A Introduktion
Ge eleverna en bakgrund till årets VM. Det är fjärde gången Falun arrangerar VM. Gå tillbaka och se vad som hände då, visa årets program och gå igenom vilka discipliner som gäller.
Historik
Titta på dessa VM i Falun: 1954, 1974 och 1993. Där får ni reda på vilka nationer som utmärkte sig, hur vädret var och vilka skidor de åkte på och annat intressant som en inledning till årets VM.
Programmet
Här ligger programmet för de tolv dagarna. Gå igenom det och diskutera i vilka discipliner klassen tror att vi kommer att få framgångar. Vilka är våra favoriter den här gången?
Discipliner
Ta reda på om vilka discipliner som ingår i VM i Falun och vad de står för. Titta under VM-fakta. • Längdskidor
I längdskidåkning ingår masstart, individuell start, stafett, sprint, teamsprint och Skiathlon/Jaktstart
• Backhoppning
Tävlingarna består av ett kval, en första hoppomgång och en finalomgång.
• Nordisk kombination
Nordisk kombination är en kombinationstävling där deltagarna både hoppar backhoppning och åker längdskidor, individuellt och i lag.
B Fördjupning
Nyhetsbevakning Ge eleverna i läxa att följa bevakningen under hela perioden. Gör veckosummeringar. Varje elev bidrar med var sin nyhet som de återberättar för klassen. De ska kunna ange från vilken tidning de hämtat nyheten och också vilken typ av tidningstext det är, artikel, notis, reportage, insändare, debattartikel eller krönika. Hur mycket matematik finns det i elevernas nyheter? Kanske kan alla formulera ett matematikproblem utifrån sin nyhet, exakt beräkning, uppskattning eller jämförelser? Ge plats för en väggtidning där ni anslår elevernas VM-nyheter och andra arbeten som eleverna gör i samband med VM i Falun.
C Aktivitet
Matematik
• Resultatlistor: Utgå från resultatlistor och gör matteuppgifter. Beräkna medelvärden, differenser, hastigheter och sträckor med mera. Gör tabeller och diagram. Formulera uppgifter som kan räknas ut exakt, innehåller jämförelser och uppskattningar.
• Medaljskörden: Vilken världsdel/vilket land tar flest medaljer? Redovisa med tabeller, kartor och diagram illustrerat med tidningsklipp.
• Biljettpriser: Gör matteuppgifter kring biljettpriser. Vad kostar det för en familj? Skillnader mellan blå och röda dagar och sektioner.
D Länkar
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Årskurs 4-6
MA • Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data
i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Tidsåtgång: Beror på hur mycket ni väljer att göra, allting från en lektion till flera.
1 Längdåkning
För att bli bra längdåkare måste man träna mycket och förmodligen ha bra tillgång till snö. Finns då de duktigaste längdåkarna i världen där det ligger snö en stor del av året, är de födda på sådana platser eller har de tvingats flytta. Undersök var nedanstående åkare kommer ifrån. Hur är klimatet på deras hemorter? Har de tvingats flytta till bättre snöförhållanden? Bor de på stora eller små orter?
Exempel: Yulia Tchekaleva kommer från staden Vologda i nordvästra Ryssland. Där är köldrekordet i januari -47,1 grader! Det finns mycket, mycket mer att berätta om Yulias hemstad!
Ta reda på mer om dessa personer och deras hemorter och bredda din kunskap i ämnet geografi:
Herrar:
Dario Cologna Alexander Legkov Martin Johnsrud Sundby Devon Kershaw Aleksej Poltaranin Johan Olsson Marcus Hellner Petter Northug
Damer:
Marit Björgen Charlotte Kalla Justyna Kowalczyk Therese Johaug Kikkan Randall Kerttu Niskanen Heidi Weng Yulia Tchekaleva
Kanske har du någon annan favorit du vill lägga till listan?
2 Följ upp resultaten
Hur gick det för de svenska herrarna och damerna i de olika skidloppen. Ta topp tio i något, eller helst flera, lopp och placera in deltagarnas ursprung på en karta. Resultatlistor hittar du i tidningarna eller här: http://falun2015.com
Diskutera era kartor. Vad säger de om klimat och befolkningskoncentrationer?
