Tidsåtgång: Uppgift 1 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka – eller mer. Uppgift 2 max en lektion. Uppgift 3 minst en lektion.
Det som i första hand påverkar människors liv bestäms på det lokala politiska planet, inte i riksdagen eller i FN. Ofta missar vi att granska och diskutera dessa alldagliga frågor som ligger på kommunernas bord att besluta, det kan gälla skola, omsorg eller den lokala ekonomin. Passa på att lyfta dessa frågor som knappast tar upp plats i läroböckerna men väl i de lokala medierna.
1
Bevaka den lokala tidningens rapportering om allt som rör den lokala politiken i din kommun. Använde en längre period, gärna en hel månad så att du får ett brett material. Titta inte bara på vad som rapporteras från kommunfullmäktige och andra politiska instanser utan även frågor som borde kunna påverkas av den lokala demokratin.
Sammanställ era resultat och diskutera i klassen hur lokalmedierna lyckas i sin rapportering.
2
Gör er egen topplista över den bevakade periodens tio viktigaste nyheter. Vad är en viktig nyhet? Diskutera!
Här hittar ni lite underlag för er diskussion: Vad är en nyhet? eller den här finska länken: Vad är bara tjafs?
3
Skriv en egen nyhetsartikel kring det du tycker är viktigast. Använd dig av de regler för att skriva en nyhetsartikel som redogörs för i den här länken.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Efter fyra deltävlingar och Andra chansen är det dags för final i årets Melodifestival. På svt.se finns det mesta samlat som årets tävlingar, artister, låtar, samtliga program, historik, senaste nytt och mycket annat. Låt eleverna hämta material på sajten till en muntlig presentation med inslag av videoklipp.
A Introduktion
En snackis
Hur gick finalen? Var det rätt låt som vann? Vad tycker eleverna? Samtala i klassen samtidigt som du visar vad som finns på sajten svt.se. Lyssna på låtar, visa fakta om artisterna, spela upp klipp, läs senaste nytt och annat som eleverna talar om. Avsluta rundvandringen på svt.se med en omröstning i klassen. Var det rätt låt som vann?
B Aktivitet
Temaarbete
A. Sök på sajten
Låt eleverna förbereda en muntlig presentation om Melodifestivalen. Släpp in dem på svt.se! Där kan de välja och vraka mellan allt som finns och hitta sitt eget perspektiv för presentationen. De kan säkert behöva en lektion till att bara söka och bekanta sig med sajten.
B. Ge förutsättningar för studierna
1. Bestäm hur lång tid redovisningen får/ska ta.
2. Bestäm vilka delar som ska finnas med, till exempel:
– Allmän fakta
– Videoklipp
– Bilder
– Presentation av en artist
– Låtar
– Historik
– Skvaller
– Eftersnack
– Överraskningar
3. Bestäm proportionerna mellan muntligt berättande och videoklipp.
C. Tipsa eleverna om upplägget
Inledning
– Hur inledningen kan väcka intresse med klipp eller överraskande fakta.
Fortsättningen
– Hur de kan varva fakta och uppspelningar.
– Hur de kan använda sig av stillbilder.
Avslutning
– Hur de knyter ihop presentationen.
– Hur avslutningen leder till samtal i klassen.
D. Eleverna bör tänka på:
– att ha en röd tråd, en tanke.
– att göra ett körschema.
– att utvärdera och flytta om delarna om det behövs.
– att skriva stödord.
– att märka sina bilder och filmklipp på sajten, så att de snabbt hittar.
– att fördela presentationen mellan sig i gruppen.
– att träna, träna, träna …
C Fördjupning
Redovisningen
Ge eleverna kunskapskraven för muntligt berättande. Bestäm vad som ska gälla för den här presentationen. Diskutera varje presentation utifrån inledning, innehåll, avslutning och anpassning till syfte och mottagare.
Kunskapskraven
• Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.
• Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
• Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
D Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Svenska
Årskurs 4-6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
A Introduktion
Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?
B Aktivitet
Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.
C Fördjupning
• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.
– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.
Läs mer om våld i skolan på svd
• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.
Läs mer om detta på Sydsvenskan
• Arbetsmiljökunskap
Tre tips på olika nivåer
1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.
2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.
3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:
– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.
– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.
– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.
– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.
