Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här.
Lektion 2: Demokrati på schemat
Det politiska intresset bland ungdomar är förhållandevis stort, visar en mätning från Ungdomsbarometern. 38 procent av de unga är politiskt intresserade, vilket förvisso är en minskning med 12 procentenheter jämfört med senaste valåret 2018.
I andra delen av DN:s artikelserie möter journalisten åttondeklassare som har deltagit i ett demokratiprojekt. Där har de fått chansen att presentera sina frågor till de kommunala beslutsfattarna.
Under den här lektionen ska eleverna själva få fundera på vilka frågor de tycker är viktiga i sitt lokalsamhälle. Vilka frågor skulle eleverna vilja lyfta till sina kommunala politiker? Låt eleverna spåna tillsammans och lyft sedan i helklass. Om de har svårt att komma på frågor kan exempel lyftas från artikeln. Låt eleverna argumentera för sin sak, varför är frågan viktig för samhället? Om många frågor lyfts kan en omröstning ske i klassen. Vilka fem frågor tycker de gemensamt är viktigast?
Under resterande delen av lektionen kan eleverna hjälpas åt, i grupper, att skriva e-post till de politiskt förtroendevalda i sin kommun om de valda frågorna. De kan gå in på kommunens hemsida och leta fram vilka som är demokratiskt valda och sedan formulera sina önskemål. Be dem att argumentera för sin sak innan e-posten skickas till politikerna.
Följ upp eventuella svar under nästkommande lektion. Vilka svarade och vad skrev politikerna?
Fler lektioner
Introduktion
Demokratiutvecklingen i världen har vänt. Flera demokratiska länder har blivit rejält skadeskjutna under de senaste 15 åren, visar en rad olika rapporter. Autokratiska länder kommer allt längre ifrån att bli demokratiserade. Enligt V-Dem institutes mätningar, ett oberoende forskningsintitut på Göteborgs universitet, är vi tillbaka på samma demokratinivåer som rådde 1990. Endast 14 % av världens invånare lever idag i liberala demokratier.
Med utgångspunkt i DN:s artikelserie Vi och demokratin syftar den här uppgiften till att låta eleverna fördjupa sig i vad som är demokratins kännetecken. Det här är Del 1. För att komma till nästa del i lektionsserien kan du gå ner till slutet av den här texten.
Lärarens förberedelse
Börja med att läsa igenom DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Du hittar första delen här. För att få tillgång till DN för dig och dina elever behöver konton registreras här som ger tillgång till DN under skoltid. Förbered material om demokratins kännetecken. Riksdagen har bra material för området.
Lektion 1: Demokrati under press
Påbörja lektionen med att skriva upp begreppet ”demokrati” på tavlan. Låt eleverna associera fritt på begreppet och skriv upp det de kommer på. Skriv sedan upp diktatur. Vad tänker eleverna på då? Hjälp till och fyll på där det är behövligt. Introducera artikelserien för klassen.
Läs första delen i artikelserien gemensamt eller var och en för sig. Läraren hjälper till med att förklara svåra begrepp som kan skrivas upp på tavlan.
Låt sedan eleverna svara på frågor som…
- Vilka länder nämns som autokratier? Varför då?
- Vilka kännetecken finns för länder som utvecklas bort från demokrati, enligt artikeln?
- Hur menar forskare att demokratier kan stärkas?
Dela sedan in klassen i mindre grupper. Låt dem titta tillsammans på den interaktiva kartan som finns hos forskningsinstitutet Freedom House och svara på frågorna nedan.
- Vilka delar av världen är demokratier? Vad krävs för att anses vara en demokrati?
- Vilka är autokratier? Vad är det dessa länder saknar?
- En del länder är gula, ”delvis fria”. Vad innebär det? Ukraina, Mexiko och Indien är några exempel.
Avsluta lektionen med att sammanfatta vad de har kommit fram till och återkoppla till inledningen av lektionen. Har eleverna funnit fler exempel på vad som kännetecknar demokratier och diktaturer?
