Alla hjärtans dag


  Publicerad: 01 februari 2018

Den där dagen är bara kommersiell smörja, en dag då affärerna vill sälja lite extra, precis som Mors dag och Fars dag, menar vissa.
Trevligt med en dag när man kan visa att man tycker om någon, säger andra.
Precis så kan det låta när någon uttalar sig om ”Alla hjärtans dag”. Skaffa dig en egen uppfattning om dagen.

Tidsåtgång: 1. En till två lektioner. 2. Eventuell läxa att följa tidningen (-arna) under några dagar och sedan en halv till hel lektions diskussion. 3. En till två lektioner, eller hemuppgift, att skriva en krönika.

1

Lärarens förberedelser

Läraren bör ge eleverna en historisk bakgrund till Alla hjärtans dag, en övergripande förklaring finns hos Nordiska museet som du finner här. Leta gärna efter fler källor. Du kan använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och undersöka vad svenska tidningar skriver om dagen.
Vill du krydda din bakgrundshistoria? Läs om hur Valentinmassakern den 14 februari 1929 blev början på slutet för Al Capones gangstervälde i Norrköpings Tidningar här.

2

Elevernas uppgift – granska

Undersök din lokaltidning, och andra tidningar du kommer över, under dagarna innan den 14:e och på själva Valentindagen. Hur påverkar dagen annonserna i tidningen? Vilka annonser nämner ”Alla hjärtans dag”? Är dagen bara ett kommersiellt jippo utan någon som helst annan betydelse, eller fyller dagen en speciell funktion?

Läraren avgör hur resultaten ska redovisas, exempelvis som skriftliga inlämningar, muntliga presentationer eller diskussion och debatt.

3

Elevernas uppgift – åsikt och argumentation

Hur ser eleverna på Alla hjärtans dag och liknande dagar? Skriv din egen åsikt kring dagar som exempelvis Alla hjärtans dag, Fars dag och Mors dag. Är de bra eller dåliga? Är de kanske bådadera? Låt eleverna bilda sin uppfattning bland annat genom att läsa tidningsartiklar och annonser. Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, där enbart nyheter kommer upp som resultat.

Eleverna kan bilda olika grupper beroende på hur de ser på fenomenet och debattera med varandra. Eller låt det bli en argumenterande krönika eller insändare. Kanske vill ni också skicka någon av texterna till er lokaltidning?

I Mediekompass Skrivarskola hittar du Publicistguiden (Länk här!) med tips på hur man skriver åsiktstexter och andra journalistiska arbeten.

Om att skriva en krönika:
Skrivarskolan – krönika (pdf-fil)
Exempel på krönika med betyget Väl godkänt (pdf)

Kopplingar till skolämnens syfte i skolans styrdokument

Grundskolan

Historia
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden […] Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.

Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Gymnasiet

Historia
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda digitala verktyg för att söka information från olika medier.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter […]

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Tryckfriheten 250 år – en viktig historia


  Publicerad: 01 januari 2018

Tryckfrihet är en grundpelare i berättelsen om den svenska demokratins historia. Vår tryckfrihetslag från 1766 är världens äldsta! Men den har inte bestått hela tiden och den behöver ständigt försvaras. Om vi tittar oss omkring ute i världen i vår egen tid så ser vi hur tryckfrihet och yttrandefrihet begränsas när makthavare känner sig hotade. Genom att skaffa sig fakta lär man sig försvara demokratin!

1Vad hände egentligen under 1700-talet?

A. Under 2016 uppmärksammades tryckfrihetens 250-årsjubileum på olika sätt. Använd den anpassade Google sökrutan längst ned på denna sida och sök på ”tryckfrihet 250 år” för att undersöka hur detta jubileum uppmärksammades. Vilket historiebruk vittnar detta om? Vill du friska upp dina kunskaper om historiebruk? Länk: Historia 123

Kungliga biblioteket har också webbsidan Fritt ord 250 där mycket källmaterial och resurser finns kring tryckfrihetens historia.