D Länkar
GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan
Sydsvenskan Skola stängs i Malmö
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SO/RE
Årskurs 1-3
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Svenska – Syfte
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
1
Läs in dig på läget för Grekland. Vad är det som lett fram till dagens situation. Här kommer länkar som är bra att läsa:
http://www.dn.se/ekonomi/greklands-skuldberg-vaxer/
http://www.dn.se/ekonomi/grekland-far-fyra-manaders-respit/
Googla fram fler artiklar! Följ också vad som händer i Tyskland och Finland, deras parlament måste ju godkänna det nya avtalet.
2
Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syrizas vann parlamentsvalet i Grekland i slutet av januari. Gå tillbaka lite i tiden och granska tidningsartiklar om valet i Grekland. Nedan hittar du några länkar, men sök efter fler:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ wolfganghansson/article20233416.ab
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/syriza-tar-historisk-seger-i-grekland_4280999.svd
Lovade Tsipras för mycket? Kan han hålla sina löften?
3
Ta ställning! Är EU för hårt mot Grekland eller måste grekerna bita i det sura äpplet när ekonomin gått över styr? Är Alexis Tsipras och hans parti Syrizas bara populister utan möjlighet att genomföra det de lovat eller kommer de att kunna uppnå resultat som gör livet lite lättare för genomsnittsgreken?
Skriv en insändare eller krönika där du motiverar dina åsikter noga. Använd de kunskaper du skaffat dig i uppgift 1 och 2.
Skaffa dig grundläggande kunskaper om hur man skriver här:
Så här skriver man en insändare
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
A Introduktion
Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.
B Svenska
Förslag på elevuppgifter i svenska
Olika VM-texter
Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.
Passa på och lär eleverna lite norska
Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.
En VM-stjärna
Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.
C Samhällskunskap
Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap
VM-korsord
Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.
• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM
Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?
D Bild
Förslag på elevuppgifter i bild
Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.
E Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11
Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.
Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
När det gällde terrordåden i Paris skulle det enligt psykologen Åsa Landberg vara bra att visa bilder från demonstrationerna efter terrordåden. – Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda, säger hon i Ducka inte för barnens frågor i DN, publicerad den 16 januari i år.
A Introduktion
Vi måste våga tala med barnen om det svåra. Det menar tre experter med lång erfarenhet av arbete med barn. Här ger de råd om hur föräldrar och personal kan tänka. Dessa råd gav de i anslutning till terrorattackerna i Paris och är hämtade ur DN, 16 januari, Ducka inte för barnens frågor.
A. Råd från psykologen Martin Forster som svarat på frågor på Insidan, DN:
• Generellt sett ska föräldrar och andra vuxna begränsa de allra yngsta barnens intryck av bilder, i till exempel tv-nyheterna och i tidningar. Just bilder tycks framkalla oro och rädsla hos små barn.
• Men om ett förskolebarn ändå fått information, gäller det att sakligt berätta om det som hänt – och att inte låtsas som om inget hänt.
• Studier har visat att barn mår sämre både i familjer där man lägger locket på negativa känslor och i familjer där känslorna får svalla fullständigt fritt. Det gäller både när till exempel någon anhörig dött och efter ett blodigt terrorattentat
• Han påpekar vikten av att sätta in terrorattentaten i Paris i ett större sammanhang och framhålla att även om det är mycket rapportering i tidningar, radio och tv är liknande händelser mycket ovanliga. Risken att drabbas är därför otroligt liten.
• Jag brukar säga att det grundläggande är att alltid lugnt och sansat försöka svara på barnens frågor. Det är också viktigt att som förälder i förväg reflektera en stund över vad barnet vill och tål att höra. Då blir man inte ställd om det kommer en oväntad fråga.
A. Råd från psykologen Åsa Landberg som under flera år arbetade som psykolog på Rädda Barnen:
• Hon tycker att det är viktigt att tala om det som hände i Paris utan att gå in på alla detaljer. Berätta att några män gick in på en tidningsredaktion och i en butik och dödade andra människor. Men betona samtidigt att det är en ytterst ovanlig händelse, understryker även Åsa Landberg.
• Efter terrorattacken i Paris spreds många obehagliga bilder i tv, i tidningar och på nätet. För bara några år sedan räckte det med att föräldrarna stängde av nyhetssändningen och gömde undan tidningen för att barnen skulle vara ”skyddade”. Möjligen kunde de läskunniga påverkas av tidningarnas löpsedlar. I dag har även ganska små barn tillgång till datorer, smarta telefoner och läsplattor och kan själva hitta bilder från det som hände i Paris. Det gör det ännu viktigare att våga prata om otäcka saker i vår omvärld. Men vuxna får aldrig pressa på barn och unga informationen, betonar hon. En del barn vill verkligen inte ta del av det hemska, och kan bli ännu oroligare av att få höra en massa detaljer. Andra vill ha reda på så mycket som möjligt.
