning)

”Senkommen men viktig vitbok om romer”

Diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

I höst är det riksdagsval och redan nu börjar de politiska partierna att profilera sig, bland annat i skolfrågan. Vad tycker eleverna om Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra? Vad är Alliansen? Vilka är de andra politiska partierna?

A Introduktion

  1. Samtala om nyheten att Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra.
  2. Vad känner eleverna till om nyheten?

 

B Fördjupning

  1. Gör en gemensam genomgång av centrala begrepp som politiska partier, riksdag, regering, utbildningsminister.
  2. Ge exempel på några politiska partier.

 

 C Aktivitet

  1. Låt eleverna söka information om de politiska partier som är med i riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
  2. Sök i nyhetskällor. Vilken åsikt har partierna i betygsfrågan?
  3. Presentera informationen i en tabell med fem spalter:

– partinamn

– partisymbol

– partiledare

– för betyg i åk 4

– emot betyg i åk 4

 

D Uppföljning

  1. Presentera några elevers tabeller på storbild.
  2. Sammanfatta!

 

Arbeta eventuellt vidare med att skriva en insändare i betygsfrågan.

1. Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

2. Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

– ämne/ärende

– fakta

– åsikter

– slutsats

– förslag

 

3. Skriv!

4. Publicera insändarna på lämpligt sätt. Kontakta gärna lokaltidningen.

 

Bakgrund

Nyheter

2014-03-24, Sveriges Radio, Regeringen: Ge betyg från årskurs fyra

2014-03-24 Dagens Nyheter, Regeringens betygsförslag sågas av forskare

2014-03-24 Sveriges Radio, Betyg från fjärde klass får blandat mottagande

Politik

Riksdagen – partier och ledamöter

Regeringen

Alliansen

 

Att skriva en insändare

  1. Inledning: Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
  2. Argumentation: Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
  3. Avslutning: Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
  4. Signera: Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
  5. Rubrik: Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

 

Länkar om att skriva insändare

Mediekompass, Tidningens texter B: Åsikter

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

 

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

 

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Den 25 mars får vi reda på vem som får ALMA-priset 2014. Men vilken barnboksförfattare skulle få klassens eget ALMA-pris? Och vad tror eleverna att Astrid Lindgren skulle ha tyckt om den senaste tidens rasistiska klotter på svenska skolor?

A Introduktion

1. Se ett nyhetsinslag, eller läs någon artikel om årets ALMA-pristagare.
2. Samtala om Astrid Lindgren och några andra barnboksförfattare som eleverna känner till.

B Fördjupning

Astrid Lindgren – opinionsbildaren.
1. Visa bilden från http://www.astridlindgren.se/manniskan
2. Gör en enkel bildanalys:

  • Vad ser du på bilden? Samla ord!
  • Vad känner du när du ser bilden? Samla ord!

3. Citat ur Bröderna Lejonhjärta (1973):
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
4. Hur passar det citatet in på bilden?

5. Visa bilderna från Metro, ”Rasistiskt klotter på skolor i Stockholm”

  • Vad tror du att Astrid Lindgren skulle ha sagt till dem som klottrade rasistiska budskap och symboler på skolor i Stockholm?
  • Skriv var sitt förslag.
  • Redovisa!

C Aktivitet

Favoritförfattare
1. Sök information i olika källor om den författare du tycker bäst om. Ta reda på:

  • Författarens namn
  • Exempel på boktitlar
  • En kort sammanfattning av någon bok
  • Annat intressant

2. Skriv en utförlig motivering till varför författaren ska hamna högt på klassens lista över favoritförfattare.
3. Sammanställ informationen och motiveringen. Illustrera gärna!

D Uppföljning

1. Gör en frekvenstabell och räkna samman vilka författare som klassen tycker är bäst.
2. Klassens ALMA-pristagare blir den som flest elever har som favoritförfattare.
3. Visa resultatet med hjälp av ett stapeldiagram.
4. Hitta på något sätt att lyfta fram klassens ALMA-pristagare. Kanske vill lokaltidningen göra ett reportage?

Bakgrund

ALMA-Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd och har delats ut sedan 2003.

