Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller Svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad betyder demokrati?
  • Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

  • Vad kan bilder få oss att känna?
  • Vad kännetecknar en nyhetsbild?
  • Varför finns reklambilder?
  • Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

  • Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
  • Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
  • Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

  • Varför är det viktigt att vara källkritisk?
  • Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

  • Vilka är de tre stegen i en intervju?
  • Vad betyder ordet research?
  • Vad bör man helst göra efter intervjun?

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför är yttrandefrihet viktigt?
  • Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
  • Vad innebär censur?
  • Vad är en offentlig handling?
  • Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?

Kapitel 2

  • Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
  • Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
  • Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?

Kapitel 3

  • Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
  • Vad gör en grävande reporter?

Kapitel 4

  • Varför har medier och journalister egna regler?
  • Vad gör Medieombudsmannen?
  • Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
  • Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?

Kapitel 5

  • Vad innebär källtillit?
  • Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
  • Vad betyder desinformation?
  • Vad betyder fake news?

Kapitel 6

  • Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
  • Vilka är nyhetens principer?
  • Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
  • Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?

Sommarlovet är i annalkande men än är det några veckor kvar innan skolavslutningarna tar fart. Passa på att arbeta med tidningen som läromedel i klassrummet under någon av de avslutande dagarna av terminen. Här finns förslag på små övningar med dagstidningen som läromedel och som inte kräver någon stor planering, men även sådant som kan behöva ta lite mer tid i anspråk.

1. Beställ tidningar

Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.

2. Välj övningar

Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.

Rubriker

Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.

Bilder

Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.

Ordjakt

Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. “reporter”, “nyheter”, “intervju”, “redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.

Intervjuer

Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.

Nyhetsteater

Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till  de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från och med den 3 maj 2023. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

  • Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
  • Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
  • Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
  • Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
  • Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
  • Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
  • Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
  • Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Varför tror ni att pristagarna får priset?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Medieintresset kring det s.k. Tove-fallet har varit enormt. Rättegången mot de två unga kvinnorna som har dömts för mordet på 21-åriga Tove i Vetlanda har bevakats i liverapportering och långa tidningsartiklar och diskuterats i krönikor och kommentarsfält. Använd nyheten för att diskutera medieetik i klassrummet.

1.Vad har hänt?

Inled lektionen med att i korthet beskriva nyheten för klassen, om någon skulle ha missat vad som har hänt. Omni har samlat alla sin artiklar under en tagg här.

2. Hur har medierna agerat?

Hitta exempel i olika medier. Hur har man valt att följa upp nyheten om de livstidsdömda kvinnorna? Tar man olika beslut beroende på om mediet är lokalt eller nationellt? Jämför Vetlanda-posten (ofta bakom betalvägg) med Aftonbladet, DN, SvD, SVT, TV4 eller SR. Vilka medier har publicerat namn och bild? Vilka har det inte?

3. Hur fungerar medieetiken?

Läs på om hur medieetiken fungerar. Du hittar det i kapitel 4 av Publicistguiden. Diskutera: Hur har de medier ni har undersökt tolkat publicitetsreglerna? Tycker ni att det är rimligt att vissa nyhetsmedier publicerar bild och namn på Tove eller de dömda? Vad kan det få för konsekvenser? De dömda kvinnorna ska överklaga domen till Hovrätten. Kan det förändra omständigheterna för de publiceringar som vissa medier valt att göra? Slutligen, varför bör medier vara restriktiva med att publicera namn och bild?

4. Mediernas resonemang

SVT är ett nyhetsmedia som valt att inte publicera namn och bild på de dömda kvinnorna. Vetlanda-Posten har däremot tagit ett annat beslut. Läs om hur Vetlanda-Postens ansvarige utgivare Johan Hedberg tänker kring sin publicering här, och SVT:s redaktionschef Daniel Rundqvist resonemang kan du ta del av här. Vad ligger till grund för deras beslut? Tycker ni att det är rätt beslut? Varför tror ni att de har kommit till olika slutsatser?

5. Det stora intresset

Rapporteringen har som sagt varit gedigen kring mordet. Vad tror ni är skälet till det stora intresset? Varför är intresset större den här gången än för andra mordfall? Diskutera fram olika faktorer som ni tror gör att medierna värderar den här nyheten som viktigare än andra. Tror ni att man värderar nyheten olika beroende på vilket nyhetsmedium det är? Resonera kring faktorer som intresse, geografi, kultur, tid, sensation m.m. Läs mer om nyhetsvärdering i Publicistguiden.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

I en gästkrönika i Borås Tidning frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.

