Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.
A Introduktion
Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.
B Fördjupning 1
Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Fördjupning 2
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.
C Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?
D Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Bakgrund
Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Vid sommarens friidrotts-EM tog Sverige en guldmedalj. Den vanns av Meraf Bahta som kom till Sverige för sex år sedan som flykting. Hon är verkligen inkörsporten till att lära sig både östafrikansk geografi, politik samt inte minst pressfrihet och demokrati.
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och delvis geografi.
1 Ta reda på mer
Då var hon bara 19 år och flydde från ett tufft liv. Ta reda på mer om henne som en introduktion till landet Eritrea.
Varför flydde Meraf? Vad hände Merafs familj? Hur har det gått för systern?
Länkar:
Expressen: ”Meraf Bahta vill lägga tuffa tiden bakom sig”
Det finns många fler länkar till olika medier!
2Globalisering av idrotten
I våra dagar rör sig människor över jorden, mellan länder, på ett sätt som saknar motstycke i historien. Unga människor växer upp i ett land dit deras föräldrar flyttat. Många söker också nytt medborgarskap i länder dit de flyttat som vuxna. Det gäller inte minst idrottare.
Vilken bakgrund har idrottare som Mo Farah, Saif Saaeed Shaheen, Bernard Lagat, Wilson Kipketer och Abeba Aregawi.
3 Eritrea – vad är det? Demokrati, pressfrihet?
Landet Eritrea i Östafrika har blivit mest uppmärksammat i Sverige eftersom journalisten Dawit Isaak sitter fängslad där. Ta reda på mer om honom! Varför är han fängslad? Kan Sverige göra mer för att få honom fri? Sök efter fakta.
Länkar:
http://freedawit.com
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dawit-behover-oss-alla/
Sveriges Radio: ”Ökning av asylsökande från Eritrea”
Varje år listar organisationen Transparency International världens länder med avseende på hur korrumperat ett land är. Ta en titt på deras lista. Diskutera. Var finns Sverige? Var finns Eritrea? Något som förvånat er vad gäller ländernas placering?
http://www.transparency.org/cpi2013/results
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Den 25 maj 2014 röstade närmare 50 % av den röstberättigade svenska befolkningen i EU-valet. Hur många är 50 %? Och vilka partier fick de flesta rösterna? Mycket matematik och mycket samhällskunskap!
A Introduktion
Samtala om EU-valet.
– Var någon av eleverna med i vallokalen?
– Hur går det till när man röstar?
– Vilka politiska partier känner eleverna till?
B Fördjupning
Använd aktuella nyhetsmedier som utgångspunkt för fördjupningen.
- Förklara begrepp som demokrati, val, politiska partier och EU.
- Knyt an till matematiska begrepp som tabeller, diagram och procent.
C Aktivitet
Arbeta två och två.
Ta reda på vilka svenska politiska partier som fick mer än fyra procent av rösterna i EU-valet.
Använd en tidningsartikel som källa.
- Gör var sin tabell på papper, eller digitalt.
- Gör tre kolumner: partiets fullständiga namn, partiförkortning, valresultatet i procentform.
- Fyll i tabellen. Börja med det parti som fått mest röster.
Förslag till extrauppgifter. Välj!
- Lär dig hur de olika partiernas partisymboler ser ut.
- Försök ta reda på några olika frågor som partierna har gått till val på.
D Uppföljning
1. Arbeta i mindre grupper.
- Jämför tabellerna med varandra.
- Vilka är de tre partier som fått flest röster?
- Är alla era tabeller lika lättlästa?
- Vad är typiskt för en lättläst tabell?
2. Diskutera i helklass.
- Vilka är de olika partiernas huvudbudskap?
- Vad kan det finnas för olika orsaker till att Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ har gått framåt i EU-valet?
3. Spara elevarbeten och tidningsartiklar till höstens riksdagsval för att kunna jobba vidare med jämförelser.
Bakgrund
Göteborgsposten, Ett omvälvande EU-valresultat
EU-upplysningen, EU-valet
EU-upplysningen, Valresultatet
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
- Politiska val och partier i Sverige …
Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Taluppfattning och tals användning
- Tal i procentform …
Sannolikhet och statistik
- Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Så är EU-valet över och i skrivande stund är resultatet inte riktigt klart, men att följa upp resultaten ger naturligtvis en bra bild av det politiska landskapet inom EU. En riktig djupdykning i både europeisk politik och geografi.
Tidsåtgång: Både upplägg 1 och 3 tar en till tre lektioner. Upplägg 2 innebär en elevuppgift som löper under en vecka. Uppföljning och diskussion en lektion.