Om ALMA-priset
http://www.alma.se/sv

Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en betydelsefull opinionsbildare.

Astrid Lindgren, opinionsbildaren

2014-03-10 Metro, rasistiskt klotter

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter

  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.

Normer och värden, skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Den svenske journalisten Nils Horner mördades den 11 mars 2014. Mordet skedde på öppen gata i Kabul, när han gjorde intervjuer inför presidentvalet i Afghanistan. Vad känner dina elever till om händelsen?

Förberedelser

  1. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ställer en fråga i sin blogg.
    Ska man göra allt för en story.
    Han besvarar den själv:
    – Nej, naturligtvis inte, men Nils Horner och de andra utrikeskorrespondenterna tänker inte så, de är där för att vi ska få lära känna världen och därför är deras vittnesmål så viktiga. De kommer hem till oss, i tidningarna på hallgolvet och i teven på väggen. För att inte tala om i rösterna i radion.
  2. Titta igenom länkarna i avsnittet Bakgrund. Välj ut någon/några som du vill presentera för eleverna, eller använd dem bara som inspiration för din lektion.
  3. Vill du även ta upp frågan om reklamfinansierade medier kontra public service, så fungerar det bra att jämföra Expressens nyhetssajt med Sveriges Radios. Se bakgrund.

 

A Introduktion

Ställ några inledande frågor:
– Vilka har hört talas om Nils Horner?
– Varför nämndes hans namn i nästan alla medier i förra veckan?
– Vilket yrke hade han?
– Vad hände?
Samtala därefter om något nyhetsinslag, eller tidningsartikel om händelsen.

B Fördjupning

– Vad gör en utrikeskorrespondent?
Läs gemensamt Thomas Mattssons bloggtext. Samtala!
Lokalisera de länder som nämns i texten: Afghanistan, Filippinerna och Syrien.

C Aktivitet

1. Låt varje elev ta ställning genom att skriva en kort text med två alternativa inledningar. Stimulera eleverna till att skriva så väl underbyggda resonemang som möjligt!
Alternativ 1. ”Jag tycker att det är viktigt att det finns utrikeskorrespondenter för att …”
Alternativ 2. ”Jag tycker att det är onödigt med utrikeskorrespondenter för att …”
2. Tid över? Lös Kurres Nyhetskryss v 12, som innehåller en fråga om Nils Horner. Se Bakgrund.

D Uppföljning

Samla alla texter och sätt upp dem under var sin rubrik.
1. Utrikeskorrespondenter behövs
2. Utrikeskorrespondenter behövs inte
Låt några elever ur varje kategori presentera sina argument. Diskutera!

Bakgrund

2014-03-11 sverigesradio.se
Korrespondent Nils Horner mördad (artikel och ljudklipp från presskonferens)

2014-03-16 www.expressen.se
Här flyr Nils Horners misstänkta mördare (reklam, tv-inslag och artikel)

2014-03-16 Bloggen om Expressen, chefredaktör Thomas Mattsson
Kände du Nils Horner? (Text om Nils Horner och om medierapportering från alla världens hörn)

Vecka 12 www.presstationen.se, Kurres nyhetskryss v. 12

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier …
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.

Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.

1 Förstå

Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:

GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina

DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina

Men leta fler!

2 Jämför olika åsiktstexter

Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:

Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina

Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter

Men leta fler!

3 Skriv

Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:

Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?

Språktidningen, Krönikemanual

Men leta fler!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .

Vilka vårtecken upptäcker dina elever? De tidiga vårtecknen dyker upp i medierna lika säkert som att det blir vår varje år! Det kan gälla tidiga blommor, tranor vid Hornborgasjön, snödrivorna som smälter bort, eller människor som vänder ansiktet mot solen.

A Introduktion

Gemensamt
1. Samtala om vilka vårtecken som eleverna redan har upptäckt.
2. Visa några exempel på vårtecken ur dagstidningar från olika delar av landet.

B Fördjupning

1. Gå igenom vilka de fyra årstiderna är och vilka månader som räknas till de olika årstiderna.
2. Använd gärna bilder för att visa vad som är typiskt för de olika årstiderna.

