Skrivarskolan: Skriv åsiktstext


  Publicerad: 02 mars 2021

Introduktion för läraren

Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.

En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

Moment 1 – Skriv en åsiktstext

Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:

  • Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
  • Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
  • Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
  • Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.

Moment 2 – Bemöt en åsiktstext

En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://www.mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://www.mediekompass.se/skrivarskola/

Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

 

Skrivarskolan: Skriv och fota som en journalist


  Publicerad: 02 mars 2021

Introduktion för läraren

Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.

Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.

Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.

Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.

Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.

Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter

Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.

Moment 2 – Skriv och fota själv

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.

Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.

För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://www.mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://www.mediekompass.se/skrivarskola/

Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/

Lektioner lämpliga för distansundervisning


  Publicerad: 08 december 2020

Här finner du förslag på lektioner som kan vara lämpliga för distansundervisning. Det är befintliga lektioner som enkelt kan anpassas, eller redan är anpassade, för undervisning då eleverna studerar hemma i de övre årskurserna och gymnasiet. Listan kommer att uppdateras fortlöpande. Har du förslag eller önskemål på övningar eller material är du alltid välkommen att kontakta oss via e-post på: mediekompass@tu.se

 

Film om media och journalistik. SO/Sam, Årskurs 7–9, gymnasiet

En övning om de grundläggande uppgifterna och villkoren för journalistik och medier. Övningen tar upp frågor som tryckfrihet, meddelarfrihet och ansvarigt utgivarskap. Den diskuterar även den etiska bedömningen av att publicera annonser med diskutabelt innehåll. Eleven kan se filmen och besvara instuderingsfrågorna på egen hand.
Länk till övningen: Kort film om media och journalistik

 

Behövs lokaljournalistik? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet

Eleverna läser först på om journalistikens uppdrag i Publicistguiden. Uppgiften innehåller länkar till två artiklar om lokaljournalistik samt en film på cirka 20 minuter.
Eleven granskar först sin lokaltidning, exempelvis i digital upplaga, för att identifiera artiklar som representerar de journalistiska uppgifterna informera, granska, kommentera, förmedla, recensera.
Övningen ger förslag på diskussionsfrågor som eleven kan besvara skriftligt.
I ett andra moment görs samma granskning av en lokaltidning från en annan del av landet. Syftet är att identifiera hur olika frågor är olika viktiga i skilda delar av landet.
Om läraren vill jobba vidare med övningen finns ett moment där eleven ska resonera kring tryckfrihet med utgångspunkt i de tidningar som granskats.
Som en avslutande diskussion finns några öppna frågor om lokaljournalistikens betydelse.
Länk till övningen: Behövs lokaljournalistik?

 

Behövs lokaljournalistik? i kortversion

Övningen här ovan finns också i en nedkortad version där vissa moment tagits bort. Den lämpar sig för resonemang om lokaljournalistikens uppdrag och villkor när man har mindre tid till förfogande, och då undervisningen sker på distans.
Här hittar du Behövs lokaljournalistik? i kortversion.

 

Stora journalistpriset. SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet

Eleverna undersöker det arbete som gjorts av journalister som nominerades till Stora journalistpriset, och skriver en egen motivering varför just ”deras” journalist borde vinna. Övningen kan användas antingen för att diskutera journalistik och medier inom SO/Sam, och/eller för att utveckla läs- och skrivstrategier inom svenska.
Länk till övningen: Stora journalistpriset

 

Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet

En viktig del av tryckfrihetsförordningen, och därmed väsentligt för en fungerande demokrati, är meddelarskyddet som ger möjlighet att avslöja felaktigheter i maktens korridorer. I den här övningen får eleverna sätta sig in i vikten av meddelarskyddet och undersöka några kända så kallade visselblåsare. Eleverna kan jobba i par eller mindre grupper med hjälp av chatfunktioner och delade dokument när de arbetar hemifrån. Till övningen finns förslag på frågor att besvara kring de olika visselblåsarna. Läraren bestämmer själv omfång och omfattning av övningen.
Länk till övningen: Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem?

