Vår tryckfrihet och yttrandefrihet styrs av två grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Att de fått status som grundlagar vittnar om deras betydelse för vår demokrati. De båda är lika men berör olika medier. TF rör tryckta medier medan YGL rör tv, radio, video, webbplatser och databaser. Här ska vi i första hand beröra TF.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Länk till TF hos Riksdagen: Tryckfrihetsförordningen
1. Läs den första paragrafen i TF.
A. Vad betyder texten?
B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.
2. Läs den andra paragrafen i TF.
A. Vad betyder texten?
B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.
3. Friheten är stor enligt paragraf ett och censur är förbjuden enligt paragraf två. Finns det inga begränsningar? Tag ställning till följande fall:
A. Aftonbladets tidigare kolumnist Lisa Bjurwald skrev en krönika och fick den bifogade kommentaren. Vad ska hon göra? Skratta åt det hela? Polisanmäla? Är detta en tillåten kommentar? Diskutera! Dra gärna paralleller till egna erfarenheter.
C. De brittiska tidningarna kan vara mycket elaka mot främst ledande politiker. Den dåvarande utrikesministern, Boris Johnson, har ofta framställts som en clown. Titta på teckningen ur The Times och diskutera om Johnson borde anmäla tidningen. Hur skulle exempelvis president Erdogan i Turkiet reagera på en sådan teckning?
Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet
Tryckfriheten 250 år – en viktig historia
Myndigheter missar offentlighetsprincipen
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans
och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och
beslutsprocesser.
Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt och demokrati. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Vad har hänt?
Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.
Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.
Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.
Aktivitet
Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?
Men också…
- Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?
Skriv referat
Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.
Redovisning
Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?
Nyhetsförslag
Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).
Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).
Det väntas en andra omgång av presidentvalet i Brasilien. Opinionssiffrorna talade för en betryggande vinst för vänsterkandidaten och tidigare presidenten Lula da Silva i den första omgången, men den sittande presidenten Jair Bolsonaro knappade in. Nu väntas en riktig valrysare i omgång två, och experter menar att man ännu inte kan räkna ut Bolsonaro.
Jair Bolsonaro, högerns alternativ, har stött på kritik för att så tvivel om valsystemet och har även kritiserats för sin jordbrukspolitik, där skövlingen av regnskogen har ökat under hans styre. Kraftig inflation och utbredd fattigdom i landet har spätt på missnöjet.
Lula da Silva lovar istället en kraftig minskning av skogsskövlingen. Da Silva var sittande president mellan 2003 – 2010. Perioden sedan dess har kantats av skandaler – och da Silva har bland annat suttit fängslad för korruption, men friades efter 580 dagar.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- President
- Opinionssiffror
- Valfusk
- Valsystem
- Korruption
- Fattigdom
- Inflation
- Desinformation
- Polarisering
- Regnskog
- Skogsskövling
- Aktivism
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
De kan använda länkarna under “Material” för att söka svar på frågorna.
- Vad vet ni om Brasilien?
- Vem är presidenten Jair Bolsonaro?
- Vem är utmanaren Lula da Silva?
- Hur skiljer sig det brasilianska valet jämfört med det svenska?
- Opinionsmätningar inför valet utsåg Lula da Silva till klar vinnare. Vad innebär en opinionsmätning? Varför ska man ta dessa siffror med en nypa salt?
- Desinformation anges som ett skäl till att det brasilianska valet är så polariserat. Vad innebär desinformation? Varför är desinformation ett problem inför val? Kan man dra paralleller mellan det brasilianska valet och höstens svenska valrörelse?
Fördjupning
Ta reda på fakta om Amazonas, den stora regnskogen i Sydamerika som breder ut sig över Brasilien. Svara sedan på frågorna nedan.
- Varför är Amazonas en så viktig världspolitisk angelägenhet?
- En miljöforskare säger att valet är det viktigaste någonsin för Amazonas överlevnad. Vad menar hen?
- Varför har skogsskövlingen ökat under Bolsonaros styre? Vilka argument används för ökad skövling av Amazonas?
Material
Introduktion
Frågan ställs i en artikel i Svenska Dagbladet (5/9-2022) som menar att det är tyst om kulturfrågor under valrörelsen, trots att de brukar debatteras livligt i vanliga fall. Under de senaste åren har till exempel gansterrap, public service och arkitekturstilar alla varit mål för högljudda diskussioner inom politiken och i medierna.
Desto viktigare har det varit att prata inflation, energi, kriminalitet och utrikespolitik under höstens valspurt. Frågor om kultur tränger uppenbarligen inte alls igenom bruset.
