Lär av nyheterna


  Publicerad: 01 januari 2018

Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.

A – introduktion

Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.

Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:

– Vem säger vad och varför?

– Vad är åsikter och vad är fakta?

– Vilka är reporterns källor?

– Hur skiljer man redaktionell text från reklam?

– Vilket utrymme får olika nyheter?

B – med tidningen som lärobok

Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.

Vet du att …

Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.

Exempelvis:

– Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.

– Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …

– Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?

Skriv faktarutor

Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.

”Man lär sig något nytt varje dag”

Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.

Hjältar och skurkar

Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!

Det angår oss

Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?

C – strategier för nyhetsbevakning

Lärarlett nyhetsprat

Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.

Gruppvis bevakning

Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.

Individuellt arbete

Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.

Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.

Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer

Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.

– Vad handlar nyheten om?

– Varför angår det mig/oss?

– Vilken lösning föreslår jag/vi?

– Vem ska lösa den?

Ta hand om klippen och elevernas kommentarer

Några förslag:

– Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?

– Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.

Redovisning

Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 (med revidering från 2018-07-01)

Inom ramen  för skolans uppdrag:

  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
  • Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier.
  • Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Samhällskunskap, syfte:

  •  Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Samhällskunskap, centralt innehåll årsk. 4—6:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, centralt innehåll årsk. 7—9:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

 

30 år efter Tjernobylkatastrofen


  Publicerad: 25 april 2016

På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.

Ta del av vår länkade vetenskaplig artikel från dn.se och förklara för eleverna vad som hände i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Låt sedan eleverna själva studera en annan vetenskaplig artikel om hur djurlivet överraskande frodas i den övergivna zonen vid Tjernobyl.

A – introduktion

Tjernobyl 26 april 1986

Håll en lektion om Tjernobylolyckan. Hämta fakta i DN:s artikel, Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet, och jämför med olyckorna i Three Mile Island och Fukushima. I artikeln finns en förklarande grafik om vad som hände och en fördjupning om haverierna, som tar upp:

• Problem

• Vad som hände med härden

• Konsekvenser för omgivningen

• Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten

Läs mer:

Efter Tjernobyl försvann livet
Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.

Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.

B – aktivitet

Brittiska forskare ska studera orsaken till det överraskande rika djurlivet runt härdsmältan i norra Ukraina. Vad händer med djurlivet i ett område som drabbas av ett stort radioaktivt nedfall och övergivits av de 120 000 människor som bodde där?

Låt eleverna studera artikeln Djurlivet frodas i övergivna zonen och ta reda på vad forskarna tror och vad de ska studera i ett av Europas viktigaste och intressantaste vildmarksområden.

Frågor till texten:

• Hur stort område ska forskarna studera?

• Vilka får vistas där idag?

• Ge exempel på vad som hände med naturen direkt efter olyckan och vad som forskarna nu finner när de ger sig in i området.

• Varifrån kommer forskarna?

• Hur ska de arbeta för att få kunskap om vad som händer i området? Ge exempel!

• Forskarna är inte överens om antalet djur i området. Vilka två uppfattningar finns?

• Vad om djurens kondition kan vi inte få svar på ännu?

• Annat intressant eller obegripligt.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11

Biologi
Årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Fysik
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Kemi
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

”Man lär sig något nytt varje dag”


  Publicerad: 01 februari 2016

Efter veckan som gått vet vi, att vi får en åldersgräns för sociala medier, att en otäck mygga sprider sjukdomar i Brasilien och andra länder, att Sverige tänker skicka tillbaka upp till 80 000 asylsökande flyktingar och att FN inlett fredssamtal om Syrien. Ja, listan kan göras lång. Men vad händer denna vecka och vad kan eleverna lära sig av det? Om det handlar veckans lektionsförslag.

A – Introduktion

TILLBAKABLICK PÅ VECKANS HÄNDELSER

Inled lektionen med ett nyhetssamtal kring veckans som gått. Välj några nyheter att prata om, eller ta hjälp av nedanstående kryss och quiz. Håll fokus på ”Man lär sig något nytt varje dag”. Ge bakgrund och annan fakta till nyheterna.

