Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. ”Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.

Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?

Men först…

Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.

Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?

Vilka samhällsgrupper tillhör de?

Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?

Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.

Att diskutera

Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?

Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?

Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?

Uppgift

Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.

Varje grupp gör följande…

Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv.  Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.

Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.

Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.

Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.

Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?

Material

Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser 

Mediekompass skrivarskola: Om notiser. 

Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin ”Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!”. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.

Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.

En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.

Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?

Övning

Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?

Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?

Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.

Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.

Hemläxa

Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?

Energismarta vanor enligt Energimyndigheten

  • Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
  • Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
  • Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
  • Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
  • Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
  • Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
  • Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
  • Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
  • Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
  • Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.

Läs mer

Energimyndighetens tips

Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.

DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.

Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan

Koppling till styrdokument

Fysik, centralt innehåll, åk 4-6

  • Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

 

Introduktion

Det slog ner som en bomb när den högsta domstolen i USA i juni 2022 rev upp domstolsbeslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 garanterat amerikanska kvinnor rätt till abort. Restriktiva abortlagar har redan införts eller är på väg att införas i en del delstater. Det tidigare domstolsbeslutet gjorde att kvinnor enligt den amerikanska konstitutionen var garanterade rätt till abort fram till graviditetsvecka 24.

Enligt Amnesty har 26 länder i världen helt och hållet förbjudit abort och varje år genomförs 20 miljoner osäkra aborter i världen. De farliga och olagliga aborterna leder till att 47 000 flickor och kvinnor dör varje år, enligt WHO.

I den här uppgiften ska eleverna få synliggöra, genom en välbeprövad faktakollsmetod, sanningshalten i olika påståenden om aborträtt.

Förberedelse för läraren

Börja med att läsa igenom instruktionerna och de länkar som finns med i uppgiften. Check! Please! har en enkel och praktisk guide till SIFT-metoden som kan vara klok att skumma igenom som förberedelse till passen. Eleverna kan även förberedas genom Nyhetsvärderarens självtest, där de får praktiska tips på hur de undersöker påståenden och tvivelaktiga källor.

Det kan också vara bra att vara inläst på hur abortlagstiftningen i Sverige är utformad. 1177 beskriver vår lagstiftning här.

Längst ner finns en samling länkar som kan vara användbara för eleverna när de granskar sina källor.

Bestäm även om uppgiften ska göras enskilt, i par eller i grupp. Ett förslag på presentationssätt ges längre ner.

Uppgift 1: Är aborträtten hotad i Europa?

Inled passet med att lyssna på SvD:s podd Dagens story, där utrikeskorrespondenten Teresa Küchler reder ut hoten mot aborträtten i Europa och hur abortlagstiftningen är utformad i olika europeiska länder. Registrera ett kostnadsfritt skolkonto på SvD här.

Besvara frågorna:

  • Vad anger Teresa Küchler som skäl till att det är enklare att göra abort i Europa än i USA?
  • Vad är statusen för den svenska och europeiska aborträtten, enligt podden?
  • Vilka länder i Europa har hårdast abortlagstiftning idag?
  • Vilka länder i Europa har de mest liberala abortlagarna?

Besvara frågorna i par eller enskilt. Podden kan lyssnas på gemensamt eller varje elev för sig.

Som avslutning kan eleverna diskutera om de kan lita på det som sägs i ”Dagens story”. Be dem motivera sina svar.

Uppgift 2: Faktagranska som ett proffs

I grupper eller par ska eleverna nu på egen hand ta reda på fakta om aborträtt. Uppgiftens slutmål är att granska om påståendena stämmer, men själva vägen dit är det som ska presenteras.

Be eleverna undersöka något av följande påståenden.

Som faktagranskningsmetod använder eleverna SIFT-metoden och, så långt det är möjligt, de tips de fick i Nyhetsvärderarens självtest.

SIFT-metoden

S = Stop! Stanna upp. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet?
I = Investigate. Undersök källan. Kan du hitta bevis för att informationen är sann och stämmer? Vem har skrivit den? Är det någon du känner till? Om du kollar på en video om fördelarna med att dricka mjölk vill du säkert veta om det är mjölkindustrin som ligger bakom den.
F = Find better coverage. Hitta bättre bevakning. Har andra trovärdiga källor rapporterat om det du har hittat? Det är det här som kallas lateral läsning, att söka bortom källan.
T = Trace claims. Spåra material till dess ursprungskontext. Ibland kan något se bättre ut än vad det är. Försök hitta originalkällan till påståendet för att se om något har omtolkats, redigerats eller stöpts om.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

SIFT-metoden

Stop! Investigate! Find better coverage! Trace claims!

