Jordens befolkning har passerat åtta miljarder, enligt FN, och den fortsätter att öka. Redan nästa år väntas Indien gå om Kina som världens mest befolkade land. Använd nyheten för att lära mer om befolkningstillväxten i Sverige och världen.
Aktivitet
Läs den här artikeln från Dagens Nyheter gemensamt eller var och en för sig. Eleverna kan sedan svara på frågorna.
- Hur lång tid beräknas det ta innan vi når 9 miljarder människor?
- Hur många barn födde en kvinna i snitt 1950 jämfört med 2021?
- Vad förväntas befolkningstoppen bli på jorden innan kurvan vänder ner?
- I vilka länder går befolkningstillväxten snabbast?
- Vad är medellivsslängden för kvinnor och män?
- Hur stor är befolkningen i Sverige och hur många förväntas vi bli 2070?
Diskutera i grupper!
- Vilka olika skäl finns till att vi blir fler på jorden och att vi lever längre?
- Kan det finnas problem med att vi blir fler på jorden?
- Hur ska vi lösa välfärden (skola, sjukvård, polis etc.) när äldre lever längre? Motivera era förslag.
Kolla statistiken
Utgå från SCB:s kommunssiffror för att svara på frågorna nedan.
- Hur stor är befolkningen i er kommun?
- Ökar eller minskar befolkningen? Vad kan det tänkas bero på?
- Hur är könsfördelningen i kommunen?
- Vad är medelåldern?
- Hur många har jobb i kommunen?
Sammanfatta gemensamt i klassen och avsluta med att diskutera om ni tror att kommunen behöver förändra något för att det ska bli bättre könsfördelning, lägre medelålder, fler jobb och så vidare.
Introduktion
Runt 690 miljoner människor lever i extrem fattigdom idag, runt 9 procent av världens befolkning, och 385 miljoner av dessa är barn. Dagligen får dessa människor en av sina grundläggande rättigheter svikna för att kunna ha ett anständigt liv och må bra. Länder i Afrika söder om Sahara och länder i Sydasien är särskilt drabbade och skillnaden är ofta stor mellan stad och landsbygd. Genom de globala målen har världens länder åtagit sig uppgiften att utrota världshungern innan 2030. Alla människor har samma rättigheter och ingen ska därför lämnas efter.
I Sverige är inte problemet med direkt fattigdom särskilt stor. Den barnfattigdom som finns i Sverige handlar enligt Rädda Barnen om att barn, genom sin fattigdom, blir mindre delaktiga i samhällslivet och riskerar att försättas i en ond spiral. De lever ofta under sämre boendeförhållanden än andra och tenderar att ha sämre betyg i skolan än andra.
Som ett sätt att bryta fattigdomen i världen ger Sverige en del av sin statsbudget i bistånd till andra länder. Det är ett sätt att bidra till en hållbar utveckling i hela världen, inte bara här i Sverige.
I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om länder dit Sverige ger bistånd och samtidigt dra slutsatser kring vad landet behöver för att ta sig ur den onda spiralen.
Uppgift
Börja med att förklara viktiga begrepp för området såsom bistånd, barnfattigdom, relativ fattigdom och de globala målen. En annan utgångspunkt för uppstart kan vara den här artikeln i Dagens Nyheter om Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom i Sverige.
Vad kan eleverna om länder dit Sverige ger bistånd? Be dem välja ut ett land från Sydasien och ett land från Afrika söder om Sahara. De kan utgå från de länder i regionerna som Sverige ger bistånd till. Du hittar listan på Sidas hemsida.
De ska ta reda på så mycket de kan om landet. Här är några förslag till frågor.
- Var ligger landet på kartan?
- Vad är det för miljö och klimat i landet?
- Hur många människor bor där?
- Vad är invånarnas medelålder?
- Finns det några viktiga naturresurser i landet?
- Vilken är den största staden och hur många bor där?
- Är det krig eller fred?
- Är det en demokrati eller diktatur?
Låt sedan eleverna dra slutsatser om varför de tror att Sverige ger bistånd till landet. Men även: Vad behöver göras för att landet ska ta sig ur fattigdom? Hur ska det gå till?
Användbara källor för att ta reda på mer information om länder är Globalis, Landguiden och Ne.
Eleverna kan sedan använda sin dagstidning för att hitta mer information om landet. Använd sökfunktionen på hemsidan för att hitta artiklar om det valda landet. Vad skriver tidningen och vad handlar texterna om? Klassuppsättningar av tidningen kan i många fall beställas genom Mediekompass. Här!
Elevernas svar kan mynna ut i en presentation om landet skriftligt eller muntligt och uppgiften kan genomföras både enskilt och i par.
