I början av november 2026 spreds filmklipp på sociala medier där en radioprofil förekommer i en konflikt med en kvinna. Klippen publicerades först via ett anonymt Instagramkonto och fick stor spridning. I filmklippen blir kvinnan verbalt angripen och utsatt för kränkande kommentarer av mannen.

Därefter publicerade den digitala medieplattformen HON material om händelsen och även själva videoklippen. Publiceringen ledde till en diskussion om bland annat kvinnors utsatthet, personlig integritet, publicistiskt ansvar och risken för uthängningar.

Flera medier bl.a SVT och Sveriges Radio, där mannen är anställd, rapporterar om händelsen. Mannen är programledare i ett känt radioprogram och skulle också vara med i Musikhjälpen detta år.

Syfte med lektionsupplägget är att eleverna ska förstå vad pressetik innebär och vilket ansvar redaktionella medier har när de publicerar uppgifter som kan skada en person. De ska också kunna jämföra hur sociala medier och redaktionella medier förhåller sig till samma källmaterial. Och förstå vad ordet folkdomstol innebär.

1. Läs rapporteringen och reflektera

Ta del av vad redaktionella medier rapporterar om händelsen, t.ex.: SVT, Sveriges Radio, TV4, Fokus

Undersök andra plattformar: Sociala medier som tar upp händelsen och medieplattformen HON. Gå igenom vilken journalistik som HON media riktar in sig på.

2. Gå igenom tillsammans

Läs och gå igenom de publicistiska reglerna hos Medieombudsmannen eller i Medieguiden.
Varför är det viktigt att journalister och publicister följer dessa regler?
Vem har tagit fram reglerna?
Vilken skillnad är det på dessa regler och t. ex. lagar?
Vilka medier är anslutna till det medieetiska systemet?

3. Läs några av mediernas kommentarer

Dela gärna upp eleverna i grupper som får läsa varsin kommentar och redogöra för skribentens åsikter.

Västerbottens-Kuriren: Mirjamsdotter: Relationsvåld är inte en privatsak
DN: Därför är uthängningen av David Druid dåliga nyheter för dig
Expressen: David Druid har själv utsatts för ett övergrepp
Kristin Lundell skriver om Instagramdomstolens rättegång mot David Druid
Sydsvenskan: Cissi Wallins uthängning av David Druid skadar mer än den hjälper – Sydsvenskan

4. Diskutera

Varför har de redaktionella medierna valt att rapportera om händelsen?
Finns det ett allmänintresse här eller inte?
Har det någon betydelse att mannen själv har kommenterat det som hänt?
Vilken skillnad är det på publiceringen i sociala medier och på medieplattformen HON jämfört med redaktionella medier?
Vilken är risken med att rapportera om liknande händelser som många uppfattar är privata? Ta gärna hjälp av de åsikter som finns med i kommentarerna som ni läst.
Har det någon betydelse att HON inte är med i det medieetiska systemet?
Hur vanligt är det att medierna rapporterar om det som publicerats i sociala medier?
Vad säger Medieombudsmannen om risken med liknande publiceringar och vad det kan leda till?

 

5. Agera nyhetsredaktion

Dela in eleverna i grupper och agera som en nyhetsredaktion. Ett par grupper kan vara lokalredaktion andra kan vara riksmedier. Ni ska ta ställning till om ni ska publicera eller inte. Ni har filmklipp och flera inlägg som visar delar av vad som hänt. Via sociala medier får ni veta följande händelser:

  • En rikspolitiker har varit berusad på en fest och gjort närmanden på flera kvinnor
  • En lokal nöjesprofil har köpt sex
  • En känd idrottsman misstänks ha tagit narkotika och gripits av polis

Uppmuntra eleverna att komma på personer att intervjua som ska vara med i era nyhetstexter. Hur ska ni tänka och handla som nyhetsredaktion? Vad bör ni göra när det gäller de pressetiska reglerna om faktagranskning, bemötanden osv. Vilka uppgifter väljer ni att publicera? Vad väljer ni att inte publicera? Var noga med att redovisa om ni ska publicera namn eller inte.

