Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen. Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.
Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.
Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg. Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.
- Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
- Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
- Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?
Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.
Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?
Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.
Källor och information
- Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
- Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
- De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
- UR Skola, film: Att skriva bildanalys
- Marknadsföringslagen
- Handelskammarens regler
- Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
- Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor
Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av sin krigsföring.
Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.
Bakgrund
Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.
Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.
En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.
Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.
Debatten
Nu har eleverna fått bakgrund till ämnet och det är dags att fördjupa sig i hur debatten låter. Läs debattartiklar på ämnet. Här från Martin Schori på Aftonbladet, Hynek Pallas på GP och Karin Olsson på Expressen. Läs samtliga eller välj ut ett par som kan diskuteras i klassrummet efteråt. För de yngsta kanske vissa meningar eller begrepp behöver förklaras och skrivas upp på tavlan.
Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (gp.se)
Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (gp.se)
Karin Olsson: Debatten om Sputnik och RT måste kompliceras (expressen.se)
Diskussion
Dela in klassen i grupper för diskussion om de artiklar de har läst.
- Vilka argument använder skribenterna för och mot censur av ryska medier? Lista tillsammans och avgör vilka argument ni tycker är bäst.
- Pallas och Schori anser att god journalistik behöver bli mer lättillgänglig. Hur tar ni del av nyheter? Vad krävs för att journalistik ska skapa intresse hos er?
- Varför använder Ryssland medier i sin krigsföring? Vad kan det ge för konsekvenser?
- Är det rätt att begränsa RT och Sputnik? Varför? Varför inte?
- Finns någon fara i att unga svenskar sprider RT och Sputniks budskap? Vad kan bli konsekvenserna?
Avsluta med att summera diskussionen i helklass.
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
I Sverige finns tre aktiva kärnkraftverk idag: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Nästan hälften av den el som produceras i Sverige kommer från kärnkraft. Genom kärnkraft kan el produceras utan koldioxidutsläpp. Men det medföljer också vissa problem. Den strålning och radioaktivitet som avfallet skapar finns kvar under väldigt lång tid och är farlig för människor, djur och natur. Säkerheten på svenska kärnkraftverk är hög, men det finns alltid risk för att olyckor kan hända.
Kärnkraftens vara eller icke-vara är ofta omdebatterad inom politiken. I det här lektionsupplägget ska eleverna genom digitala tidningar och partiernas egna kanaler ta reda på vilka argument som lyfts fram i debatten och kartlägga om det finns ideologiska skiljelinjer i ämnet. Övningen förutsätter därmed att eleverna har grundläggande kunskaper om politiska ideologier.
UR Skola har en kort film om kärnkraft som kan fungera som en bra introduktion till ämnet. Du hittar den här.
Debattartiklar är i de allra flesta fall fria att läsa utan inloggning hos de flesta tidningar. Både SvD och DN erbjuder annars skolkonton till de som vill kunna ta del av rikstäckande nyheter och åsiktstexter under skoltid.
Moment 1 – Hur låter debatten?
Dela in eleverna i grupper som var och en ansvarar för att ta reda på hur riksdagspartierna argumenterar i kärnkraftsdebatten. Ett eller i nödvändiga fall flera partier per grupp.
Eleverna ska använda Google News för att hitta debattartiklar. Använd lämpliga sökord som ”Kärnkraft debatt” eller kombinera med partiernas namn. Det går att ställa in sökningen på specifika datum och sortera om träffarna i sökfältet. Prova med andra sökord om inte träffarna ger tillräckligt utslag. Använd också partiernas egna hemsidor där deras förslag och lösningar på kärnkraftsfrågan finns listade.
Låt sedan eleverna lista vad deras parti tycker i frågan.
- Vad argumenterar de för? Mer eller mindre kärnkraft?
- Är frågan viktig för partiet? Syns de exempelvis ofta i media när frågan debatteras?
- Om partiet vill ha mer kärnkraft – hur ska det gå till?
