Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

Fler och fler svenskar har en vänligare inställning till NATO-medlemskap. Det visar en SIFO-undersökning som TV4 har beställt. När en liknande undersökning genomfördes 2018 var 48 procent av de tillfrågade negativa till NATO-medlemskap, idag svarar 33 procent nej. Frågan har aktualiserats efter att Ryssland har ställt krav på NATO att inte värva nya medlemmar.

Bakgrund

Ge en kort introduktion till ämnet. Beskriv varför frågan är aktuell just nu och visa eventuellt klippet från TV4 om SIFO:s studie. SVT har också ett kortare inslag med en tidslinje om Sveriges säkerhetspolitik sedan Andra Världskriget. Låt sedan eleverna ta reda på fakta och information om försvarsalliansen.

  • Vad är NATO?
  • Vilka länder ingår i samarbetet?
  • När tillkom NATO?
  • Vad är alliansens syfte?

Vad skriver ledarsidorna?

Tidningens ledarsidor är en del av tidningen där egna åsikter får lov att uttryckas. Låt eleverna enskilt eller tillsammans läsa igenom en eller flera artiklar där åsikter om försvarsalliansen uttrycks. Har er lokaltidning skrivit om NATO under tidningens ledarsidor? Om inte finns några förslag till artiklar nedan.

  • Vad tycker ledarskribenten i frågan?
  • Vad använder den för argument? Lista de argument du kan hitta.
  • Vad har tidningens ledarsida för politisk färg? Hur kan det påverka åsikterna som uttrycks?
  • Hur skiljer sig ledarartiklar från vanligt redaktionellt innehåll?

Ledarartiklar på ämnet

DN Ledare: Vad Putin fruktar mest är hotet på hemmaplan (DN, 2022-01-12)

Adam Cweijman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige (GP, 2022-01-15)

Lena Mellin: I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig (Aftonbladet, 2022-01-17)

Vad tycker partierna?

Ta reda på vad riksdagspartierna tycker i frågan. Låt eleverna genom dator, mobiltelefon eller surfplatta gå in på partiernas hemsidor. Dela upp klassen i åtta grupper som tillsammans får ta reda på var varje enskilt parti står i frågan och vilka argument de använder. Uppgiften kan även fördjupas genom att grupperna tar kontakt med representanter från de olika partiernas lokala företrädare och ställer frågor direkt till dem.

Debattartiklar på ämnet

Ebba Busch, Mikael Oscarsson (KD): Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland (DN, 2022-01-10)

Ordföranden för CUF, LUF, KDU, MUF: Utan Natomedlemskap riskeras Sveriges säkerhet (Expressen, 2022-01-11)

Egen undersökning

Efter att eleverna har blivit mer pålästa kan en undersökning ske i klassrummet. Vad tycker eleverna själva, ska Sverige gå med i NATO? Vilka är mediernas och partiernas starkaste argument? Frågan skulle sedan kunna fördjupas till en debatt på området.

Undersökningar kan även genomföras bland elevernas föräldrar, syskon, vänner eller grannar. Vad tycker dem? Stämmer deras resultat med det som SIFO kom fram till i januari 2022? Varför eller varför inte?

Länktips

Vad är NATO? (PDF)

Svenska Freds: Gör ett Natomedlemskap oss säkrare?

Med den här övningen får eleverna utveckla sina förmågor att kritiskt söka och granska information från olika källor, och skapar samtidigt en förståelse för hur nyheter blir till och hur det journalistiska arbetet fungerar.
Genom att utgå från en tidningsartikel och spåra källorna bakåt får eleven både en insikt i vad som blir en nyhet, som fördjupade kunskaper i kritisk informationssökning.

Övningen bygger även på att man själv söker information på nätet. I Publicistguiden från Mediekompass finns ett kapitel om informationssökning, som du finner här.

I Skolverkets publikation Informationssökning på internet (Länk!) beskrivs informationskompetens – en del i skolans arbete med informationssökning på internet – som:

  • att kunna identifiera informationsbehov, att formulera olika sökstrategier, att känna till möjliga informationskällor, att söka information effektivt, att kritiskt granska information, att välja relevant information samt att kunna använda information genom att sortera, analysera, tolka, organisera, presentera och dela med sig.

Läraren måste förbereda lektionen genom att samla en eller flera tidningsartiklar som eleverna ska arbeta med. Artiklarna som ska användas bör vara faktabaserade och innehålla någon form av påståenden. Anpassa gärna artiklarna efter elevernas ålder, vana vid källkritik och intressen. De exempel som ges här är lämpliga för högstadiet och gymnasiet, lägre årskurser bör arbeta med enklare artiklar.
Exempelartikeln som länkas här nedan handlar exempelvis om bemanningen inom förlossningsvården. Enligt artikeln har Sveriges landsting fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra och förstärka förlossningsvården, vilket bland annat ledde till att 500 nya tjänster tillsattes. Artikeln hos SvD finns här: Länk!

En annan lämplig artikel är från GP och handlar om att högutbildade har större chans att överleva cancer. Artikeln hittas här: Länk! Kan eleverna spåra källan till artikeln?
Den bygger på en pressrelease från Cancerfonden som läraren kan läsa här: Länk! och en rapport som EY gjort på uppdrag av Cancerfonden: Länk!