3 Artikel
Skriv en nyhetsartikel om det du tycker är den bästa svenska prestationen under skid-VM. Försök att hålla dig till fakta och undvik överdrifter. En nyhetsartikel är en faktatext!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.
1
Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!
C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.
2
Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt
C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.
3
Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.
Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:
http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
http://opinionsskrivaren.blogspot.se
Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Det är till minne av den dagen som samerna på fredag firar sin snart hundrade nationaldag. Det blir ett bra tillfälle att lära sig mer om samernas liv idag, deras flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget och renskötsel.
A Introduktion
Västerbottens-Kuriren, uppdaterade inför förra årets nationaldag sitt bildspel om samerna. De nio bilderna i bildspelet ger baskunskaper om samerna och en bakgrund till firandet på fredag. Bildspelet kan ses som en ”snackis” inför fredagen och/eller underlag till eget skrivande, till exempel en sakprosatext eller ett bildspel.
Komplettera Västerbottens-Kurirens bildspel med nyhetsmaterial som vi hoppas att ni ska hitta längre fram i veckan.
B Fördjupning
Vill ni veta mer om samerna? Gå till Sápmis webbplats, och följ samerna från 7000 år före Kristus till i våra dagar.
Förra året skrev Åsa Anderberg Strolle i Sydsvenskan en krönika, En dag värd att fira. Läs hela eller delar av den i klassen och diskutera vad det skulle innebära med hennes slutord: ”Tänk om vi skulle uppmärksamma alla folk som bor här och fira allas dagar i Monicas anda, vilket härligt Sverige vi skulle få”!
C Aktivitet
Låt eleverna fördjupa sig i samernas liv och historia för att sedanredovisa fakta i en sakprosatext eller i ett bildspel, digitalt eller i papper. Håll kontinuerligt utkik efter nyskrivet nyhetsmaterial. Det ger liv och bredd åt arbetet och en aktuell bild av samerna.
Bestäm i klassen vad som ska finnas med i redovisningarna, till exempel samernas flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget, renskötsel men inte minst röster från nu levande samer.
Illustrera med egna teckningar och med rubriker och bilder hämtade ur dagstidningar i papper och på nätet.
Hjälp eleverna att organisera sitt skriftliga berättande. Vad kan var en bra inledning? Hur ska de varva fakta och vad kan vara en bra avslutning? Diskutera skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext. Om eleverna vill uttrycka sina åsikter om nationaldagen eller om samerna, kan de som extrauppgift skriva en insändare på tidningsvis eller en enkel åsiktstext, ”Jag tycker … ”.
E Länkar
Bildspel från Västerbottens-Kuriren
En dag värd att fira, krönika i Sydsvenskan
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 SO
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Årskurs 4-6
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Lgr 11 SV
Årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
A Introduktion
Ja, hur ska det bli med vintern i år? Kanske är vi många som vill att den ska bli precis som i youtube-klippet, Nej, se det snöar. I helgen som gick snöade det i nästan hela Sverige. Men i södra Sverige fortsatte det att vara mild för årstiden, medan det i norr var riktigt kallt, mer än 20 minusgrader.
Lite bondepraktika kanske passar så här inför onsdagen och Karldagen. Om det snöar hos er då fortsätter samma väder i sju veckor, alltså till mitten av mars. Regnar det den dagen så kan ni inte förvänta er någon vit vinter. Hur blir vädret på onsdag? Gå in på SMHI och kolla deras prognos för Sverige. Om bondepraktikan stämmer, vilken vinter får vi då? Var ska vi bo eller vart ska vi åka för att få uppleva snö och kyla?
SMHI presenterar en Sverigekarta där vi kan se snödjupet dag för dag. Där ser ni att det bara var området längst ner i söder som inte hade ett snötäcke söndagen den 25 januari. Studera och tolka kartan. Gör beräkningar och jämförelser.
– När kom den första snön? Var?
– Vilket datum i oktober fick många sin första snö?
– Vilken månad fick Götaland sin första snö?
– När snöade det första gången där ni bor?
– Vilket är det största snödjupet i dag? Vilka har så mycket snö?
B Fördjupning
Helgen som gått har fågelvänner räknat vinterfåglar vid våra fågelbord. Sveriges Ornitologiska Förenings årliga räkning, Vinterfåglar inpå knuten, inbjuder även skolor och förskolor att delta. Därför har de förlängt årets räkning med två dagar, fredagen den 23 januari och måndagen den 26 januari. Än finns chansen att delta! Kanske ett bra tillfälle att studera de fåglar som finns utanför klassrummet!? På samma webbplats finns en fågelskola att ta hjälp och lära av.
