I höst är det riksdagsval och redan nu börjar de politiska partierna att profilera sig, bland annat i skolfrågan. Vad tycker eleverna om Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra? Vad är Alliansen? Vilka är de andra politiska partierna?
A Introduktion
- Samtala om nyheten att Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra.
- Vad känner eleverna till om nyheten?
B Fördjupning
- Gör en gemensam genomgång av centrala begrepp som politiska partier, riksdag, regering, utbildningsminister.
- Ge exempel på några politiska partier.
C Aktivitet
- Låt eleverna söka information om de politiska partier som är med i riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
- Sök i nyhetskällor. Vilken åsikt har partierna i betygsfrågan?
- Presentera informationen i en tabell med fem spalter:
– partinamn
– partisymbol
– partiledare
– för betyg i åk 4
– emot betyg i åk 4
D Uppföljning
- Presentera några elevers tabeller på storbild.
- Sammanfatta!
Arbeta eventuellt vidare med att skriva en insändare i betygsfrågan.
1. Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.
2. Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden
– ämne/ärende
– fakta
– åsikter
– slutsats
– förslag
3. Skriv!
4. Publicera insändarna på lämpligt sätt. Kontakta gärna lokaltidningen.
Bakgrund
Nyheter
2014-03-24, Sveriges Radio, Regeringen: Ge betyg från årskurs fyra
2014-03-24 Dagens Nyheter, Regeringens betygsförslag sågas av forskare
2014-03-24 Sveriges Radio, Betyg från fjärde klass får blandat mottagande
Politik
Riksdagen – partier och ledamöter
Att skriva en insändare
- Inledning: Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
- Argumentation: Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
- Avslutning: Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
- Signera: Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
- Rubrik: Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
Länkar om att skriva insändare
Mediekompass, Tidningens texter B: Åsikter
Johan Örjes, Skriv bättre insändare
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Beslutsfattande och politiska idéer
- Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Den 25 mars får vi reda på vem som får ALMA-priset 2014. Men vilken barnboksförfattare skulle få klassens eget ALMA-pris? Och vad tror eleverna att Astrid Lindgren skulle ha tyckt om den senaste tidens rasistiska klotter på svenska skolor?
A Introduktion
1. Se ett nyhetsinslag, eller läs någon artikel om årets ALMA-pristagare.
2. Samtala om Astrid Lindgren och några andra barnboksförfattare som eleverna känner till.
B Fördjupning
Astrid Lindgren – opinionsbildaren.
1. Visa bilden från http://www.astridlindgren.se/manniskan
2. Gör en enkel bildanalys:
- Vad ser du på bilden? Samla ord!
- Vad känner du när du ser bilden? Samla ord!
3. Citat ur Bröderna Lejonhjärta (1973):
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
4. Hur passar det citatet in på bilden?
5. Visa bilderna från Metro, ”Rasistiskt klotter på skolor i Stockholm”
- Vad tror du att Astrid Lindgren skulle ha sagt till dem som klottrade rasistiska budskap och symboler på skolor i Stockholm?
- Skriv var sitt förslag.
- Redovisa!
C Aktivitet
Favoritförfattare
1. Sök information i olika källor om den författare du tycker bäst om. Ta reda på:
- Författarens namn
- Exempel på boktitlar
- En kort sammanfattning av någon bok
- Annat intressant
2. Skriv en utförlig motivering till varför författaren ska hamna högt på klassens lista över favoritförfattare.
3. Sammanställ informationen och motiveringen. Illustrera gärna!
D Uppföljning
1. Gör en frekvenstabell och räkna samman vilka författare som klassen tycker är bäst.
2. Klassens ALMA-pristagare blir den som flest elever har som favoritförfattare.
3. Visa resultatet med hjälp av ett stapeldiagram.
4. Hitta på något sätt att lyfta fram klassens ALMA-pristagare. Kanske vill lokaltidningen göra ett reportage?
Bakgrund
ALMA-Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd och har delats ut sedan 2003.
Om ALMA-priset
http://www.alma.se/sv
Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en betydelsefull opinionsbildare.
Astrid Lindgren, opinionsbildaren
2014-03-10 Metro, rasistiskt klotter
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.
Normer och värden, skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
Fotboll är i dag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Men fotboll blir också geografi och allmänkunskap! Den 30 mars spelas årets första matcher i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 13 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Tidsåtgång
Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2013.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal.
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist. Här kan det bli lite knepigt men ni kan säkert diskutera er fram till ett någorlunda korrekt resultat.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Fördjupning 1
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Bilda par och undersök ett lag vardera. Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde de flesta allsvenska lag på lokala spelare, i dag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Vilken är spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?
