Onsdagen den 3 december är en ödesdag för regeringen. Då röstar riksdagen om budgeten. Tre förslag kommer att läggas – regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas. SD har möjlighet att fälla regeringens budget genom att rösta på Alliansens. Vad händer då?

A Introduktion

Regeringen har 138 mandat och om Vänsterpartiet stödjer deras budget har de 159 mandat mot Alliansens 141. Sverigedemokraterna med sina 49 mandat kan få en vågmästarroll men tänker inte avslöja hur de ska rösta förrän på tisdagskvällen.

Några scenarier:

• Alla röstar på sin egen budget och V stödjer regeringens. Då vinner regeringens.

• Alliansen lägger ner sina röster. Då vinner regeringens förslag oavsett hur SD och V röstar.

• Alliansen röstar på sin egen budget och SD och V röstar på regeringens budget. Då klubbas regeringens budget igenom.

• Alliansen röstar på sin budget, SD lägger ner sina röster och V röstar på regeringens. Då vinner regeringens budget.

Vad händer om regeringen inte får igenom sin budget?

• Statsministern väljer att avgå och regeringen upplöses.

• En misstroendeförklaring riktas mot statsministern. Då avgår hela regeringen, om regeringen inte inom en vecka utlyser extra val. Om regeringen avgår och något extra val inte utlyses vidtar en ny talmansrunda motsvarande den som skedde efter valet. Talmannen har även här fyra försök på sig.

Nu är sannolikheten för extra val, i någon av de former som här beskrivits, ytterst liten. Mer sannolikt är att det blir en regeringsombildning inom ramen för valresultatet i det ordinarie valet. Eftersom ett budgetnederlag skulle vara ett uttryck för s+mp-regeringens misslyckande, skulle den nya regeringen sannolikt ha en annan partisammansättning än den nuvarande.
Källa: Politologerna

B Inför omröstningen i riksdagen den 3 december

Hur kommer omröstningen att gå? Får vi någon vägledning av de intervjuer som journalister gjort med ledande politiker?

Stefan Löfven, (S) statsminister:

– Låt mig vara klar om det där. Det behöver inte betyda att jag avgår bara så där. Men jag kommer inte att administrera någon annans budget. Det finns andra sätt att hantera en sådan situation.

– Jag vill ha hjälp av både Folkpartiet och Centern. Jag tror att det kan bli aktuellt.

– Det är ställt utom rimligt tvivel att det är en besvärlig situation men det behöver inte innebära per automatik att man avgår utan jag har ju möjlighet att ha samtal med andra partier också.

– Om vi alla menar allvar med att ta Sverige framåt där och inte ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande då får vi alla tänka till hur vi kan öppna upp en sådan situation.

– Det finns flera partier att samarbeta med, det är politikens innehåll som är det viktiga. Först ska vi ha en diskussion vilka de politiska alternativen är – vad vi har vi lagt in i vår budget och vad alternativet i budgeten är?

Mikael Damberg, (S) näringsminister
:

– Jag tror att vi klarar det om inte Sverigedemokraterna bestämmer sig för att behandla detta som en lekstuga

– Alliansen måste fundera över hur de ska agera om regeringens budget faller.

– Vi kommer inte att fortsätta att regera i all oändlighet om vi ser att det inte går.

Magdalena Andersson, (S) finansminister:

– SD får oerhört svårt att förklara att de fäller regeringen, för de pensionärer som har röstat på dem i förhoppning att få sänkt skatt.

– Vi ser stora utmaningar där vi behöver modernisera Sverige och göra investeringar i skola, utbildning och i att ungdomar får jobb. Där är vi naturligtvis intresserade av att söka stöd utanför blockgränserna för det.


Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiska politiska talesperson
– Jag kan konstatera att Magdalena Andersson sänker skatten för pensionärer men höjer skatten för pensionärer som är kvar på arbetsmarknaden ännu mer. Så totalt sett får pensionärskollektivet ännu högre skatt i hennes budget.
– Det finns en sådan risk alldeles oavsett hur vi beter oss. Men jag tror att väljarna förstår att det som ställs mot varandra är två helhetsalternativ och vi har ingen möjlighet att rycka ut en enskild fråga.