Från GP kan man hämta en annan artikel som handlar om den positiva utvecklingen i dataspelsbranschen: Länk! Texten hänvisar till information i en rapport från branschorganisationen. Kan eleverna hitta den ursprungliga källan?
Lärare får länkar till branschorganisationen här, Länk!, och till de årliga rapporterna här: Länk!

Se dessa artiklar som exempel, läraren kan hitta artiklar som passar in i ett visst kursmoment eller som berör elevernas intresse. De viktiga är att artiklarna gör påståenden som bygger på andra källor.

Beroende på vilken tillgång till dator och internet klassen har, delar läraren antingen ut tidningar/kopior eller webbadressen till den/de artiklar som ska användas.

Steg 1: Låt eleverna läsa artikeln och markera alla ställen där fakta eller påståenden presenteras. Läraren avgör om detta ska göras enskilt eller i grupp.

Exempel på påståenden i ingressen till artikeln i SvD:

  • Antalet anställda inom förlossningsvården har ökat.
  • Det konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport.
  • SKL är en intresseorganisation.
  • Landstingen har fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra förlossningsvården.

Det finns fler faktauppgifter och påståenden att hämta från artikelns brödtext.

Steg 2: Eleverna ska söka källorna till de fakta som presenteras i artikeln, och granska dem kritiskt.

Exempeltexten kan väcka olika frågor som:

  • Vad säger egentligen uppgifterna?
  • Var kommer uppgifterna ifrån?
  • Vad är det för typ av källa?
  • Är uppgifterna från källan rätt tolkade i artikeln?
  • Hur kan jag kontrollera uppgifterna?

Eleverna kan ges stödfrågor till exempeltexten som: Under vilken period har personalökningen skett? Hur många nya tjänster har tillkommit i förlossningsvården (observera att texten nämner 500 tjänster för tre olika sjukvårdskategorier)? Vad menas med intresseorganisation? Går det att hitta rapporten hos SKL? SKL är en arbetsgivarorganisation, har det någon betydelse för källans trovärdighet i frågan?

Eleven bör resonera kring vilken nivå källorna befinner sig på: vad är sekundärkälla och vad är primärkälla? Vilken styrka får ett argument som hänvisar till i detta fall tidningsartikeln, pressmeddelandet från SKL respektive forskningsrapporten?

Vilken väg väljer de för att kontrollera informationen i artikeln? En nyhetssökning på Google om förlossningsvården leder kanske till helt andra källor.

Läraren finner pressmeddelandet från SKL som artikeln bygger på här: Länk! Rapporten från SKL i sin helhet finns här: Länk!

Steg 3: Låt eleverna presentera sina sökresultat för varandra och diskutera frågorna från Steg 2.

  • Har alla hittat samma källor till artikeln?
  • Hur gick eleverna till väga för att kontrollera uppgifterna?
  • Om eleverna lyckats spåra källan så långt som till rapporten från SKL, kan man kontrollera även den? (Ja, i princip kan man det. Men det skulle innebära att man gör en ny undersökning. Ibland måste man också lita på forskningen och de etiska regler de arbetar enligt.)

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderat 2018

Årskurs 7-9, svenska, ur centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Årskurs 7-9, samhällskunskap, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet.

Gymnasiet, svenska, ur ämnets syfte

  • Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Gymnasiet, samhällskunskap, ur ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

 

Hur bildas opinion i Sverige idag? Ungas politiska engagemang minskar i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Många organisationer, t ex miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier. Lektionstipset går ut på att eleverna får diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.

GÖR SÅ HÄR

Inled lektionen med att samla tankar och funderingar kring dessa listade sätt att skapa opinion. Kanske kan ni tillägga några? Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien. Några exempel ges nedan.

I nästa steg ska eleverna enskilt, i par eller mindre grupper fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.

Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:
1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?

Exempel på sätt att bilda opinion:

  • Namninsamling (T ex http://namninsamling.se)
  • Facebook-grupper
  • Facebook-event (T ex Million March Egypten)
  • Demonstrationer (T ex suffragetter, 1 maj, Tunisien och Egypten)
  • Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)
  • Skriva insändare i tidningar
  • Direkt aktion (T ex släppa ut minkar, när homosexuella sjukanmälde sig kollektivt i protest mot att Socialstyrelsen benämnde homosexualitet som en sjukdom 1979)
  • Konstverk (T ex Astrid Lindgrens Pomperipossa om skattetrycket, Anna Odells ”Okänd, kvinna 2009-349701” om behandlingen av psykiskt sjuka, Lukas Moodysons film Lilja 4-ver om trafficking))
  • Kontakta beslutsfattare direkt
  • Kontakta journalister

Tips på hur man kan jobba vidare eller fördjupa i olika ämnen eller kurser:

  • Låt eleverna vara med i tävlingen: http://berattaforhundraandra.se/
  • Opinionsbildande konstverk kan skapas bildämnet eller liknande estetiska ämnen/kurser. Kanske opinionsbildande teater?

Värdegrunden har fler lektioner på sin hemsida.

 

Ur styrdokument

Ur Lgr11, reviderad 2018:
Samhällskunskap årskurs 7-9, centralt innehåll:

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Svenska årskurs 7-9, centralt innehåll:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Språkbruk

  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Informationssökning och källkritik
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Syfte
I grundskolans läroplan står det att skolan ska ”motverka traditionella könsmönster”. Ett första steg mot måluppfyllelse är att ta upp frågan regelbundet. Genom att utgå från medierapportering så skapas naturliga tillfällen till att diskutera könsroller med eleverna.