Inled lektionen med att låta eleverna själva få ta ställning till några kulturfrågor. Finns tid kan de även få motivera hur de ska genomföras och finansieras. Några exempel på frågor:
- Ska medier få statligt stöd?
- Borde public service få ett snävare uppdrag än vad de har idag?
- Ska det vara gratis att gå på statliga museer?
- Ska det vara en rättighet att ha tillgång till bemannat skolbibliotek?
- Ska det kosta pengar att gå i kulturskola?
- Finns det kultur som staten borde satsa mer eller mindre på? Några exempel är film, musik, konst, teater, arkitektur.
Vad tycker partierna?
Dela sedan in eleverna i grupper om 3-4, där varje grupp blir tilldelade ett av riksdagspartierna. Tillsammans tar de reda på hur partierna står i kulturfrågor, och vilka frågor som är särskilt viktiga för just det parti som de har fått tilldelat. Be grupperna lista:
- Vad partiet tycker i 3-4 av frågorna från introduktionen.
- Hur partiet vill finansiera sin kulturpolitik.
- Partiets kulturpolitik i den egna kommunen.
Många gånger kan det räcka med att gruppen letar fram partiets politik på deras hemsidor, men ibland kan det vara bra att göra sökningar i både riks- och lokalmedierna och i partiernas sociala medier. Finns det personer i partiet som företräder kulturfrågor kan det vara bra att ta reda på om de har uttalat sig i debattartiklar eller i nyhetsartiklar.
Kulturdebatt i medierna
Bristen på kulturfrågor i politiken har, kanske ironiskt nog, nyligen tagit sig in på kulturdebattsidorna i svenska tidningar. Expressens kulturchef Viktor Malm frågar sig om det är inte dags att vi börjar diskutera förslag på en litteraturkanon, apropå att många elever går ut gymnasiet utan djupläsningskunskaper. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson uttrycker i sin tur i ett svar till Malm att förslaget bara är “trött symbolpolitik”.
Läs debattartiklarna gemensamt eller var och en för sig och låt sedan eleverna återgå till partiernas program. Kanske behöver begrepp som kulturkanon och symbolpolitik förklaras och sättas i en kontext.
Hur tycker partiet att man ska få fler unga att börja läsa? Här kan de behöva titta på både partiernas skolpolitik och kulturpolitik för att finna svar.
Skriv debattartikel
Nu är det dags för eleverna att själva debattera kulturfrågor utifrån sina egna eller de tilldelade partiernas ståndpunkter. Mer om hur man skriver en debattartikel enligt konstens alla regler hittar du i vår skrivarskola, Publicistguiden här.
Användbara källor
Partiernas program
SvD: “Paradigmskifte för kultur – radikala förslag från SD”
Victor Malm, Expressen: “Det är dags att prata om en nationell kanon”
Karin Pettersson, Aftonbladet: “Den trygga snuttefilten för trötta liberaler”
I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.
Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:
- Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
- Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
- Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
- Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
- Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
- Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
- Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?
Att diskutera
- Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
- Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
- Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?
Förbered ditt eget reportage
Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.
- Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
- Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
- Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
- Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
- Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.
Skriv ditt reportage
Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett personporträtt.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt, till exempel 2021 års vinnarbidrag till Unga Journalistpriset. Personporträttet, som är skrivet av Felix Rapacioli och Tobias Broman på Nya Elementar i Bromma, handlar om 79-åriga Gloria, som var den första svarta amerikanen som fick gå i skola med vita personer. Du hittar texten här.
Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande:
- Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
- Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
- Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
- Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
- Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
- Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?
Att diskutera:
- Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
- Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
- Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?
Förbered ditt eget personporträtt
- Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun (rummet, ljud, kläder osv).
- Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
- Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
- Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
- Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.
Skriv ditt personporträtt
Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt personporträtt tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
Det kan inte nog poängteras att den lokala politiken ofta är nog så viktig jämfört med rikspolitiken för den vanliga människan. Trots det får den vanligtvis mindre uppmärksamhet i skolans arbete. Det är dags att råda bot på det!
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Ledarsidorna
De flesta ledarsidor har en ambition att lyfta fram lokala frågor även om de då och då även belyser nationella och internationella frågor.
- Granska ledarna i din lokala/dina lokala tidningar under en vecka eller helst längre än så. Gå igenom och diskutera ledarna.
- Har ni två tidningar i regionen eller i närheten med olika politisk färg så undersök om de behandlar olika ämnen eller tar upp liknande frågor.