Henrik Vinge, (SD) pressekreterare
:

– Det är uppenbart att det finns en samsyn mellan regeringen och oss om att man bör sänka pensionärsskatten och höja a-kassan. Men att försöka framhålla att det är vi som förhindrar när anledningen till att de här satsningarna eventuellt inte blir verklighet är att regeringen vägrar tala med oss.
Jonas Sjöstedt, (V) partiledare

– Alliansen måste redovisa en plan för vad som händer om Alliansen vinner omröstningen och regeringens budgetproposition faller.

– Hur ska de genomföra sin politik, vem ska regera Sverige, har de en statsministerkandidat? Om de inte kan svara på det här, då faller ju frågan, vill de tvinga fram ett nyval, i och med att de inte har en plan för att styra Sverige?

Annie Lööf, (C) partiledare och Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:

– Det är upp till regeringen att ta ansvar för hur regeringens budget ska gå igenom.

Annie Lööf, (C) partiledare: 


– Om vi vinner är det Stefan Löfvens ansvar att lösa situationen. Han är statsminister.

Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:

– Det jag har att ta ansvar för det är att vi har lagt ett alliansförslag. Vi skulle svika väljarna om vi inte också röstade för det.

– Om Löfven inte får igenom sin budgetproposition, så har han problem som han måste fundera på hur han ska lösa, och vad vägen vidare därfrån är.

 

Emil Källström , (C), ekonomiskpolitisk talesperson:

– Frågan är vad man ska prata om. Det är vårt förslag, det är regeringens och det är Sverigedemokraternas och de ska ställas mot varandra. Vi har inte varit med och bidragit till regeringens budget på något sätt och nu är den lagd.

Erik Ullenhag (Fp) ekonomiskpolitisk talesperson
:

– Trots detta är vi i alliansen beredda att tala om enskilda sakfrågor som energipolitiken, men först måste ju regeringen vara överens om vad de själva vill.

Göran Hägglund, (Kd) partiledare
:

– Jag vet lika lite som någon annan utanförstående hur Sverigedemokraternas riksdagsgrupp kommer att landa diskussionen inför onsdagens budgetomröstning. Praxis är att partierna röster för sina egna förslag, och efter det att ett eget förslag fallit så lägger man ner sina röster. Sverigedemokraterna har antytt att de kan komma att andrahandsrösta på näst bästa alternativ vid avgörandet om statsbudgeten för 2015. Mot ett sådant agerande finns inget förbud men det bryter, som sagt, mot vedertagen praxis. (Inlägg på Facebook)

C Omröstningen i riksdagen den 3 december

Följ nättidningarnas eller övriga mediers direktsändningar från riksdagen eller ta del av omröstningen i efterhand på nätet.

– Vilket budgetförslag vann i riksdagen?

– Hur röstade pertierna?

– Vad innebär det? Kan regeringen sitta kvar eller blir det andra lösningar?

– Följ de första uttalandena och analyserna från politiker, ”vanliga” svenskar och experter.

D Hur rapporterar medierna?

Omröstningen var en stor politisk händelse som berörde alla svenskar och det parlamentariska läget i Sverige var på grund av valresultatet i september minst sagt svårt. Hur blir det nu? Fortsätt att bevaka! Om regeringens budget föll, kan det bli en segdragen historia. Gick regeringens budget igenom kanske rapporteringen avtar inom några dagar?

E Uppföljning

Efter den här omröstningen kan det vara läge för vidare studier om riksdagen och den budgetpropositionen som omröstningen gällde. Här är några förslag på länkar:

Så funkar riksdagen

Så arbetar ledamöterna

Budgetpropositionen

 

Bakgrund

Analys Politologerna


Löfvens plan mot SD, FP och C

 

Koppling till skolans styrdokument Lgr 11


Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6

Samhällsresurser och fördelning

• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.

 

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen 

Larmen om Spice ökar dramatiskt. Folkhälsominister Gabriel Wikström samlade i förra veckan till möte för att få inblick i vad som händer. I torsdags avled en 25-årig man i Skåne i sviterna av vad man misstänker är spice. I Nordstan i Göteborg kollapsade en tjej och en kille. Tillsammans med ytterligare fyra ungdomar fick de föras till sjukhus. Troligen var de förgiftade av spice. Under hösten har det också kommit flera rapporter om överdoser av spice från bland annat Gotland och Gävle.
Varför är det så lätt att få tag på spice och varför är det så svårt att göra den olaglig?