I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.

Att undersöka i klassrummet:

  • Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
  • Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
  • Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
  • Vad får man läsa mindre av?
  • Vilka röster får höras?

Fördjupning

Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det.

Diskutera sedan: Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet? Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt. Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.

Dela era synpunkter med tidningen

Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas? Vad skulle ni vilja höra mer om? Och vad gör tidningen bra idag?

Material

Jesper Strömbäcks krönika ”Medierna är mer objektiva än många tror” i Borås Tidning (10 apr 2023)
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?

Emma Frans är doktor i epidemiologi och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden. Hennes bok “Expertparadoxen” släpptes nyligen, där Frans funderar på vår relation till expertkunskap. Ska vi lita på experter? Och när? SvD har publicerat ett omarbetat utdrag ur boken som ligger till grund för det här lektionstipset.

1. Läs ur Expertparadoxen

Du hittar det omarbetade utdraget ur Emma Frans “Expertparadoxen” här. För att få tillgång till texten behöver du registrera dig och din klass på SvD Skola.

Begreppslista

  • Belägg
  • Bevisvärde
  • Cherry-picking
  • Expertstyre
  • Evidens
  • Faktaresistens
  • Faktafundamentalist
  • Grupptänkande
  • Skräpforskning
  • Teknokrati

2. Instuderingsfrågor

  • Varför kan en blind tro till forskning bli ett problem, enligt Frans?
  • Hur kan coronapandemin förklara expertparadoxen?
  • Hur fick Andrew Wakefields forskning genomslag? På vilket sätt är den icke-trovärdig? Vad har hans studier fått för konsekvenser?
  • Vad menar Frans är risken med expertstyre/teknokrati?
  • Hur kan politiker tänka i sin relation till expertkunskap?

3. Att diskutera

  • Brukar du tro på experter? Hur kan man kontrollera om expertutlåtanden stämmer?
  • Hur kan vi förstå Expertparadoxen? Bör vi alltid vara kritiska till expertkunskap?
  • Vad krävs för att få kallas expert? Kan det skilja sig åt beroende på vad det handlar om? Till exempel inom medicin, sport, musik, biologi.
  • Vad behöver man veta för att förstå vetenskap?
  • Vad har vi för ansvar i vår förståelse av expertkunskap? Vad är journalistens ansvar? Och experten själv?

4. Undersök i klassrummet

Bildkälla: https://www.thetimes.co.uk/article/times-health-commission-office-cake-sugar-passive-smoking-5s3bzb3dn

Nyligen uttalade sig den brittiska professorn i kost och befolkningshälsa, Susan Jebb, om riskerna med att äta tårta på jobbet i en intervju med The Times. Hon jämförde det med passiv rökning, och menade att hon aldrig skulle äta tårta på vardagar om det inte vore för att hennes kollegor tar med fika till jobbet.

Hör om uttalandet här och undersök om det stämmer i klassrummet, enskilt, i par eller i grupper.

  • Kan vår konsumtion av ohälsosamma livsmedel påverkas av tillgänglighet?
  • Fundera även på: Kan fika på jobbet ge några hälsofördelar?

Sök genom nyhetsmedier eller genom vetenskapliga databaser, men försök nå så nära ursprungskällan som möjligt.

Till läraren: Emma Frans har granskat påståendet i SvD:s Vetenskapskollen här.

Läs mer

News Literacy Project’s Checkology presenterar färsk infografik om olika nivåer av vetenskapliga bevis här (på engelska).

Fojos Faktajouren har intervjuat Emma Frans. De har även recenserat boken här.

I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.

Vad handlar snippa-fallet om?

Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.

Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?

Vad betyder snippa?

RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.

Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.

”Snippa-domen” i nyhetsmedierna

Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.

Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?

Introduktion

Wikipedia är världens största uppslagsverk som ibland har fått ett något oförtjänt dåligt rykte. Vissa medicinska artiklar är kända för att vara den bästa källan till information enligt experter och när jämförelser har gjorts mellan uppslagsverket Britannica och Wikipedia kom man fram till att de var lika pålitliga.

Att Wikipedia är öppen för vem som helst att redigera används oftast som huvudargumentet mot uppslagsverket. Men kanske är det just det som är dess styrka. Tydligt regelverk kring hur man skriver och med aktiva användare som kontrollerar, granskar och ändrar sakuppgifter och språk är det sällan fel slinker igenom. Användare uppmanas till att vara transparenta med var och när de har hittat källor till information. Till skillnad från sociala medier står Wikipedia dessutom helt utan reklam och andra ekonomiska intressen.