B. Hur påverkade Gustav III:s statskupp 1772 tryckfriheten? Kan vi dra paralleller med svenskt 1772 och dagens situation i något annat land? Kan det hända här igen? Läs och diskutera.

Sök i Google-fältet längst ned på ”tryckfrihet hotad

C. Finns det någon risk att den svenska tryckfriheten hotas? Tänk efter och skriv individuellt ner era argument och diskutera också i helklass. Låt var och en i klassen svara ett enkelt ”Ja” eller ”Nej” på den här frågan. Skriv svaren på en lapp, samla in och diskutera klassens samlade resultat.

2 Aftonbladet kommer ut

Den 6 december 1830 kom Aftonbladet ut för första gången. Tidningen kritiserade makten och hamnade i en segsliten konflikt med kungen.

A. Vad hände när Aftonbladet kom ut första gången? Ta reda på fakta. Sök exempelvis ”Aftonbladet 1830” längst ned på sidan.

B. Vad innebar indragningsmakt? Skulle en sådan vara möjlig i Sverige idag? Diskutera!

C. När indragningsmakten försvann 1844 öppnade det för många svenska tidningar att starta. När utkom tidningarna i ditt län första gången? Finns det socialdemokratiska tidningar så startades de förmodligen senare då det partiet inte bildades förrän 1889! Undersök!

3Vad händer i dagens Europa?

På flera håll är tryckfrihet och yttrandefrihet hotade idag. Makthavare av olika slag känner sig tvingade att begränsa kritiken mot dem för att de ska kunna sitta kvar. Låt oss ta en titt på vad som händer i tre länder.

A. Polen

Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer!

Sök tidningsartiklar om ”tryckfrihet yttrandefrihet Polen” i det anpassade sökfältet längst ned.

Länkar (kan kräva inloggning):

Dagens Nyheter, ”Rasande kritik mot Polens nya mediepolitik”

Reportrar utan gränser, ”EU uppmanas agera kraftfullt mot polskt lagförslag”

B. Ryssland

Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer!

Sök tidningsartiklar om ”tryckfrihet yttrandefrihet Ryssland” i det anpassade sökfältet längst ned.

Länkar (kan kräva inloggning):

https://rsf.org/en/ranking# Var hittar du Ryssland och vad står det om landet?

svd.se, ”Rysk pressfrihet en fasad”

C. Turkiet

President Erdogans regim har blivit alltmer auktoritär, inte minst efter kuppförsöket i juli 2016. Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer!

Sök tidningsartiklar om ”tryckfrihet yttrandefrihet Turkiet” i det anpassade sökfältet längst ned.

Länkar (kan kräva inloggning):

http://www.reportrarutangranser.se/land/turkiet

svd.se, ”Erdogan – Världens mest förolämpade man”

 

Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet

Tryckfriheten 250 år – en viktig historia

TF och YGL

De etiska reglerna

Myndigheter missar offentlighetsprincipen

Bli en kritisk granskare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Gymnasiet
Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, …

Historiska dagar i april


  Publicerad: 04 april 2016

Det här lektionsförslaget utgår från Nordiska museets sajt om högtider och bemärkelsedagar i april. Vi börjar med första april och avslutar med Valborgsmässoafton. Däremellan finns flera dagar som eleverna säkert upplever som både spännande och annorlunda. Förklara och berätta! Vilka av dessa dagar uppmärksammas i våra medier och vilka har fallit i glömska?

A – introduktion

Första april

”April, april din dumma sill

Jag kan lura dig vart jag vill”

Blev dina elever lurade eller lyckades de lura någon annan? Be dem berätta! Kanske blev du själv utsatt för ett roligt skämt eller minns något från din barndom? Berätta också något om bakgrunden till de första aprilskämten.