1 Analysera valresultatet
Redovisa först hela resultatet. Hur fördelar sig de 751 olika platserna på olika länder och olika partier? Gör en jämförelse m ed den svenska riksdagen och partiernas antal mandat där. Gör ett EU-parlament med 349 platser. Det får ni genom att multiplicera ländernas och partiernas antal mandat med 0,465. När ni skapat ert Europaparlament med 349 platser så jämför det med riksdagen. Är det stora skillnader eller är de riktigt lika? Om det finns skillnader var uppstår dessa? Är det i Östeuropa, Sydeuropa eller i något av de stora länderna inom EU?
Så här ser partigrupperna i EU-parlamentet ut:
vänsterpartier
socialdemokraterna
de gröna
liberalerna
moderaterna/kristdemokraterna
högerkonservativa
EU-skeptiska
Grupplösa (bl a högerextrema)
2 Hur bevakar din lokala tidning valresultatet
Bevaka din tidning under veckan och samla allt material, både opinionsmaterial (ledare, debatt och insändare) samt nyhetsartiklar. Har tidningen eget material om valet eller är det enbart byråmaterial? Har ni lokala (eller regionala) kandidater till EU-parlamentet och hur bevakas dessa? Vilka kom in och vilka kom inte in av de regionala kandidaterna?
3 Vilka kom in?
Det har skrivits mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur gick det för partier som franska Front Nacional, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna. Kom alla dessa partier in i EU-parlamentet? Hur många platser fick de? Har de här partierna gjort några anmärkningsvärda uttalanden?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
I våra lektionstips tar vi oftast upp ganska allvarliga saker, uppmanar er att kritiskt granska både medier och makthavare. Vi vill ju gärna vara kritiska granskare, vilket är viktigt att vara.Men i dag ska vi leta positiva saker, vara lite mer lättsamma. Använd en vecka för att granska din lokaltidning, antingen i pappersversionen i någon digital version. Leta efter det som du tycker är riktigt bra!
Inledning
Denna övning låter eleverna granska tidningen ur ett subjektivt perspektiv, men det är också en övning som ger en inblick i vad moderna medier är för något. Den kan göras i svenska med inriktning mot det språkliga men också i samhällskunskap eller något annat SO-ämne.
Fördjupning 1
Bästa artikel
Valet av bästa artikel är helt subjektivt. Det kan helt enkelt vara en artikel som eleven är intresserad av. Men valet kan också avgöras av att man tycker artikeln är välskriven.
Inled med att läsa denna länk:
Mediekompass, Vad du måste veta om media – olika slags texter
Följ upp elevernas val med en diskussion och jämför deras val. Försök att skapa en klassens topplista.
Fördjupning 2
Bästa rubrik
Låt eleverna välja de fem bästa rubrikerna under en veckas tid. Det ska vara ett subjektivt val, dvs de rubriker som eleven gillar. Egentligen behöver han/hon inte motivera sitt val. Återstår sedan att se om valet håller när alla valda rubriker samlas ock klassen kollektivt väljer sin topp fem.
Att skriva en intressant rubrik är alltid en utmaning. Titta på dessa länkar och läs innan ni gör era val:
http://sprakligt.se/2013/05/
http://www.calco.se/rubriken-
Fördjupning 3
Bästa bild
Låt varje elev välja de fem bästa bilderna under en veckas tid. Det kan vara den mest betydelsefulla bilden, den tekniskt sett bästa eller allmänt trevligaste bilden. Valet får vara helt subjektivt!
När alla i klassen valt sina fem bilder har ni ett ganska fint underlag att diskutera bildkvalitet ur olika aspekter
Länk:
http://svenska.yle.fi/artikel/
Titta på den här länken. Utmärkt läsning innan ni diskuterar vidare och tillsammans väljer klassens val.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Centralt innehåll: Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Svenska
I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Eurovision Song Contest (ESC) kan stimulera till lärande på många olika sätt. Det här lektionstipset fokuserar på skrivande.Titta tillsammans på några klipp från ESC och skriv var sin recension om ett tävlingsbidrag.
A –introduktion
Gemensamt
- Presentera uppgiften.
- Visa ett urval av tävlingsbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
- Samtala om vilka favoritländer eleverna har. Ha gärna en Europakarta tillgänglig.
- Välj ut fem länders bidrag. Låt eleverna vara delaktiga i valet.
B –fördjupning
Förbered skrivandet genom att läsa några recensioner gemensamt så att eleverna blir bekanta med hur recensioner skiljer sig från andra texter.
Se Mediekompass lärarmaterial Tidningens texter B, sidan 12. Där finns lektionsförslag och information om hur recensioner är uppbyggda.
C – aktivitet
- Alla elever är nöjesjournalister. Du är deras chef och gör en uppdragslista. Den ska bestå av alla journalisters (elevers) namn, de fem utvalda ländernas namn och en dead line.