Lyssna gärna på Leif Ekblom, entusiastisk fågelräknare, och hör vad han har att säga om våra vinterfåglar.
C Aktivitet
Leta efter vinterbilder i tidningar och använd dessa till diskussion om hur kyla påverkar vårt sätt att leva. Hur skiljer sig årstiden, vinter, från andra årstider? Låt eleverna arbeta vidare med sina bilder till en faktabok om vintern. Uppmana dem att formulera frågor som de vill svar på utifrån de bilder och nyheter de har tagit del av. Det kan ge goda kunskaper i allt från isvett till hur och var fåglarna sover kalla vinternätter.
Eleverna kan också göra ett collage med tidningsbilder och berätta:
• hur djur och människor klarar kylan.
• vilka faror som finns med kyla, snö och is.
• vilken glädje vi har av vintern.
• hur vacker vintern är.
De flesta dagstidningar har webbtidningar. Det gör det lätt att hitta vinterbilder från hela Sverige. Välj några dagstidningar från söder till norr och titta på deras utomhusbilder. Hur ser vintern ut i Sverige? Här finns en lista på lokala och regionala dagstidningar i Sverige.
D Länkar
Youtube Ja se det snöar
Nordiska museet Karldagen
SMHI – Vädret i Stockholm
SMHI Snödjup
SOFNET – Vinterfåglar inpå knuten
Sveriges radio – Snön välkommen för de som räkna fåglar
Wikipedia – Dagstidningar i Sverige
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i Biologi
Centralt innehåll i årskurs 1-3
Året runt i naturen:
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Natur och samhälle
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar
A Introduktion
Attentatet mot Charlie Hebdo och utgivningen av senaste numret
Det dödliga våldet mot Charlie Hebdo har väckt avsky och lett till enorma manifestationer världen över till stöd för de mördade, deras anhöriga och för yttrandefriheten. Men motdemonstrationer har också hållits, där muslimer protesterade mot att tidningen återigen har tecknat bilder på profeten Mohammed.
Charlie Hebdo brukar ha en upplaga på cirka 60 tusen exemplar, men förra numret trycktes i tre miljoner. Ytterligare två miljoner trycktes upp. Pressbyrån i Sverige väntar på besked om när Charlie Hebdo kan finnas för försäljning hos oss.
Titta på förstasidan av senaste numret
A. Titta på karikatyren på förstasidan av Charlie Hebdo. Översätt franskan så att eleverna förstår vad som står där. Hur tolkar de bilden? Vem är mannen? Varför fäller han en tår? Vad står Je suis Charlie för? För vilka är bilden positiv? Vilka kan känna sig provocerade? Finns det någon humor i bilden? Förklara vad en satir är.
Översättning: Bilden föreställer en karikatyrteckning av profeten Muhammed som håller upp en skylt med texten ”Je suis Charlie” – ”Jag är Charlie”, orden som används runt om i världen för att visa stöd för de mördade medarbetarna. Rubriken på tidningen är: ”Tout est pardonné”, vilket betyder ”Allt är förlåtet”.
B. Berätta för eleverna om den presskonferens som redaktionen höll inför utgivningen i onsdags. Du hittar presskonferensen här: Sveriges Radio
Då berättade de att det nya numret kallas ”de överlevandes nummer”. Chefredaktören Gerard Biard, lovade att numret ska vara tidningens anda trogen – provocera och locka till skratt, även den här veckan. Tecknaren Luz kunde inte hålla tillbaks känslorna när han berättade om det nya numret.
– Jag tittade på honom och han grät, säger tecknaren Luz om ögonblicket då han kom på hur omslaget ska se ut – profeten Mohammed som säger ”Jag är Charlie” med en tår i ögat. Sedan skrev jag ”Allt är förlåtet” och så grät jag. Jag kallade samman dem alla i mitt huvud, all talang som inte finns ibland oss längre, för att hitta ettan. Och det blev vår etta, inte den som världen ville att vi skulle rita, inte terroristernas, utan vår. Ja, jag är ledsen att det blev en Mohammed-teckning igen och slår ut med händerna – men vår Mohammed är en man som gråter”.