Fler lektioner
Del 2: Demokrati på schemat
Del 3: Att växa upp i en diktatur
Del 4: Fördjupning
Introduktion
Pandemin har inneburit hemarbete för många. Mängder av tidningsartiklar om olika kreativa lösningar på hemkontor har fyllt spalterna under de senaste två åren. Men för mångahar pandemin trots restriktionerna inneburit arbete på plats. Dessa grupper har inte fått ta lika stor plats i medierna, kan en ny undersökning som Kantar Public gjort på beställning av LO visa. Drygt 90 000 artiklar om hemarbete har skrivit under perioden. Samtidigt har det skrivits 40 000 artiklar om risk att smittas på jobbet. Gapet har också ökat över tid.
Susanna Gideonsson, ordförande för LO, menar i en debattartikel att de miljoner arbetare som fortsatt arbeta har hamnat i medieskugga. Bland LO:s medlemmar har 93 % inte kunnat arbeta hemma under pandemin, men detta har alltså inte återspeglats i mediebevakningen.
I den här uppgiften ska eleverna få analysera hur olika yrkesgrupper i samhället har porträtterats i medierna under pandemin.
Lärarens förberedelser
Ta fram lämpliga artiklar om arbete under pandemin som kan användas som exempel.
Här är några förslag men flera är låsta bakom betalvägg.
DN: Så klär vi oss på kontoret efter pandemin
GP: Anna-Karin har jobbat på plats under hela pandemin
UNT: Hemmajobbaren: ”Jag får inte en rast på samma sätt”
Genomförande
Låt eleverna läsa Susanna Gideonssons debattartikel i Dagens arena eller gå igenom texten tillsammans. Låt dem söka svaret på frågorna nedan.
- Varför är det ett problem att olika grupper syns olika mycket, enligt Gideonsson?
- Vilka klyftor finns på arbetsmarknaden, enligt artikeln?
- Diskussion: Varför tror ni att medierna inte bevakar arbetares villkor lika frekvent som tjänstemän?
Sedan kan eleverna ta del av en artikel eller reportage där hemarbetare porträtteras. Läs därefter en text om arbetare. Eleverna kan försöka hitta skillnader i hur grupperna porträtteras.
- Vad handlar artiklarna om?
- Vem är subjektet?
- Vad är artikelns vinkel?
- Vilka problem eller svårigheter för personen eller gruppen betonas?
- Hur skiljer sig artiklarna eller reportagen åt?
Som fördjupning kan eleverna låtas läsa SCB:s snabbfakta om yrken i Sverige. Här kan eleverna få diskutera sig fram till om de vanligaste yrkesgrupperna har kunnat arbeta hemifrån eller inte. Man kan också titta på skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerande yrken. Tror de att fler kvinnor än män har kunnat arbeta hemifrån eller tvärtom?
Avslutning
Avsluta lektionen med att klassen tillsammans får sammanfatta vad de har kommit fram till. Eventuella frågetecken kan redas ut och i mån av tid kan eleverna också få diskutera om de håller med Susanna Gideonsson eller inte.
Läs mer
Katalys: Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Samhällsresurser och fördelning
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller ocsh betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.s
De Olympiska Vinterspelen är i full gång i Peking, Kina. Förutom de hinder som coronapandemin har inneburit för tävlingarna har valet av plats varit i fokus. Kina är ett land som ofta kritiseras för att bryta mot mänskliga rättigheter. Rapporter gör gällande att etniska minoriteter förtrycks och massfängslas i stora omskolningsläger i regionen Xinjiang, den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fortsatt fängslad på grumliga grunder och friheten för folket i Hong Kong håller på att kapas.
Vad vet vi om Kina?