Koppling till läroplan
Geografi åk 4-6
- Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Geografi åk 7-9
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Människors tillgång till och användning av förnybara och icke–förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
- Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
- Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen” kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.
A Introduktion
Vårt dagliga vatten
Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.
Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:
” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.
Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.
Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.
Alla har inte tillgång till vatten
Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.
B Aktivitet
Vad skriver tidningarna om vatten?
Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat.
Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.
• Vad har hänt?
• Varför har det hänt?
• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget?
• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande?
• Vad är bra? Dåligt?
• Hur påverkar detta dig?
• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss?
• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?
Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för “vattenbevakning” under en period.
C Fördjupning
På Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.
Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.
Länksamling
Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
- Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar den. - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Årskurs 7–9
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. - Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
- Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
- Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
- Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Årskurs 7–9
- Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
- Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
- Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
- Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Då och då får vi rapporter om jordbävningar och dess konsekvenser från runt om i världen. För ett par år sedan inträffade två stora jordbävningar med förödande följder för befolkningen i Japan och Ecuador. Det här lektionsförslaget kretsar kring vad som orsakar jordbävningar, hur vi mäter styrkan av utbrott och hur människor drabbas. En uppgift är också att kunna göra jämförelser platserna emellan, göra matematiska uppskattningar och kolla vilka källor som journalisterna använt sig av till sina artiklar.
A – introduktion
Utbrott i Japan och Ecuador
De svåra jordbävningarna i Japan och Ecuador kan ge anledning till samtal om varför och hur jordjordbävningar uppstår och vilka områden på jorden som är mest hotade. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, avgränsas sökområdet till svenska nyhetstidningar. Använd exempelvis sökorden “japan jordbävning” för att få fram tidningsartiklar om detta. Hos Sveriges Radio och SVT finns också följande:
• Japan
• Ecuador
Vad händer vid en jordbävning?
Förklara vad som händer vid utbrott. Fakta finns här:
Artiklar på temat jordbävningar hos Sverige Radio: Länk
Naturhistoriska riksmuseet förklarar jordbävningar och rörelser i jordskorpan: Länk
Hur mäter man jordbävningar?
Förklara för eleverna vad som menas med richterskalan. När man skall klassificera en jordbävning kan man mäta antingen dess magnitud eller dess intensitet. Magnituden är ett mått på den mängd energi som frigjorts och intensiteten är ett mått på hur mycket marken skakat vid en speciell plats. Magnituden mäts oftast med richterskalan.
Här förklarar Illustrerad vetenskap om mätningar: Länk
Vilka storstäder är mest hotade? Illustrerad vetenskap om de tio städer som skulle drabbas värst av jordbävningar: Länk
Avsluta introduktionen här. I nästa steg låter vi eleverna aktiveras genom att själva söka information om två jordbävningskatastrofer.
B – aktivitet
Mediernas bevakning av utbrotten i Japan och Ecuador. Låt eleverna själva fördjupa sig i mediernas rapportering om vad som hände i respektive land med fokus på jämförelser. Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida för att avgränsa sökningen till nyhetsrapportering. Ange sökorden “Ecuador jordbävning” respektive “Japan jordbävning” för att ta del av nyheterna kring dessa.
När eleverna ska göra sina jämförelser kan de vara hjälpta av att ha ett par artiklar utskrivna på papper. Uppmana eleverna att föra anteckningar så att det lätt kan se och jämföra båda utbrotten. Låt gärna eleverna arbeta i grupp och avsluta arbetet med diskussion kring frågorna.
Förslag på frågor:
• Läs båda artiklarna och lokalisera platserna på kartan.
• När skedde första utbrottet?
• När kom efterskalven?
• Var var epicentrum/mitten?
• Hur kraftfulla var utbrotten på richtersskalan?
• Hur stort område drabbades? Jämför antalet med landskap eller kommuner i Sverige.
• Hur många drabbades? Döda och skadade. Jämför antalet med någon plats i Sverige.
• Vilka skador har rapporterats?
• Vilka varningar gick ut?
• Hur skyddade sig människorna? Ge exempel!
• Vilka källor har journalisterna använt sig av? Ge exempel! Finns ögonvittnen i artiklarna?
• Hur var läget när artikeln skrevs? Vilken dag uppdaterades den?
Extra: Grafik och faktarutor
Låt eleverna avsluta arbetet med att göra faktarutor som komplement till artiklarna och/eller rita förklarande grafik.
C – fördjupning
För den som vill veta mer om jordbävningar rekommenderar vi Illustrerad vetenskaps temasidor. Där har de samlat sina bästa artiklar om jordbävningar och skriver bland annat: Jordskalv är ett av de farligaste naturfenomenen. Det är dock inte skakningarna som dödar. Det är följder som kollapsade byggnader, jordskred och tsunamier. Värst drabbas ofta länder i tredje världen, där man inte har råd att förebygga skadorna.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11, reviderad 2018-07-01
Geografi
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om
möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en
klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.