Presentation

Det är mycket viktigt att eleverna dokumenterar sin väg fram till svaren. De kan spara bevis som skärmdumpar och anteckna sina resonemang och slutsatser. Se till att de följer SIFT-metoden i sin redovisning.

Presentationen lämpar sig mycket väl som posterpresentation för en källkritikskväll på skolan. Eleverna kan bjuda in sina föräldrar som i sin tur får lära sig om faktagranskning när arbetet presenteras, likt det du finner i exemplet nedan, från en av upphovsmännen till SIFT-metoden, Mike Caulfield.

Tips på kostnadsfria faktagranskningsverktyg

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning

  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasieskolan, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Introduktion

För ett par veckor sedan larmade Bonnier News om kompetensbrist i journalistbranschen. Bonnier News är ett av Sveriges största mediehus med titlar som DN, Expressen och Dagens Industri. Det är svårt för företagen att hitta kvalificerad personal till exempelvis sommarvikariat, vilket har noterats även hos andra mediehus. Corren i Norrköping har bland annat anställt ekonomer och kulturvetare till sina vikariat i sommar, vilket du kan läsa mer om här.

GP:s kulturchef Björn Werner frågar sig varför dagens ungdomar inte vill bli journalister i en krönika. Han tror sig ha identifierat två avgörande faktorer:

  1. En uppluckrad bransch

Det går idag att vara journalist på andra platser än på en redaktion. Emanuel Karlsten, fjolårets vinnare av Stora journalistpriset, är ett exempel på det.

  1. Ekonomi

Det är svårt att få en trygg anställning och en bra lön. Många talanger väljer istället andra skrivande yrken som copywriter eller kommunikatör.

Björn Werner slår fast att det är världens roligaste yrke men att branschen behöver hitta nya knep för att övertyga en ny generation om yrkets förträfflighet.

Använd den aktuella diskussionen om journalistyrket i din undervisning om arbetsvillkor och arbetsmarknad, media och demokrati.

Vad gör en journalist?

Introducera eleverna till ämnet genom att diskutera vad det innebär att vara journalist. Hur många vill bli journalister? Varför? Varför inte? Hur lång utbildning tror de krävs? Vad behöver man ha för kvalifikationer? Är det farligt att vara journalist i Sverige? Och i världen? Varför? Varför inte? Samtala om varför vi behöver ha god journalistik och varför det kan bli ett problem om inte tillräckligt många vill bli journalister. Låt eleverna diskutera i grupper om tre och lyft några slutsatser i helklass.

Ta reda på fakta

I samma grupper som innan ska eleverna nu ta reda på fakta om journalistyrket.

Börja med att ta reda på vad en journalist tjänar. SCB har lönestatistik över en mängd olika yrken, däribland journalister. Vad är medianlönen? Hur mycket tjänar man som ung nybliven journalist? Skiljer sig lönen åt mellan kvinnor och män?

Hur lång är journalistutbildningen och var kan man utbilda sig? Finns några särskilda krav innan påbörjad utbildning? Skiljer sig utbildningen åt beroende på var man väljer att plugga?

Gå tillbaka till SCB:s lönestatistik. Hitta yrken med lika lång utbildningstid och jämför löner. Vanligtvis är journalistutbildningarna tre läsår eller längre. Har journalister en rimlig lön i jämförelse med andra yrken?

Vad ska man tänka på innan man tar jobb som journalist? Kolla hos Svenska Journalistförbundet. Vad innebär arbetsmiljö? Anställningstrygghet? Kollektivavtal?

Avrunda genom att sammanställa i helklass vad grupperna har kommit fram till.

Hot och hat – vardag för journalister

Forskare på Göteborgs universitet visade under 2019 att 30 procent av svenska journalister har hotats och 70 procent har fått ta emot nedsättande kommentarer någon gång under en 12-månadersperiod. Cirka tio procent av de kvinnliga journalisterna har också tagit emot hot om sexuellt våld.