 

Bildanalys – vem får synas? SO/Sam, Svenska, Bild/Visuell kommunikation, Årskurs 7–9, gymnasiet

Med övningen får eleverna lära sig att kritiskt granska och analysera bilder som används inom journalistik och marknadsföring. Till övningen finns en film från UR om hur man gör en enklare bildanalys, samt en text från Statens medieråd om hur kvinnor och män kan skildras olika i media.
Beroende på hur undervisningen bedrivs och vilka tekniska möjligheter som finns, kan läraren anpassa lektionen olika med par- grupp- eller ensamarbete.
Länk till övningen: Bildanalys – vem får synas?

 

Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen. SO/Sam, Svenska
Årskurs 7–9, gymnasiet

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter. I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka fällningar som Medieombudsmannen gjort mot tidningar som de bedömt har stridit mot de medieetiska reglerna.
Länk till övningen: Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen.

Pressfrihet 2020 – avancerad övning


  Publicerad: 27 april 2020

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex 2020 har vi en lektionsövning som riktar sig främst till gymnasiets högskoleförberedande program.

I denna övning om pressfrihet ska eleverna själva söka och tolka information om olika journalister och de demokratiska funktionerna i de länder där de verkat. I en förlängning kan de också analysera och diskutera den undersökning från Reportrar utan gränser som ligger till grund för övningen. Informationen är till stor del på engelska och kommer från bland annat Unesco och Reportrar utan gränser. Det förutsätter att eleverna är bekanta med engelsk text på något mer avancerad nivå, och till stor del själva kan söka, bedöma och tolka information.

Övningen finns även i en enklare version där eleverna får diskutera pressfrihet. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

  • Läs igenom lektionsplaneringen och anpassa den efter klassens förutsättningar. Bestäm om eleverna ska jobba individuellt eller i grupp, och vilken presentationsform som passar klassen bäst.
  • Gå igenom pristagarna på Unescos sida som länkas här nedanför. Antingen väljer läraren pristagare eller låter eleverna välja själva.
  • Läs på om press- och tryckfrihet under Moment 1 här nedan för en inledande genomgång och diskussion.
  • Ge eleverna att läsa:
    • ”Nättrakasserier och övervakning gör att pressfriheten i Sverige går tillbaka tredje mest i Europa, enligt Reportrar utan gränsers årliga ranking. Pressfriheten har minskat i de allra flesta EU-länder sedan 2013, men ett land står ut mest negativt”, skriver Europaportalen i Ranking: Pressfriheten minskade i Sverige.
    • Någon av artiklarna som skrevs i samband med 2019 års Pressfrihetspris från antingen Göteborgs-Posten: Pressfriheten minskar i världen, Aftonbladet: Pressfriheten minskar i världen eller Svenska Dagbladet med samma nyhet: Pressfriheten minskar i världen i förväg.
    • I en ledartext diskuteras pressfriheten bland annat i Sverige med utgångspunkt i rapporten från Reportrar utan gränser i Expressen: Hot mot pressfrihet finns även i Sverige. Artiklarna berör alla samma fråga, den sjunkande pressfriheten i Europa och 2019 års rapport från Reportrar utan gränser. Se även en kort intervju med Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser på Expressen TV.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen enligt nedan, eller ger eleverna att läsa själva.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Regeringen kan man läsa om vad som särskiljer grundlagarna: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!), där de två första paragraferna är de väsentligaste.

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit.
Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.” Från Regeringen.

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Låt eleverna diskutera och förklara: Varför är pressfrihet så viktigt? Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?
Vad hävdas i de artiklar eleverna läst? Hur förklaras denna förändring?

Moment 2 – Pressfrihet i praktiken

Introducera Unescos pressfrihetspris som sedan 1997 årligen delas ut till en person, organisation eller institution som kämpat för pressfrihet någonstans i världen, läs mer här.

Hos Unesco finns alla 23 tidigare pristagare (Länk!).

Ge varje elev/grupp en pristagare att arbeta med.

Reportrar utan gränser har en interaktiv världskarta, där de rankar länder efter graden av pressfrihet (Länk!). Visa den för eleverna och ge dem webbadressen.