Låt eleverna ta reda på fakta om Kina och diskutera sedan med klassen. Vad vet de om Kinas relation till mänskliga rättigheter? För grundskolan kan man ta hjälp av Globalis. För äldre elever kan Freedom House karta användas, där Kina kännetecknas av stäpeln ”Not Free”. Transparency International har en karta som mäter hur hög korruption det är i olika länder. Även den kan användas som faktagrund.
- Är Kina en demokrati eller diktatur?
- Flera länder har valt att diplomatiskt bojkotta OS. Vad innebär det?
- Är det rätt eller fel att Sverige deltar? Vilka argument finns för och emot?
Övervakade journalister
Börja med att lyssna på Medierna i P1:s inslag från den 15 januari 2022 om hur nyhetsmedierna försöker skydda sig mot den kinesiska statens övervakning. Inslaget börjar 01.50 in i programmet. Diskutera sedan följande med klassen.
- Vilka risker finns för journalister och nyhetsmedier när de bevakar OS, enligt reportaget?
- Vad innebär källskydd och varför är det viktigt?
- Flera stora medier kommer inte att vara på plats. Är det bra eller dåligt?
Debatten
Vad har svenska medier eller lokaltidningen skrivit om OS i Peking? Här är två exempel. Sök efter fler eller kolla igenom lokaltidningen från de senaste veckorna.
DN Ledare: Kina tar OS-guld – åtminstone i diktatur – DN.SE
Snart inleds OS – i en blodtörstig diktatur | Strömstads tidning (stromstadstidning.se)
Idrottsevenemang och diktaturer
Nästa vinter är det dags för fotbolls-VM i ytterligare en diktatur, Qatar. Många menar att både OS i Peking och VM i Qatar är s.k. ”sportwashing”. Diskutera följande med klassen.
- Bör diktaturer få arrangera stora idrottsevenemang?
- Tusentals gästarbetare ska, enligt rapporter, ha dött i bygget av de nya fotbollsarenorna. Vad kan omvärlden göra för att Qatar ska förbättra sig?
- Varför tror ni att diktaturer så gärna vill arrangera dessa stora och ofta dyra evenemang?
I en artikel i Aftonbladet uppmärksammades nyligen att Engelska skolan i Täby har strikta regler för hur eleverna får klä sig. Samma situation ska ha uppstått på Engelska Skolan i Borås, enligt Sveriges Radio. Som exempel nämndes att kjolar inte får vara för korta, tröjor inte för urringade eller byxorna för långt ner på rumpan. Skolministern Lina Axelsson Kihlbom sa dagen efter i ett uttalande på twitter att ”…mäta kjollängder på elever hör inte hemma i svensk skola”. Tidigare har en skola i Göteborg uppmärksammas för att de ville förbjuda så kallade ”becknarväskor”.
I den här uppgiften ställer vi oss frågan: Borde skolor få lov att bestämma vilka kläder elever ska ha på sig?
Vad säger lagen
Att få uttrycka sig fritt är grundlagsskyddat och gäller såväl i tal, skrift som i hur du klär dig.
I Skollagen står följande: Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet.
I Läroplanen, Lgr 11, kap 1 går följande att läsa:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
Enligt skollagen 5 kap. 5 § får skolan lov att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Dessa får dock inte gå i strid med grundlagen. Kläder som uttrycker sexistiska åsikter eller hets mot folkgrupp kan dock förbjudas med hänvisning till brottsbalken. Att ha klädkod i exempelvis labbsalar är också tillåtet med hänsyn till arbetsmiljön.
Argument för och emot klädkod
Borde det vara tillåtet för skolor att bestämma hur elever och personal klär sig?
Vilka argument finns för?
Vilka argument finns emot?
Med utgångspunkt i den senaste tidens nyheter om Engelska skolans klädkoder kan eleverna tillsammans få hitta argument för och emot klädkod i skolan. Antingen kan uppgiften genomföras skriftligt, dvs att eleverna skriver en debattartikel, eller som ett muntligt anförande enskilt eller i grupp. Hur man skriver en debattartikel finner du i Publicistguiden som du hittar här.
