Vatten, vatten, vatten…


  Publicerad: 01 januari 2019

Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2019 års tema; ”Leaving no one behind”  kommer fokus ligga på vatten som en mänsklig rättighet – vatten för alla! FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.

A Introduktion

Vårt dagliga vatten

Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.

Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:

” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.

Alla har inte tillgång till vatten

Presentera och diskutera dessa fakta från 2014 hämtade hos WaterAid.

  • 768 miljoner människor i världen har inte tillgång till rent vatten. Det är mer än 80 gånger Sveriges befolkning.
  • I områden utan tillgång till rent vatten måste kvinnorna gå i snitt en mil om dagen bara för att hämta vatten.
  • I Sverige använder vi i snitt 160 liter vatten om dagen, i USA är snittanvändandet 570 liter vatten om dagen. I Etiopien är det bara 20 liter.
  • Varje dag dör 2000 barn av diarré orsakad av smutsigt vatten – det är den näst vanligaste dödsorsaken för barn under fem år.
  • Kvinnor i Asien och Afrika bär ofta behållare med 20 liter vatten på rygg eller huvud – det väger lika mycket som en fullpackad resväska.
  • Att köpa vatten i Accra i Ghana kostar tre gånger så mycket som att köpa vatten i New York.
  • Att förse barn med rent vatten förändrar deras liv – deras hälsa förbättras och de får mer tid att gå i skola och att vara just barn.
  • Varje krona investerad i rent vatten och sanitet ger en avkastning på fyra kronor, i ökad produktivitet.
  • Om alla skulle ha tillgång till rent vatten och sanitet skulle 2,5 miljoner liv räddas – varje år.
  • Att förse en by med rent vatten förändrar allt! Kvinnorna får tid till annat än att hämta vatten och människorna i byn blir friskare.

(Källa: WaterAid)

Aktivitet

Vad skriver tidningarna om vatten?

Ge eleverna papperstidningar från den senaste tiden och be dem leta efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat. 

Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.

• Vad har hänt? 

• Varför har det hänt? 

• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget? 

• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande? 

• Vad är bra? Dåligt? 

• Hur påverkar detta dig? 

• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss? 

• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?

Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för ”vattenbevakning” under en period.

C Fördjupning

Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.

Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.

Länksamling

Världsvattendagen 

WaterAid

Vattenskolan

Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)

Koppling till skolans styrdokument. 

Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
    vi nyttjar den.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Årskurs 7–9

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
    konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
    källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
  • Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Årskurs 7–9

  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Utmaning: ”En köpfri dag”


  Publicerad: 04 oktober 2014

Tidsåtgång: ca 1,5-2 lektioner + tid att för eleverna att föra loggbok över sina inköp. Detta sker utanför skoltid.

Om övningarna:
Lektionstipset består av ett inledande moment, filmklipp och diskussionsfrågor, ett moment som eleverna ska utföra själva under en veckas tid (skriva logg) och ett avslutande ihopsamlande moment.
Steg 1-3 sker under ett lektionstillfälle och steg 4 sker efter ca en veckas tid (gärna efter den 24:e november så eleverna testat att inte köpa något på ”En köpfri dag”).

Steg 1: Introduktion

A. Inled momentet genom att ställa frågan nedan. Låt varje svarsalternativ representera ett hörn i klassrummet. Be eleverna ta ställning genom att placera sig i rummet och lyft några tankar från varje hörn.

Fråga: Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill?
Hörn 1: Mycket viktigt
Hörn 2: Lite viktigt
Hörn 3: Ganska oviktigt
Hörn 4: Eget förslag

B. Berätta kort om ”En köpfri dag” och det som är tanken med dagen.

C. Diskutera gemensamt varför det är viktigt eller oviktigt att kunna köpa saker. Skriv upp elevernas motiveringar på tavlan.
Tror eleverna att motveringarna skulle se likadana ut på olika platser på jorden? På vilket sätt skulle de vara lika eller skilja sig åt?

Steg 2: Filmklipp och frågor

A. Se gemensamt filmen: The high price of materialism (klippet är 5.37 min. och på engelska)

B. Diskutera:

  • Vad finns det för samband mellan starka materialistiska värderingar och andra typer värderingar?
  • Vilka förslag ges i filmen för att få människor att inte fokusera så starkt på materialistiska värden? Har eleverna några andra/egna förslag?
  • Instämmer eleverna i att barn och unga inte ska utsättas för reklam i skolan?
  • I filmen talas det om ”intrinsic values” – vad är det för slags värden?

Steg 3. Loggbok

Introducera loggen och gå igenom kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag En köpfri dag 2012
Ge eleverna i uppgift att hålla koll på sin konsumtion under en veckas tid. Vid varje inköp ska de skriva logg över köpet och den 24:e november är deras utmaning att inte köpa någonting alls.