Elevernas uppgift, läraren väljer presentationsform och omfång:

  • Presentera sin pristagare. Hur motiverar Unesco valet? Vilken information kan ni få fram om pristagaren? Vad har pristagaren gjort och hur har det bemötts av publik och regim? Har pristagarens arbete lett till någon förändring i det samhälle hen varit verksam? Sök efter flera källor och gör en kritisk granskning.
  • Vilket land var pristagaren aktiv i? Hur placerar sig landet i Reportrar utan gränsers lista? Vilka inskränkningar i pressfriheten rapporteras om?
  • Vad kan ni i övrigt säga om situationen i landet? Hur ser den demokratiska situationen ut? Är det ett land i krig och/eller konflikt? Använd källor som Landguiden, Globalis, FN och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Moment 3 – Fördjupande överkurs: Analysera och diskutera pressfrihetsindex

Reportrar utan gränser beskriver den metodologi som ligger bakom deras undersökning (Länk!). Där finns sju kategorier för kriterierna listade och en beskrivning av hur index beräknas. I detta moment ska eleverna fördjupa sina kunskaper i hur statistiskt arbete kan utformas, och utveckla sina förmågor att kritiskt granska en undersökning. Texten är på engelska.
Hur detta presenteras, exempelvis genom diskussion eller inlämning, avgör läraren bäst själv.

Elevernas uppgift

  • Läs och tolka beskrivningen av metodologin bakom undersökningen. Hur beräknas ländernas index? Vilka kriterier avgör index? Vad betyder de? Var uppmärksam på det sjunde kriteriets betydelse.
  • Vilka av dessa kriterier är viktigast tycker ni? Rangordna dem och motivera era val!
  • Undersökningen bygger på ett frågeformulär som finns längst ned på metodologi-sidan, eller här: rsf_survey_en (1). Hur har detta formulär använts? Vilka frågor i formuläret kan ni koppla till de sju olika kriterierna?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Samhällskunskap 1b, ur centrala innehållet

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
  • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Bildanalys – vem får synas?


  Publicerad: 25 mars 2020

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverka
våra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.
Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen. Om ni arbetar med distansundervisning kan detta lösas på olika sätt beroende på vilken teknisk lösning som används.

  1. Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
  2. Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
  3. Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Kvinnor och män i media från Statens medieråd, eller låter eleverna läsa den.
Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Källor och information
Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Statens medieråd: Kvinnor och män i media

Mer än bara ”fake news”


  Publicerad: 09 maj 2019

Vi använder oss ofta av uttrycket ”fake news” som ett samlingsord för allt vi misstror eller anser inte stämmer. Men i begreppet ryms allt från misstag till medveten desinformation, och däremellan finner vi satir, vinklade texter och sponsrat innehåll. För att försöka bringa lite ordning bland begreppen har EAVI – European Association for Viewers Interests – tagit fram ett utbildningsmaterial de kallar Beyond Fake News – 10 Types of Misleading News.

Materialet från EAVI är på engelska, men det faktablad som beskriver tio sorters vilseledande nyheter har tillsammans med Mediekompass översatts till svenska och finns att hämta i pdf-format här: EAVI Mer än fake news svenska

Faktablad om media


  Publicerad: 09 maj 2019

Här nedanför finner du sex stycken faktablad i pdf-format som kan skrivas ut – lämpligen i A3-format – och hängas upp i klassrummet när ni arbetar med nyheter, medier och journalistik. I enkla punkter tar de upp: Journalistens uppdrag, Vad blir en nyhet?, Grundlagsskyddet, Pressens regler, Källkritik samt Fem källkritiska frågor. Faktabladen fungerar som en enkel påminnelse och komplement till texterna i Publicistguiden.

Hämta Faktablad om medier här

Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem?


  Publicerad: 14 januari 2019

Visselblåsare, dessa orädda sanningssägare som går mot flocken och avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom organisationer – ofta genom att vända sig till pressen – ses ofta som ett slags hjältar. Och det med all rätt, ofta har det väldigt mycket att förlora på ett personligt plan, och kanske inte så mycket att själv vinna på sina avslöjanden. I en debattartikel i Sydsvenskan hävdar Gunnar Johansson, professor i folkhälsovetenskap, att vi måste ge visselblåsare bättre skydd.