Presstationen – Ett korsord med tio frågor kring veckans nyheter.

Lilla aktuellt – Ett quiz med sju självrättande frågor.

Denna introduktion syftar till att ge eleverna en modell för kunskapssökande, som de själva praktisera under kommande vecka eller senare när det passar i undervisningen.

B – Aktivitet

”MAN LÄR SIG NÅGOT NYTT VARJE DAG”

Ta en lektion i anspråk för nyhetssökning i olika nättidningar och/eller papperstidningar. Uppmana eleverna att söka med fokus på ny kunskap, ”Det visste jag inte”. Vi föreslår att varje elev söker enskilt, för att på så sätt poängtera att det handlar om ny kunskap för var och en. Vid redovisningarna berättar eleverna om sina nyheter och vad de lärt av dessa, men också vad de inte förstod eller skulle vilja veta mer om. Fortsätt att ge bakgrund och fakta på samma sätt som du gjorde när du introducerade lektionen.

C – Fördjupning

TEMATISKA STUDIER

Vilka av elevernas nyheter väckte störst nyfikenhet? Om tid och intresse finns föreslår vi att ni fortsätter att fördjupa er i dessa för att nå mer kunskap.

Låt eleverna ställa frågor till sina nyheter. Kanske tycker du att elevernas frågor inte är de ”rätta” och bäst formulerade? Men elevernas medvetenhet om hur kunskap nås, kan öka genom det egna frågandet. Skapa ett lärande klimat genom att stimulera, uppmuntra, utmana och provocera.

Så kan det gå till:

Ställ frågor:

• för att utvärdera elevernas kunskaper och utveckling.

• för att utmana elevernas tänkande och för att hjälpa eleverna att sortera sina tankar.

• Vad tycker du är viktigt? – för att lära mer om eleverna.

• Hur tänker du? – för att stimulera eleverna att lösa ett problem.

• Hur kommer det sig att …?

Frågorna kan vara:

• reproducerande:

Vad? Vem? Var? När?

• reflekterande

Hur? Varför?

 

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11

Syfte Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Syfte Naturkunskap

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Klassens nyhetsvecka


  Publicerad: 07 december 2015

Att vecka 50 blir en stor nyhetsvecka vet vi redan nu. Klimatmötet i Paris avslutas med förhoppningsvis ett bindande klimatavtal som ska bromsa uppvärmningen. I Stockholm välkomnar vi nobelpristagarna med stor fest. Vi kommer att kunna läsa om luciafirande och andra julförberedelser. Sporten går vidare precis som oförutsedda nyheter som vi inte vet något om ännu. Vi föreslår därför en veckobevakning, där eleverna berättar vad som händer under veckan. Vi ger också förslag på hur de kan fördjupa nyhetsarbetet.

AIntroduktion

INLEDNING

Ge eleverna ett exempel på hur veckobevakningen kan gå till. Välj en nyhet som intresserar dig. Sök på nätet och visa en bild som du tycker bäst beskriver själva nyheten. Berätta vad som hänt, var, när, vilka som är inblandade, hur det gick och varför det hände. Bestäm dig för en ”nyfikenfråga”, något som du vill veta mer om och som inte står i artikeln. Berätta för eleverna om din fråga och vad du fick reda på när du sökte svaret på den.

B Aktivitet

ELEVERNA VÄLJER VAR SIN NYHET ATT FÖRDJUPA SIG I

Låt eleverna arbeta på samma sätt som du med fokus på en nyhet och en nyhetsbild som illustrerar händelsen. Valet av nyheter kan vara fritt, men om du vill styra bevakningen så dela in klasser i olika redaktioner som sport, inrikes, utrikes och lokala nyheter.
Att tänka på:

• Ska eleverna söka nyheterna på nätet och/eller i papperstidningar?

• Ska arbetet ske i skolan eller hemma?

