Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.

Aktivitet

Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…

  • Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
  • Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
  • Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
  • Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
  • Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
  • Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?

Fördjupning

Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.

Källor

Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.

SR och SVT

Nobelstiftelsens hemsida

Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.

Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.

En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.

Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?

Övning

Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?

Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?

Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.

Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.

Hemläxa

Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?

Energismarta vanor enligt Energimyndigheten

  • Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
  • Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
  • Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
  • Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
  • Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
  • Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
  • Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
  • Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
  • Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
  • Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.

Läs mer

Energimyndighetens tips

Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.

DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.

Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan

Koppling till styrdokument

Fysik, centralt innehåll, åk 4-6

  • Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

 

Syfte
Lektionstipset syftar till att lära eleverna att det finns kunskap som är svår, för att inte säga omöjlig, att hitta i läroböcker och att det därför är viktigt att använda medier.

Förberedelser
Sätt dig in i lektionstipset och följ nyhetsutvecklingen under den period som Nobelpriset är i mediernas centrum.
Ordna så att eleverna har tillgång till tidningar och andra medier under samma period.

Moment A – introduktion

Inled med att visa en artikel om 2013 års pristagare i fysik, som ett exempel på hur pristagarna kan presenteras i medierna: ”En entertainer får Nobelpris”. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/284483?programid=412
På en bild kelar fysikpristagaren Francois Englert med sin katt, på en annan underhåller han publiken på universitetet i Bryssel.

Samtala om Nobelpriset.
1. Vad känner eleverna redan till?
2. Hur har eleverna lärt sig allt detta?
3. Resonera om mediernas uppgift i samhället.

Moment B – fördjupning

Ge en bakgrund till Nobelpriset, Alfred Nobel och några kända Nobelpristagare. Korta fakta hittar du här: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/facts/

 Moment C – aktivitet

1. Sök gemensamt bilder på de olika nobelpristagarna och sätt upp dem på en väggtavla.
2. Bestäm tillsammans vilken information som ska finnas med om varje pristagare.
Förslag till rubriker

  • Personen: Namn, ålder, land, universitet.
  • Priset: Vilket pris, motivering.
  • Annat intressant.

3. Dela in klassen i mindre grupper och samla information ur tidningar, eller andra medier, under tiden fram till Nobeldagen.
4. Sätt upp informationen på väggtavlan.

Moment D – uppföljning

Se något nyhetsinslag från Nobeldagen.
Samtala om pristagarna och om sådant som får stor uppmärksamhet i medierna.
Resonera kring varför medierna uppmärksammade vissa saker under Nobeldagen.

Bakgrund

The Official Web Site of the Nobel Prize
http://www.nobelprize.org/

Fysikpriset 2018
The Nobel Prize in Physics 2018 was awarded “for groundbreaking inventions in the field of laser physics” with one half to Arthur Ashkin “for the optical tweezers and their application to biological systems”, the other half jointly to Gérard Mourou and Donna Strickland “for their method of generating high-intensity, ultra-short optical pulses.”

Arthur Ashkin
Born: 2 September 1922, New York, NY, USA
Affiliation at the time of the award: Bell Laboratories, Holmdel, NJ, USA.

Gérard Mourou
Born: 22 June 1944, Albertville, France
Affiliation at the time of the award: École Polytechnique, Palaiseau, France, University of Michigan, Ann Arbor, MI, USA.

Donna Strickland
Born: 27 May 1959, Guelph, Canada
Affiliation at the time of the award: University of Waterloo, Waterloo, Canada.

Kemipriset 2018
The Nobel Prize in Chemistry 2018 was divided, one half awarded to Frances H. Arnold “for the directed evolution of enzymes”, the other half jointly to George P. Smith and Sir Gregory P. Winter “for the phage display of peptides and antibodies.”

Frances H. Arnold
Born: 25 July 1956, Pittsburgh, PA, USA
Affiliation at the time of the award: California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, CA, USA.

George P. Smith
Born: 10 March 1941, Norwalk, CT, USA
Affiliation at the time of the award: University of Missouri, Columbia, USA.

Sir Gregory P. Winter
Born: 14 April 1951, Leicester, United Kingdom
Affiliation at the time of the award: MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, United Kingdom.

Medicinpriset 2018
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2018 was awarded jointly to James P. Allison and Tasuku Honjo “for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation.”

James P. Allison
Born: 7 August 1948, Alice, TX, USA
Affiliation at the time of the award: University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston, TX, USA, Parker Institute for Cancer Immunotherapy, San Francisco, CA, USA.

Tasuku Honjo
Born: 27 January 1942, Kyoto, Japan
Affiliation at the time of the award: Kyoto University, Kyoto, Japan.

Fredspriset 2018
The Nobel Peace Prize 2018 was awarded jointly to Denis Mukwege and Nadia Murad “for their efforts to end the use of sexual violence as a weapon of war and armed conflict.”

Denis Mukwege
Born: 1 March 1955, Bukavu, Belgian Congo (now Democratic Republic of the Congo).

Nadia Muras
Born: 1993, Kocho, Iraq.

Litteraturpriset 2018
Inget pris i kategorin litteratur delas ut 2018.

Ekonomipriset 2018
The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2018 was divided equally between William D. Nordhaus “for integrating climate change into long-run macroeconomic analysis” and Paul M. Romer “for integrating technological innovations into long-run macroeconomic analysis.”

William D. Nordhaus
Born: 31 May 1941, Albuquerque, NM, USA
Affiliation at the time of the award: Yale University, New Haven, CT, USA.

Paul M. Romer
Born: Denver, CO, USA
Affiliation at the time of the award: NYU Stern School of Business, New York, NY, USA.

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Centralt innehåll i fysik, årskurs 4-6
Fysikens metoder och arbetssätt
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i tidningar och faktatexter.

 

 

Vecka 12 blev en vecka med flera händelser kopplade till kursplanen i fysik. Här ger vi förslag på hur elever, gärna i grupp, kan lära sig mer om cykloner, norrsken, solförmörkelse och vårdagjämning.

A Introduktion

Samtala med eleverna om förra veckans händelser. Fokusera på cyklonen Pam, norrsken, solförmörkelsen och vårdagjämningen. Stimulera gärna med bilder och videoklipp.

B  Aktivitet

Förslag på arbetsgång:
1. Dela ut dessa uppgifter:
• Vad är en cyklon?
• Vad är solförmörkelse?
• Vad är norrsken?
• Vad är vårdagjämning?

2. Dela in klassen i grupper och ge varje grupp var sin uppgift att fördjupa sig i. Låt flera grupper arbeta med samma uppgift om grupperna blir för stora.

3. Varje grupp förbereder en redovisning inför klassen genom att söka fakta och nyheter på nätet. Tidsbegränsa gärna sökande. Kanske räcker 15 minuter för att samla fakta till en muntlig presentation?

4. Eleverna redovisar med hjälp av smartboard och berättar kort om vad de kommit fram till.

Tips för redovisningen:
1. En elev börjar med att svara på frågan: Vad är XX?
2. Därefter fortsätter gruppen att berätta, visa klipp och bilder och utveckla presentationen med fakta.
3. Andra elever som eventuellt jobbat med samma uppgift kompletterar och tillsammans svarar de på klassens frågor.

C  Fördjupning

Detta lektionsförslag är planerat till en lektion. Det kan ses som en tillbakablick till veckans händelser eller som en inledning till ett större arbete. Planera i så fall, tillsammans med eleverna, hur de vill gå vidare, vad arbetet ska innehålla, hur det ska redovisas och vilka kunskapskrav som gäller.

D Länkar

Sökord för arbetet:

Cyklon
Cyklonen i Vanuatu
Fakta om cykloner

Norrsken

Aktuellt om norrsken
Fakta om norrsken

Solförmörkelse
Aktuellt om solförmörkelse
Lätt fakta om solförmörkelse

Vårdagjämning
Aktuellt om vårdagjämning
Fakta om vårdagjämning

Koppling till skolans styrdokument

Fysik – Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Kursplanen i fysik Årskurs 4-6
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.

Rymden är spännande och alla nyheter och framsteg för oss närmare de stora frågorna om hur universum skapades och kanske till och med hur livet uppstod på jorden. Rosettas och Philaes uppgift att hämta information på kometen Churyumov-Gerasimenko lyckades inte helt, men forskarna jublar ändå och menar att detta för forskningen ett stort steg framåt.

A Introduktion

Följ den spännande kometlandningen dag för från landningen till att batterierna tog slut. Landaren Philae slocknade och förväntas nu sova en ”törnrosasömn” fram till sommaren och då förhoppningsvis vakna till liv igen. Då ligger den bättre till mot solen och batterierna kan laddas upp igen.

Titta på videoklippen och/eller läs nyhetstexterna. Låt eleverna ge exempel på skicklighet, lycka, otur, misslyckande, framsteg, obegripligheter och annat som förvånar och fascinerar dem.

12 november:
ESA: Kometlandningen lyckades
Europeiska rymdstyrelsen kan andas ut. Rosettas historiska kometlandning lyckades, efter 10 år och en resa på en miljard kilometer.

13 november:
Se bilderna från kometlandningen
Landaren Philae befinner sig en halv miljard kilometer hemifrån, och skickar nu hem bilder från den historiska landningen på kometen.

13 november:
Nya problem för kometlandaren
Landaren Philae, som i går gjorde en historisk kometlandning, har skickat hem de första bilderna från kometens yta. Men nya problem kan vänta.

14 november:
Rymdsonden Rosetta sänder data
Rymdsonden Rosetta har börjat sända tillbaka mängder av vetenskapliga data från kometen Churyumov-Gerasimenko.

16 november:
Kometlandaren kan sova ända till sommaren
Kometlandaren Philae har gått i ide. Solljuset räcker inte för att ladda batterierna och det kan dröja till nästa sommar innan den kan sända ny information från kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Om det överhuvudtaget går.

16 november
Mängder av data från kometen
Kometlandaren Philae har gått i ide efter väl förrättat värv. Innan batteriet dog hann den lilla roboten sända tillbaka mängder av vetenskapliga data från kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.

