BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.
SYFTE
Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.
Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.
1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.
Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar
Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)
2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.
Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.
Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis
LÄNKAR
Bonus kopieringsavtal för skolor
Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?
Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?
Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!
Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?
Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.
Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!
Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.
Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:
- Vad handlar nyheten om?
- På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
- Varför valde du den?
- Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
- Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?
Läraren hjälper vid behov till med att föra ett resonemang med klassen om de presenterade nyheterna. Yngre och tidningsovana elever får till att börja med fritt välja nyheter. Senare kan läraren styra nyhetsurvalet.
Exempel på uppgifter till eleverna
Välj en egen nyhet, en nyhet från Sverige och slutligen en nyhet från övriga världen.
Välj en sport-, en kultur-, och en ekonominyhet
Bland äldre eleverna kan du ställa högre krav på presentationen av de valda nyheterna i form av sammandrag, motivation till valet, personliga synpunkter på innehållet osv.
Ofta kan man koppla snabba värderingsövningar till redovisningen och på det sättet engagera klassen i en frågeställning för fortsatt debatt.
Väggtidning
Klassens nyhetsbevakare väljer ut ett begränsat antal nyheter och bygger upp dagens väggtidning i klassrummet. Därefter presenterar han/hon muntligt en eller ett par av nyheterna mer ingående.
Internetbevakning
I samband med studier om andra orter i Sverige eller världen kan ni via Internet hitta de lokala nyheterna i tidningarna på nätet.
Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.
1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.
Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?
Gör så här
Låt eleverna läsa fritt i en aktuell tidning. Var och en väljer en artikel av intresse och läser igenom den. När eleverna läst färdigt tänker de sig att de skulle få besöka platsen/ personen som artikeln handlar om för att ställa kompletterande frågor om händelsen.
De skriver sina tre frågor på ett papper och anger vem/vilka de vill ställa frågorna till.
(Begränsa till 3 frågor för att träna prioritering)
Redovisning
Eleverna berättar summariskt vad artikeln handlar om och varför de valt den.
De redogör sedan för sina tre frågor.
Diskutera gemensamt
1. Vilka skäl kan finnas till att journalisten inte tagit upp de frågorna, som du vill ha svar på?
2. Vilken av dina frågor är allra viktigast? Varför?
3. Är frågorna bra formulerade (ger uttömmande svar och inte bara ja eller nej)? Om inte, går de att omformulera?
4. Skulle nyhetens värde öka om du fick svar på dina frågor? Förstasidesnyhet? Löpsedel?
Syfte
Tid, vikt, längd och hastighet är några enheter som vi använder för att beskriva vår vardag. För att information med dessa storheter ska ha någon relevans krävs att vi har en uppsättning hållpunkter som vi kan referera till.
Kursplanen för matematik anger som mål i slutet av femte skolåret att eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att
– kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider
– kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.
INLEDANDE UPPGIFTER
Uppskatta
Maria PH vann med 68 hundradels sekunder före tvåan Maria Riesch från Tyskland.
Låt klassen uppskatta och gissa hur lång tid detta är. Så lång tid som det tar:
– att blinka med ögat
– för ett suddgummi att trilla ner på golvet från skolbänken
– att säga ordet ”slalom” i vanlig samtalstid
– att resa sig upp helt och sätta sig ner igen
Naturligtvis duger inget av de fyra alternativen för exakt tidmätning, men alternativ ”slalom” ligger antagligen närmast. För att kunna göra jämförelser är det viktigt att eleverna tränas i att hitta hållpunkter, som referenspunkter.
FUNDERA
Låt eleverna i par fundera över vilka faktorer som kan tänkas påverka hur snabbt skidorna glider i en slalombacke. Vid redovisningen kan svaren sorteras under någon eller några av kategorierna friktion, lutning, vikt och temperatur.
DISKUTERA
I en intervju berättar Maria PH att hon även segrade i den mentala kampen mot sina egna tvivel.
Utgå från artikeln och diskutera i klassen vad självkänsla och självförtroende betyder för olika prestationer både i idrotts- och vardagssammanhang.
Länk
Maria PH vann överlägsen slalomseger http://www.dn.se/sport/maria-ph-vann-overlagsen-slalomseger-1.1217445
FÖRSLAG FÖR DEN SOM VILL ARBETA VIDARE:
HUR SNABBT ÅKTE ÖVRIGA TÄVLANDE?
I artikeln nedan finns en resultattabell som redovisar hur långt efter Maria PH de nio bästa åkarna kom.
- Träna addition med decimaltal och räkna ut sluttiden för de andra åkarna.
- Redovisa resultatet med ett stapeldiagram där Maria PH:s sätts till 0.
Aftonbladet: Maria PH tog första världscupsegern
EXPERIMENT 1
– Hur långt faller ett suddgummi på 68 hundradels sekund?
Låt eleverna i grupp undersöka hur långt ett suddgummi faller på 0,68 sekunder genom att prova att släppa det från olika nivåer. Jämför de olika gruppernas resultat. Vad kan tänkas påverka de olika experimentsituationerna? Kan hastigheten hos ett fallande suddgummi jämföras med hastigheten hos en slalomåkare?