- Har ni två ledare som tar upp samma ämne så jämför åsikterna och argumentationen. Har ni inte två lokala tidningar med olika politisk färg så sök längre bort efter någon tidning som passar era syften.
- Ranka de ledare ni granskar. Vilka tycker ni argumenterar bäst för sin sak? Försök att bortse från egna åsikter utan granska argumentationen.
Insändare och debatt
Förutom ledartexterna är också insändare, debattartiklar och krönikor åsiktstexter, dvs texter där skribenten kan uttrycka egna åsikter. Alltså:
- Gå igenom insändare och debattartiklar under samma period ni tittar på ledare.
- I de fall de tar upp samma frågor som någon ledartext, överensstämmer åsikter och argument eller skiljer de sig åt?
- Ranka insändarna på samma sätt som ni rankat ledarna.
Hur förs debatten på sociala medier såsom Twitter och Facebook?
I dag har sociala medier blivit ett viktigt informations- och debattforum, men det kan vara lite svårare att söka information där.
Låt eleverna undersöka hur den politiska debatten förs på denna arena.
- Vilka lokala politiker och/eller bloggare uttrycker åsikter i lokala politiska frågor.
- Överensstämmer åsikter och argument med det ni sett i traditionella medier?
- Hittar ni någon som ni speciellt vill följa? Diskutera i klassen om ni är överens!
Förbered din debattartikel
Välj ut ett ämne du vill skriva om. Kanske som svar på en av de ledare, insändare eller debattartiklar som ni har analyserat i övningen? Mer information om hur du skriver din debattartikel hittar du i vår skrivarskola Publicistguiden här.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. I tävlingen Unga Journalistpriset 2022 ingår det att ta bilder till sin text, podd eller till sitt tv-reportage.
Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverka våra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.
Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.
Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.
Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.
Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?
Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.
Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Stämmer bilden av att det är färre kvinnor än män i din tidning? Och hur skildras kvinnor i jämförelse med män?
Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från det andra momentet och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?
Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.
Ta egna bilder
Nu har eleverna fått bekanta sig med bilder i tidningen och kan börja planera för bilder till sina egna texter. Att tänka på innan bilderna tas är
- Hur kommer bilderna uppfattas av läsaren?
- Redogör bilderna för händelsen eller förtydligar textens budskap?
- Är bilden/bilderna sanna och korrekta?
Källor och information
Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritiskt öga!
Detta kan ses som en baskurs inför ditt reportage-, personporträtts eller debattartikelskrivande. Här får ni chansen att fördjupa er i allmän mediekunskap.
Kritisk granskning
Dagens nyhetsrapportering blir alltmer mångfacetterad, på gott och ont. Genom våra datorer och mobiler bombarderas vi av nyhetsinslag av varierande ”kvalitet”. Det goda är att vi får massor av information och att den kommer från många olika källor. För att ta emot den här informationen ställs stora krav på vår förmåga att kritiskt avläsa alla budskap. Det onda med den här utvecklingen är naturligtvis att mycket av informationen är av låg kvalitet och bakom den döljer sig ofta personliga, ekonomiska och politiska intressen.
Här följer några tips till dig som vill bli en kritisk granskare, en person som är driven i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK).
Övning: Välj varsin artikel och granska den
Ställ dig alltid två enkla frågor: Vem har skrivit detta (Vem säger detta)? Varför är det här skrivet (Vilket är syftet)? Besvara frågorna.
- I seriös journalistik hittar du alltid källan. I en tidning har artikeln undertecknats av en person. Vanligtvis hittar du både telefonnummer och e-postadress till journalisten. Du kan kontakta personen i fråga. På många håll på nätet är tvärtom anonymitet själva idén! Den som kommer med meddelanden ska kunna gömma sig bakom anonymiteten och aldrig behöva stå till svars för det som skrivs.
- Vi är ofta svaga för argument som överensstämmer med våra egna åsikter. När vi läser något som vi gillar tappar vi lätt våra kritiska glasögon. Alltså: Hör du något som du tycker låter bra så var extra kritisk. Hör du något du ogillar så tänk efter om det kanske ligger något i det du läser eller lyssnar till. Hur står det till med nyheterna du valt?
- När du läser eller lyssnar till något och du reagerar, stanna upp och undersök. En bra metod är att kopiera det som sägs och googla det. Citat från någon eller siffror kan vara givande. Det kan leda till en ganska intressant spaning. Hittar du inget på det direkta citatet försök med liknande uttryck. Testa!
