Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Syfte
Lektionstipset syftar till att lära eleverna att det finns kunskap som är svår, för att inte säga omöjlig, att hitta i läroböcker och att det därför är viktigt att använda medier.

Förberedelser
Sätt dig in i lektionstipset och följ nyhetsutvecklingen under den period som Nobelpriset är i mediernas centrum.
Ordna så att eleverna har tillgång till tidningar och andra medier under samma period.

Moment A – introduktion

Inled med att visa en artikel om 2013 års pristagare i fysik, som ett exempel på hur pristagarna kan presenteras i medierna: ”En entertainer får Nobelpris”. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/284483?programid=412
På en bild kelar fysikpristagaren Francois Englert med sin katt, på en annan underhåller han publiken på universitetet i Bryssel.

Samtala om Nobelpriset.
1. Vad känner eleverna redan till?
2. Hur har eleverna lärt sig allt detta?
3. Resonera om mediernas uppgift i samhället.

Moment B – fördjupning

Ge en bakgrund till Nobelpriset, Alfred Nobel och några kända Nobelpristagare. Korta fakta hittar du här: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/facts/

 Moment C – aktivitet

1. Sök gemensamt bilder på de olika nobelpristagarna och sätt upp dem på en väggtavla.
2. Bestäm tillsammans vilken information som ska finnas med om varje pristagare.
Förslag till rubriker

  • Personen: Namn, ålder, land, universitet.
  • Priset: Vilket pris, motivering.
  • Annat intressant.

3. Dela in klassen i mindre grupper och samla information ur tidningar, eller andra medier, under tiden fram till Nobeldagen.
4. Sätt upp informationen på väggtavlan.

Moment D – uppföljning

Se något nyhetsinslag från Nobeldagen.
Samtala om pristagarna och om sådant som får stor uppmärksamhet i medierna.
Resonera kring varför medierna uppmärksammade vissa saker under Nobeldagen.

Bakgrund

The Official Web Site of the Nobel Prize
http://www.nobelprize.org/

Fysikpriset 2018
The Nobel Prize in Physics 2018 was awarded ”for groundbreaking inventions in the field of laser physics” with one half to Arthur Ashkin ”for the optical tweezers and their application to biological systems”, the other half jointly to Gérard Mourou and Donna Strickland ”for their method of generating high-intensity, ultra-short optical pulses.”

Arthur Ashkin
Born: 2 September 1922, New York, NY, USA
Affiliation at the time of the award: Bell Laboratories, Holmdel, NJ, USA.

Gérard Mourou
Born: 22 June 1944, Albertville, France
Affiliation at the time of the award: École Polytechnique, Palaiseau, France, University of Michigan, Ann Arbor, MI, USA.

Donna Strickland
Born: 27 May 1959, Guelph, Canada
Affiliation at the time of the award: University of Waterloo, Waterloo, Canada.

Kemipriset 2018
The Nobel Prize in Chemistry 2018 was divided, one half awarded to Frances H. Arnold ”for the directed evolution of enzymes”, the other half jointly to George P. Smith and Sir Gregory P. Winter ”for the phage display of peptides and antibodies.”

Frances H. Arnold
Born: 25 July 1956, Pittsburgh, PA, USA
Affiliation at the time of the award: California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, CA, USA.

George P. Smith
Born: 10 March 1941, Norwalk, CT, USA
Affiliation at the time of the award: University of Missouri, Columbia, USA.

Sir Gregory P. Winter
Born: 14 April 1951, Leicester, United Kingdom
Affiliation at the time of the award: MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, United Kingdom.

Medicinpriset 2018
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2018 was awarded jointly to James P. Allison and Tasuku Honjo ”for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation.”

James P. Allison
Born: 7 August 1948, Alice, TX, USA
Affiliation at the time of the award: University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston, TX, USA, Parker Institute for Cancer Immunotherapy, San Francisco, CA, USA.

Tasuku Honjo
Born: 27 January 1942, Kyoto, Japan
Affiliation at the time of the award: Kyoto University, Kyoto, Japan.

Fredspriset 2018
The Nobel Peace Prize 2018 was awarded jointly to Denis Mukwege and Nadia Murad ”for their efforts to end the use of sexual violence as a weapon of war and armed conflict.”

Denis Mukwege
Born: 1 March 1955, Bukavu, Belgian Congo (now Democratic Republic of the Congo).