• Hur ska vi då tala med barn om döden och andra svåra saker? Vi vuxna ska ge utrymme för barnens frågor och tankar. Det handlar om att finnas till hands när barn kommer med sina funderingar. I det aktuella fallet skulle jag kanske visa bilder från när miljoner människor demonstrerade på Paris gator mot det som hänt. Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda.
Psykoterapeuten Börje Svensson arbetar sedan många år bland annat med utsatta pojkar. Han har ingått i Räddningsverkets stödstyrka för svenskar som drabbas av krig eller katastrofer utomlands, exempelvis i samband med terroristattacken i Londons tunnelbana 2005. • Vad vi berättar måste anpassas till barnets ålder. Pojkar och flickor som inte är läskunniga bör om möjligt skyddas från all information. Barn som är sex–sju år kan själva ha läst om det som inträffade i Paris eller ha pratat om det i skolan. Då gäller det att lyhört lyssna in barnet.
• Han säger att när barnen blir äldre, kanske mellan nio och elva år, står moralutvecklingen på topp. De vill resonera om vad som rätt och fel. Varför gör vissa onda saker? Hur kan någon döda en annan människa?
• Unga i den här åldern vill ofta ha reda på detaljer och få veta hur det är i den stora världen. Då är det viktigt att vara förberedd och ha tänkt igenom svaren, kanske till och med innan frågorna kommer.
Texten är hämtad ur artikeln Ducka inte barnens frågor, skriven av Thomas Lerner thomas.lerner@dn.se
A Introduktion
Ge eleverna en bakgrund till årets VM. Det är fjärde gången Falun arrangerar VM. Gå tillbaka och se vad som hände då, visa årets program och gå igenom vilka discipliner som gäller.
Historik
Titta på dessa VM i Falun: 1954, 1974 och 1993. Där får ni reda på vilka nationer som utmärkte sig, hur vädret var och vilka skidor de åkte på och annat intressant som en inledning till årets VM.
Programmet
Här ligger programmet för de tolv dagarna. Gå igenom det och diskutera i vilka discipliner klassen tror att vi kommer att få framgångar. Vilka är våra favoriter den här gången?
Discipliner
Ta reda på om vilka discipliner som ingår i VM i Falun och vad de står för. Titta under VM-fakta. • Längdskidor
I längdskidåkning ingår masstart, individuell start, stafett, sprint, teamsprint och Skiathlon/Jaktstart
• Backhoppning
Tävlingarna består av ett kval, en första hoppomgång och en finalomgång.
• Nordisk kombination
Nordisk kombination är en kombinationstävling där deltagarna både hoppar backhoppning och åker längdskidor, individuellt och i lag.
B Fördjupning
Nyhetsbevakning Ge eleverna i läxa att följa bevakningen under hela perioden. Gör veckosummeringar. Varje elev bidrar med var sin nyhet som de återberättar för klassen. De ska kunna ange från vilken tidning de hämtat nyheten och också vilken typ av tidningstext det är, artikel, notis, reportage, insändare, debattartikel eller krönika. Hur mycket matematik finns det i elevernas nyheter? Kanske kan alla formulera ett matematikproblem utifrån sin nyhet, exakt beräkning, uppskattning eller jämförelser? Ge plats för en väggtidning där ni anslår elevernas VM-nyheter och andra arbeten som eleverna gör i samband med VM i Falun.
C Aktivitet
Matematik
• Resultatlistor: Utgå från resultatlistor och gör matteuppgifter. Beräkna medelvärden, differenser, hastigheter och sträckor med mera. Gör tabeller och diagram. Formulera uppgifter som kan räknas ut exakt, innehåller jämförelser och uppskattningar.
• Medaljskörden: Vilken världsdel/vilket land tar flest medaljer? Redovisa med tabeller, kartor och diagram illustrerat med tidningsklipp.
• Biljettpriser: Gör matteuppgifter kring biljettpriser. Vad kostar det för en familj? Skillnader mellan blå och röda dagar och sektioner.