Förutom att de har blivit rädda och tagit illa vid sig har de drabbade journalisterna även påverkats i sitt yrkesliv. Konsekvensen av hatet och hoten är att fyra av tio utsatta har idkat självcensur någon gång.

Sverige är ett av världens bästa länder för pressfrihet, enligt Reportrar utan gränser. Samtidigt sticker vi ut när det gäller säkerhet för journalister, där vi hamnar på plats 32 av 180.

Diskutera.

  1. Varför är svenska journalister så utsatta för hat och hot?
  2. Varför är kvinnliga journalister särskilt utsatta?
  3. Vad tycker ni att arbetsplatserna ska göra åt problemet?
  4. Vad kan bli konsekvensen av att journalister självcensureras?
  5. Varför hamnar Sverige på plats 32 av 180 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex när det gäller indikatorn ”Säkerhet”? Läs här.

 

"Det räcker inte längre med att vi vet att detta är världens bästa jobb – nu måste vi också övertyga en ny generation om den saken."

Björn Werner, kulturchef på GP, om mediebranschens utmaningar

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap åk 7-9, centralt innehåll (Lgr 22) reviderad 2022-07-01

  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Introduktion

De globala målen är ambitiösa i sin utformning. Målet är att avskaffa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen innan 2030. Agenda 2030 är fortsättningen på det som kallades Milleniemålen och världens ledare beslutade under en konferens i Rio De Janeiro 2012 att de nya målen skulle antas. I september 2015 blev det verklighet, när FN utformade de 17 globala målen. Under varje mål finns även flera delmål som staterna ska leva upp till.

Agenda 2030 har inneburit att stat, regioner och kommuner har blivit tvungna att växla upp sitt hållbarhetsarbete. Sverige har skrivit under dokument där de har åtagit sig att arbeta med att leva upp till målen. Det gäller alla dimensioner av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen här.

I den här uppgiften ska klassen få utforska hur deras kommun arbetar med de globala målen och vilka försök de gör för att leva upp till Agenda 2030.

Uppgift

Nu är det dags att ta reda på hur din kommun arbetar för att leva upp till Agenda 2030. Hållbarhetsbegreppet är ett paraplybegrepp som innefattar mycket. Under varje globalt mål finns det därför delmål. Välj ut ett eller flera för att hitta en vinkel till din granskning.

Börja med att ta reda på om din kommun gör ett hållbarhetsarbete. Sök på kommunens hemsida. Vad har de för ambitioner och mål?

Använd sedan din lokaltidning för att hitta artiklar som är kopplade till ditt ämne. Vad står det där?

Har kommunen en hållbarhetssamordnare? Kolla om du kan kontakta personen och få till en intervju. I Publicistguiden kan du läsa mer om intervjuteknik.

För dig som väljer något riktat mot miljö och ekologi finns Miljöbarometern. Den rankar varje år, tillsammans med Aktuell hållbarhet, Sveriges kommuner i deras miljöarbete. Bäst 2021 var Malmö, följt av Helsingborg och Karlstad. Börja med att titta på var din kommun ligger på listan. Du hittar den här. Sammanställ informationen i ett dokument eller på papper.

När du har samlat tillräcklig information så att du kan bilda dig en uppfattning om din kommuns arbete är det dags att fråga invånarna vad de tycker.

Två flickor planterar ett träd i skogen.

Intervju

Känner medborgarna i din kommun till det hållbarhetsarbete som görs? Tycker de att det är tillräckligt? Vad saknas eller vad vill de ha mer av? Genomför 2-3 korta intervjuer med personer från orten, antingen någon du är bekant med eller ”mannen på gatan”. Förbered frågor, anteckna eller spela in svaren och sammanställ sedan i text, antingen som citat eller referat.

Presentation

Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en journalistisk text i form av en nyhetsartikel eller reportage. Den kan också presenteras som en skriftlig rapport, muntlig framställning eller någon annan typ av medieproduktion. Uppgiftens omfattning och presentationssätt är upp till varje lärare att avgöra.

Utförliga tips om hur man skriver journalistiska texter, genomför intervjuer och hur man gör god informationssökning hittar ni i vår skrivarskola Publicistguiden.

Koppling till styrdokument

Biologi, årskurs 7 – 9, Centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Naturkunskap 1b, gymnasiet, Centralt innehåll

  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om förra årets fredspristagarna och diskutera vikten av journalistik i fredsarbetet.