Lektionsförslag

Wikipedias grundprinciper

Börja med att titta på Wikipedias grundprinciper. Diskutera sedan: Vad krävs för att något ska räknas som en godtagbar artikel? Vad utmärker en bra artikel? Kan ni hitta exempel på mindre bra texter som är i behov av att korrigeras eller uppdateras?

Utforska diskussionssidan

Vid varje Wikipediaartikel finns en flik där skribenter och moderatorer diskuterar de förslag på ändringar som kommer in. Artiklar av lite mer kontroversiellt slag får ofta längre diskussioner, se till exempel artikeln om riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) för ett aktuellt exempel (läs mer om det här).

Vad diskuteras? Hur märks det att användarna hjälps åt?

Utforska fotnoterna

Välj ut en artikel och kolla vilka länkar den bygger på. Fundera på följande:

Vem ligger bakom information? Vilka bevis presenteras? Vad säger andra källor om informationen?

Låt eleverna bidra

När eleverna börjar bli varma i kläderna och bättre förstår sig på hur Wikipedia fungerar kan man låta dem utforska uppslagsverkets möjligheter på egen hand. Börja med enklare uppgifter, som att lägga till information i skapade artiklar, lägga till källor där det saknas eller rätta fel. För lite mer avancerad nivå kan eleverna få pröva att översätta engelska texter till svenska eller vice versa. De kan även lägga till bilder, filmer eller animationer i enlighet med upphovsrätten.

Det slutgiltiga målet kan vara att eleven ska skapa ett nytt bidrag till uppslagsverket. Samla bidragen under ett gemensamt projekt. Som lärare bör man handleda eleverna i språk, sakinnehåll och källhantering och förbereda eleven på att den kan behöva försvara sitt bidrag i diskussion med andra användare och moderatorer.

Varje användare har en egen sandlåda där de kan experimentera och öva på att skriva enligt Wikipedias regler.

Resurser

Koppling till styrdokument

Svenska 1, centralt innehåll

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Engelska 6, centralt innehåll

  • Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
  • Sökning av innehåll i större textmängder, eller längre sekvenser av talad engelska, i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värdering av källornas relevans och tillförlitlighet.
  • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar, argumenterar, ansöker, återger och sammanfattar.

Vad har hänt?

En israelisk hackergrupp har manipulerat val i över 30 länder. Det avslöjar nu ett internationellt journalistnätverk.

Hackergruppen går under namnet “Team Jorge” och leds av en man som har bakgrund i Israelisk underrättelsetjänst. Att köpa tjänster från gruppen har kostat kunder hundratusentals dollar.

Team Jorge har över 30 000 fejkade profiler på sociala medier och har klienter i Afrika, Nord- och Centralamerika, Europa, och USA. De erbjuder även att hacka konton på Gmail och Telegram.

Bland annat tros de ha underblåst de protester som skedde efter valet i Kenya 2022, där anklagelser om valfusk ledde till politisk instabilitet i landet.

Hackergruppen tros ha funnits i över 20 år.

Samtidigt pågår flera överbelastningsattacker mot både svenska och utländska webbplatser. I Sverige har till exempel flygplatser, sjukhus och medieföretag påverkats. Ett cyberaktivistnätverk som kallar sig Anonymous Sudan har tagit på sig flertalet av attackerna som skett i Sverige.

Begrepp

  • Artificiell intelligens (AI)
  • Bot
  • Cyberhot
  • Desinformation
  • Hacker
  • Propaganda
  • Påverkanskampanj
  • Överbelastningsattack

Se filmen om avslöjandet

Obs! Filmen från den brittiska tidningen The Guardian är på engelska.

Instuderingsfrågor

  • Hur har hackergruppen arbetat?
  • Vad skiljer hackergruppens desinformation mot vanlig propaganda?
  • Vilka verktyg använder sig Team Jorge av?
  • Vad kostar tjänsten?

Att diskutera

  • Vad kan det finnas för syften med att sprida desinformation?
  • Vad kan det få för konsekvenser? Som exempel kan ni tänka på kriget i Ukraina, covid-19 eller valet i USA 2016.
  • Flera svenska sajter har på sistone attackerats i överbelastningsattacker av en hackergrupp som kallar sig Anonymous Sudan. Bland annat har SVT, SAS och sjukhus attackerats. Vad är en överbelastningsattack? Vad kan det finnas för avsikter? Och vad hoppas gruppen att attackerna ska leda till?

Källor