A– introduktion

Samtal om spice
I princip alla dagstidningar har den senaste tiden uppmärksammat spridningen av spice och våra myndigheters kamp för att försöka stoppa den. Lagstiftningen ligger hela tiden ett steg efter. Folkhälsomyndigheten uppger att cirka 90 varianter av spice är kartlagda av EU och att Sverige inom kort kommer att ha förbjudit 84 av dem. Ta hjälp av våra dagstidningars rapportering och diskutera drogen med eleverna.

Göteborgsposten hade förra veckan en artikelserie om spice. Läs där eller på andra dagstidningars sajter. På GP:s Spicevågen finns flera aktuella artiklar.
Försök få svar på dessa frågor:

• Vad är spice?

• Varför är det så svårt att förbjuda den?

• Var handlar ungdomar spice?

• Hur reagerar kroppen på spice?

• Varför är spice många gånger farligare än andra droger?

• Hur ser dödsstatistiken ut?

• Vad gör regeringen?

• Vilka myndigheter kämpar mot spridningen av spice?

B – fördjupning

Följ en chat och lär mer om spice

Drogexpert Kai Knudsen svara på frågor i Göteborgsposten.

Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson svarade på frågor om deras arbete på fältet.

 

C – aktivitet

Några livsöden 
Läs om Frida och Tony och om deras drogmissbruk. Frida var 13 år när hon rökte spice för första gången. I dag är hon 17 och berättar för GP:s Sarah Britz om hur allt började. Tony, 44 år, var 13 år när han rökte hasch första gången. Han har prövat det mesta i drogväg.
 – Spice är hemskt. En gång försvann all känsel i ena sidan av kroppen, säger han.

Frida

Tony

• Låt eleverna arbeta två och två. De väljer var sin person och återberättar sedan för den andre. När de är klara kan varje par ta upp några frågeställningar eller starka delar av berättelsen, som de vill diskutera med hela klassen i en avslutande samling.

• Avsluta lektionen med att alla elever ger förslag på åtgärder till regeringen och olika myndigheter hur vårt samhälle ska agera för att färre ungdomar ska hamna i drogmissbruk.

D – uppföljning

Följ medierapporteringen om lagstiftningen av spice. Hur hanterade regeringen problemet? Hur fort behandlades ärendet och blev det bra?

Bakgrund

Spicevågen, http://www.gp.se/nyheter/1.2547360

Kai Knudsen, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549891-las-spice-chatten-med-kai-knudsen


Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550567-las-chatten-om-spicemissbruket

Frida http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550512-frida-om-forsta-gangen-visst-var-jag-radd-

Tony http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549803-tony-i-standig-kamp-mot-beroendet

Koppling till skolans styrdokument Lgr 11

Centralt innehåll i biologi, årskurs 4–6
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll i biologi, årskurs 7-9
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4–6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

 

Här återkommer vi med en gammal idé, men en som blir lika aktuell varje år.
Advent betyder ”ankomst” och syftar på Jesu födelse. Liksom andra perioder och högtider som har en religiös bakgrund har advent alltmer blivit en kommersiell företeelse. Under 24 dagar öppnar svenska barn (och andra?) sina luckor i kalendern. Följ nyhetsflödet under december genom att göra en egen nyhetskalender.

Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.

Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.

1 Samla nyheter

Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.

2 Följ upp kalendrarna!

Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: Vad är en nyhet (lektionstips arkivet på mediekompass.se)

 

3 Skriv

Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna:

http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

År 2002 bildades den nigerianska islamistgruppen Boko Haram. Gruppen har sedan dess spridit skräck i hemlandet – och omvärlden. Boko Haram önskar att flickor inte ska få någon utbildning alls och pojkar enbart ska lära sig om islam.

1 Bakgrund

Vad är Boko Haram?
A. Sök efter tidningsartiklar som ger en bra bild av vad Boko Haram är. Ett exempel kommer här: Svt.se: ”Bakgrund Boko Haram”
B. Leta efter fler bra länkar, läs och anteckna viktiga fakta.
C. Redovisa i klassen och diskutera gemensamt.

2 Sök och jämför

Vidga sökandet till andra extrema rörelser med påstådd religiös förankring. Låt alla göra uppgifterna eller dela upp dem mellan grupper i klassen för att spara tid.
A. Vad är IS? Läs tidningsartiklar.
B. Vad är Al Shaabab? Läs tidningsartiklar.
C. Vad är ”Herrens motståndsarmé”? Läs tidningsartiklar.
D. Diskutera och jämför dessa rörelser. Vad är gemensamt, vad skiljer?

