Förintelsens minnesdag

Den 27 januari hedras minnet av alla de som föll offer under Förintelsen. Sedan 2001 har den varit en nationell minnesdag. År 2022 är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades men än idag existerar antisemitiska föreställningar i samhället. Den här uppgiften grundar sig i att elever ska skapa sig förståelse för hur antisemitiska konspirationsteorier används i den rådande vaccindebatten.

Bakgrund

Inled passet med att eleverna tillsammans, eller enskilt, får läsa igenom materialet från Antisemitism då och nu, framtaget av Svenska Kommittén mot Antisemitism och Levande historia, för att bilda sig en uppfattning om vad antisemitism är och hur det verkar idag. Materialet går även att lyssna på. Efter läsningen kan elevernas kunskaper lyftas till helgrupp.

• Vad vet eleverna om antisemitism?
• Varför är det en aktuell fråga än idag?

Antisemitism och vaccinskeptiker

I många länder i Europa har det skett demonstrationer mot vaccinering och vaccinpass. I Tyskland, Tjeckien och Sverige har proteströrelsernas anhängare ibland använt en gul stjärna, mycket likt den som judar tvingades bära i ockuperade områden och i Nazityskland, tillsammans med ordet “ovaccinerad”. De jämför sig med nazisternas förföljelser av judar. Låt eleverna läsa en debattartikel av Caroline Källner på Forum för Levande Historia om varför det är att förvanska Förintelsen. Följande kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass.

• Hur menar Caroline Källner att användandet av symbolerna förminskar historisk fakta?
• Källner skriver att antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism. Vad menar hon med det?
• Vem är Caroline Källner? Ta reda på så mycket som möjligt om skribenten. Vad gör henne till en trovärdig debattör?
• Caroline Källner arbetar på Forum för levande historia. Vad är det för organisation? Vad gör den trovärdig?

Upptäck konspirationsteorier

En konspirationsteori skapas av att individer eller grupper tror att händelser och omständigheter, som exempelvis beslutet att Sverige har infört vaccinpass, är ett slags komplott som styrs av hemliga krafter. Hur upptäcker man konspirationsteorier eller att man för den delen själv sprider vilseledande information?

Europeiska kommissionen har tillsammans med Unesco tagit fram ett ramverk för hur man kan genomskåda konspirationsteorier och stoppa spridningen av dem. Förbered dig som lärare med att läsa igenom materialet innan passet påbörjas. Tänk på att det kan finnas elever som själva tror på konspirationsteorier, se därför till att planera ett pass som du tror kan passa den grupp som ska undervisas. Ett sätt att skapa möjlighet för dig att förbereda dig för diskussionerna kan vara att du själv väljer vilken konspirationsteori som klassen ska arbeta med. Ett exempel som har florerat på sociala medier både i Sverige och utomlands är konspirationsteorin Qanon. Du kan också låta eleverna välja vilken konspirationsteori ni ska arbeta med om du anser att det är lämpligt.

Låt eleverna ta reda på så mycket som möjligt om den valda konspirationsteorin och låt dem besvara frågorna nedan, som utgår från ovan nämnda ramverk.

• Vilka ”bevis” läggs fram för att stödja konspirationsteorin?
• Utpekas någon som ond eller god av de som sprider konspirationsteorin?
• Skuldbeläggs någon människa eller grupp i konspirationsteorin?
• Går det att finna något ursprung till var och när konspirationsteorin startade?
• Hur och var sprids konspirationsteorin?
• Vad säger etablerade medier, forskning och myndigheter om konspirationsteorin?

Uppgiften kan presenteras på olika sätt, t.ex. som individuell skriftlig inlämning eller muntligt i grupp. Kanske kan vissa av frågorna mynna ut i helklassdiskussioner om hur konspirationsteorier får fäste och vad man som medborgare kan göra för att synliggöra och säga ifrån.

Läs mer

Forum för levande historia: Förintelsens minnesdag

Forum för levande historia: Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap: Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning.