Vatten, vatten, vatten…


  Publicerad: 01 januari 2019

Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2019 års tema; ”Leaving no one behind”  kommer fokus ligga på vatten som en mänsklig rättighet – vatten för alla! FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.

A Introduktion

Vårt dagliga vatten

Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.

Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:

” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.

Alla har inte tillgång till vatten

Presentera och diskutera dessa fakta från 2014 hämtade hos WaterAid.

  • 768 miljoner människor i världen har inte tillgång till rent vatten. Det är mer än 80 gånger Sveriges befolkning.
  • I områden utan tillgång till rent vatten måste kvinnorna gå i snitt en mil om dagen bara för att hämta vatten.
  • I Sverige använder vi i snitt 160 liter vatten om dagen, i USA är snittanvändandet 570 liter vatten om dagen. I Etiopien är det bara 20 liter.
  • Varje dag dör 2000 barn av diarré orsakad av smutsigt vatten – det är den näst vanligaste dödsorsaken för barn under fem år.
  • Kvinnor i Asien och Afrika bär ofta behållare med 20 liter vatten på rygg eller huvud – det väger lika mycket som en fullpackad resväska.
  • Att köpa vatten i Accra i Ghana kostar tre gånger så mycket som att köpa vatten i New York.
  • Att förse barn med rent vatten förändrar deras liv – deras hälsa förbättras och de får mer tid att gå i skola och att vara just barn.
  • Varje krona investerad i rent vatten och sanitet ger en avkastning på fyra kronor, i ökad produktivitet.
  • Om alla skulle ha tillgång till rent vatten och sanitet skulle 2,5 miljoner liv räddas – varje år.
  • Att förse en by med rent vatten förändrar allt! Kvinnorna får tid till annat än att hämta vatten och människorna i byn blir friskare.

(Källa: WaterAid)

Aktivitet

Vad skriver tidningarna om vatten?

Ge eleverna papperstidningar från den senaste tiden och be dem leta efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat. 

Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.

• Vad har hänt? 

• Varför har det hänt? 

• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget? 

• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande? 

• Vad är bra? Dåligt? 

• Hur påverkar detta dig? 

• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss? 

• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?

Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för ”vattenbevakning” under en period.

C Fördjupning

Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.

Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.

Länksamling

Världsvattendagen 

WaterAid

Vattenskolan

Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)

Koppling till skolans styrdokument. 

Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
    vi nyttjar den.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Årskurs 7–9

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
    konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
    källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
  • Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Årskurs 7–9

  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Om jordbävningar


  Publicerad: 01 januari 2018

Då och då får vi rapporter om jordbävningar och dess konsekvenser från runt om i världen. För ett par år sedan inträffade två stora jordbävningar med förödande följder för befolkningen i Japan och Ecuador. Det här lektionsförslaget kretsar kring vad som orsakar jordbävningar, hur vi mäter styrkan av utbrott och hur människor drabbas. En uppgift är också att kunna göra jämförelser platserna emellan, göra matematiska uppskattningar och kolla vilka källor som journalisterna använt sig av till sina artiklar.

A – introduktion

Utbrott i Japan och Ecuador

De svåra jordbävningarna i Japan och Ecuador kan ge anledning till samtal om varför och hur jordjordbävningar uppstår och vilka områden på jorden som är mest hotade. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, avgränsas sökområdet till svenska nyhetstidningar. Använd exempelvis sökorden ”japan jordbävning” för att få fram tidningsartiklar om detta. Hos Sveriges Radio och SVT finns också följande:

• Japan

Sveriges Radio

svt.se

• Ecuador

Sveriges Radio

svt.se

Vad händer vid en jordbävning?

Förklara vad som händer vid utbrott. Fakta finns här:

Artiklar på temat jordbävningar hos Sverige Radio: Länk

Naturhistoriska riksmuseet förklarar jordbävningar och rörelser i jordskorpan: Länk

 

Hur mäter man jordbävningar?

Förklara för eleverna vad som menas med richterskalan. När man skall klassificera en jordbävning kan man mäta antingen dess magnitud eller dess intensitet. Magnituden är ett mått på den mängd energi som frigjorts och intensiteten är ett mått på hur mycket marken skakat vid en speciell plats. Magnituden mäts oftast med richterskalan.

Här förklarar Illustrerad vetenskap om mätningar: Länk

Vilka storstäder är mest hotade? Illustrerad vetenskap om de tio städer som skulle drabbas värst av jordbävningar: Länk

 

Avsluta introduktionen här. I nästa steg låter vi eleverna aktiveras genom att själva söka information om två jordbävningskatastrofer.

B – aktivitet

Mediernas bevakning av utbrotten i Japan och Ecuador. Låt eleverna själva fördjupa sig i mediernas rapportering om vad som hände i respektive land med fokus på jämförelser. Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida för att avgränsa sökningen till nyhetsrapportering. Ange sökorden ”Ecuador jordbävning” respektive ”Japan jordbävning” för att ta del av nyheterna kring dessa.

 

När eleverna ska göra sina jämförelser kan de vara hjälpta av att ha ett par artiklar utskrivna på papper. Uppmana eleverna att föra anteckningar så att det lätt kan se och jämföra båda utbrotten. Låt gärna eleverna arbeta i grupp och avsluta arbetet med diskussion kring frågorna.

Förslag på frågor:

• Läs båda artiklarna och lokalisera platserna på kartan.

• När skedde första utbrottet?

• När kom efterskalven?

• Var var epicentrum/mitten?

• Hur kraftfulla var utbrotten på richtersskalan?

• Hur stort område drabbades? Jämför antalet med landskap eller kommuner i Sverige.

• Hur många drabbades? Döda och skadade. Jämför antalet med någon plats i Sverige.

• Vilka skador har rapporterats?

• Vilka varningar gick ut?

• Hur skyddade sig människorna? Ge exempel!

• Vilka källor har journalisterna använt sig av? Ge exempel! Finns ögonvittnen i artiklarna?

• Hur var läget när artikeln skrevs? Vilken dag uppdaterades den?

Extra: Grafik och faktarutor

Låt eleverna avsluta arbetet med att göra faktarutor som komplement till artiklarna och/eller rita förklarande grafik.

C – fördjupning

För den som vill veta mer om jordbävningar rekommenderar vi Illustrerad vetenskaps temasidor. Där har de samlat sina bästa artiklar om jordbävningar och skriver bland annat: Jordskalv är ett av de farligaste naturfenomenen. Det är dock inte skakningarna som dödar. Det är följder som kollapsade byggnader, jordskred och tsunamier. Värst drabbas ofta länder i tredje världen, där man inte har råd att förebygga skadorna.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11, reviderad 2018-07-01
Geografi
Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om
möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en
klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.

 

 

Melodifestivalens städer


  Publicerad: 07 februari 2016

I lördags startade Melodifestivalen. Den första deltävlingen gick i Göteborg och fortsätter nu till Malmö, Norrköping och Gävle med andra chansen i Halmstad och final i Stockholm. Det här lektionsförslaget har mer fokus på dessa städer än på själva tävlingen och de artister som ställer upp i årets tävling. Passa på att studera några svenska städer utifrån den mycket populära Melodifestivalen!

A – introduktion

DELTÄVLING 1 i GÖTEBORG

Gör en kort tillbakablick på tävlingen i Göteborg. Se hur journalisterna på lokaltidningen Göteborgs-Posten bevakade tävlingen. Lyssna gärna på segerintervju med favoriten Ace Wilder och överraskningen Robin Bengtsson som blev Melodifestivalens första finalister och läs mer om tävlingen på Från ”Idol” till Melodifinal. Segerintervjun ligger under Mest sett på gp.se.

VAD VET ELEVERNA OM GÖTEBORG?

För ett samtal om staden Göteborg. Vad vet eleverna? Hur många har varit där? Kanske bor dina elever där? Samla fakta med hjälp av elevernas förkunskaper och fyll på med mer genom att söka på nätet eller i någon lärobok.

VAD HÄNDER I GÖTEBORG?

Läs nättidningen tillsammans och sök nyheter som berättar något om hur det är i Göteborg. Vad skriver dagens tidning och vad kan vi läsa om helgen som gått? Klicka på ”GÖTEBORG” för att få de lokala nyheterna. Vad handlar de nyheter om som verkar vara aktuella nu?

FRÖKENS FINGELS FRÅGESPALT

Läs tillsammans valda delar av GP:s frågespalt, Fröken Fingels frågespalt, eller ge grupper av elever var sin fråga att återberätta. ”Karin Fingal”, besvarar frågor från förvirrade läsare som känner att de behöver guidning i det göteborgska.

B – aktivitet

DELTÄVLINGARNA GÅR VIDARE

Nästa stad är Malmö. Sedan fortsätter turnén till Norrköping, Gävle, Halmstad och Stockholm. Arbeta på samma sätt som ni gjorde med Göteborg. Bestäm hur arbetet ska gå till. Ska hela klassen vara aktiv i varje stad eller tänker ni er en stafettpinne som går vidare till nya grupper av elever?
Här är nättidningarna i respektive stad.