Förberedelser
Som utgångspunkt för diskussionen finns en artikel från Svenska Dagbladet: Länk!
För fördjupning finns från Mediekompass pdf-häftet Tidningen och genus: Länk!

Bakgrund
Svenska Dagbladets artikel ”Könsroller kan förstärkas i skolan” tar avstamp i forskning som visar att skolpersonal omedvetet kan förstärka de traditionella könsrollerna. En rapport från regeringens delegation för jämställdhet i skolan visar att lärare ofta förväntar sig att flickor ska vara flitiga och hjälpsamma medan pojkar förväntas vara bråkiga och mer ointresserade av skolan. En av delegationens viktigaste uppgifter är att studera varför pojkar når sämre skolresultat än flickor. Flickor har länge presterat bättre än pojkar i skolan och skillnaderna är i stort sett konstanta. En rapport från Skolverket om hur kommunernas skolbudgetar fördelas visar att var fjärde kommun har som policy att ge mer pengar till skolor med många pojkar.

Gör så här
Samtala i klassen
Ta upp exemplen som tredjeklassen nämner i Svenska Dagbladets artikel. Låt sedan eleverna ge egna exempel på sådant som de tycker är ”typiskt kille”, eller ”typiskt tjej” i deras egen skolsituation. Gör två listor. Välj ut några av påståendena och fyll på listan med diskussionsfrågor nedan.

Diskutera och värdera
Välj en eller flera av diskussionsfrågorna nedan. De bygger på uttalanden från Svenska Dagbladets artikel. Använd handuppräckning, eller ”fyra hörn” som metod beroende på vad som passar bäst. Genom att ställa följdfrågor till det som eleverna säger när de motiverar hur de tänker kan du vidga perspektivet ytterligare för att öka deras syn på genusproblematiken.

– Tjejer gillar Barbies och hopprep. Killar leker krig, slår tredjeklassaren Adrian Elmlund fast.

  • Vad tycker du?

Adrian har helt rätt.
För det mesta är det så.
Adrian har helt fel.
Annat svar.

Klasskompisen Greta Sköldberg håller inte med:
– Är det något jag hatar så är det Barbies. Och när jag gick på dagis lekte alla killar med Barbies!

  • Tror du att det som Greta säger är vanligt?

Ja, helt säkert.
För det mesta är det som hon säger.
Nej, det hon säger är mycket ovanligt.
Annat svar

– Varför kan inte bara tjejerna få ha syslöjd? frågar sig Felicia Lindberg medan hon sitter och kardar ull.

  • Vad tycker du?

Det är onödigt för killar att lära sig sådant, det sköter ju tjejerna.
Det är slöseri med tid och pengar för killar har ofta så svårt med motoriken.
Självklart att killar måste kunna sådant också.
Annat svar

Hugo Fernandez tycker så här:
– Det är roligare att arbeta med träslöjd.

  • Varför tror du att han tycker det?

Han har en jätteduktig lärare i träslöjd.
De flesta killkompisarna tycker så.
Hans pappa tycker också att sådant är kul.
Annat svar

Mira Mitchell gillar hästar – och vet att många killar inte delar det intresset.
– Jag vet absolut inte varför det är så. I filmer och böcker är det ofta tjejer som gillar hästar. Men jag föddes till att tycka om hästar.

  • Kan man födas till att tycka om hästar, syslöjd, träslöjd, rosa kläder, eller vad det nu är?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Undersökningar visar att pojkar får och tar mer av lärarnas uppmärksamhet än flickorna. Pojkarna pratar mer medan flickorna tilldelas uppgifter som ordningsskapare.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Flickor är mer stressade än pojkar i skolan och av skolarbetet.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Summera

  • Vad har påverkat mest när det gäller dina åsikter från om vad som är typiskt för tjejer respektive killar?

Från kompisar
Från föräldrar, lärare, och andra vuxna
Från medierna
Annat svar

  • Kan du se något skäl till varför killar och tjejer skulle ges olika förutsättningar i skolan.

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Vad kan man göra för att det ska bli lika förutsättningar?

Länkar
Svenska Dagbladet
Könsroller kan förstärkas i skolan

Mediekompass

Tidningen och genus

 

Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord och med det pekar vi på  bildens kraft att beröra. Det krävs bara en hastig blick på bilden i en  artikel för att få en idé om vad texten handlar om och vilket  känsloläge som texten förmedlar. Gör veckans lektionstips och diskutera  hur vi påverkas av bilder och på vilket sätt barn ges utrymme att synas i  medier.

Del 1 för de yngre

Syfte: Att utveckla förståelse för bildens roll, och dess påverkan på läsaren, i tidningen.

Passar för: fk- åk 3, bild, svenska, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Tillgång till internet och tidningar (använd gärna er lokaltidning), sax, papper, lim och pennor.

Genomförande:

Övning 1

1. Börja lektionen med samtal om bildens förmåga att beröra och väcka känslor. Som stöd i samtalet kan ni använda en prisbelönt nyhetsbild som väcker nyfikenhet och möjligen skiftande känslor hos betraktaren. Öppna länken till artikeln i Expressen.