Bakgrund, hämtad från Nordiska museet

Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet. I Sverige går seden att ”narra april” tillbaka till 1600-talets mitt. Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik.

Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser.

Aprilskämtens koppling till massmedia är belagd från mitten av 1800-talet. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. Människor åkte dit och gick runt och letade efter åsnor. Tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.

Under 1900-talet har massmedierna upprätthålllit sedan aktivt. I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att invigningen av de olympiska spelen 1912 skulle föregås av en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger och på de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.

Ett klassiskt skämt från televisionens svartvita barndom var när Kjell Stensson år 1962 lurade svenska tittare att se tv-sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg-tv. Ett annat omtalat skämt handlade om att konstruktörerna av Ölandsbron befarade att anslutningen skulle missa på en halv meter. 2005 kunde TV4 berätta på sin hemsida att de haft inbrott och att banden med tv-serien ”Lost” tyvärr hade försvunnit.

Aprilskämt i medier

Det finns många sajter på nätet som har sammanställt årets aprilskämt. Årets första april inföll på en fredag, en dag som många lokaltidningar kommer ut och där med många aprilskämt. Läs några och diskutera hur bra och roliga de är.

Här finns aprilskämten:

Expressen

Aftonbladet

Dagens Nyheter

SVT.se

Skövde Nyheter

Hur kan man se att det är ett skämt?

Många tycker att många av dagens aprilskämt är svåra att bedöma som skämt eller sann nyhet. Vad tycker klassen? Granska några och titta på trovärdighet, källor, vad som lockar till skratt och vad som gör eleverna misstänksamma.

Finns det några som klassen tycker toppar årets aprilskämt? Vad gör dessa så bra? Är aprilskämten en tradition som vi bör bevara? Varför? Varför inte?

B – fördjupning

Fortsätt under april månad att berätta om de högtider och bemärkelsedagar som Nordiska museet tar upp på sin hemsida. Vilka är fortfarande aktuella i vårt samhälle? Hur uppmärksammas de? Vad rapporterar våra medier? För samtal och låt eleverna reflektera över bakgrunden till dessa dagar. Gör gärna till en rutin att titta på Nordiska museets historiska kalender när ni samtalar om dagens datum och namn.

4/4 Ambrosiusdagen
Om Ambrosiusdagen föregåtts av en frostnatt, fryser det även under sommaren. Denna förutsägelse finns mest i de norra landskapen, eftersom vintern är längre där. Om vintern inte vikit till Ambrosiusdagen, betyder det alltså att sommaren blir kall.

8/8 Internationella Romadagen
Den 8 april är den internationella Romadagen, romernas nationaldag. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella romakongressen i London 1971. I Sverige har romer funnits åtminstone sedan 1500-talet och de är idag en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av minoritetsspråken.
Romadagen firas i många länder med olika slags ceremonier, en del till minne av förföljelse och övergrepp. Den romska flaggan i blått och grönt med det röda hjulet symboliserar rörelse och förändring.

14/4 Tiburtiusdagen
I södra Sverige betraktades Tiburtius den 14 april som den första sommardagen. Att man talade om sommaren hänger samman med en tidigare årsindelning, i vilken våren också sågs som del av sommaren. Idag skulle vi kanske sagt att Tiburtius är den första vårdagen. På Tiburtius förväntades vattendragen vara öppna, gäddan leka och att man kunde lägga ut fiskeredskap. En välkänd tradition är också att björnen kommer ut ur idet på Tiburtiusdagen.

16/4 Patrikdagen
Liksom många märkesdagar under tidig vår, handlar Patrik om sådden. I bondesamhället var detta en intensiv period då mycket stod på spel. Det gällde också att så vid rätt tidpunkt, så att inte växten slog fel. Dagen betraktades som sista dagen för ärtsådden och om det på grund av väderlek inte gick att så i marken denna dag, skulle man så i ladan (Skåne). Hade man ännu inte kört i åkern, var detta den absolut sista dagen för att börja vårbruket.