• Vilka medier kan de söka i?

• Bestäm hur de ska redovisa, muntligt med stödord eller skriftligt.

• Ska elevernas arbeten sparas på något sätt?

Elevernas ”nyfikenfrågor” kan kretsa kring:

• geografiska platser

• personer

• miljöer

• tidigare händelser

• orsaker och konsekvenser

 

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11

Syfte
Kursplanen i samhällskunskap
• Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.

Klimatmöte i Paris


  Publicerad: 23 november 2015

30 november – 11 december samlas världens länder i Paris till COP21. Alla hoppas på att länderna ska kunna komma överens om ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal där den globala uppvärmningen ska ligga så långt under två grader som möjligt. Alla medier har börjat sin rapportering inför mötet och det ger oss i skolan en möjlighet till en aktuell bild av läget för vår planet och vilka möjligheter vi har att bromsa uppvärmningen.

AIntroduktion

INLEDNING

Om knappt en vecka inleds FN:s klimatmöte i Paris, där kungen tillsammans med en rad andra regenter, presidenter och statsministrar deltar vid invigningen för att markera vikten av lyckade förhandlingar. Inför detta fick Svenska Dagbladet en intervju med honom. Klimatet är en av de frågor som står kungen närmast och under intervjun presenterade hkungen en av sina idéer för att minska den globala uppvärmningen. Vilken? Läs artikeln!

Låt eleverna också fundera på vad de kan bidra med utifrån: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.

BFördjupning

LÄRARLEDDA LEKTIONER OM KLIMATMÖTET

Tidningsredaktioner och andra medier har redan nu lagt ut massor av informativa sajter inför klimatmötet. Välj och vraka och använd dessa i undervisningen! Vi tipsar här om några sajter med det finns fler. De flesta dagstidningar bevakar, var och en på sitt sätt, om inte annat med TT-material.

• Sveriges Radio: Guider till klimatmötet

• Sveriges Radio: Jordens uppvärmning till två grader nu halvvägs

• Svenska Yle: Nio frågor om klimatmötet i Paris

CAktivitet

ELEVERNA NYHETSBEVAKAR INFÖR, UNDER OCH EFTER MÖTET

Sätt eleverna på klimatspaning och ge tid till deras redovisningar. Sortera deras nyheter, förslagsvis:

• drabbade av klimatet

• hotade av klimatförändringar

• goda förslag, möjliga att genomföra

• uttalanden från makthavare

• händer under mötet

• händer utanför möteslokalerna

• aktioner, demonstrationer med mera

• resultat av mötet

• eftersnack

RAPPORTSKRIVANDE

Låt eleverna avsluta sin bevakning med en rapportskrivning som kan innehålla följande:

• kort redovisning om själva mötet

• vilken roll Sverige och andra länder hade

• resultat av mötet, lyckat – misslyckat, varför – varför inte

• vad ett eventuellt avtal innehåller

• hur globaliseringen kommer att påverkas av de beslut som fattades eller inte fattades

• fick mötet godkänt eller icke godkänt? Varför – varför inte?

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i biologi

Årskurs 4-6

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Lgr 11 Kursplanen i geografi

Årskurs 4-6

• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Hotade orangutanger


  Publicerad: 02 november 2015

Det här lektionsförslaget handlar om de kraftiga skogsbränder som i månader härjat i Indonesien och stora delar av Borneo. Bränderna är en katastrof för de redan 40 000 utrotningshotade orangutangerna. När skogen brinner har orangutangerna ingenstans att fly och blir fångade i ett eldhav. Dessutom ligger en kvävande gul tjock rök i området, vilket påverkar både människor och djur.

A – introduktion

FAKTA
• Visa de bilder som finns till dn.se-artikeln Orangutangerna på Borneo hotas av skogsbränder. Läs artikeln och samtala om läget.