Olof Palmepriset, som går till någon som gjort en betydande insats i Olof Palmes anda, tilldelades 2019 Daniel Ellsberg med motiveringen: När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre militäranalytikern – världens viktigaste visselblåsare – väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Historiskt har många av det avslöjanden som journalister drivit haft sitt ursprung i tips som kommit från någon inom den organisation som granskats. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar, som Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd till exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här. I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

Mediers och informationsteknikens roll i samhället, inte minst ur demokratisk och politisk synvinkel, betonas i Skolverkets styrdokument för det centrala innehållet i samhällskunskap i såväl grundskolans senare år som på gymnasiet. Inom ämnet svenska i såväl grund- som gymnasieskola har informationssökning, källkritik och journalistiska texter sina givna platser.

Moment 1

Dela in eleverna i lagom stora grupper och låt varje grupp undersöka varsin visselblåsare. Det finns många exempel som man hittar med en enkel sökning på internet, men här är några förslag:

Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015

Moment 2

Låt eleverna söka information om de olika visselblåsarna. De ska särskilt söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna.

För detta moment är en källkritisk informationsinhämtning mycket viktig, eleverna måste värdera trovärdigheten hos sina källor. Kan man lita på information som kommer från de som visselblåsarna har avslöjat? Kan man lita på visselblåsarna själva?

Moment 3

Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Läraren avgör vilket som passar bäst. Följande punkter bör vara med i redovisningen:

Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade frågan om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Motivera ståndpunkterna!
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Årskurs 7–9 Centralt innehåll: Samhällskunskap

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. […]
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Rättigheter och rättsskipning

  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Årskurs 7–9 Centralt innehåll: Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Gymnasieskolan Centralt innehåll: Samhällskunskap 1a1

  • Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Gymnasieskolan Centralt innehåll: Samhällskunskap 1a2

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Gymnasieskolan Centralt innehåll: Svenska 1

  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
  • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Gymnasieskolan Centralt innehåll: Svenska 2

  • Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.

 

 

 

 

 

Värdera nyheter ur det sociala flödet


  Publicerad: 18 april 2018

Under hösten 2017 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Nyhetsvärderaren där gymnasieungdomar över hela landet tillfrågades om hur de läser nyheter. Som framgår av denna artikel i DN (Länk!) läser ungdomarna mer nyheter från etablerade medier, och är mer källkritiska än vad som kanske framgår i den allmänna debatten. Även Aftonbladet har uppmärksammat studien (Länk!) liksom Folkbladet (Länk!).
För den som vill fördjupa sig i studien finns den här: Länk!

Även om undersökningen redan är slutförd, kan man använda sig av metoden för en diskussion inom klassen kring frågan om vilka medier som eleverna läser. Det finns en lärarhandledning till undersökningen som kan användas som stöd: Länk!
Undersökningen vände sig ursprungligen till gymnasieelever, men med anpassning av läraren kan övningen göras i grundskolans senare år, och om läraren så bedömer även i årskurs 4-6.

För att göra en miniundersökning i klassrummet kan man arbeta med följande fyra steg.

Steg 1
Dela in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Steg 2
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Facebook, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Steg 3
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

    • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
    • Vad är syftet med artikeln? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
    • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
    • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Steg 4
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Vill man fördjupa diskussionen finns exempel på frågeställningar för eleverna att arbeta med i lärarhandledningen, sidan 10, från Nyhetsvärderaren.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Lgr11, reviderad 2018, för grundskolan

Ur samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4-6

Information och kommunikation:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Ur samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7-9

Information och kommunikation:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av
    samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller
    dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och
    grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier
    kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar
    ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters
    budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
    vardag och skola

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter,
    arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska
    språkliga drag.

Ur svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters
    budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala

  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som
    sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
    skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.
    Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra
    muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempeltidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom
    intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
    källkritiskt förhållningssätt.

Gy11, reviderad 2018

Ur samhällskunskap 1a1, centralt innehåll:

  • Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Ur svenska 1, centralt innehåll:

  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

 

Fejkmyndigheter och onödiga tjänster


  Publicerad: 18 april 2018

Lektionen uppdaterad 2018-05-23! Konsumentverket arbetar flitigt med att motarbeta vilseledande webbsidor, och har under våren 2018 stämt Trafikenheten.se som omnämns i övningen, varför denna då lades ner. Men det finns många fler sajter att granska, en uppgift för eleverna kan vara att agera ”nätdetektiver” och själva leta upp fejksajter.