C Aktivitet

Alternativ 1, leta vårtecken i närmiljön.
1. Välj en solig vårvinterdag och låt eleverna ge sig ut på vårteckenjakt i närheten av skolan. De ska välja var sitt vårtecken. Det kan vara en vårfågel, en spirande vårväxt, en halvt bortsmält snögubbe, eller ett ansikte vänt mot solen. Släpp loss fantasin!
2. Fotografera, eller teckna bilder.
3. Skriv en kort artikel.
4. Sätt en passande och lockande rubrik.

Alternativ  2, leta vårtecken i tidningarna.
1. Ge några elever i klassen i uppdrag att veckovis samla och redovisa nyheter och tidningsbilder med anknytning till våren. De kan handla om allt från vårtecken i naturen till premiärmatcher i fotboll.
2. Använd materialet i undervisningen. Läs om våren! Räkna med våren! Lär mer om våren!

D Uppföljning

Sammanställ klassens arbeten och samtala om dem.
Knyt i första hand an till det som läroplanen skriver om djurs och växter livscykler och anpassning till olika årstider.
Om klassen tycker att någon lyckats särskilt bra med sin artikel så sänd in en eller flera av dem till lokaltidningen.

Bakgrund

SMHI, Kunskapsbanken, Vår

Här är några tips på tidningsartiklar som tar upp vårtecken. De kan ligga bakom betalvägg, men har ni tillgång till Retriever/Mediearkivet kommer ni alltid åt dem. Ni hittar många fler genom att skriva ”vårtecken” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på sidan, som enbart ger träffar från nyhetstidningar.

Göteborgsposten: Bilder: Vårtecken från läsarna
Göteborgsposten: Efter snön – här är årets första vårtecken
Helsingborgs Dagblad: Flera vårtecken på rovfågelspaning
Ystads Allehanda: Våren står redan i blom – se läsarnas tidiga vårtecken
Västerbottens-Kuriren: Nu blommar det i Umeå
GT/Expressen: Nu börjar tranfestivalen vid Hornborgasjön
NSD, Norrländska Socialdemokraten: Potthål tidigt vårtecken

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i naturorienterande ämnen, årskurs 1–3

Året runt i naturen

  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Skriv en artikel om Melodifestivalen med utgångspunkt från egna intervjufrågor.

A Introduktion

Gemensamt
1. Presentera uppgiften.
2. Visa en sammanställning över finalbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
3. Samtala om vilka favoriter eleverna har i finalen.

B Fördjupning

1. Intervjua någon elev för att ge exempel på hur man ställer frågor och följdfrågor.
2. Gör en gemensam tankekarta, med förslag på frågor till intervjun.
3. Ge exempel på texter som växlar mellan direkt och indirekt tal.
4. Introducera begreppet ”pratminus”, som är journalistikens synonym till talstreck.

C Aktivitet

intervjuArbeta parvis
1. Låt eleverna söka och läsa några artiklar om de olika bidragen i finalen.
2. Formulera frågor till intervjun.
3. Genomför intervjun.
4. Låt båda eleverna gemensamt skriva ner anteckningar efter intervjun.
5. Låt eleverna skriva var sin text utifrån samma information.

D Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven växlat mellan direkt och indirekt tal.
3. Jämför med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?

Bakgrund

svt.se, Här är startordningen i finalen av Melodifestivalen 2014

Aftonbladet (Nöjesbladet), ”Helena Paparizou och Linus Svenning till final” – Melodifestivalartikel som bygger på intervjuer.

Mediekompass, intervjuteknik

Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, …, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

OS i Sotji är över och vi kan granska vilka som lyckades ta medalj. Sverige hade ett lyckat OS i längdskidåkningen. Ta en titt på medaljörerna i längdåkning. Varifrån kommer de? Hur är klimatet där? Vilken höjd bor de på? Var har de tränat inför OS? Svaren ger många kunskaper i geografi!

Viktig länk: http://www.sochi2014.com/en/cross-country
Här hittar ni alla resultat!