22/4 Albertinadagen
Albertinadagen betraktades på en del håll som speciellt lämpad för sådd av ärter. I senare kalendrar infaller dagen den 24 april.

25/4 Markusdagen
Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

28/4 Turedagen
En av tre sådagar för bland annat havre. Om Turedagen har också sagts att om det snöar på Ture, blir det ingen sommar.

29/4 Tykodagen
En av tre sådagar (Ture, Tyko, Mariana) för bland annat havre. Om Tykodagen har också sagts att ”om Tyko bär hatt, blir det ingen sommar”. Det betyder att om man måste klä på sig som skydd för kylan, bådar detta för en kall sommar.

30/4 Marianadagen
En av tre sådagar (Ture, Tyko, Mariana). Om Marianadagen är lika varm som Ture och Tyko förebådar detta värme under vår, sommar och vinter. I de folkliga vädertraditionerna hänger Ture, Tyko och Mariana ihop.

30/4 Valborgsmässoafton
Valborg är en mycket gammal högtid, som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna var tidigt ett inslag i denna skyddande fest, liksom ungdomstemat. Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11
Historia
Årskurs 4-6
Hur historia används och historiska begrepp
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Lgr 11
Årskurs 4-6
Svenska
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Palmemordet


  Publicerad: 22 februari 2016

Den 28 februari 1986, för 30 år sedan, mördades statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. Mordet är ouppklarat och det mest omtalade brottet i modern svensk historia.

Under tiden före och efter årsdagen av mordet kommer svenska medier att ägna mycket utrymme åt historien. Passa på att fånga upp aktualiteten och intresset kring mordet på Olof Palme

ABakgrund

Olof Palme var Sveriges mest kände politiker från det han blev statsminister från den dagen han blev statsminister 1970 fram till mordet

1. Olof Palmes bakgrund stämde inte in med den vanliga bilden av socialdemokratiska politiker. Berätta!

2. Vilka var ”Erlanders pojkar”?

3. Olof Palme väckte ofta känslor. Vad är ”Olof Palmes jultal 1972”? Googla, läs och diskutera.

B Vad hände den där natten?

Vilka möjliga mördare fanns? Följ upp de olika teorierna.

1. Christer Petersson. Vad hände?

2. PKK-spåret. Vad innebar det? Finns det någon trovärdighet i detta spår?

3. Sydafrikaspåret. Olof Palme hade kritiserat Sydafrika hårt och hade uppenbarligen motståndare där. Finns det någon trovärdighet i detta spår?

4. Polisspåret. Olof Palme var hatad av flera poliser med högerextrema åsikter. Finns det någon trovärdighet i detta spår?

C Vad skriver svenska tidningar i dag?

1. Följ svenska medier under veckan före den 28:e och dagarna efter. Samla artiklar och gå tillsammans igenom vad som skrivits.

2. Vad skriver din lokaltidning?

3. Titta på svenska ledarsidor. Vad skrivs? Leta i både socialdemokratiska och borgerliga tidningar. Diskutera ledarna!

4. En svar fråga att diskutera: Förändrade Palmes död socialdemokratisk politik? Diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Historia

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Gymnasieskolan

Historia

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

Traditioner i december


  Publicerad: 29 november 2015

Nu är alla dagstidningar fulla av jul. Redaktionerna skriver mer än någonsin och annonsavdelningarna säljer och gör annonser för fullt. Vi har nu årets mest innehållsrika tidningar och det är förstås en guldgruva att ösa ur i undervisningen om advent och jul. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad ni kan göra av allt detta. Här ger vi ett förslag.

A Introduktion

INLEDNING
Vi föreslår att ni introducerar det här lektionsförslaget med att titta på det första avsnittet av årets julkalender, Tusen år till julafton 2015 och tillsammans läsa DN:s artikel Bister jul för barnen i årets julkalender. Kanske bli klassen inspirerad och vill se fler avsnitt tillsammans och efteråt diskutera hur det var förr?