- Dela ut uppdrag till var och en, ett uppdrag = ett bidrag. Obs! Flera elever får samma uppdrag. Det finns en tanke bakom det!
- Titta på de fem tävlingsbidragen gemensamt i klassen.
- Ge, om möjligt, eleverna chans att se ”sitt bidrag” några extra gånger för att kunna skaffa sig en uppfattning om det.
- Sök information om artisten.
- Låt slutligen eleverna skriva var sin recension om artistens framträdande och om låten. Varva åsikter med lämpliga fakta.
- Tid över? Gör faktaruta om artisten och välj bild till recensionen.
D – uppföljning
- Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i grupper. Ett land = en grupp.
- Jämför varandras texter. Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”. Fokusera på vilka åsikter som lyfts fram och hur de är formulerade.
- Läs upp några olika texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar åsikter om bidraget.
- Jämför texter. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
- Gör en väggtidning om ESC. Sätt upp elevernas texter, tidningsurklipp och bilder på en anslagstavla eller en vägg. Sortera materialet på lämpligt sätt.
Bakgrund
Mediekompass, Tidningens texter B, ett lärarmaterial om åsiktstexter.
svt.se, Så sänder SVT från Eurovision Song Contest
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor …
I veckan avgörs årets Melodifestival i Köpenhamn. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna.
Fördjupning 1
a. Analysera nöjesjournalistik – morgontidning och kvällstidning.
Dagarna före och efter finalen är det lätt att samla material från olika tidningar om schlagerfestivalen. Granska tidningarnas fokus.
Samla ett antal tidningar av olika slag. Morgontidningar, kvällstidningar, nöjesbilagor, m m och studera några tidningar på nätet.
Jämför rubriker från de olika tidningarnas melodifestivalrapportering. Vad handlar rubrikerna om? Melodin, klädseln, framförandet, artistens privatliv osv?
b. Läs artiklar från melodifestivalen och markera i artiklarna det som skrivs om melodin och det som skrivs om annat. Hur är fördelningen? Är den rimlig?
Vilken ton har skribenten? Skriver de med respekt för artisterna och sin egen yrkesuppgift?
c. Studera bild och bildtextmaterialet. Vad handlar bildtexterna om?
d. Många artister råkar ut för små olyckor, sjukdomar, kärleksbekymmer, påhopp från konkurrenter osv dagarna innan och efter tävlingen. Varför skriver tidningarna om det? Varifrån får tidningarna uppgifterna (finns källuppgifter i artikeln)?
Fördjupning 2
a. Du ger eleverna i uppdrag att titta på finalen i Köpenhamn på teve.
b. Du tittar själv, och sparar sedan följande:
Den lokala morgontidningen som kommer dagen därpå, med resultatet från tävlingen, alternativt kolla tidningens webbsida
Kvällstidningarna från dagen efter tävlingen.
c. Låt eleverna begrunda materialet en stund. Arbeta sedan i helklass eller grupp, med nedanstående frågor.
Hur skiljer sig rubrikerna mellan kvälls- och morgontidningarna? Vilka känslor får man av de respektive sidornas festivalrapportering?
Hur många har de olika tidningarna intervjuat? Ställer de olika slags frågor? Har deras fotografer arbetat på olika sätt när de tagit bilderna?
Får kvinnliga och manliga artister samma slags frågor?
Ser bilderna av de manliga respektive kvinnliga artisterna likadana ut? Titta till exempel på om bilden är tagen uppifrån eller nerifrån och vilken kroppsdel som är i fokus.
Räkna antalet artiklar och jämför med antalet artiklar för andra nyheter, till exempel någon sport-, någon inrikes- och någon utrikesnyhet. Hur ser det ut i morgontidningen respektive kvällstidningen?
d. Diskutera
I helklass kan det vara spännande att avrunda diskussionerna med följande frågor:
”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling” står det i Spelregler för press radio tv, journalisternas yrkesetiska bibel.
Är det viktigt att skriva i tidningarna om Melodifestivalen? Bör det ingå i ”en allsidig nyhetsförmedling?” Skulle det räcka att återge resultaten från Melodifestivalen?
Om en artist avböjer att ge intervjuer – hur skulle det påverka den artistens chanser i tävlingen?
Fördjupning 3
Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilka politiker som ska representera Sverige i Europaparlamentet. 751 ledamöter ska väljas och 20 av dem är från Sverige. Vilka länder kommer de andra från? Och vad är egentligen Europaparlamentet?
A Introduktion
Gör ett digitalt besök i EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
Ställ några frågor kring bilden. Förslag:
– Var sitter EU-flaggan? Hur ser den ut?
– Kan man se den svenska flaggan i Plenisalen?