1  Vem har snötäcke längst?

Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna. Dela in klassen i grupper om två och två så hinner ni täcka in de flesta grenarna.
Gör en topplista över de som bor nordligast. Jämför med hjälp av breddgraderna. Det är dock inte alltid som breddgraderna har störst betydelse för lång tid med snötäcke. I Mellaneuropas berg faller mycket nederbörd, dvs mycket snö, och i Östeuropa eller i Nordamerikas inland har man inlandsklimat som innebär längre och kallare vintrar.
Diskutera resultaten.

2 Vem bor högst?

Höjd över havet har betydelse i uthållighetssporter, men höga höjder innebär oftast också längre vintrar – dubbla fördelar för längdskidåkare alltså.
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna.
Gör en topplista över de som bor högst. Har dessa höghöjdsboende haft extra stor framgång i Sotji?
Följ upp: Var förberedde ”dina åkare” sig inför OS?

3 Gör en topplista

Nedan hittar du topp tio på herrarnas femmil. Undersök var samtliga bor ”till vardags”. Gör en topplista över vilka som har snötäcke längst, och en topplista över vilka som bor på orter som ligger på en höjd närmast den som femmilen gick på (1450-1500 m ö h). Kombinera de båda listorna och se i vilken ordning åkarna hamnar. Jämför med den aktuella listan.

  1. Alexander Legkov, Ryssland
  2. Maxim Vylegzhanin, Ryssland
  3. Ilia Chernousov, Ryssland
  4. Martin Johnsrud Sundby
  5. Sergei Dolidowitsch, Vitryssland
  6. Robin Duvillard, FRankrike
  7. Anders Södergren, Sverige
  8. Rickardsson, Sverige
  9. Johan Olsson, Sverige
  10. Livo Niskanen, Finland

4 Gör samma sak …

… med damernas 30 km.

  1. Marit Björgen, Norge
  2. Therese Johaug, Norge
  3. Kristin Störmer Steira, Norge
  4. Kerttu Niskanen, Finland
  5. Eva Vrabcova-Nyvltova
  6. Aurore Jean, Frankrike
  7. Coraline Hugue, Frankrike
  8. Emma Wikén, Sverige
  9. Seraina Boner, Schweiz
  10. Laura Orgue, Spanien

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.

Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.

Den 21 februari 2014 födde prinsessan Madeleine en dotter. Nästan exakt två år tidigare föddes prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning. Båda har redan fått stor uppmärksamhet och får räkna med journalistbevakning resten av sina liv.
Andra barn hamnar sällan i tidningen. Men alla barn är lika mycket värda …

A Introduktion

– Vem skulle (inte) vilja leva som en prins/prinsessa?
Visa några utvalda nyhetsartiklar eller nyhetsklipp. Samtala om likheter och olikheter i barns uppväxtvillkor i Sverige i dag. Samtala om fördelar och nackdelar med att födas till tronarvinge i en monarki, jämfört med att födas i en ”vanlig” familj.

B  Fördjupning

Gör de fördjupningar som du tycker behövs. Exempel:
– barnkonventionen
– statsskick, monarki, republik
– några samhällsstrukturer som eleverna kan stöta på i arbetet med Moment C.

C Aktivitet

Genomför hela eller delar av lektionsupplägget ”Ett liv – från vaggan till graven”, hämtat ur Mediekompass lärarmaterial ”Kunskap och lek år 4-6”, sidan 23.

D Uppföljning

Leta efter guldkorn i elevernas arbeten. Lyft fram det som tas upp i det centrala innehållet. Se ”Koppling till skolans styrdokument”.

Bakgrund

Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek, år 4-6

Expressen, Prinsessan Madeleine har fött en dotter

Aftonbladet, Estelle firar tvåårsdagen i norska fjällen

Svenska Dagbladet, Ska vi acceptera att barn tigger?

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap, syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor … Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällstrukturer.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Samhällsresurser och fördelning

  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommun, landsting och stat använder skattepengarna till.

Individer och gemenskap

  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

 

Foto: Kate Gabor/ kungahuset.se