• Mer fakta som bakgrund till de nu aktuella bränderna.
Indonesien har vid flera tillfällen drabbats av väldiga skogs- och markbränder. De värsta inträffade 1982–83 och 1997–98, då väderfenomenet El Niño var extra kraftfullt.
I regel startas bränderna av bönder och markägare som vill frigöra mark för att kunna anlägga oljepalmsplantager och sedan sprider sig bränderna.
Bränderna ger upphov till enorma utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Under 1997, då åtta miljoner hektar skog och mark eldhärjades, ledde bränderna till utsläpp på drygt fyra miljarder ton växthusgaser, ungefär lika mycket som hela EU släppte ut samma år.
Så sent som på 1960-talet var fortfarande 82 procent av landets yta täckt av regnskog. I dag, efter decennier av skogsskövling, återstår mindre än hälften.
Källa: Globalfiredata, Nature.

• Så påverkas miljön
Läs tillsammans eller återberätta för eleverna innehållet i dn.se:s artikel Indonesiska bränder ”en klimatkatastrof” och Skogsbränder gör livet olidligt i Sydostasien, Yle nyheter.
Artiklarna är mycket informativa och här finns underlag för eleverna att samla fakta och få kunskap om varför det brinner och hur det påverkar människors hälsa, miljön, djur och växtlivet samt vilken roll palmoljan har.

• Fler artiklar i ämnet
Indonesien lovar att släcka bränderna snabbt
Bränder ställer in Thailandsflyg
Sju personer ihjälbrända på berg
Smogg ställde in simvärldscup
Rök får Malaysia att stänga skolor

ORSAKER och KONSEKVENSER
Lista med hjälp av innehållet i de artiklar ni tagit del, orsaker till bränderna och de konsekvenser bränderna medför i Indonesien, deras grannländer och övriga världen.

ÅSIKTER och FÖRSLAG
Avsluta lektionen med att eleverna själva har åsikter om problemet och ger förslag på lösningar. Redovisa enligt EPA-modellen, De fem förmågorna i teori och praktik, Göran Svanelid:
E – enskilt
P – i par
A – alla i klassen

B – aktivitet

SKRIVUPPGIFT
Låt eleverna skriva personliga betraktelser om bränderna ur olika perspektiv. Exempelvis:
– En elev som inte kan gå till skolan
– Premiärministerns försvar/förklaring
– En skogsägare
– En bonde
– En miljökämpe
– En orangutang-räddare
– En pilot

C fördjupning

Här finns gott om fördjupningar kopplade till nyheten om bränderna och de hotade orangutangerna.
Exempel:
• Regnskogar – var de finns i världen, djur – och växtliv
• Orangutanger – olika arter och deras leverne
• El niño – och andra väderfenomen
• Indonesiens övärld – karta, befolkning, näringsliv, sevärdheter m.m.

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i naturorienterande ämnen
Syfte
… Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser…
… På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor…

Månförmörkelse med supermåne och blodmåne


  Publicerad: 28 september 2015

Tidigt på morgonen den 28 september inträffade en av årets astronomiska höjdpunkter, en total månförmörkelse med blodmåne och en supermåne samtidigt. Var någon av dina elever uppe och såg det? Diskutera vad som hände och titta på de bilder som finns publicerade från månförmörkelsen.

A Introduktion

Visa bilder från månförmörkelsen och förklara vad som hände. Här får du hjälp med lite fakta hämtade från länkarna nedan. 
- En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom jorden. Det ska vara fullmåne – och solen, jorden och månen måste ligga exakt i linje
– Månförmörkelsen syntes från halva jordklotet. För till exempel USA och Kanada skedde det på söndagskvällen den 27 september. För Sverige varade den från småtimmarna till gryning på måndag morgon. Allt började vid tvåtiden och var över vid halv sjutiden och förmörkelsen var som bäst och rödast mellan fyra och halv sex.
– Supermåne får vi när månen ligger närmast jorden. Månens bana är inte helt rund så ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort. Månen såg större ut på himlen än vad den gör i vanliga fall. En annan sak som gör att månen såg extra stor ut var att den låg ganska lågt på himlen.