3 Skriv själv

Skriv en nyhetsartikel eller en krönika om Boko Haram. Tänk på att nyhetsartikeln ska vara fri från egna åsikter och innehålla fakta. Krönikan kan innehålla skribentens egna åsikter men bör, om de ska vara trovärdiga, vara väl underbyggda.
Ta en titt i Mediekompass Skrivarskola.
Om nyhetsartiklar: Nyhetsartikel

Om krönikor: Krönika

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

Rymden är spännande och alla nyheter och framsteg för oss närmare de stora frågorna om hur universum skapades och kanske till och med hur livet uppstod på jorden. Rosettas och Philaes uppgift att hämta information på kometen Churyumov-Gerasimenko lyckades inte helt, men forskarna jublar ändå och menar att detta för forskningen ett stort steg framåt.

A Introduktion

Följ den spännande kometlandningen dag för från landningen till att batterierna tog slut. Landaren Philae slocknade och förväntas nu sova en ”törnrosasömn” fram till sommaren och då förhoppningsvis vakna till liv igen. Då ligger den bättre till mot solen och batterierna kan laddas upp igen.

Titta på videoklippen och/eller läs nyhetstexterna. Låt eleverna ge exempel på skicklighet, lycka, otur, misslyckande, framsteg, obegripligheter och annat som förvånar och fascinerar dem.

12 november:
ESA: Kometlandningen lyckades
Europeiska rymdstyrelsen kan andas ut. Rosettas historiska kometlandning lyckades, efter 10 år och en resa på en miljard kilometer.

13 november:
Se bilderna från kometlandningen
Landaren Philae befinner sig en halv miljard kilometer hemifrån, och skickar nu hem bilder från den historiska landningen på kometen.

13 november:
Nya problem för kometlandaren
Landaren Philae, som i går gjorde en historisk kometlandning, har skickat hem de första bilderna från kometens yta. Men nya problem kan vänta.

14 november:
Rymdsonden Rosetta sänder data
Rymdsonden Rosetta har börjat sända tillbaka mängder av vetenskapliga data från kometen Churyumov-Gerasimenko.

16 november:
Kometlandaren kan sova ända till sommaren
Kometlandaren Philae har gått i ide. Solljuset räcker inte för att ladda batterierna och det kan dröja till nästa sommar innan den kan sända ny information från kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Om det överhuvudtaget går.

16 november
Mängder av data från kometen
Kometlandaren Philae har gått i ide efter väl förrättat värv. Innan batteriet dog hann den lilla roboten sända tillbaka mängder av vetenskapliga data från kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.

 

Varför firar en liten mekanisk verkstad i Alingsås?
En liten mekanisk verkstad i Alingsås tillverkade den avgörande delen till satelliten Rosetta. Men det var för 15 år sedan. Lyssna på intervjun med mannen som tillverkade det avgörande instrumentet som gör att vi får tillbaka uppgifter från kometen:

Svt.se Historisk kometlandning

 

B Fördjupning

Låt eleverna ta reda på mer om rymden.

• Vem var första människan i rymden?
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gagarin-forsta-manniskan-i-rymden

• Vem var första kvinnan i rymden?
http://www.internationalen.se/2013/06/forsta-kvinnliga-kosmonauten-hyllad-%E2%80%93-men-andra-klagar-pa-sexism-i-rymden/

• Vem var förste svensken i rymden?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Christer_Fuglesang

• Vilket djur var först ute i rymden?
http://illvet.se/universum/har-andra-djur-an-hunden-laika-varit-ute-i-rymden

• Vad hände Virgin Galactics rymdfarkost Spaceship 2?

http://norran.se/nyheter/dodsolycka-bakslag-for-rymdturism-293634

• Vad ska Renata Chlumska, 40, göra i rymden?
http://www.expressen.se/allt-om-resor/renata-chlumska-ska-ut-pa-aventyr-i-rymden/

• Vad heter vår rymdstation och var ligger den?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Esrange

 

C Aktivitet

Berömda rymdfarare
Välj någon av våra rymdfarare, nu levande eller död, och skriv en berättelse om hans eller hennes liv, händelser, drömmar och känslor. Skriv berättelsen i jagform med av hjälp fakta från nätet. Komplettera berättelsen med en faktaruta. Läs berättelserna för varandra i klassen.