Fördjupning 2
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök i lokaltidningarna efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning 3
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 13 april. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Piteå och Vittsjö att finnas med på elitnivå? Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan. Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara! Är hon och de andra stjärnorna orsaken till Tyresös problem?
Grundfakta hittar du här:
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/
På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Den svenske journalisten Nils Horner mördades den 11 mars 2014. Mordet skedde på öppen gata i Kabul, när han gjorde intervjuer inför presidentvalet i Afghanistan. Vad känner dina elever till om händelsen?
Förberedelser
- Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ställer en fråga i sin blogg.
Ska man göra allt för en story.
Han besvarar den själv:
– Nej, naturligtvis inte, men Nils Horner och de andra utrikeskorrespondenterna tänker inte så, de är där för att vi ska få lära känna världen och därför är deras vittnesmål så viktiga. De kommer hem till oss, i tidningarna på hallgolvet och i teven på väggen. För att inte tala om i rösterna i radion. - Titta igenom länkarna i avsnittet Bakgrund. Välj ut någon/några som du vill presentera för eleverna, eller använd dem bara som inspiration för din lektion.
- Vill du även ta upp frågan om reklamfinansierade medier kontra public service, så fungerar det bra att jämföra Expressens nyhetssajt med Sveriges Radios. Se bakgrund.
A Introduktion
Ställ några inledande frågor:
– Vilka har hört talas om Nils Horner?
– Varför nämndes hans namn i nästan alla medier i förra veckan?
– Vilket yrke hade han?
– Vad hände?
Samtala därefter om något nyhetsinslag, eller tidningsartikel om händelsen.
B Fördjupning
– Vad gör en utrikeskorrespondent?
Läs gemensamt Thomas Mattssons bloggtext. Samtala!
Lokalisera de länder som nämns i texten: Afghanistan, Filippinerna och Syrien.
C Aktivitet
1. Låt varje elev ta ställning genom att skriva en kort text med två alternativa inledningar. Stimulera eleverna till att skriva så väl underbyggda resonemang som möjligt!
Alternativ 1. ”Jag tycker att det är viktigt att det finns utrikeskorrespondenter för att …”
Alternativ 2. ”Jag tycker att det är onödigt med utrikeskorrespondenter för att …”
2. Tid över? Lös Kurres Nyhetskryss v 12, som innehåller en fråga om Nils Horner. Se Bakgrund.
D Uppföljning
Samla alla texter och sätt upp dem under var sin rubrik.
1. Utrikeskorrespondenter behövs
2. Utrikeskorrespondenter behövs inte
Låt några elever ur varje kategori presentera sina argument. Diskutera!
Bakgrund
2014-03-11 sverigesradio.se
Korrespondent Nils Horner mördad (artikel och ljudklipp från presskonferens)
2014-03-16 www.expressen.se
Här flyr Nils Horners misstänkta mördare (reklam, tv-inslag och artikel)
2014-03-16 Bloggen om Expressen, chefredaktör Thomas Mattsson
Kände du Nils Horner? (Text om Nils Horner och om medierapportering från alla världens hörn)
Vecka 12 www.presstationen.se, Kurres nyhetskryss v. 12
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier …
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.
Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.
1 Förstå
Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:
GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina
DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina
Men leta fler!
2 Jämför olika åsiktstexter
Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:
Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina
Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter
Men leta fler!
3 Skriv
Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:
Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?
Språktidningen, Krönikemanual
Men leta fler!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .
Vilka vårtecken upptäcker dina elever? De tidiga vårtecknen dyker upp i medierna lika säkert som att det blir vår varje år! Det kan gälla tidiga blommor, tranor vid Hornborgasjön, snödrivorna som smälter bort, eller människor som vänder ansiktet mot solen.
A Introduktion
Gemensamt
1. Samtala om vilka vårtecken som eleverna redan har upptäckt.
2. Visa några exempel på vårtecken ur dagstidningar från olika delar av landet.
B Fördjupning
1. Gå igenom vilka de fyra årstiderna är och vilka månader som räknas till de olika årstiderna.
2. Använd gärna bilder för att visa vad som är typiskt för de olika årstiderna.
C Aktivitet
Alternativ 1, leta vårtecken i närmiljön.
1. Välj en solig vårvinterdag och låt eleverna ge sig ut på vårteckenjakt i närheten av skolan. De ska välja var sitt vårtecken. Det kan vara en vårfågel, en spirande vårväxt, en halvt bortsmält snögubbe, eller ett ansikte vänt mot solen. Släpp loss fantasin!
2. Fotografera, eller teckna bilder.
3. Skriv en kort artikel.
4. Sätt en passande och lockande rubrik.
Alternativ 2, leta vårtecken i tidningarna.
1. Ge några elever i klassen i uppdrag att veckovis samla och redovisa nyheter och tidningsbilder med anknytning till våren. De kan handla om allt från vårtecken i naturen till premiärmatcher i fotboll.