Låt de olika grupperna ge varandra konstruktiv feedback.
6. Exit ticket – summera vad ni har lärt er

Det har gått över två månader sedan valet och fortfarande har Sverige ingen regering. Vi har haft två statsministeromröstningar i riksdagen och både Magdalena Andersson och Elisabeth Thand Ringqvist har fallit. Vad är det som krävs för att en statsminister ska bli vald? Varför kan inte det största partiet bilda regering? Hur går regeringsbildningen till? Hur kommenterar medierna regeringsbildningen? Varför är tiden utan en regering på plats så långdragen? Om valet är jämnt, om partier inte vill samarbeta eller om de ställer krav som krockar, kan flera förslag falla. Under tiden sitter den gamla regeringen kvar som övergångsregering. Ett extraval drar allt närmare. Låt eleverna arbeta enskilt eller i par med denna övning.

1. Redogör för det som hänt i regeringsfrågan.

Vad blev resultatet av de två första omröstningarna i riksdagen? Hur blev mandatfördelningen? Förklara på vilket sätt en statsminister kan bli vald utan att en majoritet av ledamöterna röstar på hen. Vad kallas det?

Redogör för den situation vi har nu. Vilka besked har de olika partierna gett i regeringsfrågan?
Ta ett parti i taget.

2. Hur rapporterar medierna om situationen?

Hur resonerar Aftonbladets ledarskribent? Vem eller vilka behöver kompromissa?
På vilket sätt finns det anledning till att vara hoppfull?
Vad tycker Expressens politiske kommentator?
Vad skriver Expressen om Magdalena Anderssons besked i regeringsfrågan?
Vad säger statsvetaren i TV4 om vilken regering han tror det kan bli? Vad lyfter han fram som viktigt för att partierna ska kunna samarbeta?
Vad tycker borgerliga ledarskribenter, som till exempel SvD? (Obs inlogg krävs)

3. Vilken roll spelar Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna?

Redogör för dessa partiers ställningstaganden när det gäller att sitta i regeringen. Vilka partier vill de samarbeta/inte samarbeta med? Undersök ett parti i taget. Sverigedemokraterna har släppt kravet att sitta i regeringen. Vad innebär det? (Aftonbladet rapporterar om detta t. ex. Ta del av vad Jimmie Åkesson säger).
Vilken roll har Vänsterpartiet haft i tidigare socialdemokratiska regeringar?
Och Centerpartiet? Vilken roll har Sverigedemokraterna haft i den senaste regeringen?

4. Dra historiska paralleller

Hur såg regeringsbildningen ut 2022 respektive 2018?
Fanns samma röda linjer mellan partierna då?
Hur lång tid tog det innan vi fick en regering efter valet 2018?

5. Diskutera hur partierna borde göra

Vad tycker ni att partierna borde göra? Ta upp några frågor ni tycker de borde kunna samarbeta om.
Titta på SVT:s Politikbyrån med både f.d. partiledare från Socialdemokraterna och Moderaterna samt politisk kommentator som kommenterar situationen.
Vad tycker de tre panelisterna att partiledarna borde göra? Jämför med era egna åsikter.

Valet är avgjort och alla röster är räknade. Men vad innebär resultatet? På vilket sätt påverkas de olika partierna av hur valet gick? I denna övning får eleverna analysera vad det var som ledde till resultatet och vilka frågor som valet handlade om. Avslutningsvis får de skriva en journalistisk text med valanalys. Hur har väljarströmmarna sett ut? Vad får valresultatet för konsekvenser för politiken och ekonomin under den kommande mandatperioden? Vi har en mycket knapp majoritet för det röd-gröna blocket och det kan därför ta lång tid innan en regering kan bildas. Eleverna bör ha förkunskaper om hur de allmänna valen går till, vad som menas med mandatfördelning samt hur riksdagen formas och hur en regering bildas. Låt gärna eleverna läsa på hos Valmyndigheten och riksdagen.

Hur gick det för partierna?

