Rubriken på en tidningsartikel är viktig, eftersom den berättar vad artikeln handlar om. Rubriken ska i första hand skapa förståelse för vad artikeln handlar om, men den ska också locka till läsning. Den ska vara kort, enkel och inte innehålla för många ord. En bra riktlinje kan vara max sju ord.
1. Visa bra exempel på rubriker
Börja med att visa några bra exempel på rubriker till artiklar från lokaltidningen som är lätta att förstå. Försök också att hitta rubriker som är långa och lite svårare att förstå och förklara hur man kan sammanfatta. Låt eleverna fundera på alternativa rubriker själva och hjälp dem med hur de behöver tänka vid rubriksättning. Använd bild och text till hjälp.
2. Jämför rubriker
Välj ut ett antal artiklar i till exempel 8 sidor eller i lokaltidningen. Välj lämpliga ingresser om du arbetar med lokaltidningen som väl sammanfattar artikeln och använd också fotot till artikeln. Ta sedan fram tre olika lämpliga rubriker till varje artikel, där också den rätta rubriken ingår. Var noga med att förklara att det finns flera rubriker som kan passa, men försök att visa vilka rubriker som inte passar (till exempel rubriker som är för långa eller som inte sammanfattar innehållet i artikeln).
3. Sätt egna rubriker
Nu får eleverna skapa sina egna rubriker. Välj ut ett par korta artiklar från olika delar av tidningen (nyheter, kultur, sport företrädesvis) och låt eleverna få sätta sina egna rubriker. Gå igenom texten ordentligt så att eleverna har förstått alla ord och låt dem sedan arbeta tillsammans för att komma på passande rubriker. Gå igenom alla elevernas förslag i helklass.
Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.
1. Beställ tidningar
Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.
2. Välj övningar
Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.
Rubriker
Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.
Bilder
Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.
Ordjakt
Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. ”reporter”, ”nyheter”, ”intervju”, ”redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.
Intervjuer
Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.
Nyhetsteater
Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.
Vilken väg tar en berättelse om man utgår från samma rubrik, men väljer olika bilder till? En övning där eleverna får skriva själva, framföra berättelsen muntligt och reflektera över hur bilder påverkar oss.
Tidsåtgång: ca 60 min
Dela upp eleverna i två grupper – alla får samma rubrik, men olika bilder. Låt eleverna få varsin kopia så att de inte vet att de har olika bilder till rubriken.
- Eleverna skriver varsin text utifrån rubriken och bilden. Låt elevernas vana vid att skriva tidningstexter, avgöra om de ska skriva en notis, en artikel eller ett reportage. Uppmana dem att låta innehållet i bilden synas i texten, till exempel genom att de har med en miljöbeskrivning eller redogör för sinnesintryck.
- Låt eleverna öva på att läsa sina texter högt innan de i mindre grupper läser dem för varandra.
- Uppmana dem att notera olikheter mellan varandras texter.
- Samtala i helklass om det eleverna har noterat i sina grupper.
- Samtala om hur valet av bild har påverkat deras texter.
Koppling till kursplan och ämnets syfte
Bildämnet
- förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
Svenskämnet
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
1. Titta och tolka
Titta på bilderna. Samtala om vad bilderna föreställer.
- Titta noga. Vad ser du på bilden?
- Beskriv en bild i taget.
- Försök att beskriva bilden för en kompis med en mening. Vad skulle du säga då?
2. Para ihop ord med bild
Läs listan med ord tillsammans. Vad betyder orden?
- AI
- framtiden
- tidning
- tillsammans
- nyhet
- källa
- källkritik
- fake news
- trovärdig
- tillit
- sant
- falskt
- lita på
- granska
- Vilka ord passar till vilka bilder? Välj vilka ord du tycker passar med bilderna. Du kan använda samma ord många gånger.
- Välj en av bilderna och hitta på en berättelse till den. Din berättelse ska innehålla orden nyhet, tidning och framtid,
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
1. Inspireras av dagstidningen
Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur tidningen.
- Skriv en nyhetshistoria: Skriv en kort nyhetshistoria om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
- 8 Sidor ”Paj gjord i en skrivare”
- Sydsvenskan/Minibladet ”Avloppsvatten kan bli dricksvatten”
- KP webben ”Så blir det då 2152”
- Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om AI i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
- Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
- Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
- Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
- Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
- Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
- Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
- Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan använda din fantasi eller söka inspiration från verkligheten, till exempel i tidningen. Skicka in texten eller bilden till din lokaltidning, du hittar en lista över landets dagstidningar här.
- Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
- Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
- Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
- Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
- Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.
Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad betyder demokrati?
- Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför behövs fria medier?
Kapitel 2
- Vad kan bilder få oss att känna?
- Vad kännetecknar en nyhetsbild?