 

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 Fysik
Årskurs 4-6
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

 

Än kan vi inte säga att hela landet har vinter. Kanske trodde vi det efter förra veckans snöfall ända ner i Götaland. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur i minst fem dygn, är noll grader eller lägre. I Norra Norrland har vi vinter och kanske i Södra Norrland också, men där trycker mildluft på och temperaturen kan gå över nollstrecket. I Södra Götaland är vi i gränslandet mellan sommar och höst. Vid mer än 10-grader i femdagar har vi sommar!
Sommar är det fortfarande i Falsterbo och Ölands södra udde.

A Introduktion

Diskutera med eleverna vilken årstid vi har på platsen där de bor. Sverige är cirka 1 572 km långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Det blir 1 571 930 meter eller cirka 157,2 mil.
– Har alla i Sverige samma årstid?
Nej

– Vad bestämmer vilken årstid vi har?
Sommar: Vid mer än tio grader fem dagar i följd.
Höst: Noll till tio plusgrader fem dagar i följd.
Vinter: Noll grader eller kallare fem dagar i följd.
Vår:
När temperaturen är stigande upp till tio grader sju dagar i följd.
Vid bakslag räknar ändå den årstid som vi var inne i. På
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 finns en längre förklaring hur vi beräknar våra årstider.

– Vem arbetar med att göra väderprognoser?
Meteorologer samlar in och sammanställer väderobservationer från exempelvis väderstationer, vädersatelliter och väderballonger. De gör väderprognoser och varnar oss om vädret

– Hur får vi reda på hur vädret ska bli?
Dagstidningar, radio, TV och internet.

– Vad är SMHI?
En statlig myndighet med uppgift att ta fram uppgifter för, vind, vatten, väder, klimat och miljö. Finns i Norrköping med lokalkontor i Göteborg, Malmö, Upplands Väsby och Sundsvall.

–Var ligger snön idag?
Här finns en karta som dagsläget: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup

B Fördjupning

Kolla väderläget i Sverige
På startsidan till klart.se finns en Sverigekarta där man kan se vädret i hela Sverige. Den är indelad länsvis och visar var det är varmast, kallast och blåsigast dag för dag. Där kan man också följa meteorolog Martin Hedberg som ständigt kommenterar dagens och veckan väder. Utgå från denna karta och få dagens väderrapport en dag eller under en längre tid. Förslag på uppgifter att arbeta:
– Kolla var de aktuella platserna ligger. Arbeta med kartan eller kartor.
– Jämför med den egna platsen eller länet.
– Hur många grader skiljer platserna sig åt.
– Ta reda på vilka landskap som ingår i varje län.
– För statistik kring uppgifterna. Arbeta med tabeller och diagram.

C Aktivitet

Tolka dagstidningens väderkartor
Tidningarnas väderleksrapporter kan ligga till grund för samtal och beräkningar om temperatur, vindriktning och nederbörd. Solens uppgång och nedgång finns också i de flesta tidningar.
Lär eleverna att tolka grafiken för att sedan sammanställa resultat i tabeller och diagram.
Var i Sverige är det kallast idag? Var är det varmast? Hur många grader skiljer det mellan den kallaste och den varmaste platsen? Vilken färg markerar att det är väldigt kallt? Vilken markerar att det är väldigt varmt? Vad betyder symbolerna? När går solen upp och ner? Hur förlängs respektive förkortas dagarna hos er och på andra platser i Sverige.


D Uppföljning

Jämför dagens väder med platser i världen
Låt eleverna välja en plats på Sveriges väderkarta och jämföra den med en annan plats i världen. På www.klart.se kan eleverna välja bland platser i världen. Förslagsvis beskriver de var deras platser ligger, världsdel och land, och talar om var det är varmast, kallast, torrast och våtast. Detta kan bli en väderbok kryddat med en nyhetsrapportering. På denna hemsida finns inte bara dagens väder utan också en flik med nyheter.

Bakgrund

Länkar
Meteorolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorolog
SMHI:http://www.smhi.se/#ort=2673730,Stockholm,Stockholm,Sverige,59.32/18.06
Här ligger snön: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
Vädret: Klart.se
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
Nu är det höst i syd: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-host-i-syd_4087873.svd

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 geografi:
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder och andra för eleven betydelsefulla platser och länder

Centralt innehåll i naturorienterande ämnen 

Årskurs 1–3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.