– En timma efter supermånen fick vi den totala månförmörkelse. Då färgade jorden månen röd och vi fick en blodmåne. Blodröda månar har tidigare satt skräck i människor.

– Det är ytterst ovanligt att en supermåne och en blodmåne sammanfaller, sist det inträffade var 1982 och nästa gång blir inte förrän år 2035.
– Vi kunde se månförmörkelsen sydväst och väst med blotta ögat utan teleskop.

– Den som var uppmärksam kunde också se planeterna Venus, Jupiter och Mars i öster.

Källor och länkar
Populär astronomi, Se super-månförmörkelsen den 28 september

Illustrerad vetenskap, Vad är månförmörkelse och när inträffar det i Sverige

Expressen, Därför får vi se vackra fenomenet supermåne

GP, Bästa månförmörkelsen på år och dar

DN, Då kan du se den blodröda supermånen

B Aktivitet

Ta hjälp av mediernas bevakning av månförmörkelsen. Sök på nätet eller i dagstidningar efter bilder från månförmörkelse den 28 september. Använd bilderna till att förklara vad som hände och berätta var och när de togs. Placera bilderna i kronologisk ordning och ordna ett informativt bildspel, digitalt eller i papper.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 NO 


Lgr 11 Kursplanen i fysik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser
och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Centralt innehåll årskurs 1-3
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll årskurs 1-3
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.

”Nej se det snöar …”


  Publicerad: 26 januari 2015

A Introduktion

Ja, hur ska det bli med vintern i år? Kanske är vi många som vill att den ska bli precis som i youtube-klippet, Nej, se det snöar. I helgen som gick snöade det i nästan hela Sverige. Men i södra Sverige fortsatte det att vara mild för årstiden, medan det i norr var riktigt kallt, mer än 20 minusgrader.

Lite bondepraktika kanske passar så här inför onsdagen och Karldagen. Om det snöar hos er då fortsätter samma väder i sju veckor, alltså till mitten av mars. Regnar det den dagen så kan ni inte förvänta er någon vit vinter. Hur blir vädret på onsdag? Gå in på SMHI och kolla deras prognos för Sverige. Om bondepraktikan stämmer, vilken vinter får vi då? Var ska vi bo eller vart ska vi åka för att få uppleva snö och kyla?

SMHI presenterar en Sverigekarta där vi kan se snödjupet dag för dag. Där ser ni att det bara var området längst ner i söder som inte hade ett snötäcke söndagen den 25 januari. Studera och tolka kartan. Gör beräkningar och jämförelser.

– När kom den första snön? Var?

– Vilket datum i oktober fick många sin första snö?

– Vilken månad fick Götaland sin första snö?

– När snöade det första gången där ni bor?

– Vilket är det största snödjupet i dag? Vilka har så mycket snö?

B Fördjupning

Helgen som gått har fågelvänner räknat vinterfåglar vid våra fågelbord. Sveriges Ornitologiska Förenings årliga räkning, Vinterfåglar inpå knuten, inbjuder även skolor och förskolor att delta. Därför har de förlängt årets räkning med två dagar, fredagen den 23 januari och måndagen den 26 januari. Än finns chansen att delta! Kanske ett bra tillfälle att studera de fåglar som finns utanför klassrummet!? På samma webbplats finns en fågelskola att ta hjälp och lära av.

Lyssna gärna på Leif Ekblom, entusiastisk fågelräknare, och hör vad han har att säga om våra vinterfåglar.

C Aktivitet

Leta efter vinterbilder i tidningar och använd dessa till diskussion om hur kyla påverkar vårt sätt att leva. Hur skiljer sig årstiden, vinter, från andra årstider? Låt eleverna arbeta vidare med sina bilder till en faktabok om vintern. Uppmana dem att formulera frågor som de vill svar på utifrån de bilder och nyheter de har tagit del av. Det kan ge goda kunskaper i allt från isvett till hur och var fåglarna sover kalla vinternätter.