Nadia Muras
Born: 1993, Kocho, Iraq.

Litteraturpriset 2018
Inget pris i kategorin litteratur delas ut 2018.

Ekonomipriset 2018
The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2018 was divided equally between William D. Nordhaus ”for integrating climate change into long-run macroeconomic analysis” and Paul M. Romer ”for integrating technological innovations into long-run macroeconomic analysis.”

William D. Nordhaus
Born: 31 May 1941, Albuquerque, NM, USA
Affiliation at the time of the award: Yale University, New Haven, CT, USA.

Paul M. Romer
Born: Denver, CO, USA
Affiliation at the time of the award: NYU Stern School of Business, New York, NY, USA.

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Centralt innehåll i fysik, årskurs 4-6
Fysikens metoder och arbetssätt
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i tidningar och faktatexter.

 

 

Vem gör egentligen vad på tidningen?

Det finns mängder av arbete att göra på en redaktion, och alla som jobbar där har sina särskilda uppgifter. Vissa yrkesroller är rent praktiska, det är exempelvis någon som ska välja vilka bilder som ska användas. För andra finns också en juridisk fråga, då de kan ha ansvar för vad som sägs, skrivs eller visas i bild. Här är de viktigaste rollerna på en redaktion.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Ansvarig utgivare

Den person som enligt tryckfrihetsförordningen är juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Den ansvarige utgivaren utses av tidningens ägare.
En reporter kan inte hållas ansvarig för innehållet i en artikel. Ofta är det tidningens chefredaktör som är ansvarig utgivare.

Bildchef

Håller i arbetet med tidningens bilder och leder det dagliga arbetet för tidningens fotografer. Håller kontakt med frilansfotografer och följer vilka svenska och utländska bilder bildbyråerna får in under dagen. Bildchefen ska också bedöma bilderna utifrån tidningens bildpolicy och publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv.

Chefredaktör

Chefredaktören ansvarar övergripande för tidningens redaktionella innehåll. Chefredaktören har på vissa tidningar en arbetsledande funktion i det dagliga arbetet, på andra tidningar arbetar chefredaktören mer med tidningens långsiktiga utveckling. Vissa tidningar har flera chefredaktörer, till exempel en politisk chefredaktör för tidningens ledarredaktion och en för övriga tidningen.

Fotograf

Journalist som fotograferar. Fotograferna får ett eller flera uppdrag varje dag – eller kväll – som de arbetar. Ofta åker reportern och fotografen ut tillsammans. Fotograferna arbetar med sina bilder i bildbehandlingsprogram innan hon skickar in ett mindre antal till redigerarna. Tillsammans med redigeraren och nyhetschefen eller nattchefen kan fotografen diskutera vilken eller vilka bilder som är bäst till sidan.

Nyhetschefen

Spindeln i nätet. Nyhetschefen har ett avgörande inflytande på vad morgondagens tidning kommer att innehålla. Hon eller han håller ett vakande öga på flödet från nyhetsbyråerna, sätter sig in i tips som kommer in och sållar bland alla pressmeddelanden som kommer via mejl och vanlig post, från myndigheter och företag. Nyhetschefen delegerar sedan ut jobben till tidningens journalister och olika avdelningar. Ofta ersätts nyhetschefen vid fem-sextiden av en nattchef som gör samma jobb medan tidningens sidor görs färdiga.

Redigerare

Journalist som går igenom texter, väljer bilder, skriver rubriker och sammanställer tidningssidor. Tillsammans med nyhetschefen och nattchefen bestämmer redigeraren vad som ska bli stort på sidan, och vad som inte förtjänar en lika framskjuten placering.

Reporter

På redaktionens morgonmöte får varje reporter ett eller flera uppdrag. En reporter ska ringa på ett överblivet tips från gårdagen, en annan ska på presskonferens i kommunhuset och en tredje ringer polisen för att höra hur natten har varit. Tillsammans med redaktionschefen och/eller nyhetschefen diskuterar reportern hur ”stor” grejen kan bli – en notis, en lång artikel eller ingenting alls (”jobbet spricker”).

Redaktionschef

Chef med övergripande ansvar för tidningens dagliga arbete och utveckling, i hierarkin är redaktionschefen alltid under chefredaktören. På vissa tidningar med många lokalredaktioner kallas lokalredaktören för redaktionschef. Han eller hon fungerar då som en lokal nyhetschef.