I lördags startade Melodifestivalen. Den första deltävlingen gick i Göteborg och fortsätter nu till Malmö, Norrköping och Gävle med andra chansen i Halmstad och final i Stockholm. Det här lektionsförslaget har mer fokus på dessa städer än på själva tävlingen och de artister som ställer upp i årets tävling. Passa på att studera några svenska städer utifrån den mycket populära Melodifestivalen!
A – introduktion
DELTÄVLING 1 i GÖTEBORG
Gör en kort tillbakablick på tävlingen i Göteborg. Se hur journalisterna på lokaltidningen Göteborgs-Posten bevakade tävlingen. Lyssna gärna på segerintervju med favoriten Ace Wilder och överraskningen Robin Bengtsson som blev Melodifestivalens första finalister och läs mer om tävlingen på Från ”Idol” till Melodifinal. Segerintervjun ligger under Mest sett på gp.se.
VAD VET ELEVERNA OM GÖTEBORG?
För ett samtal om staden Göteborg. Vad vet eleverna? Hur många har varit där? Kanske bor dina elever där? Samla fakta med hjälp av elevernas förkunskaper och fyll på med mer genom att söka på nätet eller i någon lärobok.
VAD HÄNDER I GÖTEBORG?
Läs nättidningen tillsammans och sök nyheter som berättar något om hur det är i Göteborg. Vad skriver dagens tidning och vad kan vi läsa om helgen som gått? Klicka på ”GÖTEBORG” för att få de lokala nyheterna. Vad handlar de nyheter om som verkar vara aktuella nu?
FRÖKENS FINGELS FRÅGESPALT
Läs tillsammans valda delar av GP:s frågespalt, Fröken Fingels frågespalt, eller ge grupper av elever var sin fråga att återberätta. ”Karin Fingal”, besvarar frågor från förvirrade läsare som känner att de behöver guidning i det göteborgska.
B – aktivitet
DELTÄVLINGARNA GÅR VIDARE
Nästa stad är Malmö. Sedan fortsätter turnén till Norrköping, Gävle, Halmstad och Stockholm. Arbeta på samma sätt som ni gjorde med Göteborg. Bestäm hur arbetet ska gå till. Ska hela klassen vara aktiv i varje stad eller tänker ni er en stafettpinne som går vidare till nya grupper av elever?
Här är nättidningarna i respektive stad.
Malmö – Sydsvenskan
Norrköping – Norrköpings Tidningar
Gävle – Arbetarbladet
Halmstad – Hallandsposten
Stockhlm – Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
C – fördjupning
MERA OM STÄDER
Fortsätt att studera andra städer och platser i Sverige utifrån nyhetsflödet. Gör studierna till en kontinuerlig nyhetsbevakning baserad på aktuella händelser. Skapa en Sverigekarta med fakta och klipp från svenska dagstidningar. Här hittar ni samtliga dagstidningar i Sverige.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Geografi
Kommentarmaterial
Namngeografi
För att kunna orientera sig i sin omvärld behöver eleverna under alla årskurser bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram med fokus på namn och lägen. En sådan referensram innefattar namn och lägen på länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner, orter och andra geografiska objekt som eleven möter i undervisningen och i vardagen.
Inlärningen av namn ska inte ses som fristående moment i undervisningen, utan de bör vara återkommande inslag som kan integreras i all geografiundervisning. Kursplanen specificerar inte exakt vilka namn som alla elever ska lära sig eftersom aktuella händelser och processer förändrar vilka namn som kan vara mest relevanta att känna till.
Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.
1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare
A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se
2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden
A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?
3 Vad säger man i Vanuatu?
Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.
A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Den 8 november är det val i Burma, eller Myanmar som landet också kallas. Här i texten används namnet Burma enligt den motivering som ni hittar här: http://www.svd.se/myanmar-ar-juntans-namn
Följ valet och lär er mer om ett intressant land i Sydostasien.
1 Skaffa dig en bakgrund
A. Läs vad Svenska Burmakommittén skriver om landet Burma och valet den 8 november.
Länkar: http://www.burmakommitten.org/om-burma/
http://www.burmakommitten.org/kampanj/burmas-val-2015/
B. Sök efter annan information om valet. Googla ”Burma val” 2015 eller ”Burma elections” 2015
C. Diskutera landet Burma i klassen. Vad skiljer landet från Sverige? Skulle du använda namnet Myanmar? Sök olika motiveringar på nätet!