2. Låt eleverna berätta vilka känslor bilden väcker.
Berätta sedan att det är ett äppelträd som älgen hänger i, ett äppelträd som älgen tidigare under kvällen klättrat upp i och knyckt äpplen (förmodligen jästa sådana) från och på så sätt blivit berusad (och något omdömeslöst klättrat för högt) och sedan fastnat i trädet. Berätta även att älgen fick hjälp att komma loss och sedan fick nyktra till under natten innan den kunde ge sig iväg igen på nya äventyr.

3. Ändrades känslorna när eleverna fick höra berättelsen?
Uppmärksamma eleverna i så fall på det ändrade intrycket. Det kan bli ett konkret exempel på hur bild och text samverkar.

Vi vill samtidigt påpeka att det råder olika meningar om huruvida älgar faktiskt kan bli berusade av att äta jästa äpplen. Det finns mer att läsa om det här (vissa med betallösningar) i exempelvis Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, ATL och Sveriges Radio. I en artikel (med betallösning) hävdar dock Dagens Nyheter att älgar visst kan bli berusade på äpplen.

Övning 2

1. Klipp ut och samla egna bilder ur tidningar (använd gärna er lokala tidning). Be eleverna sortera bilderna efter känslor som bilderna väcker. Bilder som gör betraktaren nyfiken, intresserad, glad, nedstämd eller kanske upprörd.

2. Låt eleverna sedan visa en bild var och motivera hur denne tänkte när han/hon placerade bilden i vald kategori.

Det finns inga rätt eller fel, det intressanta är att bli varse hur vi tänker och reagerar. Vår bakgrund och olika livserfarenheter påverkar förstås våra egna tolkningar av bilder. En höstbild kan exempelvis göra en läsare (som tycker om hösten) varm och upprymd, medan den likväl kan ha motsatt effekt på en annan betraktare.

Övning 3

Använd urklippen från övning 2 till att göra egna bildberättelser enskilt eller i grupp:

Enskild berättelse
Eleverna börjar med att välja varsin bild som väcker en viss känsla hos betraktaren. Bilden limmas på ett pappersark och eleverna får sedan i uppgift att skriva en rubrik och kort text som ändrar uppfattningen om bilden. Exempel: Bilden föreställer en gammal gumma i gungstol – texten ”avslöjar” att skolmormor stal barnens pennor och sudd. Läs berättelserna högt för varandra!

Gemensam muntlig berättelse
Varje elev väljer en egen bild, en bild som de tycker om eller en bild som de kanske finner äcklig, en bild som berör. Utifrån bilderna ska sedan en gemensam berättelse växa fram. Sätt er i ring med bilderna i beredskap. Läraren visar sin bild och börjar berättelsen. Exempelvis: ”Det var en gång en glad liten pojke som mötte…” Sedan får eleverna en i taget fortsätta berättelsen med hjälp av bilden. Sista eleven på tur avslutar. Snipp snapp snut, så var sagan slut!

Del 2 för de lite äldre

Syfte: Reflektion över hur barn presenteras i tidningar och media idag. Barns mänskliga rättigheter.

Bakgrund
: Enligt SCB utgör gruppen barn en femtedel av Sveriges befolkning. Var femte bild borde väl då rimligtvis skildra barn? Riktigt så är det inte. Inte ens vuxna är jämnt representerade i tidningar. Hälften av befolkningen är män och hälften kvinnor. Hälften av bilderna borde då rimligen föreställa kvinnor. Men nej. Den helt klart överrepresenterade gruppen i tidningar och media är vuxna män.

Passar för: åk 4-6, bild, svenska, SO-ämnen, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Skriv ut samtalsunderlag till dig som lärare Kopieringsunderlag Bilder som berör , skaffa klassuppsättning av er lokala tidning som du hittar här: Länk!.

Genomförande:

Övning 1

Tidningar är till för alla, vuxna och barn. Ändå förekommer bilder på barn mer sällan än bilder på vuxna. När väl barn och ungdomar syns i tidningar så är det främst i en offerroll. Det här kom Globala gymnasiets elever fram till i ett samarbetsprojekt med Plan Sverige. Länk till artikel om undersökningen i DN (med betallösning). I undersökningen fann de att tidningar i hög grad presenterade barn som mådde dåligt och fokus låg på barn som råkat ut för något snarare än barn som gjort något. Brott och olyckor var områden som dominerade och de vuxna fick större utrymme i artiklar som unga förekom i.

Följande punkter kan du som lärare använda som underlag för samtal kring barn i tidningar och media (punkterna finns i  kopieringsunderlaget).

  • Hur kommer det sig att barn så sällan syns i tidningar?
  • Är det viktigt att barn syns i tidningar? Varför?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att inte synas i tidningar?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att synas i tidningar?
  • Barnkonventionens artikel 12 slår fast att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Politiska beslut som berör barn (exempelvis beslut som har att göra med skolan) har barn således rätt att tycka till om. Borde barn få större utrymme i tidningar vid beslut som direkt berör barn? Hur skulle det i så fall kunna gå till? Hur får man vuxna intresserade av barns tankar och åsikter?
  • Barn kan liksom vuxna bli intervjuade men ibland kan det vara lättare att uttrycka sig med en teckning eller dikt. Barnkonventionen ger barn rätt att uttrycka sina tankar i tal, skrift, tryck, konstnärlig form eller andra uttrycksmedel som barnet väljer. Borde journalister ge barn möjligheter att uttrycka sig på annat sätt än genom ord? Låt eleverna fundera över hur de själva helst uttrycker sig (ord, musik, bild, skrift etcetera).
  • Diskutera vad eleverna tror det skulle innebära om barn syntes mer i media. Vilka frågor anser eleverna exempelvis att barn bör få tycka till om (allvarliga politiska frågor, mer lättsam underhållning etcetera). Låt eleverna motivera och argumentera för sina svar.
  • Har någon elev varit med i tidningen? Vad handlade det om? Hur kändes det?
  • Hur kan man komma med i tidningen?