Researcher

På stora tidningar kan det finnas journalister som inte skriver själva, utan enbart sysslar med att göra research till sina kollegor.

Korrekturläsare

I takt med att reportrarnas texter kommer in granskar korrekturläsaren, som inte behöver vara journalist, texterna. På grund av besparingsskäl har allt färre tidningar anställda korrekturläsare.

Den Internationella arbetarkongressen beslutade 1889 att första maj skulle vara en internationell dag för arbetare. 1 maj firas som helgdag i Sverige sedan 1938. Medierna rapporterar från traditionsenliga demonstrationer, men vilka kanaler använder dina elever för att göra sina röster hörda?

Se det här lektionstipset som ett konkret exempel på praktisk demokrati där eleven kan framföra sin egen åsikt både på ett klassiskt vedertaget sätt, eller med hjälp av nya kanaler i sociala medier.

 1 Följ medierapporteringen

Följ medierapporteringen och låt eleverna samla så mycket material som möjligt från medierna som handlar om årets förstamajdemonstrationer: nyhetsartiklar, insändare, ledare och debattartiklar med mera.

Försök att ta från både storstadsdemonstrationerna, och inte minst, från de lokala!

Sammanställ:

Vilka budskap gav demonstranterna – och talarna?
Vad innebär budskapen och vem riktar de sig till?
Sammanställ en lista över alla budskap som förekommit vid årets förstamajfirande.

Och sedan väljer vi:

Vilka tre budskap tycker du är de allra viktigaste?
Varför just dessa?
Är det budskap som berör dig? På vilket sätt?

2 Diskutera

Finns det budskap som känns viktiga för dig, men som saknades i demonstrationen?

Diskutera först två och två och sedan gemensamt i klassen.

3 Skriv

Skriv en egen ”demonstrationsskylt” med det budskap som du tycker är viktigast för dig.

Skriv upp samtliga ”skyltar” på tavlan och/eller låt andra ta del av dina åsikter genom att skriva en insändare eller på sociala medier.

Hur gör man sin röst hörd? Diskutera möjligheter och begränsningar för individ och grupper att påverka samhällsutvecklingen.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11, reviderad 2018-07-11

Ur samhällskunskap, ämnets syfte:

  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt.

Ur samhällskunskap, centralt innehåll årskurs 7—9.

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Gymnasiet

Ur samhällskunskap 1b, ämnets syfte:

  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
  • Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.

Ur samhällskunskap 1b, centralt innehåll:

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

 

På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.

Ta del av vår länkade vetenskaplig artikel från dn.se och förklara för eleverna vad som hände i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Låt sedan eleverna själva studera en annan vetenskaplig artikel om hur djurlivet överraskande frodas i den övergivna zonen vid Tjernobyl.

A – introduktion

Tjernobyl 26 april 1986

Håll en lektion om Tjernobylolyckan. Hämta fakta i DN:s artikel, Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet, och jämför med olyckorna i Three Mile Island och Fukushima. I artikeln finns en förklarande grafik om vad som hände och en fördjupning om haverierna, som tar upp:

• Problem

• Vad som hände med härden

• Konsekvenser för omgivningen

• Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten

Läs mer:

Efter Tjernobyl försvann livet
Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.

Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.

B – aktivitet

Brittiska forskare ska studera orsaken till det överraskande rika djurlivet runt härdsmältan i norra Ukraina. Vad händer med djurlivet i ett område som drabbas av ett stort radioaktivt nedfall och övergivits av de 120 000 människor som bodde där?

Låt eleverna studera artikeln Djurlivet frodas i övergivna zonen och ta reda på vad forskarna tror och vad de ska studera i ett av Europas viktigaste och intressantaste vildmarksområden.

Frågor till texten:

• Hur stort område ska forskarna studera?

• Vilka får vistas där idag?

• Ge exempel på vad som hände med naturen direkt efter olyckan och vad som forskarna nu finner när de ger sig in i området.

• Varifrån kommer forskarna?

• Hur ska de arbeta för att få kunskap om vad som händer i området? Ge exempel!

• Forskarna är inte överens om antalet djur i området. Vilka två uppfattningar finns?

• Vad om djurens kondition kan vi inte få svar på ännu?

• Annat intressant eller obegripligt.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11

Biologi
Årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Fysik
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Kemi
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Fotbollssäsongen är på gång och medierna hårdbevakar inför starten på årets allsvenska. Passa på!