Låt eleverna välja ut ett parti de vill undersöka eller dela upp partierna inom klassen. Hur gick det i de tre valen för elevernas respektive parti? Gå igenom resultaten för valen till riksdag, kommuner och regioner och jämför med föregående mandatperiod. Vilka förändringar kan man se? I vilket val gick partiet framåt/bakåt?  Vad rapporterar medierna, finns det något mönster för hur valströmmarna gått? Mellan vilka partier har väljarna rört sig? Kanske vill ni också se på hur personvalet har gått, i kommunen och/eller riksdagen? Har någon i elevernas respektive parti profilerat sig extra bra och blivit ”inkryssad”? Som exempel har Centerpartiet fått tidigare liberaler att ansluta sig till partiet. Hur gick det för dem? Titta också på hur opinionsundersökningarna innan valet. Hur väl stämde de överens med valresultaten sedan? Har opinionsundersökningarna någon betydelse för valresultatet? Lyssna på inslaget på SR som diskuterar just detta.

Varför gick det som det gick?

Vad tror ni är de viktigaste skälen till att just ert parti fick det resultat det fick? Vilken analys gör tidningarnas ledarsidor? Vilka frågor drev ert parti? Har partiets viktigaste frågor fått utrymme i media? Hur framställdes partiet i medierna? Vad säger medierna om orsakerna till valresultatet? Gör en lista över de saker som varit till fördel för partiet och det som varit till dess nackdel i valet.

Hur blir regeringsbildningen?

Med tanke på mandatfördelningen blir det inte lätt att bilda regering. Läs olika opinionstexter (ledare, kolumner och krönikor) som tar upp regeringsfrågan. Var står de olika partierna i regeringsfrågan? Vem kan tänka sig att regera med vem? Var går de s.k. röda linjerna? Vilka svårigheter finns? Ge exempel på frågor som de olika partierna driver och som det kan bli svårigheter att kompromissa om. Läs också vad olika statsvetare säger i till exempel Aftonbladet, politiska redaktörer i Ekot och opinionsbildare i SVT:s Agenda.

Skriv en nyhetsartikel eller en ledartext

Nu kan eleverna skriva en grundlig och väl genomarbetad journalistisk text om valet 2026. De har gjort sin valanalys efter att valresultatet presenterats, och om det inte har gjorts före valet kan det vara bra att samla in bakgrundsinformation om partierna. De kan nu skriva antingen en faktatext i form av en nyhetsartikel, eller en åsiktstext som en ledare eller krönika. Nyhetsartikeln ska vara saklig och neutral, medan ledaren eller en krönika framför en viss åsikt. Men bägge ska vara underbyggda av fakta och citat som hämtas från bland annat era tidningar och andra trovärdiga källor. Kom överens i förväg hur lång texten ska vara.

Inför ett val försöker politiska partier och politiker nå väljare på en mängd olika sätt. En del av den politiska debatten sker i vanliga redaktionella nyhetsmedier, som tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Samtidigt arrangeras utfrågningar också i sociala medier och på olika sociala plattformar där både politiker, journalister och vanliga människor kan dela åsikter och information. Numera är politikerna inte lika beroende av de traditionella medierna för att nå ut till sina väljare.

De olika medierna fungerar på olika sätt och påverkar hur människor får information och vilka frågor som får mest uppmärksamhet. I den här övningen ska eleverna undersöka var den politiska debatten förs och fundera över hur det demokratiska samtalet ser ut i olika slags medier.

1. Undersök nyhetsmedier

Välj två dagstidningar från olika dagar och ett par nyhetssajter, radio eller tv. Ta reda på:

  • Vilka politiska frågor diskuteras? Lista de olika frågorna.
  • Vilka politiska företrädare är med?
  • Är det lätt eller svårt att förstå argumentationen?
  • Är det skillnad på hur frågor och argument framförs i olika redaktionella medier?

2. Undersök sociala medier som Youtube, Tiktok, X osv.

  • Vilka politiska frågor tas upp? Lista de olika frågorna.
  • Vilka politiska företrädare är med? Är det andra politiker än de du sett i traditionella medier?
  • Är det lätt eller svårt att förstå argument och förslag till lösningar?
  • Hur är tilltalet, enkelt eller komplicerat?