Övning 2

Ge er sedan på jakt efter bilder på barn i exempelvis er lokaltidning. Hur presenteras barnen? Tänk på att fotografen kan använda sig av olika knep för att framhäva eller tona ner aspekter av bilder. Ett vanligt knep är kameravinkel. Om man vill framställa en person i maktposition kan fotografen välja att fotografera personen nerifrån. Då ser den personen stor ut på bild. Överdriven vinkel nerifrån kallas för grodperspektiv. Vill fotografen förmedla att personen i fråga är liten och maktlös kan han/hon istället välja att fotografera personen ovanifrån. Då ser personen mindre och mer maktlös ut. Låt eleverna arbeta parvis eller i mindre grupper. Grupperna väljer ut varsin bild på barn som de tillsammans utför en enkel bildanalys av.

  • Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
  • Vad ser du på bilden? Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
  • Vilket syfte finns med bilden? Varför har fotografen tagit bilden som han gjort och varför tror ni att tidningen valde att publicera den?

Jämför mellan grupperna. Kan eleverna finna likheter/skillnader på hur barn framställs i de valda bilderna.

Länkar

Artiklarna  hos DN kräver inloggning.
Dagens Nyheter: ”Mediernas etiska regler måste ge skydd åt barnen”
Dagens Nyheter: ”Barn och unga förtjänar mer utrymme i medierna”
UNICEF Sverige: Barnkonventionen

Koppling till Läroplanen (Lgr11):

Bild
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. /…/ Genom undervisning ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna skapandet.

Bildanalys, åk 1-3
– Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Bildanalys, åk 4-6
– Reklam- och nyhetsbilder, hur de är formade och förmedlar budskap.
– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Tala, lyssna och samtala, åk 1-3
– Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter, åk 1-3
– Texter som kombinerar ord och bild /…/.

Läsa och skriva, åk 1-3
– Skapande av texter där ord och bild samspelar.
– Handstil och att skriva på dator.

Tala, lyssna och samtala, åk 4-6
– Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning, åk 4-6
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser

Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.

Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.

Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:

Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.

A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida.  En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.

B. Besvara frågorna:

  • Vad har hänt?
  • Var hände det?
  • När hände det?
  • Vilka är Pussy Riot?
  • Hur gick det till?
  • Varför hände det?

C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:

  • Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
  • Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
  • Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
  • Varför fick trion ett sådant hårt straff?
  • Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?

TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.

Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.

Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter

Tidsåtgång:
ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:

  • Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
  • Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
  • Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.

B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:

  • Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?

Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lättläst om mänskliga rättigheter.

Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):

A. ENSKILT

  • Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
  • Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
  • Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.

B. I SMÅGRUPP

  • Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

Kopplingar till skolans styrdokument:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018

Ur ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter

 

Plocka vännernas pälsar eller blogga? Så skulle man kunna ställa frågan om varför vi behöver medierna och vilken funktion de fyller i våra liv. Bengt Engwall som är utvecklingsredaktör på Norrköpings Tidningar har läst, grunnat och sammanställt en historik över vilka av våra behov som driver medieutvecklingen. Vilken funktion fyller till exempel skvaller? Nedanstående text ska ses som en fördjupning i mediekunskap och betydelsen av språk och kommunikation, riktad till lärare eller gymnasieelever, och kan användas som diskussionsunderlag i klassrummet.

Vilka funktioner fyller medier för människor? För mediebranschen och alla andra som vill vara en del av det mänskliga kommunikationssystemet är det viktigt att förstå vad det är som driver människor att kommunicera och vilka behov som kommunikationen tillfredsställer. Svaren finns i studier av människans ursprung. Och dessa ursprungliga kommunikationsbehov måste vi förhålla oss till i vårt arbete med gamla och nya medier.

Människan har grundläggande behov av att kommunicera. Detta behov finns där oavsett om vi har tillgång till medier eller inte. Och det har funnits där sedan människan blev människan. Communication is the process of creating shared meaning, säger Stanley J. Baran i sin bok Mass Communication, Culture and Mass Media. Kommunikation är alltså en social funktion och människan är den enda art som kan kommunicera i äkta mening, dvs ha ett djupare utbyte än att bara reagera på den rådande situationen som att varna för fara och signalera att det finns föda.

Inte ens aporna, som vi gärna vill framhålla som rätt människolika, kan kommunicera på det djupa sätt som vi människor. Schimpanser har visserligen ett trettiotal olika läten för att meddela sig med sina artfränder, men de kan inte kommunicera på något sätt som överskrider den situation de just befinner sig i. De kan till exempel inte berätta för varandra hur och varför man gör olika saker. De lär sig av äldre och mer erfarna djur i flocken genom att följa deras exempel.

Den amerikanske antropoplogen och psykologen Ian Tattersall hävdar i sin studie om människoblivandet, Becoming human (1998) att det är språket som givit och ger människan – homo sapiens sapiens – försteg framför andra arter.