Fotboll är idag verkligen samhällskunskap. Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Den 3 april 2022 spelas årets första match i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna började redan den 26 mars. Dags att ta reda på fakta kring lagen!

Introduktion

Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer.

Slutresultatet ska bli tre tabeller:

  • Den verkliga sluttabellen 2021.
  • Tabellen efter hemkommunens invånarantal. Djurgården bör toppa den tabellen!
  • Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist.

Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?

Undersökning

Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde ofta de allsvenska lag på lokala spelare, idag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:

  • Spelarnas moderklubb?
  • Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
  • Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
  • Finns det proffs från utlandet? Från vilka länder och klubbar kommer dem?

Granskning

Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök på tidningarnas hemsidor efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.

Fördjupning

Damfotbollen har också sin allsvenska, den startade i år den 23 mars då Hammarby tog emot Eskilstuna. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Fram tills för några år sedan har flera av de stora klubbarna med herrlag lagt ner damfotbollen och det har varit i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur ser det ut idag? Hur klarar klubbar som Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Damallsvenskan har länge varit en av världens främsta ligor för damfotboll men har blivit utmanade av de stora herrklubbarna i Europa som startat nya lag. Vad har det inneburit för Damallsvenskan? SVT Play har en kortare introduktion till ämnet här.

Grundfakta för Allsvenskan hittar du här. På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor, klicka på klubbmärkena. Och här finns Damallsvenskan.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

1 Påverkas vi av reklam?

Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:

Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…

…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?

Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till? 
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?

Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:

  • Vilken är avsändaren för annonsen?
  • Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
  • Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
  • Hur påverkar det oss?
  • Väcker bilderna några associationer?
  • Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
  • Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
  • Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
  • Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
  • Vilka könsroller anspelar bilden på?

2 Granska årets reklam

Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:

  • Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
  • Vad verkar bli årets julklappar?
  • Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.

Diskutera resultaten i klassen.

Syfte
Att följa nyhetsflödet regelbundet i klassen ger eleverna en förbättrad omvärldsuppfattning, större allmänbildning och större ordförråd. I det här lektionstipset fokuserar vi på nyheter om skola, men samma upplägg kan användas i oerhört många olika sammanhang. Som lärare kan du själv välja fokus för nyhetsbevakningen utifrån ditt syfte med lektionerna. I ett miljötema ligger fokus förstås på nyheter med anknytning till miljö, fokuserar ni på kost, motion och hälsa så följer ni medierapportering när det gäller sådana frågor: Samma enkla modell, många olika inriktningar. Använd den ofta!

Bakgrund
”Skolan bidrar till barnens skärmberoende”, ”Debatt: Stoppa Engelska Skolan”, ”Skola förstörd i bråken”, ”Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan”. Detta är några av rubrikerna från skolans värld en helt vanlig dag i april 2022. De flesta av dessa nyheter berör dig själv och dina elever. Hur ofta tas de upp i undervisningen? Alltför sällan, skulle nog de flesta lärare svara.

Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Arbeta individuellt
1. Se till att varje elev har tillgång till en dagsfärsk tidning (papper, eller Internet)
2. Låt eleverna var för sig söka i tidningen utifrån en inledande instruktion:
– Välj ut den skolnyhet som intresserar dig mest i dagens tidning.
3. När de flesta verkar ha funnit en skolnyhet så ger du två stödfrågor för fortsatt arbete:
– Vad handlar nyheten om?
– Varför valde du just den nyheten?

Samtala parvis
Låt eleverna berätta parvis för varandra om de nyheter som de har valt.

Gemensamt i klassen
Ta upp några av nyheterna som eleverna har valt och låt dem rösta fram dagens viktigaste skolnyhet. Klipp ut, eller skriv ut! Anslå på klassrumsväggen!

Följ medierapporteringen
Upprepa den här modellen under en period dag för dag, eller så ofta undervisningen tillåter.
Efter en period har klassen samlat ett antal viktiga skolnyheter.

Skriv och reflektera
Låt var och en välja ut periodens viktigaste skolnyhet. Skriv en text om nyheten med egna ord. Stödfrågor:

  • Vad handlar nyheten om?
  • På vilket sätt berör nyheten dig personligen?
  • Varför valde du den?
  • Vilka reflektioner gör du kring nyheten?
  • Kan du följa upp nyheten? I så fall hur?

METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.

  • Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
  • Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
  • Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
  • Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
  • Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
  • Hur skulle en skola vara som passade alla?

Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.


LÄNKAR
https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)

KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.