– Gissa hur många ledamöter som har sin plats i Europaparlamentets plenisal! (751)
– Gissa hur många länder som finns representerade i EU! (28)
B Fördjupning
Eftersom Sveriges politiska system kopplat till Europeiska Unionen företrädesvis tas upp i årskurs 7-9, så bör fördjupningen i första hand syfta till att befästa grundläggande begrepp i samhällskunskap som demokrati, val, rösträtt, parlament, ledamöter och likande.
Repetera också nödvändiga geografiska begrepp som kan användas för att beskriva ett lands läge.
C Aktivitet
Länder i Europeiska Unionen
Arbeta individuellt eller parvis
1. Samla fakta om några EU-länder. Utgå från listan (Se Förberedelser)
- Huvudstad
- Folkmängd
- Yta
- Valuta
- Flagga
- Medlem i EU år ….
- Geografiskt läge. Ge en kort beskrivning av läget med hjälp av väderstreck, läge i förhållande till andra länder, hav, bergskedjor och så vidare.
Tid över:
Befäst kunskapen om ländernas lägen genom att träna med hjälp av något interaktivt undervisningsmaterial som till exempel
http://online.seterra.net/sv/ex/140
eller
http://www.webbmagistern.se/europeiska07.html
D Uppföljning
Dela upp eleverna i grupper som får till uppgift att följa nyhetsflödet kring EU och EU-valet under var sina veckor före och efter valet.
Låt varje grupp presentera en topplista över veckans EU-nyheter.
De ska då kunna redovisa
- Rubrik och bild som anknyter till nyheten
- En kort sammanfattning av nyheten
- Vilket land/vilka länder nyheten handlar om/berör
Bakgrund
Korta fakta om EU:s medlemsländer
Nedladdningsbar karta, EU:s medlemsländer (engelska)
Valmyndigheten, Val till Europaparlamentet 25 maj 2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige
Europaparlamentet, Faktasamling om EU-valet
Svenska EU-parlamentariker 2009-2014
Europaparlamentet/Informationskontoret i Sverige, Powerpointpresentationer om EU
EU-parlamentets plenisal (Plenisalen 360°)
28 EU-länder i bokstavsordning.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4–6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Namn och läge på Europas länder…
Det talas om att 2014 är ett supervalår och det börjar den 25 maj med EU-valet. Då ska 400 miljoner väljare i 28 länder välja 751 ledamöter till EU-parlamentet. Svenska tidningar kommer att skriva massor om detta val och har redan börjat. Alltså dags att börja följa debatten och nyheterna. Det är dags för svenskarna att börja inse att Sverige är en del av EU! I det förra EU-valet röstade 44 procent, i det senaste riksdagsvalet röstade 84,6 procent!
OBS! Tänk alltid på att ledare och debattartiklar ska innehålla skribentens åsikter medan nyhetstexter redovisar andras åsikter och skribenten ska vara neutral.
Skaffa dig en bakgrund
På http://www.eu-upplysningen.se/eu-valet/ finns en alldeles utmärkt faktabakgrund till valet. Sätt er in i fakta. Diskutera om fördelningen av ledamöter är ”rättvis”. Får stora Tyskland för få representanter och är lilla Malta överrepresenterat?
1 Samla ledare
Många tidningars ledarsidor har redan börjat kommentera det kommande valet. Olika åsikter förs fram. En del håller vi med om annat retar upp oss beroende på vilka åsikter vi har. Sök och samla efter ledare om EU-valet från olika politiska åsikter. Varje tidningsledare kan leda till diskussion kring olika EU-frågor – från storpolitik till djurrättsfrågor.
Exempel:
ttela.se: ”Rösta i EU-valet för djurens skull”
dn.se: ”EU-valet är på riktigt”
2 Granska
Granska de svenska partiernas kandidater och listor. Varifrån kommer kandidaterna och hur hörs de i debatten. Sök i svenska medier efter texter, intervjuer, etc
Börja med riksdagspartiernas hemsidor och gå igenom kandidatlistorna. Googla sedan namnen och granska om kandidaterna skrivit exempelvis debattartiklar eller givit intervjuer. Vilka åsikter har kandidaterna?
Exempel: På folkpartiet.se finns rubriken EU-val. Där listas partiets kandidater. Nummer ett är Marit Paulsen. Googlar man ”Marit Paulsen debatt” så kommer bland annat detta upp:
nyheter24.se, ”Marit Paulsen: SD vet inte vad de pratar om”
Titta på lokala kandidater!
3 Samarbete?
Det skrivs mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur agerar partier som franska Front National, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna inom EU:s ramar? Kommer alla dessa partier att samarbeta i EU-parlamentet?
Länkar:
dt.se: ”MP och FP riskerar att lyfta högerpopulister i EU-valet”
aftonbladet.se: ”Franska arbetare röstar på fascister”
Googla fram fler ledare och nyhetsartiklar.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.