BAktivitet

EN ALMANACKA I ADVENT OCH JUL
Traditionerna avlöser varandra i december och dagstidningarna bevakar hur det går till när vi firar. Samla på material ur dagstidningar och tillverka en advents- och julalmanacka. Fyll den med bilder, nyheter och klassens faktatexter som berättar om traditioner förr och nu. Den här uppgiften kan med fördel bli en följetong i klassen. Arbeta tillsammans eller gruppvis dag för dag. Diskutera julen som en glädjens högtid, men också hur den skapar överkonsumtion, utanförskap, stress och oro. Firar alla i klassen jul? Många muslimer firar inte jul. Varför?

Ge exempel på traditioner:

– som vi har skapat i vår tid.
– som vi firar nästan som man gjorde förr.
– som vi förändrat så att firandet passar oss bättre.

Till det här lektionsförslaget kan det vara bra att ha tillgång till papperstidningar. Då blir det enkelt att hitta illustrationer och fakta till almanackan.

historiesajten.se finns kortfattad fakta om våra jultraditioner.

C Fördjupning

Julprat med prästen och imamen
Julen firas på många olika sätt beroende på religion, kultur och tradition inom familjen och bekantskapskretsen. Vissa firar inte alls jul. Prästen Lisa Fröberg gör det, medan julen för imamen Mahmut Ongun är en dag som alla andra. Hans ”jul” är ramadan.
Läs artikeln Julprat med prästen och imamen. Skriv ner några citat från Lisa och Mahmut som ger svar på varför de firar respektive inte firar jul, men också uttalanden som visar på tolerans.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11

Syfte – historia
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.

Syfte – religion

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har
påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck
med anknytning till religiösa traditioner.

Folkmordet i Armenien


  Publicerad: 20 april 2015

Natten mellan den 24 och 25 april 1915, för exakt ett hundra år sedan inleddes det som skulle bli ett folkmord på armenier inom det Ottomanska riket. Det som är kvar idag av det riket är Turkiet. Bevaka medierna under den här veckan. Vad skrivs om detta fortfarande öppna sår i regionen?

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Uppgift 3 tar något längre tid.

1 Diskutera

Sätt er in i vad folkmordet egentligen innebar.
Granska:
Forum för levande historia, Folkmordet 1915
http://www.folkmordet1915.se
Det finns fler länkar, googla!
Diskutera det ni fått fram.

2 Ta reda på mer

Det är fortfarande så gott som tabu att prata om ”händelserna 1915” i Turkiet än mindre att erkänna att ett folkmord ägt rum.
Länkar:
Europaportalen, Turkiet beklagar folkmord på armenier

Aftonbladet, Turkisk vrede över ”folkmordsstaty”

Det finns fler länkar, googla!

A. Sök efter mer material och diskutera innebörd av begreppet folkmord.
B. Varför vill inte dagens Turkiet erkänna att ett folkmord ägt rum? Det har ju gått 100 år!
C. Hur har ett land som Rwanda behandlat arvet efter folkmordet på tutsier 1994? Har försök till försoning gjorts?
Länk:
Forum för levande historia, 20 år efter folkmordet i Rwanda
Det finns fler länkar, googla!

3 Folkmordet i svensk press

Sök och samla artiklar i svensk press som behandlar folkmordet 1915. Finns ämnet behandlat i åsiktstexter, dvs ledare, debattartiklar eller insändare?
Diskutera texterna ni samlat och löst och svara på:
1. Var det rätt av Sverige att erkänna att ett folkmord begåtts? Eller var det ”bara” ett inbördeskrig?
2. Borde Turkiet erkänna folkmordet?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

USA och Kuba


  Publicerad: 13 april 2015

Lördagen den 11 april möttes USA:s president Barak Obama och Kubas president Raul Castro i Panama City. Det var det första mötet mellan grannländernas presidenter på över 60 år. Använd den aktuella situationen för att skaffa dig kunskap om varför de två länderna inte haft några egentliga kontakter med varandra.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 bör klaras av på en lektion. Skrivuppgiften tar minst en lektion.