3. Jämför redaktionella medier och sociala medier

Jämför det du har sett i nyhetsmedier och sociala medier.

  • Vilka stora likheter finns? Vilka stora skillnader?
  • Vilka fördelar och nackdelar ser du med att föra den politiska debatten i olika medier?
  • Hur skulle du beskriva tilltalet i respektive mediekanal?
  • Var föredrar du själv att ta del av den politiska debatten?
  • Presentera de bästa argumenten för varandra och berätta varför de är bra.

Inte sällan har händelser under valrörelsen påverkat det slutgiltiga valresultatet. Det kan vara större nyhetshändelser och ibland skandaler som avslöjas, nästan alltid genom att media granskar ett parti. Den händelse som nästan alltid nämns är SVT:s granskande reportage 2002 som avslöjade rasismen i valstugorna. I den här övningen ska vi undersöka både denna valrörelse och tidigare valrörelser för att se vilka händelser som kan påverka ett val.

Eleverna får undersöka de åtta riksdagspartierna för att se vilka händelser som påverkar både valrörelse och kommande val.

1. Dela in eleverna i grupper

Varje grupp undersöker politiker och deras tillhörande parti. Ni ska nu leta upp särskilda händelser som just ert parti varit med om. Här är en lista på några kända händelser, men googla också och leta efter andra, äldre händelser som blivit omskrivna:

Vänsterpartiet – hyllningar till terrorstämplade Hamas
Moderaterna – Ulf Kristersson och Birgitta Eds stiftelse, valstugereportage
Sverigedemokraterna – trollfabrik, barnpornografibrott, rattfylleri
Kristdemokraterna – Ebba Buschs husaffär
Centerpartiet – sexskandaler, tystnadskultur
Liberalerna – partiledarbyten och medlemsavhopp
Miljöpartiet – tystnadskultur
Socialdemokraterna – Transportstyrelseskandalen, trollfabrik

2. Undersök konsekvenser

Ta reda så mycket som möjligt om varje partis händelser eller skandaler. Förklara vad varje händelse handlade om och vad det var som hände.

Vilka anklagelser riktades mot det undersökta partiet?
Hur allvarliga var händelserna?
Hur hanterade de olika partierna dessa händelser, tycker ni? Undersök vad händelserna ledde till, vilka konsekvenser de fick för partiets valrörelse och resultat i det kommande valet. I vissa fall är det aktuella händelser som kan påverka årets val. Läs då också analyser, ledarartiklar och kommentarer och diskutera hur det kan påverka opinionen och partiets chanser i det kommande valet.
Hur allvarliga är händelserna för partiet och för de enskilda politikerna?
Finns det några partier som har mer skandaler än andra?

Några användbara länkar:

Opinions- och marknadsföretaget Verian: De politiska skandalernas år och dess effekt på tilliten

Analys: ”S-försvaret i dag framstår som hyckleri” | SVT Nyheter

Jimmie Åkesson: S lurar ungdomar – trollfabrik på riktigt | SVT Nyheter

SvD:s podd: I vilket parti har det varit flest skandaler?

Expressen: Centerpartiet måste gå till botten med skandalen

DN: Kandidater för V hyllade Hamas – stryks från listor

Så avslöjade Kalla fakta SD:s trollfabrik | Nyhetsmorgon | TV4 & TV4 Play

 

Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.

Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.

Kolla betydelsen av följande ord:

Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ

Undersök tidigare utländsk påverkan

Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?

Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?

Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.

Undersök i mindre grupp

Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?

Ge exempel på aktuell valpåverkan i närtid. Här är exempel från SVT och DN tar upp fler. Hittar ni ytterligare exempel eller händelser?

Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?

MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.

Hur agerar regeringen?

Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.

Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?

Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?

Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?

Vad säger forskare om valpåverkan?

Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)

Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?

Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?

Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?

Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?