Falska myndighetssajter som tar betalt för tjänster som egentligen är gratis är ett växande fenomen. Konsumentombudsmannen uppmanar konsumenter att vara försiktiga. Detta är något som uppmärksammats av bland andra Norrköpings Tidningar: Länk!

Kanske behöver du ett körkortstillstånd eller ny registreringsskylt till ditt fordon. Du kanske har köpt en vara eller tjänst som du inte är nöjd med, och är osäker på dina rättigheter som konsument. Eller har du funderat på om du vill fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan?
Då är det ganska troligt att du söker information på internet om hur du ska gå till väga. Tyvärr finns där ett flertal aktörer som på olika sätt placerar sig högt i sökresultaten, och som – till ibland höga avgifter – erbjuder tjänster som kanske inte hade kostat något hos rätt myndighet. Konsumentombudsmannen KO berättar i ett pressmeddelande att de stämmer en sådan aktör: Länk!  Även tidningen Råd & Rön har uppmärksammat detta och ger flera exempel på bluffar och fejkmyndigheter.

I denna övning ges eleverna i uppgift att undersöka ett antal företag som erbjuder olika tjänster. Eleverna kan jobba enskilt eller i grupper, och resultatet kan redovisas skriftligt eller muntligt beroende på hur läraren lägger upp lektionen och vilka kunskapskrav som ska prövas.

Steg 1

Ge eleverna nedanstående länkar. Beroende på hur mycket tid läraren vill lägga på övningen kan varje elev/grupp få en eller flera länkar att arbeta med. Denna typ av vilseledande sajter är ofta kortlivade, och brukar återuppstå under annat namn efter ett tag. Fungerar inte länkarna kan eleverna söka efter andra exempel.

Trafikenheten.se (avstängd maj 2018)
Konsumentenheten.se
Kyrkskatt.se
Kyrkoavgiftningen.se
Digitaliseringsinitiativet.se (erbjuder flera tjänster som skilsmässa och kyrkoskatt)

Låt elever undersöka sajterna. Vilka tjänster erbjuder de? Vad kostar det? Hur presenterar företagen sig på sajterna, finns det kontaktuppgifter exempelvis?
Genom att gå in på Internetstiftelsen i Sverige (Länk!) kan man kolla upp vem som ligger bakom olika hemsidor. Låt eleverna undersöka sina sidor där.

Steg 2

De sajter som undersöktes i steg 1 har alla motsvarande myndighetssidor där samma sak kan utföras. Låt eleverna söka upp rätt myndighet till respektive företagssajt och låt dem jämföra dessa. Ser de några skillnader i hur sajterna är uppbyggda eller vilket budskap de har? Finns det någon ”om oss-knapp” på några av sajterna? Går det att kontrollera myndigheternas sajter på Internetstiftelsen? Vad kostar dessa ärenden hos de olika myndigheterna?

Stöd för lärare: trafikfrågor hanteras av Transportstyrelsen (Länk!), som konsument får man hjälp av Konsumentverket (Länk!) och det är hos Svenska kyrkan man begär utträde, (Länk!) medan skilsmässor hanteras av Tingsrätten, vilket Sveriges Domstolar informerar om: Länk!

Steg 3

Låt eleverna nu läsa artikeln från Norrköpings Tidningar. Ta särskilt fäste på vad Carolina Andersson, processråd hos Konsumentombudsmannen säger: ”Vi ser det här som ett jätteproblem. Det skadar förtroendet för myndigheter och kostar onödiga pengar för konsumenterna.”

Beroende på hur läraren valt att utforma lektionen kan eleverna resonera kring nedanstående frågor i diskussion eller essäform.

Varför är detta ett problem? Vad menas med att förtroendet för myndigheter skadas, och vad innebär detta? Gör företagen något brottsligt? Om inte, vad är då problemet? Finns det etiska/moraliska hänsyn att ta? Finns det lagar och regler kring hur ett företag får presentera sin affärsidé?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Lgr11, reviderad 2018, ur grundskolans uppdrag

  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens.

Gy11, reviderad 2018, ur gymnasieskolans uppdrag

  • Eleverna ska […] kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
  • Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta.
  • I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information.

 

 

X
X