C. Åsikter om förstasidan
Aftonbladet
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20149256.ab)
Jan Hjärpe, professor och islamolog, tolkar förstasidan som positiv:
– Det är helt klart att syftet inte är att provocera. Karikatyren symboliserar sorg. Den föreställer profeten Muhammed som har en tår i ögat och ser väldigt ledsen ut. Han håller skylten där det står ”Je suis Charlie”. Vad den syftar till menar jag är det faktum att den stora majoriteten muslimer och troende inte accepterar det här våldet, säger han till Aftonbladet.
Svenska Dagbladet
(http://www.svd.se/nyheter/utrikes/turkiet-censurerar-charlie-hebdo_4251819.svd)
Turkiet: En turkisk domstol har beslutat att delar av de sajter som publicerat framsidan på senaste numret av Charlie Hebdo ska censureras. Nyligen marscherade landets premiärminister Ahmet Davutoglu till stöd för tidningen.
Iran: Irans regim fördömer publiceringen och anser den ”förolämpande”. Omslagsbilden ”provocerar muslimer och sårar deras känslor. . . Det skulle kunna underblåsa den onda cirkeln av extremism”, säger utrikesdepartementets talesperson Marzieh Afkham.
Egypten: I Egypten har stormuftin Shawki Ibrahim Abd al-Karim Allam varnat för publiceringen. Han anser att de är rasistiska och kommer att uppröra muslimer i hela världen.
IS: Jihadistgruppen Islamiska staten (IS) meddelar via sin radiostation al-Bayan att onsdagens publicering av nya profetkarikatyrer är en ”extremt dum” handling som ”förolämpar profeten”.
Hizbolla: Den mäktiga Hizbollah-rörelsen i Libanon kallar Charlie Hebdos nya karikatyr på profeten Muhammed ”mycket stötande” och varnar för att den kan leda till mer terrorism, extremism och fundamentalism.
Syrien:Den syriske presidenten Bashar al-Assad anser att västvärldens ”kortsynthet och stöd till terrorism” i upproret mot hans styre bär skulden för Paris-attackerna.
Diskutera i klassen
• Ska tidningar ha rätt att publicera även om några blir arga eller ledsna?
Diskutera med eleverna fördelar och nackdelar med begränsningar respektive icke-begränsningar i Yttrande – och tryckfrihetsfrågor. Lista elevernas argument för en begränsning respektive mot en begränsning.
B Fördjupning
Vad är en karikatyr?
Karikatyr är en framställning av en persons karakteristiska drag eller hållning på ett överdrivet sätt så att en skrattretande effekt uppstår. Synonymer till ordet kan vara förlöjligande bild, vrångbild, nidbild, parodi och förvrängning. Titta på andra karikatyrer och tolka budskapen i dessa.
Här hittar ni sökresultat kring detta på Google
C Aktivitet
Rita egna karikatyrer
A. Välj ett tema i klassen och låt eleverna rita egna karikatyrer, med eller utan text. Här följer exempel på vad olika karikatyrer kan berätta utifrån tema LÄXOR.
”Jag avskyr läxor och det är pina varje gång jag ska göra dem”.
”Vi är alltid osams hemma när det är dags för läxor”. Tjat, ilska, mutor, hot …
”Jag skiter i mina läxor och gör något roligare”.”
” Läxor? Lätt som plätt!
B. Gör en egen tidning eller ett magasin med klassens karikatyrer utifrån nyhetsflödet. Kolla vad som är på gång i samhället, gärna från någon nättidning, vilka personer som är aktuella och rita på samma sätt som journalisterna gör i Charlie Hebdo.
D Länkar
Tryck- och yttrandefrihet:
Charles Hebdo:
• Expresse, Tre miljoner exemplar av nya Charlie Hebdo
• SVT, Nya numret av Charlie Hebdo ute
• SR, Nya numret av Charlie Hebdo ute
• Dagens nyheter, Tecknarnas svar på massakern
• Svenska Dagbladet, ”Var är de 70 oskulderna”
• Svenska Dagbladet, Nya Charlie Hebdo slut i hela Frankrike
• Svenska Dagbladet, Turkiet censurerar Charlie Hebdo
• Medievärlden, Svenska utgivare om Charlie Hebdo
Karikatyrer:
• Titta på andra karikatyrer på Google
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 Samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Lgr 11 Svenska
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
1
Får man skriva och publicera bilder om vad som helst?