- I traditionella medier finns alltid en ansvarig utgivare. Personen i fråga är ansvarig för det son skrivs/sägs i tidningen eller programmet. Det gäller att följa både lagar och regler. Lagarna hittar du i exempelvis grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den första gäller tryckta medier, den andra radio, tv, webbplatser och databaser.
Etiska regler för medierna finns i publicitetsreglerna. Detta är självpåtagna regler för att journalistiken ska ta hänsyn till vanliga människor. Mer om de här reglerna kan du läsa här: Länk till Medieombudsmannen.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
Innan ni sätter i gång med processen att skapa reportage, personporträtt eller debattartiklar till Unga journalistpriset 2022 är det en bra idé att bekanta sig med nyheter i er lokaltidning. Men vad är det som gör att något blir en nyhet? Och vad är medielogik? Det ska eleverna få ta reda på i den här uppgiften.
Hur kommer det sig att rubriken ”Man bet hund” väcker större uppmärksamhet än ”Hund bet man”? Och varför får vardagliga företeelser i Sverige ofta större uppmärksamhet än omtumlande händelser långt bort? Det handlar om mediernas nyhetsvärdering – det vill säga hur medierna väljer ut händelser som blir nyheter, och vilket utrymme dessa får i nyhetsflödet.
Nyhetsvärdering
Nyhetsvärdering baserar sig på en mängd olika kriterier. Här följer några av de vanligaste:
- Närhet – händelsen inträffar geografiskt, tidsmässigt eller kulturellt nära.
- Avvikelse – händelsen är ovanlig, oväntad eller dramatisk.
- Negativ händelse – dåliga händelser har högt nyhetsvärde.
- Händelsen involverar många människor.
- Händelsen får konsekvenser för många människor.
- Händelsen kan följas under en längre tid.
- Nyhetsproducenten är ensam om nyheten.
- Händelsen involverar berömda personer eller personer med inflytande över samhället.
- Det finns bildmaterial som skildrar händelsen.
Ytterligare punkter kan läggas till listan, men en nyhet behöver inte uppfylla alla kriterier. Kriterier för nyhetsvärdering anpassas också efter den specifika nyhetsproducenten. Nyheter i public service (SVT och SR) bedöms delvis på andra grunder än kommersiella nyhetsproducenters.
Nyhetsvärdering kan göras utifrån:
NORMATIVA KRITERIER, som bygger på en uppfattning om vad publiken bör få för typ av nyheter.
KOMMERSIELLA KRITERIER, som bygger på en uppfattning om vad publiken vill ha, det vill säga vad som säljer bäst på en nyhetsmarknad.
Medielogik
I praktiken görs nyhetsbedömningar i många medier, inklusive public service, genom en kombination av de två typerna av kriterier. Ett annat viktigt begrepp för att förstå hur nyhetsmedier fungerar är medielogik. Med det menas de tekniker som används när journalistiken omvandlar händelser till nyheter.
Följande fem tekniker används ofta för att göra nyheter mer attraktiva för publiken:
- Tillspetsning – händelsen förses med en viss vinkel.
- Förenkling – händelsen förenklas och flera perspektiv uteblir.
- Konkretisering – händelsen görs tydlig för läsaren.
- Polarisering – motsättningar betonas eller förstärks.
- Intensifiering – nyheten framhäver händelsen i termer av drama och konflikter.
Både nyhetsvärdering och medielogik är användbara termer i förståelsen för varför nyheter ser ut på ett visst sätt och varför vissa händelser blir nyheter medan andra inte blir det. ”Hund bet man” är inte tillräckligt avvikande från det förväntade. Det är däremot ”man bet hund”.
Uppgift: Analysera lokaltidningens nyhetsvärdering
Det är dags att titta i lokaltidningen och se hur de arbetar med nyhetsvärdering. Börja med att läsa upp texterna om nyhetsvärdering och medielogik för klassen, eller be eleverna göra det var och en för sig själv. Välj ut artiklar eller låter eleverna bläddra och hitta egna exempel. Övningen kan göras i tidningens digitala upplaga såväl som i pappersformat.
Be eleverna titta efter följande och besvara frågorna:
- Vad handlar nyheten om? Varför är nyheten intressant för läsarna?
- Vilka kriterier kan kopplas till nyheten? Motivera!
- Tror ni att urvalet har gjorts efter normativa eller kommersiella kriterier?
- Har någon teknik använts för att göra nyheten mer attraktiv (se rubriken ”Medielogik”)? Motivera även här.
Efteråt kan eleverna sammanfatta för varandra indelade i mindre grupper. Några exempel kan plockas upp till en avslutande diskussion och sammanfattning i helklass.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