Malmö – Sydsvenskan

Norrköping – Norrköpings Tidningar

Gävle – Arbetarbladet

Halmstad – Hallandsposten

Stockhlm – Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet

C – fördjupning

MERA OM STÄDER

Fortsätt att studera andra städer och platser i Sverige utifrån nyhetsflödet. Gör studierna till en kontinuerlig nyhetsbevakning baserad på aktuella händelser. Skapa en Sverigekarta med fakta och klipp från svenska dagstidningar. Här hittar ni samtliga dagstidningar i Sverige.

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11

Syfte Geografi

Kommentarmaterial

Namngeografi

För att kunna orientera sig i sin omvärld behöver eleverna under alla årskurser bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram med fokus på namn och lägen. En sådan referensram innefattar namn och lägen på länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner, orter och andra geografiska objekt som eleven möter i undervisningen och i vardagen.

Inlärningen av namn ska inte ses som fristående moment i undervisningen, utan de bör vara återkommande inslag som kan integreras i all geografiundervisning. Kursplanen specificerar inte exakt vilka namn som alla elever ska lära sig eftersom aktuella händelser och processer förändrar vilka namn som kan vara mest relevanta att känna till.

Klimatmötet i Paris – för äldre elever


  Publicerad: 29 november 2015

Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.

1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare

A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se

2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden

A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?

3 Vad säger man i Vanuatu?

Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.

A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Val i Burma


  Publicerad: 02 november 2015

Den 8 november är det val i Burma, eller Myanmar som landet också kallas. Här i texten används namnet Burma enligt den motivering som ni hittar här: http://www.svd.se/myanmar-ar-juntans-namn
Följ valet och lär er mer om ett intressant land i Sydostasien.

1 Skaffa dig en bakgrund

A. Läs vad Svenska Burmakommittén skriver om landet Burma och valet den 8 november.
Länkar: http://www.burmakommitten.org/om-burma/
http://www.burmakommitten.org/kampanj/burmas-val-2015/
B. Sök efter annan information om valet. Googla ”Burma val” 2015 eller ”Burma elections” 2015
C. Diskutera landet Burma i klassen. Vad skiljer landet från Sverige? Skulle du använda namnet Myanmar? Sök olika motiveringar på nätet!

2 Hur skildras valet i svenska massmedier?

A. Granska medierna innan och efter valet. Hur mycket utrymme får valet? Skriver din lokala tidning någonting om valet?
B. När du nu skaffat dig bakgrundskunskap om Burma och landets politiska system, ger svenska medier en bra bild av landet Burma inför valet? Diskutera i klassen!
C. Sök material i sociala medier inför valet. Vad tycker du om bidragen? Är informationen korrekt eller är den missvisande och kanske direkt missvisande? Diskutera i klassen!

3 Hur gick det?

A. Granska siffrorna i valresultatet. Diskutera.
B. Hur skildrar svenska kommentatorer valresultatet? Granska ledare som tar upp valet samt vad som sägs av kommentatorer och politiker i radio och tv. Diskutera i klassen!
C. Hur kommenteras valet i sociala medier? Sök i bloggar, på Facebook och Twitter, m.m. Diskutera i klassen!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Dag 2: Vi fokuserar på sportsidorna


  Publicerad: 05 oktober 2015

Måndagar brukar vara bästa dagen att titta på sportsidorna eftersom mycket har hänt under helgen så har ni tillgång till den tidningen så titta i den. Använd annars dagens.
Många ungdomar är engagerade i olika sporter och intresset för sport brukar vara stort, inte minst i tonåren. Flera av eleverna brukar dessutom förekomma i resultatlistorna i lokaltidningarna. Allt detta ger dig som lärare möjligheten att fånga intresse för olika ämnesingångar. Välj det som passar dig och ditt ämne. Här finns för samhällskunskap, geografi och svenska.

1 Ämnesfördjupning: Geografi

De stora fotbollsligorna ute i Europa är i full gång, så passa på. Låt eleverna arbeta enskilt eller i par med en eller flera ligor.
Pricka in samtliga lag i landets förstaliga på en nationskarta, på papper eller på nätet. Välj ett lag i ligan och ta reda hur långa resor laget har till sina bortamatcher. Gör en lista över mest avlägsna matcher. Använder ni Google Maps så är det bara att klicka på ”Vägbeskrivningar” och sedan skriva in ortnamnen.
Gör också en lista över de städer som finns representerade i ligan och rangordna dem i storleksordning.
Övningar som dessa ger en god förståelse för landets geografi!
Det går faktiskt att göra samma övning med den lokala serien för ”ditt” lag, eller för pojklags/flicklags-serien i den lokala tidningen!