2. Använd materialet i undervisningen. Läs om våren! Räkna med våren! Lär mer om våren!
D Uppföljning
Sammanställ klassens arbeten och samtala om dem.
Knyt i första hand an till det som läroplanen skriver om djurs och växter livscykler och anpassning till olika årstider.
Om klassen tycker att någon lyckats särskilt bra med sin artikel så sänd in en eller flera av dem till lokaltidningen.
Bakgrund
SMHI, Kunskapsbanken, Vår
Här är några tips på tidningsartiklar som tar upp vårtecken. De kan ligga bakom betalvägg, men har ni tillgång till Retriever/Mediearkivet kommer ni alltid åt dem. Ni hittar många fler genom att skriva ”vårtecken” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på sidan, som enbart ger träffar från nyhetstidningar.
Göteborgsposten: Bilder: Vårtecken från läsarna
Göteborgsposten: Efter snön – här är årets första vårtecken
Helsingborgs Dagblad: Flera vårtecken på rovfågelspaning
Ystads Allehanda: Våren står redan i blom – se läsarnas tidiga vårtecken
Västerbottens-Kuriren: Nu blommar det i Umeå
GT/Expressen: Nu börjar tranfestivalen vid Hornborgasjön
NSD, Norrländska Socialdemokraten: Potthål tidigt vårtecken
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen, årskurs 1–3
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Skriv en artikel om Melodifestivalen med utgångspunkt från egna intervjufrågor.
A Introduktion
Gemensamt
1. Presentera uppgiften.
2. Visa en sammanställning över finalbidragen från någon tidning, eller från svt.se.
3. Samtala om vilka favoriter eleverna har i finalen.
B Fördjupning
1. Intervjua någon elev för att ge exempel på hur man ställer frågor och följdfrågor.
2. Gör en gemensam tankekarta, med förslag på frågor till intervjun.
3. Ge exempel på texter som växlar mellan direkt och indirekt tal.
4. Introducera begreppet ”pratminus”, som är journalistikens synonym till talstreck.
C Aktivitet
Arbeta parvis
1. Låt eleverna söka och läsa några artiklar om de olika bidragen i finalen.
2. Formulera frågor till intervjun.
3. Genomför intervjun.
4. Låt båda eleverna gemensamt skriva ner anteckningar efter intervjun.
5. Låt eleverna skriva var sin text utifrån samma information.
D Uppföljning
1. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven växlat mellan direkt och indirekt tal.
3. Jämför med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
Bakgrund
svt.se, Här är startordningen i finalen av Melodifestivalen 2014
Aftonbladet (Nöjesbladet), ”Helena Paparizou och Linus Svenning till final” – Melodifestivalartikel som bygger på intervjuer.
Mediekompass, intervjuteknik
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra: http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken, samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, …, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
OS i Sotji är över och vi kan granska vilka som lyckades ta medalj. Sverige hade ett lyckat OS i längdskidåkningen. Ta en titt på medaljörerna i längdåkning. Varifrån kommer de? Hur är klimatet där? Vilken höjd bor de på? Var har de tränat inför OS? Svaren ger många kunskaper i geografi!
Viktig länk: http://www.sochi2014.com/en/cross-country
Här hittar ni alla resultat!
1 Vem har snötäcke längst?
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna. Dela in klassen i grupper om två och två så hinner ni täcka in de flesta grenarna.
Gör en topplista över de som bor nordligast. Jämför med hjälp av breddgraderna. Det är dock inte alltid som breddgraderna har störst betydelse för lång tid med snötäcke. I Mellaneuropas berg faller mycket nederbörd, dvs mycket snö, och i Östeuropa eller i Nordamerikas inland har man inlandsklimat som innebär längre och kallare vintrar.
Diskutera resultaten.
2 Vem bor högst?
Höjd över havet har betydelse i uthållighetssporter, men höga höjder innebär oftast också längre vintrar – dubbla fördelar för längdskidåkare alltså.
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna.
Gör en topplista över de som bor högst. Har dessa höghöjdsboende haft extra stor framgång i Sotji?
Följ upp: Var förberedde ”dina åkare” sig inför OS?
3 Gör en topplista
Nedan hittar du topp tio på herrarnas femmil. Undersök var samtliga bor ”till vardags”. Gör en topplista över vilka som har snötäcke längst, och en topplista över vilka som bor på orter som ligger på en höjd närmast den som femmilen gick på (1450-1500 m ö h). Kombinera de båda listorna och se i vilken ordning åkarna hamnar. Jämför med den aktuella listan.