EXPERIMENT 2
Låt eleverna i grupp undersöka hur snabbt ett suddgummi kanar längs ett papper med varierande lutningsgrad. Vid vilken lutning kanar inte suddgummit alls? Vid vilken lutning faller suddgummit från papperet? Låt eleverna komma på hur de kan redovisa lutningsgrad.
HITTA OCH SORTERA MÄTETAL
Låt eleverna parvis gå igenom tidningen och klippa ut eller anteckna tal med enhetsangivelse. Observera att talen kan förekomma både som siffror och med bokstäver. Därefter sorterar eleverna talen.
Vid redovisningen kan man fråga: ”Har någon hittat ett tal som handlar om pengar/vikt/längd/…? Gruppera elevernas svar och rubricera dem sedan.
Länkar:
Om alpin skidsport på Wikipedia
Nämnaren: Kristallklart på Sunnanäng
GP: Då vann Maria Pietilä Holmner den mentala kampen mot sig själv
Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan
1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?
2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)
3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?
4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)
5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)
Övning 2: Annorlunda kille tar revanch
Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.
Diskutera:
David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?
Övning 3: Vilken känsla?
Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er.
Utdragen finns också som kopieringsunderlag.
En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”
En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.
Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.
Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.
Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.
Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?
2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”
Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.
Övning 4: Gissa frågan
I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?
A: – Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).
B: – Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.
C: – Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.
D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.
E: – Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.
Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.
A: Läser du mycket?
B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?
C: Vad har varit det bästa med din framgång?
D: Det sämsta?
E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?
Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.
Länkar
Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare
Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan
Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)
Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Visste du att en nötskrika är värd 17 000 kr i ekonomiskt värde? När fåglarna samlar ekollon ser de till att nya ekar kommer till världen. Annars skulle vi behöva se till att eken planterades på annat sätt och det kostar pengar.
2010 är ett viktigt år för skyddet av biologisk mångfald. I oktober 2010 hölls det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald. Artutrotningen går idag 100-1000 gånger snabbare än vad som tidigare varit normalt i planetens historia.
Djur berör människor – alla har väl sett bilden på den ensamma isbjörnen på ett litet isflak som blivit en symbol för klimatförändringarnas konsekvenser. Men vissa djur berör oss mer och andra mindre. Hur kommer det sig och vad kan det få för konsekvenser för hur vi engagerar oss i miljöfrågor?
Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg med fokus på två olika spår:
- Biologisk mångfald och huruvida vi kan sätta en prislapp på våra arter eller inte?
- Djur och medier, söta djur som gör gulliga saker får otroligt många tittare på YouTube. Varför är det så och hur påverkar medier vår inställning till vissa arter?
Tipset innehåller bland annat värderings- och diskussionsfrågor och reflekterande uppgifter med utgångspunkt i videoklipp på nätet.
Vilken sorts djur bryr du dig om och varför?
Såväl Lpo 94 som Lpf 94 betonar vikten av ett miljöperspektiv i undervisningen som ska ge eleverna insikter så att de dels kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan och dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.
ÖVNINGAR: BIOLOGISK MÅNGFALD
Värdera och diskutera
1. Låt eleverna ta ställning till frågan nedan genom handuppräckning eller genom att placera sig i ett av klassrummets fyra hörn där varje hörn representerar ett svarsalternativ. Lyft sedan av elevernas ställningstagande och be dem att motivera varför de valt som de gjort.
- Du måste genomföra ett vetenskapligt experiment, vilket av följande djur skulle du välja? (valet av art påverkar inte experimentets resultat, vilket sorts djur som helst går bra).
Råtta
Hundvalp
Ko
Eget alternativ (öppet hörn)
2. 17 arter håller på att dö ut runt Arktis. Läs artikeln i DN Inte bara isbjörnar hotas i Arktis.
- Vad kommer eleverna att tänka på när det talas om miljöförstöring? Får de upp någon bild i huvudet av något särskilt?
- Vad är viktigast för ekosystemet och miljön, isbjörnar eller plankton? Motivera
- Varför bryr vi oss så lite om plankton medan isbjörnen har blivit en sådan symbol?
Båda är lika viktiga
Isbjörnen är viktigast
Planktonen är viktigast
- Isbjörnar har fått ett eget fadderprogram hos Världsnaturfonden. Skulle det vara möjligt för plankton att få ett fadderprogram? Motivera
3. Titta på nyhetsbilden i denna artikel i Expressen.
- Hur viktig är bilden för hur intresserad du blir att läsa artikeln?
- Om det hade varit en bild på en snigel, hur hade det påverkat ditt intresse för artikeln?
4. Radioprogrammet ”Vetandets värld” i P1 har i ett program tagit upp frågor gällande biologisk mångfald och miljöekonomi. Diskussionen i programmet handlar bland annat om olika arters värde och vad det skulle kosta i pengar om människor skulle vara tvungna att utföra det arbete djuren gör idag. Lyssna på inslaget här.
- Kan man värdesätta djur och natur på det här sättet? Har djur en prislapp?
- Även om vi skulle klara oss utan nötskrikor – skulle något ändå gå förlorat om de försvann? Vad i så fall?
TIPS:
Du hittar bra läromedel för miljöundervisning på Världsnaturfondens hemsida.
METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.
- Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
- Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
- Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
- Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
- Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
- Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
- Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
- Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
- Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
- Hur skulle en skola vara som passade alla?
Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.
LÄNKAR
https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)
KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.