Kommunikationsmöjligheten genom språket gör att vi och våra verksamheter utvecklas eftersom att vi kan utbyta erfarenheter och lära av varandra – och på så sätt förbättra våra liv. Men människan utvecklade verktyg och arbetsmetoder redan innan hon fick ett talorgan. Vi kan ju, likt schimpanserna, också lära oss genom att imitera. Därför anser vissa forskare att det i grunden är en annan funktion än den rent lärande och verksamhetsutvecklande som är grunden till vårt behov att kommunicera.

Den engelske antropologen och evolutionsbiologen Robin Dunbar hävdar i sin bok Samvaro, skvaller och språkets uppkomst (1997) att språket är en förutsättning för den sociala sammanhållningen. I apornas liksom i de första människornas tillvaro har/hade det ömsesidiga ceremoniella putsandet av varandras päls, så kallad grooming, en stor betydelse för den sociala sammanhållningen.

Pälsplockningen är individuell – alla måste plocka alla för att det ska bli total sammanhållning – men efter hand som gruppen växer är det praktiskt omöjligt att upprätthålla personliga band med alla genom grooming. I ett samhälle som är för stort för grooming mellan alla individer behövs verktyg för att upprätthålla de personliga banden. För människan blev språket detta verktyg. Ursprunget till det talade språket kan ha kommit för cirka två miljoner år sedan.

Med språket kan var och en nå många med sin röst. Dunbar menar att det inte är meddelandet eller befallningen som är språkets första funktion, utan att det är skvallret – det talade ”pälsplockandet”.

Skvaller är att utbyta erfarenheter om vad andra gör, och det är ett snabbt sätt att få reda på vad andra gör. Även detta är ett sätt för individerna att skaffa sig kontakter och kunskaper som kan förbättra tillvaron på jorden, det vill säga ett bättre liv.

Utan språk är det en omständlig procedur. Apor och människoapor måste göra det genom att iaktta vad andra gör, och för det krävs ju att man har koll på alla hela tiden.

Idéhistorikern Sven-Eric Liedman tar upp Dunbars hypotes i sin bok om kunskap, Ett oändligt äventyr (2001). Han påpekar där att skvallret är en situationsöverskridande verksamhet, att man inte kan skvallra om det som för ögonblicket är för handen utan enbart om något frånvarande. Och att vara situationsöverskridande är ju något som endast människan och inte några andra arter kan.

Samtidigt, fortsätter Liedman, knyter skvallret samman dem som görs delaktiga av det. Han pekar på att skvallret är en social kraft och att Dunbar ser det mänskliga samhällets ursprung i just skvallret. Liedman säger vidare att det typiskt mänskliga inte bara är språket utan en hel kultur som tjänar till att integrera individen i samhället.

Ian Tattersall tar inte ställning till Robin Dunbars hypotes och människans kommunikationsbehov liksom språket får antas ha både integrerande (Dunbar) och utvecklande (Tattersall) funktioner. Allt för att göra livet bättre.

Språket är alltså avgörande för att föra oss människor samman, liksom för att utveckla våra verksamheter – och på så sätt förbättra våra liv, och det är med de perspektiven som vi ska se på våra behov att kommunicera – direkt med varandra – och via hjälpmedel – det vill säga genom medier.

Mediernas nytta och medieanvändningens drivkrafter
När samhällena växte och det inte längre heller gick att prata direkt med alla uppkom skriftspråk och medier. Först i form av inristningar på stenar, lertavlor, väggar med mera, sedan i form av handskrifter. Med Johann Gutenbergs uppfinning av lösa trycktyper för sättning av text på 1400-talet kom den första möjligheten till stor spridning av information. Riktig masskommunikation kom när tidningarna fick stor och folklig spridning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Därefter har etermedier och elektroniska medier ytterligare utvecklat möjligheterna till kommunikation mellan många människor.

Sociologen George Herbert Cooley konstaterade 1909 (DeFleur och Ball-Rokeach, Theories of mass communication) att det var fyra faktorer som gjorde tidningen långt effektivare än kommunikationsprocesser i tidigare samhällen:

1. Uttrycksfullhet, de bar på ett brett spektrum av idéer och känslor
2. Dokumentbeständighet, eller övervinnande av tid
3. Snabbhet, eller övervinnande av rum
4. Spridning, eller tillgång för alla

Med medierna följer alltså nya kommunikationsvärden. Med medierna har också möjligheterna att kommunicera blivit oändligt stora. Det finns idag en stor mängd medieformer och nya tillkommer undan för undan. I dessa kanaler sprids och återkopplas meddelanden av, till synes, ett oändligt antal orsaker. Men i grunden är det de djupt mänskliga behoven som styr.

Dan Lundberg, forskare inom ekonomisk psykologi, konstaterade 1968 i boken Vårt behov av press radio och TV att människor utnyttjar massmedias innehåll på flera olika sätt och att man därigenom får olika belöningar och nyttor

– Mediainnehållet fungerar som en källa till erfarenheter och insikter vilka delas av andra individer i vår miljö(-er). Det ger en känsla av gemenskap och leder till sociala belöningar.

– Mediainnehållet fyller en direkt kontaktskapande och kontaktunderlättande funktion genom att förse oss med samtalsämnen.

– Man får tolkningar och synpunkter på olika händelser och företeelser, och genom att utnyttja dessa tolkningar och synpunkter vid samtal eller diskussioner kan man vinna social prestige.