Detta är en ytterst svår fråga att besvara. I svensk lagstiftning är friheten att publicera sig nästan obegränsad. Friheten hör dock samman med ansvar. Detta ansvar bärs vad gäller dagstidningar och tidskrifter av ansvarig utgivare som är ansvarig för allt innehåll i publikationen.
A.
Läs Tryckfrihetsförordningens första paragrafer och diskutera vad texterna innebär. Första paragrafen i första kapitlet innebär exempelvis censurförbud!
Länk: Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen
B.
Femte kapitlet handlar om ansvarig utgivare. Vad heter ansvarig utgivare för din eller dina lokaltidningar? Vilka är ansvariga utgivare för Sveriges största tidningar? Vem är ansvarig utgivare för SvT:s Rapport och Aktuellt?
C.
Förutom lagar som säger hur det ska vara finns publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv som säger hur det bör vara. Läs de etiska reglerna här.
Ett centralt ord i reglerna är ”allmänintresse”. Det står bland annat: ”Avstå från publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.” Vad betyder det?
Diskutera!
2
Journalister om publiceringen
Många journalister har skrivit om publicering eller inte publicering av bilderna. Så här skrev Smålandspostens chefredaktör Magnus Karlsson till sin redaktion den 13 januari:
Hej!
I morgondagens tidning publicerar jag bilder med Charlie Hebdos senaste omslag.
Orsaken till att jag väljer att publicera nu och inte tidigare är att det är svårt att skriva om en tidning som ska distribueras i tre miljoner exemplar utan att faktiskt visa den. Vi har också en utmärkt text av Borås Tidnings Niklas Sennerteg som krönika.
Det finns massor av skäl och argument att publicera just den här bilden. Lika många för att inte göra det. Till sist kokar allt ner till vad som för en utgivare är allra viktigast: rätten att publicera väger tyngre än allt annat. Det är i rätt sammanhang. Vi verkar i nyhetsbranschen.
Om någon har fler frågor finns jag tillgänglig för att svara.
Med vänlig hälsning,
Magnus Karlsson
Chefredaktör & ansvarig utgivare Smålandsposten
www.smp.se
Låt Magnus text bli inledning till er djupdykning i texter kring publicering eller inte. Läs igenom artiklarna och se intervjun nedan. De tre första är av eller med utgivare, den fjärde av författaren Carina Rydberg. Följ upp läsningen med ny diskussion.
Länkar:
Anna Lindberg, chefredaktör Östgötacorrespondenten (Corren):
Vi är alla Charlie
Jan Helin, dåvarande chefredaktör Aftonbladet i en tv-intervju:
Jan Helin om terrorattacken mot Charlie Hebdo
Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter:
Vi är en tidning. Vi har sorg i dag.
Carina Rydberg, författare: Karikatyrerna lika fel som judevitsar
3Efter läsande och diskussioner kan det vara dags att publicera sig. Skriv en krönika med personliga motiveringar till dina åsikter om fallet Charlie Hebdo och tryckfriheten. Publicera gärna på sociala medier eller annan plats. Kanske kan det bli insändare i tidningen.
Läs igenom råden om att skriva en krönika på sidorna 39–40 i Mediekompass Publicistguiden.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Gymnasiet
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska i grundskolan
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna.
Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).
1 Välj pristagare
Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.
Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.
2 Vem fick mest uppmärksamhet?
Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?
Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?
3 Vad skriver utlandet?
Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.
Titta på:
Storbritannien
http://www.bbc.com
www.theguardian.com
www.independent.co.uk
http://www.thetimes.co.uk
USA
http://www.nytimes.com
http://www.sfgate.com
http://www.latimes.com
http://www.washingtonpost.com
Dela gärna upp uppgiften i klassen
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Engelska
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.
Onsdagen den 3 december är en ödesdag för regeringen. Då röstar riksdagen om budgeten. Tre förslag kommer att läggas – regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas. SD har möjlighet att fälla regeringens budget genom att rösta på Alliansens. Vad händer då?
A Introduktion
Regeringen har 138 mandat och om Vänsterpartiet stödjer deras budget har de 159 mandat mot Alliansens 141. Sverigedemokraterna med sina 49 mandat kan få en vågmästarroll men tänker inte avslöja hur de ska rösta förrän på tisdagskvällen.