Eleverna kan också göra ett collage med tidningsbilder och berätta:

• hur djur och människor klarar kylan.

• vilka faror som finns med kyla, snö och is.

• vilken glädje vi har av vintern.

• hur vacker vintern är.

De flesta dagstidningar har webbtidningar. Det gör det lätt att hitta vinterbilder från hela Sverige. Välj några dagstidningar från söder till norr och titta på deras utomhusbilder. Hur ser vintern ut i Sverige? Här finns en lista på lokala och regionala dagstidningar i Sverige.

D Länkar

Youtube Ja se det snöar

Nordiska museet Karldagen

SMHI – Vädret i Stockholm

SMHI Snödjup

SOFNET – Vinterfåglar inpå knuten

Sveriges radio – Snön välkommen för de som räkna fåglar

Wikipedia – Dagstidningar i Sverige

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO

Lgr 11 Kursplanen i Biologi
Centralt innehåll i årskurs 1-3
Året runt i naturen:
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Centralt innehåll i årskurs 4-6

Natur och samhälle
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar

Mårdhunden


  Publicerad: 22 september 2014

Det finns misstankar om att det för första gången kan ha fötts en kull mårdhundar i Västerbotten. En mårdhundsvalp har skjutits i skogarna runt Burträsk i Västerbotten. Nu uppmanas jägare och svampplockare att hålla utkik efter fler djur. I Norrbotten kring Tornedalen finns cirka 100 djur. Ett mårdhundsprojekt arbetar för att stoppa spridningen söderut.

A Introduktion

Visa Norrans bild på en mårdhund utan att avslöja vilket djur det handlar om. Fråga eleverna om de känner igen djuret. Fritt fram för gissningar. Fortsätt att ge ledtrådar och låt eleverna fortsätta att gissa.

Exempel på ledtrådar:
• Saknar fiender.
• Lever på fåglar och groddjur.
• Djuret hör inte hemma i vår natur.
• Djuret rubbar balansen i naturen. Svårt för häckande markfåglar och groddjur.
• Människor kan också drabbas, då den kan sprida dvärgbandmask, som är dödlig för oss.
• Kommer från östra Asien.
• Togs in i Ryssland och utplanterades för pälsens skull.
• Har spridit sig till Finland och norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten.
• Djuret sprider sig snabbt och lever tätt i stora flockar.
• Ett projekt pågår för stoppa spridningen av djuret.
• Jägare uppmanas att försöka fånga in djuret eller skjuta det.

Källa:
Naturvårdsverket: Fakta om mårdhunden

Lyckades eleverna identifiera mårdhunden? Kanske hade de hört senaste nyheten om mårdhundsvalpen? Om du vill avsluta lektionen här så återberättar du nyheten för eleverna.

B Fördjupning

Fortsätt och läs artikeln tillsammans. Titta på kartan. Diskutera mårdhundsprojektet och deras metoder för stoppa spridningen.

C Aktivitet

Läs mer om mårdhundar. Kolla i er nättidning eller gp.se efter tidigare nyheter. Där får klassen en bredare information, hur vi i Sverige arbetar för att förhindra spridning.

D Uppföljning

När kommer nästa nyhet om mårdhunden? Kommer älgjägare eller svampplockare att lyckas fånga en mårdhund i nacken? Eller måste någon skjuta? Var någonstans påträffas nästa djur? Häng med i nyhetsrapporteringen!

Länkar/Förberedelser

Norrans artikel ”Mårdhund väcker oro i Västerbotten”

Bernkonventionen – Om skydd av växter, djur och miljö

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Naturorienterande ämnen
Biologi
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Sommarens största händelse


  Publicerad: 02 juni 2014

Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!

Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.

Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet

Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.

1. Ett smörgåsbord av nyheter

Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.

2. Bästa svenska nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

3. Sommarens bästa internationella nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Alla som arbetar i skolan ska

– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

 Gymnasieskolan

Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället

 

X
X