1 Vad skrevs om mötet i Panama City?

Undersök hur svenska medier rapporterade från det historiska mötet. Sök även efter åsiktstexter i ämnet, exempelvis ledare, debattartiklar och/eller insändare.

Leta också i utländska medier i texter som du kan förstå.

Sammanställ de viktigaste fakta du hittar kring mötet och jämför med övriga i klassen. Diskutera!

Länkexempel: https://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2683160-obama-kubapolitiken-en-vandpunkt

http://www.newsday.co.tt/news/0,209558.html

http://www.theguardian.com/world/2015/apr/11/raul-castro-barack-obama-summit-americas-cuba

2 Ta reda på bakgrunden

För att förstå förhållandet USA–Kuba måste man gå tillbaka till 1950-talet – minst. Vad skriver tidningarna om historian? Vad innebär namn och begrepp som Fulgencia Batista, Fidel Castro, Che Guevara, Grisbukten, Kubakrisen

Länkexempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/islossning-mellan-usa-och-kuba_4197143.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-och-kuba-narmar-sig-varandra_4197507.svd

Det finns många fler källor. Googla namnen ovan och ta reda på mera. Diskutera i klassen. Är utvecklingen bra eller dålig?

3 Uttryck din åsikt!

När du skaffat dig kunskap om förhållandet USA-Kuba så kan det vara dags att uttrycka en egen åsikt eller bara berätta så neutralt du kan om konflikten.

Det förstnämnda gör du genom att skriva en egen krönika. Ta en titt här för att förbereda dig: http://www.mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Kronika.pdf

En nyhetsartikel är en text som ska vara fri från dina egna åsikter, bara referera fakta. Läs mer om nyhetsartikeln här: http://www.mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/09/Nyhetsartikel.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

  • Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Historia

  • Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
  • Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Svenska

  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Historia

  • Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Svenska

  • Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Blir Skottland ett självständigt land?


  Publicerad: 01 september 2014

Den 18 september hålls en folkomröstning i Skottland med frågan: ”Ska Skottland vara ett självständigt land?” Skeptikerna till självständighet leder i alla opinionsmätningar. Hur kommer det att gå? Får vi ett nytt land i Europa?

1 Bakgrund

Förhållandet mellan England och Skottland är komplicerat sedan århundraden tillbaka. Vi svenskar betraktar ofta Storbritannien som en fast enhet men så ser inte alla britter det.
a. Ta reda på mer om William Wallace! Hur skildras han i Hollywoodfilmen Braveheart?
b. Vem var Maria Stuart?
c. Motsättningarna från hennes tid mellan protestanter och katoliker lever än idag i den skotska fotbollen. Vad representerar lagen i Glasgow, Celtic och Rangers?

Länkar:

Skottlands historia
Svenskspråkig sida om Skottlands historia
Scotland.org – Scottish history
Den här engelskspråkiga sidan innehåller massor av fakta!

d. Tar svenska massmedier upp de gamla historiska motsättningarna? Undersök!

 

2 Följ utvecklingen

Granska nyhetsflödet fram till den 16 september. Hur rapporterar dagstidningarna, radion och tv? Titta bland annat på följande frågor:

  1. Vilka är de viktigaste argumenten för och emot självständighet?
  2. Vilken valuta tänker sig ett självständigt Skottland?
  3. Analysera resultatet. Varför gick det som det gick?
  4. Hur ser det ut i Katalonien?
    Även i Spanien finns det slitningar. I den nordöstligaste provinsen, Katalonien, har det länge funnits krafter som velat se ett självständigt Katalonien. Sätt er in i situationen. Blir det någon omröstning?
    Precis som i Skottland är det värt att titta tillbaka på historien för att förstå en del av dagens situation.