Några scenarier:
• Alla röstar på sin egen budget och V stödjer regeringens. Då vinner regeringens.
• Alliansen lägger ner sina röster. Då vinner regeringens förslag oavsett hur SD och V röstar.
• Alliansen röstar på sin egen budget och SD och V röstar på regeringens budget. Då klubbas regeringens budget igenom.
• Alliansen röstar på sin budget, SD lägger ner sina röster och V röstar på regeringens. Då vinner regeringens budget. Vad händer om regeringen inte får igenom sin budget?
• Statsministern väljer att avgå och regeringen upplöses.
• En misstroendeförklaring riktas mot statsministern. Då avgår hela regeringen, om regeringen inte inom en vecka utlyser extra val. Om regeringen avgår och något extra val inte utlyses vidtar en ny talmansrunda motsvarande den som skedde efter valet. Talmannen har även här fyra försök på sig.
Nu är sannolikheten för extra val, i någon av de former som här beskrivits, ytterst liten. Mer sannolikt är att det blir en regeringsombildning inom ramen för valresultatet i det ordinarie valet. Eftersom ett budgetnederlag skulle vara ett uttryck för s+mp-regeringens misslyckande, skulle den nya regeringen sannolikt ha en annan partisammansättning än den nuvarande.
Källa: Politologerna
B Inför omröstningen i riksdagen den 3 december
Hur kommer omröstningen att gå? Får vi någon vägledning av de intervjuer som journalister gjort med ledande politiker?
Stefan Löfven, (S) statsminister:
– Låt mig vara klar om det där. Det behöver inte betyda att jag avgår bara så där. Men jag kommer inte att administrera någon annans budget. Det finns andra sätt att hantera en sådan situation.
– Jag vill ha hjälp av både Folkpartiet och Centern. Jag tror att det kan bli aktuellt.
– Det är ställt utom rimligt tvivel att det är en besvärlig situation men det behöver inte innebära per automatik att man avgår utan jag har ju möjlighet att ha samtal med andra partier också.
– Om vi alla menar allvar med att ta Sverige framåt där och inte ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande då får vi alla tänka till hur vi kan öppna upp en sådan situation.
– Det finns flera partier att samarbeta med, det är politikens innehåll som är det viktiga. Först ska vi ha en diskussion vilka de politiska alternativen är – vad vi har vi lagt in i vår budget och vad alternativet i budgeten är?
Mikael Damberg, (S) näringsminister :
– Jag tror att vi klarar det om inte Sverigedemokraterna bestämmer sig för att behandla detta som en lekstuga
– Alliansen måste fundera över hur de ska agera om regeringens budget faller.
– Vi kommer inte att fortsätta att regera i all oändlighet om vi ser att det inte går.
Magdalena Andersson, (S) finansminister:
– SD får oerhört svårt att förklara att de fäller regeringen, för de pensionärer som har röstat på dem i förhoppning att få sänkt skatt.
– Vi ser stora utmaningar där vi behöver modernisera Sverige och göra investeringar i skola, utbildning och i att ungdomar får jobb. Där är vi naturligtvis intresserade av att söka stöd utanför blockgränserna för det.
Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiska politiska talesperson
– Jag kan konstatera att Magdalena Andersson sänker skatten för pensionärer men höjer skatten för pensionärer som är kvar på arbetsmarknaden ännu mer. Så totalt sett får pensionärskollektivet ännu högre skatt i hennes budget.
– Det finns en sådan risk alldeles oavsett hur vi beter oss. Men jag tror att väljarna förstår att det som ställs mot varandra är två helhetsalternativ och vi har ingen möjlighet att rycka ut en enskild fråga.
Henrik Vinge, (SD) pressekreterare :
– Det är uppenbart att det finns en samsyn mellan regeringen och oss om att man bör sänka pensionärsskatten och höja a-kassan. Men att försöka framhålla att det är vi som förhindrar när anledningen till att de här satsningarna eventuellt inte blir verklighet är att regeringen vägrar tala med oss.
Jonas Sjöstedt, (V) partiledare
– Alliansen måste redovisa en plan för vad som händer om Alliansen vinner omröstningen och regeringens budgetproposition faller.