 

Varför firar en liten mekanisk verkstad i Alingsås?
En liten mekanisk verkstad i Alingsås tillverkade den avgörande delen till satelliten Rosetta. Men det var för 15 år sedan. Lyssna på intervjun med mannen som tillverkade det avgörande instrumentet som gör att vi får tillbaka uppgifter från kometen:

Svt.se Historisk kometlandning

 

B Fördjupning

Låt eleverna ta reda på mer om rymden.

• Vem var första människan i rymden?
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gagarin-forsta-manniskan-i-rymden

• Vem var första kvinnan i rymden?
http://www.internationalen.se/2013/06/forsta-kvinnliga-kosmonauten-hyllad-%E2%80%93-men-andra-klagar-pa-sexism-i-rymden/

• Vem var förste svensken i rymden?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Christer_Fuglesang

• Vilket djur var först ute i rymden?
http://illvet.se/universum/har-andra-djur-an-hunden-laika-varit-ute-i-rymden

• Vad hände Virgin Galactics rymdfarkost Spaceship 2?

http://norran.se/nyheter/dodsolycka-bakslag-for-rymdturism-293634

• Vad ska Renata Chlumska, 40, göra i rymden?
http://www.expressen.se/allt-om-resor/renata-chlumska-ska-ut-pa-aventyr-i-rymden/

• Vad heter vår rymdstation och var ligger den?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Esrange

 

C Aktivitet

Berömda rymdfarare
Välj någon av våra rymdfarare, nu levande eller död, och skriv en berättelse om hans eller hennes liv, händelser, drömmar och känslor. Skriv berättelsen i jagform med av hjälp fakta från nätet. Komplettera berättelsen med en faktaruta. Läs berättelserna för varandra i klassen.

 

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 Fysik
Årskurs 4-6
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

 

Upplägg 1: Fredspriset

Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!

Länkar:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs

Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur

Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.

Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin

Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år?  Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet

Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?

Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och  tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

 

Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li

A Introduktion

1. Visa något nyhetsinslag om den tropiska orkanen Haiyan, för eleverna.
2. Samtala parvis.
Hur tänker du när du ser bilderna från Filippinerna?
Hur tror du de drabbade människorna har det?
Många familjer splittrades och mammor, pappor och barn har haft svårt att hitta varandra.
Hur tänker du kring det?
Hur kommer det att gå för dem som har överlevt?
3. Lyft några röster från parsamtalen i ett samtal i klassen.
4. Var ligger Filippinerna? Lokalisera landet på en världskarta.

B Fördjupning

1. Koppla till elevernas egna upplevelser av starka vindar och samtala om dem.
2. Samla begrepp som handlar om vindens kraft: till exempel storm, orkan, cyklon, tyfon, tornado och tromb.
3. Förklara de olika begreppen och sätt likhetstecken mellan dem som betyder samma sak.
4. Var någonstans på jorden kan tropiska orkaner bildas?
5. Kan en tropisk orkan drabba Sverige? Varför inte?

C Aktivitet

Människorna i Filippinerna behöver massor av hjälp.
1. Vad görs i Sverige för att hjälpa till?
Läs tidningar och leta efter artiklar och annonser som handlar om detta, eller intervjua människor i din närhet. Redovisa.
2. Skulle ni i klassen vilja göra något för barnen i Filippinerna?
Förbered och genomför i så fall någon aktivitet som kan bidra till att förbättra situationen.
Sprid information om aktiviteten via lokala tidningar och andra medier.

D Uppföljning

Låt eleverna följa nyhetsrapporteringen från Filippinerna fram till jullovet.
Dela in klassen i mindre grupper som ansvarar för var sin vecka fram till jullovet.
Rapportera för klassen när något intressant finns att berätta.
Följ även utvecklingen i USA efter tromben i veckan. Kommer det fler? Vilken är skillnaden mellan Filippinerna och USA? Behöver människorna i USA samma hjälp som de i Filippinerna?

Bakgrund

Nyheter

SVT: Lilla Aktuellt Skola 2013-11-14, Cyklonen Haiyan
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/
Expressen.se: Detta har hänt
http://www.expressen.se/nyheter/detta-har-hant–tyfonen-haiyan/
Aftonbladet.se: Bildextra, Tyfonen Haiyan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811969.ab
Expressen.se: Glädjebesked efter katastrofen Haiyan
http://www.expressen.se/gt/gladjebesked-efter-katastrofen-haiyan/

Svtplay: Tromben i Oklahoma, 20 maj 2013
http://www.svtplay.se/klipp/1239238/tromben-forstorde-allt-i-sin-vag

Fakta om vindar

SMHI: Vind – varför blåser det?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-1.362
SMHI: Orkaner och tropiska cykloner (tyfoner)
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-cykloner-1.223
SMHI: Tromber och tornados
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/tromber-1.3875

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev

  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…

Centralt innehåll, fysik, åk 4-6


Fysiken i naturen och samhället

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.

Centralt innehåll geografi, åk 4-6


Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.