Uppgifter:

  1. Hur var situationen i Katalonien och resten av Spanien under det Spanska inbördeskriget 1936-1939
  2. Hurdan är opinionssituationen idag? Blir det ett självständigt Katalonien?

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.

Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Geografi
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Sommarens största händelse


  Publicerad: 02 juni 2014

Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!

Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.

Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet

Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.

1. Ett smörgåsbord av nyheter

Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.

2. Bästa svenska nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

3. Sommarens bästa internationella nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Alla som arbetar i skolan ska

– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

 Gymnasieskolan

Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället

 

Lär dig mer om Afghanistan


  Publicerad: 07 april 2014

I lördags var det presidentval i Afghanistan. Det lär skrivas en hel del om det i svenska tidningar. Passa på att lära er mer om detta plågade land!

Tidsåtgång: Beror på hur stora delar av nedanstående ni väljer att använda. Bakgrund historia klarar ni av på en lektion. Det går också att klara av avdelning 1 på en lektion om ni begränsar er till svenska tidningar och källor. Om ni samverkar med engelska så kan de lägga en lektion även där. Avdelning 2 beror på hur uppmärksammat valet blir. Går det smärtfritt blir det inte mycket skrivet i tidningarna så koncentrera er då på bloggar och diskussionsgrupper, googla!
Avdelning 3 berör främst svenskämnet men kräver en samverkan med samhällskunskapen. Skrivandet tar nog mer än en lektion om det ska göras riktigt bra och det bör ju även följas upp.

Bakgrund

Skaffa er bakgrundskunskap först! För att förstå dagens situation i Afghanistan krävs en historisk kunskap. Hur ser det ut i landet med olika folkgrupper och olika landsdelar. Vad vet ni om den sovjetiska invasionen och vad som föregick den? Vad orsakade USA:s invasion 2001? Vad har hänt sedan 2001?
Länkar historia:
http://www.sak.se/om-afghanistan/historia

Dn.se, ”Snabbguide: Konflikten i Afghanistan”

Fakta inför valet: Från Utrikespolitiska institutet och Dagens Nyheter

”Stora utmaningar inför presidentvalet i Afghanistan”

”Terror ska inte få hindra presidentvalet”

Sök fler bakgrundsartiklar i svenska tidningar. Använd sökfunktion ”Sök i webbtidningar” här på  www.mediekompass.se, längst ned på sidan.

1 Hur gick valet?

Ta reda på resultat och undersök vad som hände i landet i samband med valet. Sök nyhetsartiklar i svenska tidningar, men sök också i internationella tidningar på de språk som eleverna behärskar, företrädesvis engelska. Titta exempelvis i brittiska The Times och The Guardian, New York Times och Washington Post i USA. I Afghanistan finns engelskspråkiga nyhetsförmedlare: http://www.afghanislamicpress.com/en/index.php och http://www.bakhtarnews.com.af/eng/ som uppenbarligen är Karzai-vänlig!
Läs och diskutera!

 

2 Sök efter åsiktstexter

Sök efter åsiktstexter som kommenterar valet. Förmodligen hittar ni ledare och/eller debattartiklar i tidningar. Sök även i svenska och internationella bloggar. Tänk på att det här är texter som producerar inte bara fakta utan även åsikter. Ta på era bästa kritiska glasögon!
Diskutera om åsikterna är eniga eller om det finns olika syn på valet och resultatet.

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel och/eller en krönika baserad på det du lärt dig. Tänk på att nyhetsartikeln ska innehålla fakta (inte dina åsikter!) och dessutom vara balanserad. Finns det olika åsikter så redovisa dessa. Gör en lämplig avvägning i din text med direkta citat och berättande text.
Krönikan kan innehålla dina åsikter men även dessa får större trovärdighet om du kan hänvisa till fakta och kanske experters uttalanden som stöder dina tankar.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

X
X