Valet handlar om olika frågor och utmaningar i samhället som vi tycker är viktiga. Det kan handla om till exempel skola, sjukvård, klimat, ekonomi, brottslighet eller arbetsmarknad. Vilka frågor som diskuteras mest kan förändras över tid beroende på vad som händer i samhället. Den fråga som diskuterades mest under det förra riksdagsvalet 2022 var i stort sett lag och ordning – särskilt gängkriminalitet, skjutningar och trygghet. Många väljare uppgav att kriminalpolitiken var den viktigaste valfrågan, och partierna lade stor vikt vid frågor om polis, straff och bekämpning av organiserad brottslighet.

Vilka frågor är viktiga i årets valrörelse? Våra dagstidningar rapporterar om de politiska beslut som tas och hjälper oss därmed att förstå vilka frågor som debatteras inför valet. Opinionsbildare hjälper till att lyfta olika frågor. Genom att följa med i nyhetsrapporteringen får vi veta vilka frågor som verkar vara viktiga för väljarna.

1. Arbeta i par och undersök en eller ett par nyhetssajter

Läs minst tre artiklar från ett par dagar som handlar om politik, samhällsfrågor eller valet. Undersök också om samma frågor tas upp av public service. Anteckna vilken fråga det handlar om samt rubriken. Skildras frågan på samma sätt i de olika artiklarna?

2. Vilka frågor återkommer?

Försök att rangordna frågorna genom att se vilka frågor som får mest uppmärksamhet i form av mer utrymme i tidningen eller på sajten.

3. Vilka frågor kommenteras på ledarplats eller i andra opinionstexter?

Redovisa om ni hittar valfrågor även i opinionstexter och vilka det är. Är det en kommunal fråga eller en nationell?
Håller ni med skribenten i den specifika valfrågan?

Skildras samma fråga i flera opinionstexter?

På vilket sätt skiljer sig åsikterna i olika ledartexter?

4. Diskutera i helklass

Varför är dessa frågor viktiga för väljarna tror ni?

Har de olika grupperna olika frågor? Jämför med varandra.

Undersök partiprogrammen: hittar ni frågorna med i politiken som beskrivs i respektive partis idéprogram?

Vad tänker ni om de frågor ni har tagit fram? Är de viktiga för er? Varför eller varför inte?

Saknar ni vissa frågor, vilka då?

5. Skriv om en valfråga

Arbeta individuellt eller i grupp och välj en valfråga som ni tycker är viktig. Det kan vara en fråga som redan drivs av de olika partierna, eller så hittar ni en egen fråga som ni tycker borde finnas med i årets valrörelse och som inte har fått så mycket uppmärksamhet. Låtsas att ni är politiker och skriv en kort opinionstext där ni radar upp argument för varför frågan är så viktig och hur vi ska lösa frågan på sikt. På vilket sätt kan samhället förbättras genom att arbeta med denna fråga?

Medierna är en viktig pelare och beståndsdel i vår demokrati. Det är genom mediernas granskningar av våra politiker som vi kan ställa dem till svars. De är en garant för att samhället styrs på det sätt som politikerna går till val på. Vi ska kunna lita på våra fria och oberoende medier och i Sverige är tilltron till medierna också högt. Detta visar till exempel Medieakademins Förtroendebarometer.

Börja med att gå igenom begreppet demokrati och förklara för eleverna vad ordet betyder. Ge exempel på när demokrati fungerar och när den inte gör det. Prata om länder som har ett demokratiskt styre. Låt eleverna titta på denna film från UR för att förstå begreppet och att göra quizet efteråt. Gör gärna en allmän genomgång av vad som kännetecknar ett demokratiskt samhälle innan ni går in på mediernas betydelse för demokratin.

1. Mediernas oberoende

Förklara mediernas uppgifter och deras oberoende. Gå igenom begreppen pressfrihet och yttrandefrihet. Du kan låta eleverna läsa och se filmen om pressfrihet här.

2. Mediernas uppgifter

Läs om mediernas uppgifter i SO-rummet här. Hjälp gärna eleverna genom att själv illustrera vilka de olika uppgifterna är genom olika artiklar i tidningen. Låt sedan eleverna själva plocka ut texter ur en dagstidning för att illustrera exempel på respektive uppgift. Eleverna får redovisa för varandra.