- Varför finns reklambilder?
- Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?
Kapitel 3
- Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
- Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
- Vad beskrivs intervjun ibland som?
Kapitel 4
- Varför är det viktigt att vara källkritisk?
- Vilka är de fem källkritiska stegen?
Kapitel 5
- Vilka är de tre stegen i en intervju?
- Vad betyder ordet research?
- Vad bör man helst göra efter intervjun?
Fettisdagen är här. Traditionellt sett inleder Fettisdagen fastan, men har främst kommit att förknippas med bakverket semla. Semlan har sitt ursprung från början 1900-talet och är en bulle fylld med mandelmassa och vispgrädde, toppad med florsocker. I den här uppgiften är det fullt fokus på semlor i alla dess former.
Vilka semlor finns på er ort?
Semmelwrap, kanelbullesemla eller semmelglass. Många bagerier försöker uppfinna sin specialitet inför fettisdagen. Hur ser det ut på din ort? Bege er ut som skrivande reportrar och ta reda på vad era lokala caféer, konditorier och bagerier erbjuder eller se vad er lokaltidning skriver om årets eventuella nyheter.
Testpanel
Många tidningar testar semlor för att guida läsaren till den bästa semlan i stan. Ta reda på hur testerna går till i er lokaltidning.
Vilka betyg fick semlorna?
Vilka bagerier är utvalda? Vilka saknas?
Hur gick testet till?
Vilka var testdeltagare och hur har de valts ut?
Nästa steg kan vara att klassen själva utformar ett test och sätter sina egna betyg, antingen med inköpta semlor eller egenbakade. Låt sedan eleverna skriva nyhetsartiklar baserat på panelens resultat. Instruktioner till hur nyhetsartiklar skrivs hittar ni bäst i vår Publicistguide som finns här.
Läs mer om Fettisdagen på Nordiska Museets hemsida.
Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.
Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.
Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.
Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.
Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.
Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.
Introduktion för läraren
Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.
Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.
Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen
Vi börjar med att använda den vanliga dagstidningen för att visa eleverna hur den är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter.
Eleverna behöver inte läsa texterna, men läraren kan förklara vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare. Syftet är att förstå mediernas olika uppgifter och de olika texternas utformande och placering i tidningen.
Moment 2 – Låt eleverna själva hitta olika typer av texter i tidningen
Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med sin dagstidning eller kanske SvD Junior som är anpassad för barn. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Beroende på hur mycket tid läraren kan lägga på detta, kan eleverna visa ett eller flera exempel på olika typer av texter. När grupperna enats om textexempel redogör de för övriga klassen, och förklarar varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna.
Källor och information
Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola
Dagstidningar, ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning
Svenska Dagbladet Junior: https://www.svd.se/junior
Genomförande
Låt eleverna bläddra i olika typer av tidningar och be dem klippa ut ord som beskriver personliga egenskaper. Till exempel snäll, rik, snygg, omtänksam, sexig, vacker, eftertänksam och klok.
När ni hittat tillräckligt med ord sätter ni upp varje ord på ett eget pappersark.
Dela in klassen i grupper med fyra personer i varje grupp.
Dela sedan ut en lika stor summa pengar till samtliga grupper. Monopolpengar fungerar utmärkt.
Du som lärare agerar sedan auktionsförrättare och auktionerar ut de olika egenskaperna. Eftersom varje grupp har en begränsad summa pengar kan de inte ropa in samtliga egenskaper eller inte ens de egenskaper de egentligen vill. Eleverna blir tvungna att prioritera. Skriv upp hur mycket grupperna betalar för de olika egenskaperna.
Fortsätt auktionen tills egenskaperna tar slut eller tills grupperna får slut på pengar.
Låt varje grupp redovisa vilka egenskaper de ropat in och hur mycket de betalade för de olika egenskaperna.
Diskutera utfallet och undersök vilka egenskaper som var eftertraktade och vilka som mindre attraktiva. Hur prioriterade eleverna? Vilka egenskaper är viktiga att ha?
Jämför vilka värderingar eleverna har med vilka typer av egenskaper som i media anses viktiga. Fundera över likheter/skillnader mellan elevernas och medias inställning till egenskaperna. Finns det ett samband mellan elevernas sätt att värdera egenskaper och egenskaper hos de personer som lyfts fram i media?
Att göra innan lektionen:
1) Samla på dig ett stort antal tidningar av olika typer
2) Ta fram saxar åt alla elever
3) Ta fram lim och pappersark
4) Skaffa monopolpengar
Tänk på:
Prata inte om värderingar och vad som är viktigt i livet innan auktionen. Då är det nämligen inte säkert att eleverna ropar in egenskaper efter sin intuition utan kanske mera efter vad man egentligen ”bör” värdera högt i livet.