– Mediainnehållet är en källa till råd och kunskaper som kan utnyttjas för att vinna uppskattning från omgivningen sida.

Medierna ger alltså människor tydligt sociala funktioner och nyttor. Precis som skvallret direkt mellan människor.

För mediebranschen och alla andra som vill vara en del av det mänskliga kommunikationssystemet är det viktigt att förstå vad det finns för bakomliggande behov för kommunikation. Vad det är som driver människor att kommunicera och vilka behov som kommunikationen tillfredsställer.

Insikten om de integrerande och utvecklande funktionerna är grunden, men i vardagen behövs också mer förfinade definitioner av vad människor får ut av att använda medier.

Inom beteendevetenskapliga discipliner har man definierat ett antal funktioner som ger människor personliga utbyten av medier. Medieforskaren Maria Elliot har i sin avhandling Förtroendet för medierna, (Göteborg, 1997) (s. 79-94) sammanställt de funktioner hon då kunde finna.

I takt med medieutvecklingen och med tanke på att det är svårt att avgränsa personliga utbyten i något så stort som det mänskliga livet, anser hon att listan aldrig kan bli komplett och heltäckande. Men hennes sammanställning är en någorlunda hanterbar strukturering av de personliga utbyten som media kan ge människor, och som media därmed bör förhålla sig till.

Utbytena handlar inte bara om vad individen får ut av medieinnehållet, utan även om medieanvändningen som aktivitet i sig och om egenskaper som är knutna till egenskaper hos mediekanalen (exempelvis att tryckta och elektroniska medier erbjuder helt olika former av upplevelser. Dessutom kan man få ett utbyte av den image och status som mediet har.

Elliots sammanställning av människors möjliga utbyten av medier ser i korthet ut så här:
1. Man vill ha generell kunskap och information (ger trygghet)
a) Koll på läget, överblick och omvärldsorientering
b) Information, orientering om konkreta händelser, praktiska råd för vardagslivet, beslutsunderlag
c) Kunskapsbildning (i en djupare bemärkelse)
2. Identitetsbildning
3. Socialisering och social interaktion
4. Delaktighet i samhället
5. Eskapism och pleasure
6. Strukturering av tillvaron

Vi människor för en ständig kamp för att förbättra tillvaron för oss själva, våra avkommor och våra fränder. Möjligheten att kommunicera hjälper oss i den strävan. Både orsakerna till språkets uppkomst och de uppmätta medienyttorna pekar på det. Den kunskapen om kommunikationens grundläggande funktioner och nyttor ger en grund till förståelse för vad medierna egentligen har för roll. Och till det måste vi som medieproducenter och publicister förhålla oss i vår dagliga gärning när vi väljer vad och hur vi ska publicera och när vi ska utveckla våra verksamheter.

Bengt Engwall, bengt.engwall@nt.se

Syfte: Att lära sig att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet

Övning 1: Granska en text källkritiskt

Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Kopiera upp och dela ut texten som ska granskas.  Texten finns i kopieringsunderlaget här: Kopieringsunderlag: Vad i medierna kan man lita på?
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar

Genomförande:
Berätta först att ni ska göra en övning där ni tränar förmågan att vara kritisk till det ni läser eller hör i medier. Fråga eleverna om de tror på allt de läser i tidningarna eller andra medier. Kanske litar de mer på vad de läser i tidningen än på sociala medier? Kanske kan någon ge exempel på något som de läst eller hört som inte var sant? Hur hamnade i så fall nyheten där? Hur fick de reda på att det inte var sant? Varför är det viktigt att vara källkritisk?

När ni diskuterat en stund ber du dem att läsa nedanstående text från kopieringsunderlaget med källkritiska ögon.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning.

Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger säkra källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Fråga om det ringer några varningsklockor. Finns det något i texten som låter oklart? Några källor som låter diffusa? Ge ett exempel för att få dem att tänka källkritiskt. ”Enligt en ny undersökning låter oklart. Vem ligger bakom undersökningen? Vad är syftet med den? Hur gick den till?

Låt dem sedan parvis försöka hitta fler ställen i texten där det låter oklart eller där man inte vet vem som står bakom påståendet. Hur många ställen hittar de?

Gör sedan fyra hörn och be dem att ställa sig i det hörn som passar bäst.

Hörn ett: Jag hittar inga fler ställen där jag är källkritisk
Hörn två: Jag hittar ett till ställe där jag är källkritisk
Hörn tre: Jag hittar två till ställen där jag är källkritisk
Hörn fyra: Jag hittar tre eller fler ställen där jag är källkritisk

Låt dem prata med dem som står i samma hörn. Hittade de samma saker? Här är facit (men kanske hittar ni fler ställen):

  1. ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
  2. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  3. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  4. ”Uppger säkra källor” – varför får vi inte veta källorna?
  5. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Försök gemensamt formulera källkritiska frågor till tandkrämstexten. Börja med att försöka hitta på en fråga som börjar med ordet ”vem” till exempel: ”Vem är det som har genomfört undersökningen?”
Fortsätt med ordet ”vad”, till exempel: ”Vad är anledningen till att experter tror att tandkrämen kan leda till tandköttscancer?” Låt sedan eleverna parvis försöka göra frågor som börjar med var, varför, när och hur.

Ta gärna hjälp av följande källkritiska frågor:

Vem?

Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet och som du kan lita på? Kan du ta kontakt med den som står bakom det som står i texten?
Vem är tänkt att läsa och ta till sig informationen?

Varför?
Varför tror du att man vill sprida denna information? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske att tjäna pengar?

Vad?
Vad hittar du för information? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
Går det att säga hur gammal informationen är? Kanske något har blivit förlegat?

Hur?
Hur hittade du informationen? Hur ser formen ut? Titta till exempel på språk och stavning. Många felstavade ord kan vara ett tecken på att även annat är slarvigt och inte genomtänkt i innehållet.

Uppgift 2: Källkritik på internet

Tidsåtgång: ca 60 min
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Förberedelse: Tillgång till internet, helst en dator per grupp samt kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag: Källkritik på internet som hör till övningen.

Genomförande:
Repetera först de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Berätta att de ska få göra en källkritisk övning på internet där de googlar på ett ord. Fråga gärna hur många i klassen som brukar använda sig av Google när de söker information.
Googla sedan på något som de är intresserade av. Rösta gärna fram ett gemensamt ämne. Försök hitta ett ämne som både är aktuellt och som väcker debatt. Gärna något som är lite kontroversiellt. Här nedan ges exempel på sökresultat angående den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson. Hon har blivit fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg. Bland de resultat man får om man söker på detta finns följande:

1. Dagens Media
2. Influencers of Sweden
3. Konsumentverket
4. Aftonbladet
5. TV4 Nyheterna

Dela in eleverna i smågrupper så att varje grupp tar hand om varsin sajt. Gå in på sajterna och titta på dem. Låt dem sedan diskutera med hjälp av de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Börja med vem-frågan. Vem ligger bakom den här sajten? Är det en privatperson eller en myndighet? Finns det kontaktuppgifter?
Fortsätt med varför-frågan. Varför har hemsidan skapats? Vill de sälja något eller skapa debatt? Fortsätt så med alla frågorna tills de är klara.

Övningen är ganska svår, så för att bryta ner den kan du när de har diskuterat klart placera dem i ring. Sedan gör ni följande övning där du som lärare läser upp de olika påståendena nedan:

Om svaret är på frågan är ”ja” räcker ni upp båda armarna
Om svaret på frågan är ”nej” lägger ni armarna i kors
Om svaret på frågan är ”vet ej” lägger ni en hand över pannan

  1. Hade ni hört talas om sajten tidigare?
  2. Är det ett företag som ligger bakom den?
  3. Är det en privatperson som ligger bakom den?
  4. Vet man vem som äger och bekostar sajten?
  5. Finns det kontaktuppgifter?
  6. Vet ni vem målgruppen är, alltså vem sidan är avsedd för?
  7. Är avsikten att skapa debatt?
  8. Är avsikten att sprida information?
  9. Är avsikten att sälja något?
  10. Är det fakta som presenteras?
  11. Är det personliga åsikter som presenteras?
  12. Fungerade länkarna på sajten?
  13. Är sajten aktuell? Vet ni när den skrevs eller uppdaterades?
  14. Ser den seriös ut? (T ex om språket är korrekt och bilderna passande)
  15. Finns det länkar som ni känner igen?
  16. Är den trovärdig? Litar ni på det som sägs där?

Tanken är att eleverna ska bli medvetna om hur väldigt olika sajter kan se ut och att personerna eller organisationerna bakom dem kan ha helt olika syfte. Genom att jämföra dem med källkritiska ögon kan de lättare skaffa sig den information de behöver.
Låt sedan eleverna parvis formulera egna källkritiska frågor och fortsätta leda värderingsövningen. T ex kan en elev säga ”Byt plats om er sajt innehöll starka åsikter” eller ”Byt plats om det var enkelt att hitta kontaktuppgifter”. På så vis lär de sig av varandra att bli ifrågasättande, så att de tar till sig trovärdig information.

Läs mer

Mediekompass: Kolla källan – gratis lärarmaterial i 3 delar

Kolla källan_del_1_Metoden

Kolla_källan_del_2_Informationen

Kolla_källan_del_3_Vem_äger_vad

Skolverkets material om källkritik

Skolverket Kolla källan

Youtube-klipp om källkritik

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 4—6, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 7—9, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.

Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.

Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor

1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13

2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.

Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?

  • Du har läst det på internet.
  • Dina kompisar berättar det för dig.
  • Det står i tidningen.
  • Du hör det på tv-nyheterna.

Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.

Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?

  • Du läser i Bibeln.
  • Du frågar en präst i din närmsta församling.
  • Du googlar på det.
  • Öppet hörn – eget svarsalternativ.

Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).

Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?

  • Du googlar.
  • Du läser konventionstexten.
  • Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
  • Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)

Hur resonerar eleverna?

Övning 2: Källkritik

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.

Del 1.

Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Del 2.

Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).

Del 3.

Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.

    • Har journalisten varit noggrann med sina källor?
    • Vilken källa anges?
    • Är nyheten trovärdig? Motivera.

Del 4.

Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?

Övning 3: Källkritiska frågor på nätet

Del 1.

Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).

    • Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
    • Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
    • Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
    • Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
    • Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
    • Språk – välskrivet eller slarvigt?
    • Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
    • Aktualitet – är sidan uppdaterad?

SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!

Del 2.

Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?

Del 3.

Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.

Länkar

Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play

Dagens Svenskbladet

Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten

SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning

Skolverket: Källkritik

Internetstiftelsen: Källkritik på Internet

Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)

Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.