Kopieringsunderlaget innehåller dessa frågor och uppgifter:

Varje gång du köper något, skriv upp i loggen:
1. Vad är det för sorts inköp? Är det ett verkligt behov eller något du vill ha men egentligen inte behöver?
2. Vad får du för känsla i samband med köpet?
3. Hur länge tror du att du kommer att behålla det du köpt?
Vid veckans slut, gör en sammanställning över hur många inköp som handlade om verkliga behov och hur många som var saker som du egentligen inte behövde.
Under lördagen den 24 november är utmaningen att inte köpa någonting alls.

Steg 4. Avslutning och uppsamling

Lyft elevernas svar från veckan som gått.

A. Gör en gemensam sammanställning över vilken typ av inköp eleverna gjort. Rita förslagsvis ett cirkeldiagram på tavlan. Hur stor del av köpen var behov och hur stor del var ren tillfredsställelse-shopping?

B. Diskutera:

  • Vad gav shoppingen upphov till för känslor? Vad var positivt/negativt?
  • Varför är det viktigt att reflektera över på vilket sätt man konsumerar?
  • Hur stor roll tycker eleverna att reklam spelar för vad de väljer att köpa för produkter?
  • Vilken sorts reklam ger starkast intryck på deras köpbeteende tror de? Är det kändisar som visar upp sig i olika kläder? Annonser på stan eller s.k. dold reklam i filmer? Varför är den typen av reklam ”bäst”?
  • Är det viktigt att ha märkesvaror? Varför/varför inte?
  • Hur var det att inte köpa någonting under lördagen den 24:e november?
  • Kan de tänka sig att minska sin konsumtion? På vilket sätt?
  • Vad kan ni komma på för förslag för att minska skräpberget i världen och de negativa konsekvenser konsumtionen har på miljön?

Länkar

http://enkopfridag.se/
Kortfilm om konsumtionen och dess effekter på miljön
Expressen: MP-politikerna vill ha ”köpfri söndag”
Wikipedia: Buy nothing day

Kopplingar till skolans styrdokument

Skolan har enligt läroplanen (såväl gymnasieskola 2011 som Lgr 11) i uppdrag att anlägga ett övergripande miljöperspektiv. På så vis ges eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Hem – och konsumentkunskap, Lgr 11
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.

Vargen och människan


  Publicerad: 31 augusti 2013

Syfte:

  • att träna källkritik
  • att få ökade kunskaper om den svenska faunan
  • att få ökade kunskaper om tidningens olika texter

Uppgift 1: Lär er mer om vargen

Visste du att en varg ylar när de ska berätta för familjemedlemmarna var de är eller tala om för andra vargar att området är upptaget? Öka era kunskaper om vargen, träna textförståelse och diskutera källkritik.

Passar för: Åk 3-6
Tidsåtgång: ca 60 min
Förberedelse: Ni behöver tillgång till Internet alternativt papperskopia av texten från WWF.

Genomförande:

1. Läs texten om vargar på Världsnaturfondens sajt.

2. Låt eleverna enskilt skriva fem frågor till texten.

3. Byt frågor med en vän och besvara frågorna skriftligt med hjälp av texten.

4. Diskutera i storgrupp:

  • Vad kände eleverna inte till sedan tidigare?
  • Var det något som var särskilt intressant eller förvånande?
  • Är WWF en trovärdig källa för att hitta bra information om vargar? Varför? Hur vet man det?
  • Har eleverna några förslag på andra källor för att ta reda på mer om vargar? Diskutera gärna vad man kan få veta från olika typer av källor som Naturvårdsverket, en jägare som är mycket i naturen, forskare och rapporter etc.

Uppgift 2: Fakta eller åsikt – tidningens olika texter

Använd en nyhetsartikel och en krönika som handlar om vargar för att diskutera skillnaden mellan faktatexter och åsiktstexter i tidningen.

Passar för: Åk 4-6 (främst årskurs 6)
Tidsåtgång: ca 60 min
Förberedelse: Ni behöver tillgång till Internet alternativt papperskopior av krönikan ur Värmlands Folkblad och artikeln ur DN.

Genomförande:

1. Läs tillsammans de två texterna:

2. Jämför de två texterna:

  • Vad handlar de om?
  • Vilken innehåller mest fakta och vilken innehåller mest åsikter?
  • Hur är språket i de olika texterna, utgå förslagsvis från orden: engagerade, sakligt, torrt, målande
  • Hur skulle tidningen se ut om den bara innehöll artiklar eller bara innehöll krönikor?
  • Vad är styrkan/svagheten med de olika texttyperna? Vad tycker eleverna mest om att läsa?

Mer om tidningens texter och skillnaderna mellan faktatexter och åsiktstexter hittar du här. TIPS: låt eleverna gå på jakt efter de olika delarna i tidningen genom att använda texten i länken. Ni kan förslagsvis leta efter en ”textsort” per dag under en skolvecka.