2 Hur skildras valet i svenska massmedier?
A. Granska medierna innan och efter valet. Hur mycket utrymme får valet? Skriver din lokala tidning någonting om valet?
B. När du nu skaffat dig bakgrundskunskap om Burma och landets politiska system, ger svenska medier en bra bild av landet Burma inför valet? Diskutera i klassen!
C. Sök material i sociala medier inför valet. Vad tycker du om bidragen? Är informationen korrekt eller är den missvisande och kanske direkt missvisande? Diskutera i klassen!
3 Hur gick det?
A. Granska siffrorna i valresultatet. Diskutera.
B. Hur skildrar svenska kommentatorer valresultatet? Granska ledare som tar upp valet samt vad som sägs av kommentatorer och politiker i radio och tv. Diskutera i klassen!
C. Hur kommenteras valet i sociala medier? Sök i bloggar, på Facebook och Twitter, m.m. Diskutera i klassen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Så har ishockeysäsongen dragit igång. Precis som inom fotbollens elit så har lagen i SHL värvat spelare från när och fjärran, relativt få av spelarna i lagen är lokala förmågor. Använd elevernas idrottsintresse för att studera geografi och samhällskunskap. Och precis som vad gäller fotbollen så spelar herrar och damer i olika världar när det gäller de ekonomiska förutsättningarna!
1 Välj ett lag
Granska ditt favoritlag i SHL. Har du inget så välj ett på måfå.
A. Ta reda på vilken ort spelarna kommer ifrån.
B. Välj ut några av dessa orter och gör en geografisk undersökning. Vilka näringar finns på orten? Vilket klimat råder? Invånarantal?
2 Granska
Granska SHL-lagens hemorter. Varifrån kommer lagen? Hur stora städer, orter kommer de ifrån?
A. Titta på förra årets sluttabell och jämför den med en tabell där största staden kommer först och minsta sist. Stämmer tabellerna överens?
B. Det handlar mycket om pengar i dagens idrott. Titta på klubbarnas tröjor. Vilka är de stora sponsorerna? Vilka klubbar tror du har störst resurser bakom sig? Diskutera i klassen!
3 Välj ett damlag
Nu drar även Riksserien igång, det vill säga damhockeyns högsta liga.
A. Välj ett lag från den serien och titta på varifrån det lagets spelare kommer. Jämför sedan med ett lag i SHL. Är skillnaderna stora?
B. Titta på sponsorerna som syns på damlagets tröjor. Finns det skillnader mot herrlagets? Jämför och diskutera villkoren för herr- och damhockey!
Länkar: http://www.swehockey.se/Riksserien/
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/riksserien/
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2688&grupp=21513
http://www.dn.se/sport/ishockey/kan-inte-satsa-pa-ett-enda-lag/
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Geografi
Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling.
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
1
Fakta: Kartlägg vägarna in i EU. Var försöker de ta sig över gränserna?
A. Läs så många nyhetsartiklar ni hinner och skriv ner var de skildrade flyktingarna tar sig in.
B. Försök att få koll på siffrorna. Hur många människor har kommit den senaste veckan, den senaste månaden, det senaste året?
C. Varifrån kommer flyktingarna och hur ser deras flyktväg fram till gränsen ut?
2
Vässa argumenten: Läs åsiktstexter om flyktingläget i Europa. Det innebär texter som ledare, insändare, debattartiklar och krönikor. Här kommer några exempel:
Ledare: http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vakna-kaplan-bokrisen-ar-har/
http://kkuriren.se/ledareasikter/ledare/1.2909182
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-flyktingspoket-gar-ater-genom-debatten/
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21301832.ab
Det finns många fler!
Insändare:
http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1809505-flyktingar-ska-fa-ett-vardigt-mottagande
http://www.ostrasmaland.se/insandare-debatt/en-halvprocent-av-jordens-flyktingar-kommer-till-europa/
http://norran.se/asikter/insandare/flyktingar-en-tillgang-for-oss-267741
http://vlt.se/asikt/debatt/1.3106470-for-manga-invandrare-for-att-integrera-alla
Det finns många fler!
Krönikor: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21282974.ab
http://www.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2808916-peter-hjorne-min-famn-ar-bade-liberal-och-vid
http://ceciliawikstrom.eu/kronika-i-nerikes-allehanda-skapa-sakra-vagar-for-flyktingar/
Sök efter fler exempel! Vad skrivs exempelvis i din egen lokala tidningar/tidningar?
3
Diskutera: Sammanställ det ni hittat i uppgift 2. Dela in i för eller emot flyktingmottagande. Sammanställ argumenten för och emot och diskutera. Har din uppfattning förstärkts eller förändrats?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Geografi
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld.
Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.
1 Ämnesfördjupning:
Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.
2 Kritisk granskning:
Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
3 Uttryck dig:
Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