- Alexander Legkov, Ryssland
- Maxim Vylegzhanin, Ryssland
- Ilia Chernousov, Ryssland
- Martin Johnsrud Sundby
- Sergei Dolidowitsch, Vitryssland
- Robin Duvillard, FRankrike
- Anders Södergren, Sverige
- Rickardsson, Sverige
- Johan Olsson, Sverige
- Livo Niskanen, Finland
4 Gör samma sak …
… med damernas 30 km.
- Marit Björgen, Norge
- Therese Johaug, Norge
- Kristin Störmer Steira, Norge
- Kerttu Niskanen, Finland
- Eva Vrabcova-Nyvltova
- Aurore Jean, Frankrike
- Coraline Hugue, Frankrike
- Emma Wikén, Sverige
- Seraina Boner, Schweiz
- Laura Orgue, Spanien
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
Den 21 februari 2014 födde prinsessan Madeleine en dotter. Nästan exakt två år tidigare föddes prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning. Båda har redan fått stor uppmärksamhet och får räkna med journalistbevakning resten av sina liv.
Andra barn hamnar sällan i tidningen. Men alla barn är lika mycket värda …
A Introduktion
– Vem skulle (inte) vilja leva som en prins/prinsessa?
Visa några utvalda nyhetsartiklar eller nyhetsklipp. Samtala om likheter och olikheter i barns uppväxtvillkor i Sverige i dag. Samtala om fördelar och nackdelar med att födas till tronarvinge i en monarki, jämfört med att födas i en ”vanlig” familj.
B Fördjupning
Gör de fördjupningar som du tycker behövs. Exempel:
– barnkonventionen
– statsskick, monarki, republik
– några samhällsstrukturer som eleverna kan stöta på i arbetet med Moment C.
C Aktivitet
Genomför hela eller delar av lektionsupplägget ”Ett liv – från vaggan till graven”, hämtat ur Mediekompass lärarmaterial ”Kunskap och lek år 4-6”, sidan 23.
D Uppföljning
Leta efter guldkorn i elevernas arbeten. Lyft fram det som tas upp i det centrala innehållet. Se ”Koppling till skolans styrdokument”.
Bakgrund
Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek, år 4-6
Expressen, Prinsessan Madeleine har fött en dotter
Aftonbladet, Estelle firar tvåårsdagen i norska fjällen
Svenska Dagbladet, Ska vi acceptera att barn tigger?
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap, syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor … Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällstrukturer.
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
- Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommun, landsting och stat använder skattepengarna till.
Individer och gemenskap
- Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Foto: Kate Gabor/ kungahuset.se
Vulkanen Kelud spydde aska och grus över östra Java den 14 februari 2014 och människor flydde från sina hem. Det finns 127 aktiva vulkaner på de indonesiska öarna och utbrott är vanliga. Ta tillfället i akt och pricka av ett mål i geografi när ett sådant utbrott inträffar!
Förberedelser
- Ta del av information, videoklipp och tidningsartikel i avsnittet Bakgrund.
- Uppdatera dig om vad era läromedel tar upp om vulkanutbrott.
- Gör eventuellt ett bildsök, vulkanutbrott, på Internet.
- Gör artikeln från Svenska Dagbladet tillgänglig för alla eleverna.
A Introduktion
Gemensamt
1. Visa videoklipp och bilder från vulkanutbrottet.
2. Samtala om nyheten.
B Fördjupning
Diskutera parvis
1. Kan ett vulkanutbrott inträffa där du bor? Ja, eller nej?
2. Varför/varför inte? Samla argument.
Gemensamt
Knyt ihop diskussionen och gå igenom ett urval av de geografiska begrepp som har med vulkanutbrott och plattektonik att göra.
C Aktivitet
Gemensamt
Läs Svenska Dagbladets artikel ”Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott” tillsammans och förklara ord och begrepp.
Individuellt
Låt var och en läsa artikeln igen och svara på följande frågor:
- Hur märkte människorna som bor runtomkring vulkanen Kelud att det var vulkanutbrott?
- Vad tror du människorna tänkte när de förstod att det var vulkanutbrott?
- Hur påverkade vulkanutbrottet människorna?
- Hur påverkade vulkanutbrottet naturen?
- Vad skulle du göra om du bodde nära en vulkan som Kelud?
Parvis
Jämför svaren med varandra och formulera ett gemensamt svar på varje fråga.
D Uppföljning
Skriv två rubriker på skrivtavlan:
– Konsekvenser för människorna
– Konskevenser för naturen
Sammanfatta genom att ur elevernas svar vaska fram olika konsekvenser.
Lista dem under respektive rubrik.
Bakgrund
Plattektonik, egentligen platt-tektonik, är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Dagens Nyheter 2014-02-14, videoklipp, 200 000 flydde undan vulkanutbrott
Svenska Dagbladet 2014-02-14, Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Livsmiljöer
- Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.