- Samma sak med mindre eller inte alls, vilka är alternativen?
- Vilka konsekvenser ser de om frågan inte blir löst?
Moment 2 – Kärnkraft och ideologi
Nu när eleverna känner till hur deras parti står i frågan om kärnkraft är det dags att undersöka samband med partiets lösningar och dess ideologi.
De får börja med att ta reda på vilken ideologi som partiet lutar sig mot och vilka huvuddrag som finns i ideologin.
- Går det att hitta spår av ideologin i partiets linje i kärnkraftsfrågan?
- Finns det några motstridigheter mellan partiets lösningar och dess ideologiska hemvist?
- Skulle man kunna hitta både för- och motargument för kärnkraft i ideologin?
- Slutligen, finns det några andra partier i riksdagen som har samma ideologiska hemvist? Hur argumenterar de och skiljer det sig åt något från det parti som ni har undersökt?
Moment 3 – Presentation
Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en muntlig presentation eller i form av en debatt där grupperna intar rollen som sina partier. Eleverna kan även skriva egna debattartiklar, antingen utifrån sin tilldelade roll eller med sina egna åsikter som grund.
Källor och material
Hitta din lokaltidning och beställ klassuppsättning på Mediekompass.
Partiernas egna hemsidor.
Naturskyddsföreningen: Kärnkraft
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Introduktion
Runt 690 miljoner människor lever i extrem fattigdom idag, runt 9 procent av världens befolkning, och 385 miljoner av dessa är barn. Dagligen får dessa människor en av sina grundläggande rättigheter svikna för att kunna ha ett anständigt liv och må bra. Länder i Afrika söder om Sahara och länder i Sydasien är särskilt drabbade och skillnaden är ofta stor mellan stad och landsbygd. Genom de globala målen har världens länder åtagit sig uppgiften att utrota världshungern innan 2030. Alla människor har samma rättigheter och ingen ska därför lämnas efter.
I Sverige är inte problemet med direkt fattigdom särskilt stor. Den barnfattigdom som finns i Sverige handlar enligt Rädda Barnen om att barn, genom sin fattigdom, blir mindre delaktiga i samhällslivet och riskerar att försättas i en ond spiral. De lever ofta under sämre boendeförhållanden än andra och tenderar att ha sämre betyg i skolan än andra.
Som ett sätt att bryta fattigdomen i världen ger Sverige en del av sin statsbudget i bistånd till andra länder. Det är ett sätt att bidra till en hållbar utveckling i hela världen, inte bara här i Sverige.
I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om länder dit Sverige ger bistånd och samtidigt dra slutsatser kring vad landet behöver för att ta sig ur den onda spiralen.
Uppgift
Börja med att förklara viktiga begrepp för området såsom bistånd, barnfattigdom, relativ fattigdom och de globala målen. En annan utgångspunkt för uppstart kan vara den här artikeln i Dagens Nyheter om Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom i Sverige.
Vad kan eleverna om länder dit Sverige ger bistånd? Be dem välja ut ett land från Sydasien och ett land från Afrika söder om Sahara. De kan utgå från de länder i regionerna som Sverige ger bistånd till. Du hittar listan på Sidas hemsida.
De ska ta reda på så mycket de kan om landet. Här är några förslag till frågor.
- Var ligger landet på kartan?
- Vad är det för miljö och klimat i landet?
- Hur många människor bor där?
- Vad är invånarnas medelålder?
- Finns det några viktiga naturresurser i landet?
- Vilken är den största staden och hur många bor där?
- Är det krig eller fred?
- Är det en demokrati eller diktatur?
Låt sedan eleverna dra slutsatser om varför de tror att Sverige ger bistånd till landet. Men även: Vad behöver göras för att landet ska ta sig ur fattigdom? Hur ska det gå till?
Användbara källor för att ta reda på mer information om länder är Globalis, Landguiden och Ne.