årskurs 4–6

• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Centralt innehåll i matematik
Årskurs 1–3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
• Årskurs 4–6

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

 

Val rörande självständighet i delar av länder har inträffat flera gånger i år, nu senast i Spaniens nordöstra provins Katalonien. Är det rätt eller fel?

 1 Motsättningen Madrid – Katalonien, finns den?

Skaffa dig en bakgrund!

Spanien är inte den absoluta helhet som vi svenskar ofta betraktar den som. Den rikaste delen av landet, Katalonien, har sedan gammalt legat i fejd med centralmakten i Madrid. Spåren efter inbördeskriget 1936–1939 sitter kanske kvar?

Ge dig själv en bakgrund till folkomröstningen i Katalonien.

A. Läs: http://www.ui.se/blog/2012/1/28/Spanska_inbordeskrigetleverkvarar2012.aspx

B. Sök fakta kring motsättningen Madrid – Katalonien. Hur omfattande är den?

 

2 Tag ställning: Var det okej med val eller ej?

Vid omröstningar av den här karaktären hävdar nästan alltid centralmakten att detta är mot lagarna. Att ta ställning för eller emot är ofta svårt. Vi hade tidigare i år fallet Skottland.

Är det så att det rikare Katalonien vill behålla sina pengar? Är det naturligt eller bara brist på solidaritet? Eller är det bara ”frihetstörst”?

A. Sök efter artklar i ämnet. Exempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/katalonien-rostar-om-sjalvstyre_7697466.svd

Bevaka nyhetsmedia den här veckan. Vad skrivs om valet i Katalonien?

B. Skriv en krönika med dina egna åsikter om valet i Katalonien. Om krönikor.

3 El Clasico

Den största fotbollsmatchen i Spanien varje säsong är mötet mellan Real Madrid och FC Barcelona. Den här matchen är mycket mer än bara en fotbollsmatch.

A. Läs länkarna här nedan och ta reda på mer om motsättningarna mellan klubbarna.

Länkar:

http://www.offside.org/helgens-hojdare/2012/sondag-22-april-ett-parallellt-el-clasico

http://www.svenskafans.com/spanien/75276.aspx

 

B. Det finns ett annat hett derby i Europa med politiska och religiösa undertoner som kallas ”The Old Firm”. Hur ställde sig klubbarna i The Old Firm till Skottlands folkomröstning om självständighet?

Ta reda på mer!

Länk (på engelska men mycket att läsa): http://www.vice.com/en_uk/read/will-glasgows-old-firm-rivalry-sway-the-independence-referendum-920

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

 

Gymnasiet

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna

 

 

 

 

 

Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!

1 Introduktion

Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.

Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.

Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).

Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper

2 Uppgift

Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.

3 Diskussion

Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.

Länk:  Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.

A Introduktion

Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan

B Fördjupning

Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.

Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.

Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.

Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.

C Aktivitet

Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.

Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.

• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!

• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?

• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.

• …

Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.

D Uppföljning

Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.

E Bakgrund

Fira FN-dagen i skolan

Barnkonventionen

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.

Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Ebolaepidemin berör alla. Varje dag kommer nyheter om stigande dödsfall, nya fall utanför Afrika, hjälpinsatser och nyhetsbevakningar ur olika perspektiv, till exempel hur svårt barnen i de drabbade länderna har det. Många elever har säkert frågor och kanske också är oroliga för egen del. Ge fakta och belys hur vi är rustade, tack vare forskning och kunskap, men också hur utsatta vi är när en sådan här allvarlig epidemi drabbar oss.

A Introduktion

Inled lektionen med att visa nyhetsbilder om ebola. På den här sidan finns en stor mängd nyhetsbilder samlade. Bilderna är hämtade från dagstidningar och deras rapporteringar. Till varje bild finns den aktuella artikeln kopplad. Välj hur du vill använda dig av denna sida. Nedan har vi samlat fakta om ebola som kan vara till hjälp när ni pratar om bilderna.