3. Texter som handlar om valet

Låt eleverna plocka ut de texter som handlar om valet och redovisa dem. Låt dem undersöka både nyhetstexter och opinionstexter. Hjälp dem att förstå vilka frågor det handlar om.

  • När det gäller en nyhetstext: Vilken sakfråga finns med i artikeln?
  • Är texten skriven på ett objektivt sätt? Vad gör den objektiv?
  • Finns det något perspektiv som fattas i artikeln?
  • När det gäller en opinionstext. Vilken fråga handlar det om?
  • Beskriv hur skribenten tar ställning.
  • Är argumenten övertygande?
  • Vad är elevernas egna åsikter i frågan, håller ni med skribenten eller inte?

Enligt en rapport från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har demokratin i USA försämrats i en takt som saknar motstycke. USA:s globala ranking har fallit från 20:e plats till 51:a plats av 179 länder. Journalister och medier som ju är demokratins grundpelare är särskilt utsatta. Redan under Donald Trumps första presidentperiod blev medierna attackerade. Hur ser pressfriheten ut under president Donald Trumps andra period vid makten? I den här övningen får eleverna undersöka vilka uttalanden som görs om amerikansk media och hur pressfriheten påverkats.

1. Vilken är kritiken?
FCC (Federal Communications Commission) är den amerikanska myndighet som reglerar all elektronisk kommunikation inklusive radio, tv, satellit och trådlös teknik i USA. De utfärdar licenser – sändningstillstånd för etermedierna.

Undersök hur Brendan Carr som är chef för FCC skriver på X om nyhetsmedierna.
Läs också Donald Trumps inlägg på samma sida.

2. Diskutera
Vilken kritik är det som framförs? Läs också hur New York Post rapporterar om kritiken. Vad innebär detta för medierna när kritiken är så omfattande? Vad innebär det för demokratin?

3. Undersök
Undersök vad som hänt med bland annat Voice of America (USA:s officiella statsfinansierade mediebolag) och Radio Free Europe, Här är några länkar till SVT och SR som tar upp nedskärningarna.  Hur kommenterar journalistprofessorn Christian Christensen åtgärderna som mediebolagen drabbas av? Hur definierar han Voice of America? Vad säger han om Corporation for Public Broadcasting (CPB) och PBS (Public Broadcasting Service)? Läs också en aktuell artikel i The Guardian om nedskärningarna.

4. Analysera
Leta efter fler attacker på pressfriheten i USA. Reportrar utan gränser listar flera här. Googla och skriv ner alla händelser som ni hittar i olika medier.

Avsluta med att diskutera hur man kan vända på utvecklingen. Vilka motreaktioner finns? Vad säger medierna själva? Vad gör det med ett samhälle där medierna attackeras? Försök att hitta mediernas egna reaktioner genom att googla.

Användbara länkar:

DN Direkt – Trump stämmer New York Times på 140 miljarder
DN: Så pressar Trump medierna i USA – största förändringarna
DN: Republikaner hoppas på tidigt lov – vill slippa Epsteinomröstning
Expressen: Trumps attack mot kritikerna: ”Fake news”
Reportrar utan gränser: USA: Trump verbally attacked the media more than 100 times in run-up to election | RSF

5. Avslutande diskussion

Det finns även händelser i Sverige där medierna har attackerats. Diskutera till exempel hur Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, uttalade sig efter TV4:s granskning av partiets s.k. trollkonton i sociala medier. Vilka blev konsekvenserna för medierna efter Åkessons reaktion på avslöjandet?

Diskutera också uttalandet som Ebba Busch gjorde under en intervju med SVT som handlade om förekomsten av elbilar i Sverige. Var det ett angrepp på SVT? Varför/varför inte?

Finns det annat som hotar pressfriheten, sök efter exempel.

Några användbara länkar, men försök gärna hitta fler:

Tidningsutgivarna
TV4
Aftonbladet
SVT 

Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.

Övning

Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.

Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.

  1. Diskutera

Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?

  1. Diskutera och undersök

Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.

  1. Kategorisera lånord

Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.

  1. Skriv en dikt

Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.