Fler länkar:

Naturvårdsverket: Om skyddsjakt av varg
Fakta om vargen

Kursplanen säger:

Ämnet svenska i årskurs 4-6:
Ur kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6:
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Ur centralt innehåll, årskurs 4-6:
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Ämnet biologi i årskurs 4-6:
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Earth Hour


  Publicerad: 22 mars 2013

Övning 1: Släck för världens skull

Läs först artikeln Släck ljuset för klimatet i Aftonbladet gemensamt. (Artikeln är från 2010 men ger en bra bakgrund till evenemanget). Diskutera sen följande frågor i helklass eller två och två.
1. Vad betyder ”Earth Hour”?
2. Vilka är Världsnaturfonden?
3. Vad betyder ordet ”klimatfrågan”?
4. Det står att jorden har blivit misshandlad. Hur då?
5. En miljon berördes av släckningen. Hur många människor finns det på jorden totalt?
6. Earth hour är en klimatmanifestation. Vad är det man vill säga till världens alla ledare?
7. Ge två exempel miljöproblem som äventyraren Ola Skinnarmo har sett eller upplevt.
8. I vilket land startade Earth Hour?
9. Vilket år?
10. Tänk ut två sätt hur du kan få dina grannar att släcka lamporna. Kan du lägga en lapp i brevlådan? Bjuda hem dem på middag med levande ljus? Ha fest på gården?

Övning 2: Hemliga miljöhjältar

Berätta för eleverna att Earth Hour började med att man ville få så många som möjligt att släcka lamporna i en timme för att visa att de bryr sig om miljön.

Fråga dem sedan om de kan komma på saker som man kan göra som är bra för miljön. Kan vara hemma eller på skolan. Lista förslagen på tavlan. Antingen skriver de av eller kan du printa ut allas förslag.

Be dem sedan att sätta en stjärna på två saker som de kan börja med den här veckan för att bli en miljöhjälte. Påminn dem att det ska vara två saker som de inte redan gör. Sen bestämmer ni en veckodag när alla de hemliga pojkmiljöhjältarna ska avslöjas och en annan för flickmiljöhjältarna (annars blir det för många samma dag).

När det är deras tur att redovisa ska de redovisa ”miljöfelet” och klasskompisarna ska gissa muntligt eller skriftligt vad de gjorde åt det. Här är ett exempel:
Felicia: I tisdags när pappa sa att han kunde skjutsa mig till skolan sa jag nej tack.
Gissande klasskamrat: Du ville hellre gå för det är bättre för att minska koldioxidutsläppen?
Felicia: Rätt!

Kanske kan ni göra snygga medaljer eller liknande som pris?

Övning 3: Finn fem fel!

Alla i klassen ritar en bild på en halv A4 med två miljöviktiga saker som saknas. T ex kan man rita en tom ruta för en buss eller konturerna av en papperskorg. Läraren kopierar upp allas (dubbelsidigt) så att de får ett häfte med två bilder på varje sida där de ska fylla i de saknade sakerna med detaljer och färglägga.

Övning 4: Värderingsövning om ett hållbart samhälle

Byt plats om…
• Du vet vad ”grön el” betyder
• Du någon gång har köpt eller fått begagnade kläder
• Du går eller cyklar till skolan
• Du vet varför det är bättre att åka buss eller bil (bussen släpper ju också ut avgaser)
• Du och din familj brukar äta rester (saker som blivit över)
• Du ibland äter vegetariskt
• Du och din familj sorterar sopor
• Du släcker lamporna när du går hemifrån
• Du stänger av teven helt istället för att låta den stå stand-by
• Du har varit i ett soprum där man sorterar någon gång
• Du vet de olika kategorierna man sorterar i (plast, tidningar, metall, glödlampor…)
• Du vet vad ”närproducerad” mat betyder
• Du vet vad det betyder att man väljer grönsaker som är ”i säsong”
• Du vet hur en lågenergilampa ser ut
• Du kommer ihåg att ni släckte lamporna på Earth Hour förra året
• Du har ett förslag på vad man kan göra under timmen som ni har släckt (lyft några av förslagen)
• Du har sett någon som cyklar på vintern
• Du vet vilken utrustning man behöver för att kunna cykla på vintern
• Du känner någon som tänker och gör mycket för miljön

Tips: Leta i lokaltidningen och på kommunens hemsida. Hur deltar platsen där ni bor i Earth Hour?

Mer fakta och bra länkar

WWF: Earth Hour hemsida, Utbildningsmaterial om Earth Hour

Skicka en miljöutmaning till någon via WWF:s hemsida.

Se Danny Saucedo skicka en miljöutmaning inför Earth Hour till Eric Saade.

Officiell video för Earth Hour 2013 (engelskt tal)

Se bildspel på Aftonbladets sajt på hur jorden släcktes ned under Earth Hour 2011.

Koppling till skolans styrdokument:

Ur läroplanen Lgr 11 (geografi):
Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig.

X
X