Introduktion

Journalisterna Maria Ressa och Dimitrij Muratov tilldelades Nobels fredspris 2021. Maria Ressa grundade 2012 nyhetssajten Rappler i Filippinerna och är en vida känd yttrandefrihetsförespråkare.

Dimitrij Muratov är chefredaktör för den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta där han tidigare hade journalisten Anna Politskovskaja som kollega. Politskovkaja var känd för sitt motstånd mot Tjetjenienkriget och var en stark förespråkare för mänskliga rättigheter. Novaja Gazeta har i snart trettio år ägnat sig åt att granska den ryska statens korruption och brott mot mänskliga rättigheter.

”För deras ansträngningar att värna yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”, löd Nobelkommitténs motivering.

Ta reda på fakta

Börja med att undersöka vilka Maria Ressa och Dimitrij Muratov är. Använd funktionen ”Nyheter” om ni söker på Google. Ett tips är att angränsa sökningen till de veckor i oktober där priset tillkännagavs för att se vad som skrevs då.

  • Ta reda på fakta om Maria Ressa och Dimitrij Muratov.
  • Ta reda på fakta om Rappler och Novaja Gazeta.
  • Var kommer de ifrån och vad vet vi om landet där de verkar? Kolla Pressfrihetsindex och andra säkra källor som Landguiden, Ne eller Globalis för att ta reda på hur det ligger till med press- och yttrandefrihet i länderna.
  • Kolla igenom nyheter igen. Har Ressa och Muratov uppmärksammades i närtid för sitt jobb? Hur och varför?

Diskutera

När eleverna har fakta på bordet kan de presentera för varandra i mindre grupper vad de har kommit fram till. Sedan kan de diskutera följande:

  • Varför tror ni att journalister får fredspriset?
  • Hur påverkas deras möjligheter att göra ett bra jobb av länderna de verkar i?
  • Skulle ni våga vara journalister i Filippinerna och Ryssland? Vad tror ni driver människor till att ha ett sådant farligt jobb?
  • Organisationer som Reportrar utan gränser och Amnesty arbetar för att skydda dessa yttrandefrihetskämpar. Är det viktigt och i så fall varför?

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Titta på indexet

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
  2. Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
  3. Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.

Jämför och analysera

Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.

  1. Var ligger länderna?
  2. Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
  3. Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
  4. Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  3. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

 

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
  2. Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
  3. Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
  4. Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?

Jämför

Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.

  1. Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
  2. Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
  3. Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
  4. Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
  3. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  4. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.

Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av  sin krigsföring.

Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.

Bakgrund

Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.

Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.

En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.

Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.

Debatten

Nu har eleverna fått bakgrund till ämnet och det är dags att fördjupa sig i hur debatten låter. Läs debattartiklar på ämnet.  Här från Martin Schori på Aftonbladet, Hynek Pallas på GP och Karin Olsson på Expressen. Läs samtliga eller välj ut ett par som kan diskuteras i klassrummet efteråt. För de yngsta kanske vissa meningar eller begrepp behöver förklaras och skrivas upp på tavlan.

Martin Schori: RT och Sputnik blockerade, men censur är inte rätt vapen mot propaganda (aftonbladet.se)

Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (gp.se)

Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (gp.se)

Karin Olsson: Debatten om Sputnik och RT måste kompliceras (expressen.se)

En varningstriangel med ett troll i mitten.

Diskussion

Dela in klassen i grupper för diskussion om de artiklar de har läst.

  • Vilka argument använder skribenterna för och mot censur av ryska medier? Lista tillsammans och avgör vilka argument ni tycker är bäst.
  • Pallas och Schori anser att god journalistik behöver bli mer lättillgänglig. Hur tar ni del av nyheter? Vad krävs för att journalistik ska skapa intresse hos er?
  • Varför använder Ryssland medier i sin krigsföring? Vad kan det ge för konsekvenser?
  • Är det rätt att begränsa RT och Sputnik? Varför? Varför inte?
  • Finns någon fara i att unga svenskar sprider RT och Sputniks budskap? Vad kan bli konsekvenserna?

Avsluta med att summera diskussionen i helklass.

Närbild på människors händer med mobiltelefoner i händerna.

Koppling till läroplan

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.