Eleverna kan sedan använda sin dagstidning för att hitta mer information om landet. Använd sökfunktionen på hemsidan för att hitta artiklar om det valda landet. Vad skriver tidningen och vad handlar texterna om? Klassuppsättningar av tidningen kan i många fall beställas genom Mediekompass. Här!
Elevernas svar kan mynna ut i en presentation om landet skriftligt eller muntligt och uppgiften kan genomföras både enskilt och i par.
Koppling till läroplan
Geografi åk 4-6
- Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Geografi åk 7-9
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Människors tillgång till och användning av förnybara och icke–förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
- Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
- Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Det är valår i Sverige och skolan är ofta en av valets viktigaste frågor. När svenskar tillfrågades 2020, i den nationella SOM-undersökningen, kom skolan på en fjärdeplats över viktigaste frågor för svenska väljare. Skolfrågan är bred och ibland komplex. Hur ska skolan finansieras? Vem eller vilka ska få driva skola? Hur långa lov ska eleverna ha? Hur många lärare ska finnas per elev? Och ska det vara lag på bemannade skolbibliotek? Det är bara ett axplock av de frågor som har diskuterats inför valet. Se fler här, uppgiften går att anpassa efter fler eller andra frågor också.
Uppgift
Inled lektionen med att gå igenom tidningens olika texter. Eleverna kan även läsa kapitel 7 i Publicistguiden. Dela sedan ut dagens tidning eller använd tidningen på nätet. Leta upp din lokaltidning på Mediekompass och beställ, vissa mediehus erbjuder skoluppsättning året om. Dela upp klassen i grupper som tillsammans löser uppgiften.
Vad skriver tidningen om skolan?
Leta igenom artiklar i tidningen. Leta upp de nyhets- eller åsiktstexter som berör skolan. Dela upp texterna i två högar efter vilken typ av text det är.
Nyhetstexter
Hur märks det att texten är saklig och objektiv?
Vilken typ av fakta presenteras?
Vilka får komma till tals?
Åsiktstexter
Hur märks det att texten argumenterar för sin sak?
Vad är textens tes?
Vilka argument används?
Vem står bakom texten? Kan personen, myndigheten eller organisationen ha någon agenda?
Sammanställ
Läraren kan antingen sköta sammanställningen på tavlan eller så får varje grupp redovisa för varandra eller inför hela klassen när sammanställningen är klar.
Räkna sedan ihop antalet texter. Hur många var det om skolan totalt?
Kategorisera texterna. Vad handlar de om? Förslag på kategorier kan vara finansiering, läroplanens innehåll, ägande, lärartäthet eller skolbibliotek.
Går det att se något mönster? Är det något som diskuteras eller skrivs om mer än annat och i så fall, varför då?
Går det, utifrån texterna, att skönja någon skillnad i hur partierna står i frågan?
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Beslutsfattande och politiska idéer
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
Information och kommunikation
- Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.
Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
UPPGIFT
Välj intervjuperson
En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.
Förarbete
Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.
Skriv frågor
Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.
Intervjun
Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.
Efterarbetet
Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.
Presentera svaren
Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.
Koppling till läroplan
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt rapporten Räkna med kvinnor som tagits fram av Göteborgs universitet. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.
Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning. För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media. Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska. Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.
Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.
Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.
Man kan exempelvis titta på:
- Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
- Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
- Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis “kvinnlig idrottare”?
- Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
- Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
- Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?
Avslutning och diskussion
Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?
Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.
Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.
Introduktion
Den 8 april är det den Internationella Romadagen, romernas nationaldag. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och är idag en av fem nationella minoriteter. Språket, romani chib, är också ett av våra minoritetsspråk. En del av de ceremonier som firas i samband med dagen hedrar minnet av förtryck och övergrepp mot folkgruppen. Enligt en undersökning av Länsstyrelsen känner många unga romer oro för att behandlas dåligt. De allra flesta är stolta över sin identitet men bara en tredjedel vågar berätta att de är romer.