– Hur ska de genomföra sin politik, vem ska regera Sverige, har de en statsministerkandidat? Om de inte kan svara på det här, då faller ju frågan, vill de tvinga fram ett nyval, i och med att de inte har en plan för att styra Sverige?
Annie Lööf, (C) partiledare och Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:
– Det är upp till regeringen att ta ansvar för hur regeringens budget ska gå igenom.
Annie Lööf, (C) partiledare:
– Om vi vinner är det Stefan Löfvens ansvar att lösa situationen. Han är statsminister.
Anna Kinberg Batra, (M) gruppledare i riksdagen:
– Det jag har att ta ansvar för det är att vi har lagt ett alliansförslag. Vi skulle svika väljarna om vi inte också röstade för det.
– Om Löfven inte får igenom sin budgetproposition, så har han problem som han måste fundera på hur han ska lösa, och vad vägen vidare därfrån är.
Emil Källström , (C), ekonomiskpolitisk talesperson:
– Frågan är vad man ska prata om. Det är vårt förslag, det är regeringens och det är Sverigedemokraternas och de ska ställas mot varandra. Vi har inte varit med och bidragit till regeringens budget på något sätt och nu är den lagd.
Erik Ullenhag (Fp) ekonomiskpolitisk talesperson :
– Trots detta är vi i alliansen beredda att tala om enskilda sakfrågor som energipolitiken, men först måste ju regeringen vara överens om vad de själva vill.
Göran Hägglund, (Kd) partiledare :
– Jag vet lika lite som någon annan utanförstående hur Sverigedemokraternas riksdagsgrupp kommer att landa diskussionen inför onsdagens budgetomröstning. Praxis är att partierna röster för sina egna förslag, och efter det att ett eget förslag fallit så lägger man ner sina röster. Sverigedemokraterna har antytt att de kan komma att andrahandsrösta på näst bästa alternativ vid avgörandet om statsbudgeten för 2015. Mot ett sådant agerande finns inget förbud men det bryter, som sagt, mot vedertagen praxis. (Inlägg på Facebook)
C Omröstningen i riksdagen den 3 december
Följ nättidningarnas eller övriga mediers direktsändningar från riksdagen eller ta del av omröstningen i efterhand på nätet.
– Vilket budgetförslag vann i riksdagen?
– Hur röstade pertierna?
– Vad innebär det? Kan regeringen sitta kvar eller blir det andra lösningar?
– Följ de första uttalandena och analyserna från politiker, ”vanliga” svenskar och experter.
D Hur rapporterar medierna?
Omröstningen var en stor politisk händelse som berörde alla svenskar och det parlamentariska läget i Sverige var på grund av valresultatet i september minst sagt svårt. Hur blir det nu? Fortsätt att bevaka! Om regeringens budget föll, kan det bli en segdragen historia. Gick regeringens budget igenom kanske rapporteringen avtar inom några dagar?
E Uppföljning
Efter den här omröstningen kan det vara läge för vidare studier om riksdagen och den budgetpropositionen som omröstningen gällde. Här är några förslag på länkar:
Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument Lgr 11
Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4–6
Samhällsresurser och fördelning
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.
Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen
Detta är ett ständigt aktuellt ämne för den som vill öva upp ett kritiskt öga vad gäller mediekunskap. Begreppet allmänintresse är centralt i publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
1 De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värt att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen – Publicitetsregler
2 Ensamansvar
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet. Nu har varje elev chansen att bli ansvarig utgivare. Granska en eller flera dagars tidningar och leta efter exempel på där tidningen utelämnat namn eller andra uppgifter som de uppenbarligen känner till.
Diskutera igenom dessa fall och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
Extrauppgift: Tänker alla på det här ansvaret när man agerar på sociala medier? Är man en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
3 Sajter helt utan ansvar
I dag finns på nätet sajter som påstår sig bedriva ”journalistik”, men det är sajter där anonymitet och ansvarslöshet är själva idén. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som huserar under rubriken ”Yttrandefrihet på riktigt”.
Ta en titt på några aktuella exempel på flashback. Vilka överträdelser gentemot de etiska reglerna hittar ni?
Dessutom brukar det finnas flera uttalanden på den här sajten som kunde bedömas som ”hets mot folkgrupp”. Diskutera sådana exempel!
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Centralt innehåll:
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.