Fakta om ebola

  • Ebola tillhör en grupp virussjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Kroppens förmåga att stoppa blödningar fungerar inte. Patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.
  • De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa avled cirka 90 procent.
  • Ebola smittar bara vid nära kontakt med personer som har sjukdomen. Smittorisken är som störst vid fysisk kontakt med döda kroppar, till exempel vid begravningar och andra avsked.
  • Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod.
  • Vårdpersonal måste arbeta i skyddsdräkter och iaktta försiktighetsårgärder.
  • Smittade personer som ännu inte insjuknat smittar inte.
  • Feber, kräkningar och inre blödningar är symtom på sjukdomen.
  • Idag finns inget godkänt läkemedel som kan förhindra eller bota sjukdomen.
  • Det finns fem typer av ebolavirus.
  • Den som tillfrisknar från ebola blir immun mot just den typen av ebola som de insjuknade i.
  • Flyghundar, en typ av fladdermöss, bär på viruset, smittar apor och andra djur. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan för människor, i samband med kötthantering från schimpanser och gorillor men även andra djur som skogsantiloper.
  • Senaste utbrotten av ebola kom vid årsskiftet 2013-2014, men uppmärksammades i mars 2014. Det utbrottet startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia.
  • Sverige har beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell enhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet.

Källor: 
Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten: Bra att veta om ebola

Wikipedia

Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården

Ur nyhetsmaterialet:

• Antalet fall av ebola i Guinea, Sierra Leone och Liberia uppgår till över 8 000. Av dem har nästan hälften avlidit, de flesta i Liberia.

• Två kända fall är hittills smittade utanför Afrika, ett i Spanien och ett i USA.

• Enligt FN skulle en miljard dollar behövas för att bemästra ebolakatastrofen. Världens länder har hittills bidragit med 250 miljoner.

• Svenska regeringen har skickat sin första specialist till Liberia. I veckan ska ytterligare sju åka. Det är frivilligt för var och en att åka.

• Överallt i Västafrika är ebolan närvarande, inte hälsa i hand, undvika kramar, inte ta i saker, tvätta händer och fötter, kontroll av kroppstemperatur med mera.

B Fördjupning

Arbeta med artikeln Trauma för barnen


Många dagstidningar publicerade en TT-artikel om barnen i Västafrika. Sök den i er lokala nättidning eller hämta den via länken ovan. Då kommer ni till gp.se. Läs artikeln gemensamt eller låt eleverna i par läsa och svara på de frågor som vi föreslår. Börja med att visa var Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger och förklara några svåra ord: trauma, traumatiserade, stigmatiserade
, isolerade
, överbelastade sjukvården, epidemi
 och sociala gemenskapen.
Förslag på frågor:

• Vem har journalisten Marlene Eriksson talat med?

• Från vilken hjälporganisation kommer hon?

• Vilka är barnen på bilden? Vad får vi veta om deras livsöde?

• Varför hjälper ingen nioåriga Mercy Kennedy, trots att det är tradition att människor hjälper varandra och tar hand om varandras barn? Ange två skäl!

• Hur länge ska barn hållas isolerade från sina föräldrar om någon av dem blivit smittad?

• Varför får smittade barn inte behålla sina leksaker och gosedjur?

• Hur gamla är de flesta som dör i ebola? Varför är det särskilt svårt för barnen?

• Vilka andra sjukdomar hotar barnen i de drabbade länderna?

• Hur hoppas du att det ska gå för den pojke, som fick en ny extramamma? Berättar varför!

• Varför är situationen så annorlunda all annan hjälpverksamhet?

C Aktivitet

Jämför ebola med digerdöden som drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. Stora döden eller Stora pesten som digerdöden kallades då, är en av de värsta farsoter som drabbat Europa. På SO-rummet finns fakta om digerdöden. Längre ner på den sajten finns enkel fakta om digerdöden som kan passa dina elever.

Ta reda på:

– hur digerdöden kom till Europa och Sverige.

– varifrån smittan kom.

– vilka sjukdomstyper/pester av digerdöden som fanns.

– hur sjukdomen yttrade sig.

– dödlighet och antal döda.

– folktro kring digerdöden.

– digerdödens följder.

Fundera på varför vi borde klara av att hantera dagens ebolasituation bättre än vi gjorde med digerdöden under medeltiden.

D Uppföljning

Följ händelseutvecklingen kring ebola. Hjälps åt att gör en lista med daterade rubriker. Stäm av en gång i veckan eller fyll på allt eftersom.

E Bakgrund

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällsorienterande ämne


Centralt innehåll årskurs 4-6

• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Biologi


Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.