1. Vad känner du till om romer?
2. Romer är en nationell minoritet. Vad innebär det?
Fördjupning
Förklara några begrepp som eleverna behöver förstå, exempelvis: minoritet, diskriminering, etnisk, romer, samer och judar.
Aktivitet
För snart tio år sedan avslöjade Dagens nyheter att Polisen i Skåne hade upprättat ett register över romer, varav över tusen var barn. Liknande register över folkgruppen har gjorts tidigare i historien och det väckte många obehagliga minnen för romer i Sverige.
Värderingsövning
1. Låt var och en ta ställning enskilt.
2. Samtala parvis.
3. Lyft sedan några röster i hela klassen.
-Var det bra att Dagens Nyheter avslöjade polisens register?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?
-Hur tror du det känns att vara med i ett sådant register hos polisen?
Bra Dåligt Vet inte
Varför/varför inte?
-Tycker du att polisen gjorde rätt när de gjorde ett register över romer?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?
Avslutande öppen fråga:
-Varför tror du att diskriminering är förbjuden enligt svensk lag?
Uppföljning
Fördjupa kunskaperna genom att arbeta vidare med temat etniska minoriteter och minoritetsspråk.
Länktips:
Forum för Levande Historia: Antiziganism i historien och idag.
UR: Andrea hälsar på hos Nadja. Ett av fem korta program om nationella minoriteter
Skolverket: Undervisa om den nationella minoriteten romer.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie ”Vi och demokratin”. Klicka här för del 1, här för del 2 eller här för del 3.
Lektion 4: Fördjupning
Med utgångspunkt i föregående lektioner är det dags för fördjupning. Be eleverna att välja en diktatur i världen, som den utgår ifrån i sitt arbete, det vill säga de länder som är lila, “Not Free”, på Freedom House karta. De ska redogöra för grunderna i systemet och belysa skillnaderna och likheterna mellan demokrati och diktatur.
De kan sedan besvara följande frågor med etablerade källor som grund som till exempel Landguiden eller Freedom House.
- Varför klassas Sverige som en demokrati?
- Vilka kännetecken för en diktatur hittar man i ditt valda land? Vad krävs för att landet ska bli en demokrati? Alltså – vilka grundläggande kriterier måste finnas i en fungerande demokrati?
- Jämför diktaturen med ett land som är ”delvis fritt”, alltså ett land som har både demokratiska och diktatoriska inslag. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
- Jämför diktaturen med Sverige. Vilka likheter och skillnader kan du se, till exempel i hur människor har det?
Uppgiften kan vara examinerande för området och kan göras både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. Det är upp till varje lärare att avgöra hur och om området ska examineras.
Användbara källor
Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
Transparency Internationals korruptionsindex
Det här är en fortsättning på våra lektionstips med utgångspunkt i DN:s artikelserie “Vi och demokratin”. För att komma till del 1 klickar du här, eller här för del 2.
Lektion 3: Att växa upp i en diktatur
Lektionen har utgångspunkt i tredje delen av artikelserien ”Vi och demokratin”. Texten handlar om Zsolt Czinkóczky som växte upp i ett icke-demokratiskt Ungern men som nu bor i Sverige.
Läs texten tillsammans eller var för sig. Låt eleverna identifiera följande…
- Vad minns Zsolt från sin barndom i Ungern?
- Hur skildes minnena sig åt från hans upplevelser av Sverige?
- Vad får vi veta om Ungern idag?
Ungern är ett av få länder i Europa som räknas som ”Delvis fritt”, enligt Freedom House demokratiindex. Vilka skäl ligger bakom? Låt eleverna undersöka frågan med utgångspunkt i texten från Freedom House eller exempelvis på Landguiden för text på svenska.
Sammanfatta vad eleverna har tagit reda på om landet gemensamt innan lektionen avslutas.