D Länkar
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Årskurs 4-6
MA • Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data
i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Tidsåtgång: Beror på hur mycket ni väljer att göra, allting från en lektion till flera.
1 Längdåkning
För att bli bra längdåkare måste man träna mycket och förmodligen ha bra tillgång till snö. Finns då de duktigaste längdåkarna i världen där det ligger snö en stor del av året, är de födda på sådana platser eller har de tvingats flytta. Undersök var nedanstående åkare kommer ifrån. Hur är klimatet på deras hemorter? Har de tvingats flytta till bättre snöförhållanden? Bor de på stora eller små orter?
Exempel: Yulia Tchekaleva kommer från staden Vologda i nordvästra Ryssland. Där är köldrekordet i januari -47,1 grader! Det finns mycket, mycket mer att berätta om Yulias hemstad!
Ta reda på mer om dessa personer och deras hemorter och bredda din kunskap i ämnet geografi:
Herrar:
Dario Cologna Alexander Legkov Martin Johnsrud Sundby Devon Kershaw Aleksej Poltaranin Johan Olsson Marcus Hellner Petter Northug
Damer:
Marit Björgen Charlotte Kalla Justyna Kowalczyk Therese Johaug Kikkan Randall Kerttu Niskanen Heidi Weng Yulia Tchekaleva
Kanske har du någon annan favorit du vill lägga till listan?
2 Följ upp resultaten
Hur gick det för de svenska herrarna och damerna i de olika skidloppen. Ta topp tio i något, eller helst flera, lopp och placera in deltagarnas ursprung på en karta. Resultatlistor hittar du i tidningarna eller här: http://falun2015.com
Diskutera era kartor. Vad säger de om klimat och befolkningskoncentrationer?
3 Artikel
Skriv en nyhetsartikel om det du tycker är den bästa svenska prestationen under skid-VM. Försök att hålla dig till fakta och undvik överdrifter. En nyhetsartikel är en faktatext!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.
1
Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!
C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.
2
Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt
C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.
3
Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.
Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:
http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
http://opinionsskrivaren.blogspot.se
Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Det är till minne av den dagen som samerna på fredag firar sin snart hundrade nationaldag. Det blir ett bra tillfälle att lära sig mer om samernas liv idag, deras flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget och renskötsel.
A Introduktion
Västerbottens-Kuriren, uppdaterade inför förra årets nationaldag sitt bildspel om samerna. De nio bilderna i bildspelet ger baskunskaper om samerna och en bakgrund till firandet på fredag. Bildspelet kan ses som en ”snackis” inför fredagen och/eller underlag till eget skrivande, till exempel en sakprosatext eller ett bildspel.
Komplettera Västerbottens-Kurirens bildspel med nyhetsmaterial som vi hoppas att ni ska hitta längre fram i veckan.
B Fördjupning
Vill ni veta mer om samerna? Gå till Sápmis webbplats, och följ samerna från 7000 år före Kristus till i våra dagar.
Förra året skrev Åsa Anderberg Strolle i Sydsvenskan en krönika, En dag värd att fira. Läs hela eller delar av den i klassen och diskutera vad det skulle innebära med hennes slutord: ”Tänk om vi skulle uppmärksamma alla folk som bor här och fira allas dagar i Monicas anda, vilket härligt Sverige vi skulle få”!
C Aktivitet
Låt eleverna fördjupa sig i samernas liv och historia för att sedanredovisa fakta i en sakprosatext eller i ett bildspel, digitalt eller i papper. Håll kontinuerligt utkik efter nyskrivet nyhetsmaterial. Det ger liv och bredd åt arbetet och en aktuell bild av samerna.
Bestäm i klassen vad som ska finnas med i redovisningarna, till exempel samernas flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget, renskötsel men inte minst röster från nu levande samer.
Illustrera med egna teckningar och med rubriker och bilder hämtade ur dagstidningar i papper och på nätet.
Hjälp eleverna att organisera sitt skriftliga berättande. Vad kan var en bra inledning? Hur ska de varva fakta och vad kan vara en bra avslutning? Diskutera skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext. Om eleverna vill uttrycka sina åsikter om nationaldagen eller om samerna, kan de som extrauppgift skriva en insändare på tidningsvis eller en enkel åsiktstext, ”Jag tycker … ”.
E Länkar
Bildspel från Västerbottens-Kuriren
En dag värd att fira, krönika i Sydsvenskan
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 SO
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Årskurs 4-6
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Lgr 11 SV
Årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.