Som förberedelse kan eleverna läsa en debattartikel av Barbara Bergström, VD och grundare av Engelska skolan.
Fler och fler svenskar har en vänligare inställning till NATO-medlemskap. Det visar en SIFO-undersökning som TV4 har beställt. När en liknande undersökning genomfördes 2018 var 48 procent av de tillfrågade negativa till NATO-medlemskap, idag svarar 33 procent nej. Frågan har aktualiserats efter att Ryssland har ställt krav på NATO att inte värva nya medlemmar.
Bakgrund
Ge en kort introduktion till ämnet. Beskriv varför frågan är aktuell just nu och visa eventuellt klippet från TV4 om SIFO:s studie. SVT har också ett kortare inslag med en tidslinje om Sveriges säkerhetspolitik sedan Andra Världskriget. Låt sedan eleverna ta reda på fakta och information om försvarsalliansen.
- Vad är NATO?
- Vilka länder ingår i samarbetet?
- När tillkom NATO?
- Vad är alliansens syfte?
Vad skriver ledarsidorna?
Tidningens ledarsidor är en del av tidningen där egna åsikter får lov att uttryckas. Låt eleverna enskilt eller tillsammans läsa igenom en eller flera artiklar där åsikter om försvarsalliansen uttrycks. Har er lokaltidning skrivit om NATO under tidningens ledarsidor? Om inte finns några förslag till artiklar nedan.
- Vad tycker ledarskribenten i frågan?
- Vad använder den för argument? Lista de argument du kan hitta.
- Vad har tidningens ledarsida för politisk färg? Hur kan det påverka åsikterna som uttrycks?
- Hur skiljer sig ledarartiklar från vanligt redaktionellt innehåll?
Ledarartiklar på ämnet
DN Ledare: Vad Putin fruktar mest är hotet på hemmaplan (DN, 2022-01-12)
Adam Cweijman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige (GP, 2022-01-15)
Lena Mellin: I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig (Aftonbladet, 2022-01-17)
Vad tycker partierna?
Ta reda på vad riksdagspartierna tycker i frågan. Låt eleverna genom dator, mobiltelefon eller surfplatta gå in på partiernas hemsidor. Dela upp klassen i åtta grupper som tillsammans får ta reda på var varje enskilt parti står i frågan och vilka argument de använder. Uppgiften kan även fördjupas genom att grupperna tar kontakt med representanter från de olika partiernas lokala företrädare och ställer frågor direkt till dem.
Debattartiklar på ämnet
Ebba Busch, Mikael Oscarsson (KD): Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland (DN, 2022-01-10)
Egen undersökning
Efter att eleverna har blivit mer pålästa kan en undersökning ske i klassrummet. Vad tycker eleverna själva, ska Sverige gå med i NATO? Vilka är mediernas och partiernas starkaste argument? Frågan skulle sedan kunna fördjupas till en debatt på området.
Undersökningar kan även genomföras bland elevernas föräldrar, syskon, vänner eller grannar. Vad tycker dem? Stämmer deras resultat med det som SIFO kom fram till i januari 2022? Varför eller varför inte?
Länktips
I veckan är det FN-dagen. Att den firas just den dagen beror på att FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945 efter att de fem permanenta medlemmarna och en majoritet av övriga medlemmar ratificerat stadgan. Varje år skrivs det lite extra om FN i samband med dagen, och radio och tv brukar uppmärksamma med speciella inslag. Fånga aktualiteten!
En kortis
Välj den artikel (de artiklar?) som den lokala tidningen (eller någon annan tidning) publicerar. Låt eleverna läsa den och diskutera FN:s roll i världen. Huvudfråga: Är FN som vi känner det idag en reell maktfaktor i internationella konflikter? Använd Rysslands invasion i Ukraina, Mellanöstern-konflikten, Sudan och Afghanistan som exempel. Kan stormakterna komma överens, eller blockerar de ständigt varandra i Säkerhetsrådet?