2 Kritisk granskning

Sportsidorna ses traditionellt som ”manlig” läsning och innehållet domineras av traditionellt manliga sporter som fotboll och ishockey. Är det så?
Granska din lokaltidning under en vecka! Hur stort utrymme får kvinnoidrotten jämfört med manlig idrott? Är orättvisan total, eller är det rent av en ganska rättvis fördelning?
Mät utrymme för manligt och kvinnligt, och för olika sporter, under en vecka. Mät helt enkelt spaltmillimeter! Skaffa dig bra argument för ökad jämställdhet – om det nu behövs.
Avsluta med en diskussion i klassen. Nu bör argumenten vara väl vässade.

3 Uttryck dig!

Granska sportsidorna och deras språk. Skiljer sig språket på följande punkter: Finns det många engelska låneord? Förekommer det många smeknamn på sportutövare? Är det skillnad idet avseendet mellan män och kvinnor?
Har ni tid så följ upp granskningen av sportsidorna med att skriva insändare i ämnet och skicka den till den tidning som ni granskat. Skriver gör man ensam, inte i par eller grupp, så här gäller det att formulera sina egna argument. Om ni arbetar två och två eller i grupp så låt de andra läsa och kommentera innan ni slutför arbetet.
Titta gärna på hur andra skriver sina insändare här: http://www.lardigsvenska.com/2011/05/att-skriva-en-insandare.html
eller här: http://opinionsskrivaren.blogspot.se/
eller här: http://skrivtips.blogspot.se/2007/04/skriv-en-insndare.html

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi: Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap: Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Samhällskunskap och svenska: I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

 

Bakgrund

Tidningsveckan 2015

Missa inte veckans nyheter!
Nyheter engagerar och bidrar med kunskaper till dina ämnen
Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritisk öga!

Årets tidningsvecka fokuserar på nyheter, och nyheter kan genom sin aktualitet på ett engagerande sätt ge ”kött på benen” till de flesta ämnen. Ett avsnitt i samhällskunskap om EU kan bli ganska abstrakt för eleven när man går igenom hela EU:s struktur, men med hjälp av ett aktuellt exempel som belyses i medierna blir allting kanske mer konkret och lättare att förstå.
Ämnesfördjupning är den första av grundprinciperna för årets tidningsvecka.
Den andra är att förstå mediebudskap och lära sig att kritiskt granska mediebudskap, det vi brukar kalla mediekunskap eller med ett engelskt uttryck Media literacy, medieläskunnighet. Även om svenska tidningar, radio och tv brukar kunna leva upp till kraven på korrekta fakta, saklighet och opartiskhet så måste du som läsare/lyssnare alltid försöka behålla ett kritiskt öga. Det övar man genom att granska och diskutera texter och bilder och sedan diskutera gemensamt.
Ett annat sätt att öva mediekunskap är att själv skriva om nyheter. På så sätt skaffar man sig en förståelse för hur mediebudskap utformas. Här blir svenskämnet centralt!
Dessa tre inriktningar finns genomgående i lektionsförslagen som:
1. Ämnesfördjupning
2. Kritisk granskning
3. Uttryck dig!

Varje dag i veckan har uppgifter som fokuserar på olika delar av nyhetsrapportering men de behandlar alltid både faktainnehåll och kritisk granskning. Starta veckan med Dag 1, den dagen ska ses som baskunskap. Sedan kan ni välja ordning själva. Ni måste naturligtvis inte göra uppgifterna för dag två på tisdagen utan kan blanda och ge efter behag. Se uppgifterna som ett smörgåsbord att plocka ur!
För att lösa uppgifter behöver ni dagstidningar, antingen pappersvarianten eller e-tidningen. Kontakta er tidning för att få tillgång.
Observera att några av uppgifterna lämpar sig för en hel veckas nyhetsgranskning. Ju större underlag man får för sin granskning desto bättre!

Övningarna dag för dag:

Dag 1: Granska din tidning

Dag 2: Vi fokuserar på sportsidorna

Dag 3: Vi fokuserar på inrikes/utrikes

Dag 4: Lokalsidorna

Dag 5: Tidningens bilder

SHL – Svenska Hockeyligan


  Publicerad: 21 september 2015

Så har ishockeysäsongen dragit igång. Precis som inom fotbollens elit så har lagen i SHL värvat spelare från när och fjärran, relativt få av spelarna i lagen är lokala förmågor. Använd elevernas idrottsintresse för att studera geografi och samhällskunskap. Och precis som vad gäller fotbollen så spelar herrar och damer i olika världar när det gäller de ekonomiska förutsättningarna!