Det kan säkert vara på sin plats att förklara hur Säkerhetsrådet fungerar.
Hitta artiklar
Ge eleverna i läxa att hitta tidningsartiklar eller andra medieinslag den 23-25 oktober. Presentera materialet antingen genom utskrifter på papper eller digitalt. Gå igenom materialet och diskutera förutsättningslöst innehållet.
Inkludera den diskussion som finns i ”En kortis”. Just FN:s roll i internationella konflikter är en kärnfråga för organisationen. Ge varje exempel lite extra tid och låt eleverna ge sin syn på saken.
Ett lite större upplägg
Börja med att gå igenom FN:s olika funktioner, Säkerhetsrådet, Generalförsamlingen, etc. Fokusera sedan på fyra saker: den ovan beskrivna inriktningen på nationella/internationella, mänskliga rättigheter, dödsstraff och barnkonventionen. Sök och samla material i medierna kring dessa fyra ämnen.
Vad gäller första inriktningen så se ovan. Diskutera vad ni hittar om mänskliga rättigheter i artiklarna och ta en titt på
fn.se: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (pdf)
Vilken (Vilka) av artiklarna är viktigast? Vilken bryts det oftast emot?
Om dödsstraffet inte tas upp i artiklarna så sök på tidningsartiklar från den 10 eller 11 oktober och ordet ”dödsstraff”. Den 10 oktober är nämligen World Day Against the Death Penalty.
Diskutera:
– Tycker du att alla människor har rätt att leva? Ja, nej eller kanske?
– Tycker du att staten ska ha rätt att avrätta en människa för att garantera andras säkerhet? Ja, nej, kanske
– Skulle det vara okej att staten dödar en människa för att förhindra att många andra människor dödades?
– Be eleverna motivera sina ja, nej eller kanske svar.
Slutligen, sök efter artiklar som tar upp FN:s barnkonvention.
Se http://unicef.se/barnkonventionen
Diskutera: Vilken av punkterna i konventionen är viktigast att poängtera idag? Vilka punkter bryter länder emot idag? Vilka punkter kan Sverige tänkas bryta emot? Hur ska vi ta emot ensamkommande flyktingbarn?
Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?
Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.
Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.
Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.
Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?
Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner
Film 20 min: Tidningsdöden
Inledning
Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.
Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:
Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.
Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.
Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.
Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.
Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.
Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!
Moment 1
Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.
Moment 2 – studera er lokaltidning
Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.
Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:
- Informera
- Granska
- Kommentera
- Förmedla
- Recensera
Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?
Moment 3 – tidningar i andra delar av landet
Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning
Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?
Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?
Moment 4 – om vi hade censur
Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.
Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”
Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?
Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?
Moment 5 – avslutande diskussion
Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:
- Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
- Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
- Kan sociala medier göra journalistikens jobb?
(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)
Anpassning för olika årskurser
För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.
För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.
I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.
Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.
Länksamling
Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?
Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner
Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen
Mediekompass funktion Hitta din tidning
Publicistiska regelverket: Medieombudsmannen
Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen” kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.
A Introduktion
Vårt dagliga vatten
Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.
Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:
” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.
Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.
Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.
Alla har inte tillgång till vatten
Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.
B Aktivitet
Vad skriver tidningarna om vatten?
Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat.
Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.
• Vad har hänt?
• Varför har det hänt?
• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget?
• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande?
• Vad är bra? Dåligt?
• Hur påverkar detta dig?
• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss?
• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?
Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för ”vattenbevakning” under en period.
C Fördjupning
På Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.
Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.
Länksamling
Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
- Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar den. - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Årskurs 7–9
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. - Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
- Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
- Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
- Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Årskurs 7–9
- Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
- Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
- Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
- Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).
1Välj pristagare
Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.
Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.
2 Vem fick mest uppmärksamhet?
Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?
Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?
3Vad skriver utlandet?
Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.
Titta på:
Storbritannien
USA
Dela gärna upp uppgiften i klassen
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Engelska
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.