 

1 Välj ett lag

Granska ditt favoritlag i SHL. Har du inget så välj ett på måfå.

A. Ta reda på vilken ort spelarna kommer ifrån.

B. Välj ut några av dessa orter och gör en geografisk undersökning. Vilka näringar finns på orten? Vilket klimat råder? Invånarantal?

2 Granska

Granska SHL-lagens hemorter. Varifrån kommer lagen? Hur stora städer, orter kommer de ifrån?

A. Titta på förra årets sluttabell och jämför den med en tabell där största staden kommer först och minsta sist. Stämmer tabellerna överens?

B. Det handlar mycket om pengar i dagens idrott. Titta på klubbarnas tröjor. Vilka är de stora sponsorerna? Vilka klubbar tror du har störst resurser bakom sig? Diskutera i klassen!

3 Välj ett damlag

Nu drar även Riksserien igång, det vill säga damhockeyns högsta liga.

A. Välj ett lag från den serien och titta på varifrån det lagets spelare kommer. Jämför sedan med ett lag i SHL. Är skillnaderna stora?

B. Titta på sponsorerna som syns på damlagets tröjor. Finns det skillnader mot herrlagets? Jämför och diskutera villkoren för herr- och damhockey!

Länkar: http://www.swehockey.se/Riksserien/

http://riksserien.se

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/riksserien/

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2688&grupp=21513

http://www.dn.se/sport/ishockey/kan-inte-satsa-pa-ett-enda-lag/

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Geografi

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasiet

Geografi

Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling.

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Flyktingkatastrofen


  Publicerad: 31 augusti 2015

1

Fakta: Kartlägg vägarna in i EU. Var försöker de ta sig över gränserna?

A. Läs så många nyhetsartiklar ni hinner och skriv ner var de skildrade flyktingarna tar sig in.

B. Försök att få koll på siffrorna. Hur många människor har kommit den senaste veckan, den senaste månaden, det senaste året?

C. Varifrån kommer flyktingarna och hur ser deras flyktväg fram till gränsen ut?

2

Vässa argumenten: Läs åsiktstexter om flyktingläget i Europa. Det innebär texter som ledare, insändare, debattartiklar och krönikor. Här kommer några exempel:

Ledare: http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vakna-kaplan-bokrisen-ar-har/

http://kkuriren.se/ledareasikter/ledare/1.2909182

http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-flyktingspoket-gar-ater-genom-debatten/

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21301832.ab

Det finns många fler!

Insändare:
http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1809505-flyktingar-ska-fa-ett-vardigt-mottagande

http://www.ostrasmaland.se/insandare-debatt/en-halvprocent-av-jordens-flyktingar-kommer-till-europa/

http://norran.se/asikter/insandare/flyktingar-en-tillgang-for-oss-267741

http://vlt.se/asikt/debatt/1.3106470-for-manga-invandrare-for-att-integrera-alla

Det finns många fler!

Krönikor: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21282974.ab

http://www.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2808916-peter-hjorne-min-famn-ar-bade-liberal-och-vid

http://ceciliawikstrom.eu/kronika-i-nerikes-allehanda-skapa-sakra-vagar-for-flyktingar/

Sök efter fler exempel! Vad skrivs exempelvis i din egen lokala tidningar/tidningar?

3

Diskutera: Sammanställ det ni hittat i uppgift 2. Dela in i för eller emot flyktingmottagande. Sammanställ argumenten för och emot och diskutera. Har din uppfattning förstärkts eller förändrats?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.

Geografi
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld.

VM i friidrott


  Publicerad: 24 augusti 2015

Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.

1 Ämnesfördjupning:

Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.

2 Kritisk granskning:

Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!

3 Uttryck dig:

Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Nyhetsquiz – Hänt i sommar


  Publicerad: 24 augusti 2015

Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.

Introduktion

Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.

QUIZ  – Hänt i sommar

Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!

INRIKES

• En skådespelare och programledare 
Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.

• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.

• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.

• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.

• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.

• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.

• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.

• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.

• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.

UTRIKES

• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.

• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.

• Ett land 
Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.

• Ett turistland 
En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.

• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.

SPORT

• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.

• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.

• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.

• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.

QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit

Fördjupning

Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? 
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?

Aktivitet

Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.

Uppföljning

Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.

X
X