Den stora medieordlistan

Algoritm: en serie instruktioner som beskriver hur, med vad och i vilken ordning en uppgift ska lösas. Algoritmer ger oss individanpassade flöden på sociala medier och hjälper sökmotorer att matcha rätt ord mot rätt sökträff.

Ansvarig utgivare: den som är juridiskt ansvarig för tidningens innehåll

Appar/Applikationer: programvaror som man kan välja att ladda hem eller köpa till sin mobil.

Artificiell intelligens (AI): AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag. I vardagen används AI i våra smartphones, när vi gör automatiska översättningar i vår webbläsare men också i uppkopplade dammsugare, klockor och röstassistenter.

Artikel: tidningstext som är längre än en notis.

Banner: en webbannons som ofta länkar till annonsörernas webbplats

Berliner: tidningsformat som är något större än tabloid.

Bildtext: text som kompletterar en bild

Blocka: att blockera någon från att kontakta en på till exempel chattar eller sociala nätverkssajter.

Boomer: en bakåtsträvande person i medelåldern eller äldre.

Broadsheet: stort tidningsformat (kallas även fullformat/helformat).

Brödtext: artikelns text utan rubriker och ingress. Ordet kommer från tyskans Brotschift och syftar på den tryckstil som boktryckaren använde. Brödtext är också ett uttryck från den tid då journalisterna avlönades per tryckt rad – ju fler rader, desto mer pengar och mer ”bröd”.

Byline: reporterns namn som oftast placeras efter texten. Fotografens byline placeras i anslutning till bilden.

Cancelkultur: aktivism som syftar till att personer med kontroversiella åsikter ska berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter.

Censur: när tidningar, webbplatser eller något annat förhandsgranskas och begränsas av en statlig myndighet kallas det för censur. Censur är förbjudet enligt grundlag i Sverige.

Creative Commons: ett licenssystem där upphovsrättsinnehavare kan markera att de helt eller delvis tillåter spridning, användning eller bearbetning av sitt verk under vissa villkor.

Crowdsourcing: en metod för att lösa problem tillsammans. Ett exempel på crowdsourcing är Wikipedia, där vem som helst kan lägga till eller redigera innehållet.

Dagstidning: i Sverige definieras begreppet dagstidning som en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka. I Sverige utkommer cirka 160 dagstidningar, men av dessa är bara ett tiotal dagliga.

Deadline: tidsgräns för när arbetet ska vara klart.

Deepfake: video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.

Demokrati: i en demokrati får folket vara med och bestämma, till exempel genom regelbundna val.

Deplattformering: aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och möjligheten att sprida sina åsikter.

Desinformation: avsiktlig falsk information som vill vilseleda eller lura.

Digital inföding: eller på engelska digital native, är den som växt upp i en tid då internet var en vanlig del av samhället.

Diktatur: en diktatur är motsatsen till en demokrati där medborgerliga rättigheter, som yttrandefrihet, är starkt begränsade eller förbjudna.

Dm:a: skicka direktmeddelande på exempelvis Facebook, Instagram, och Twitter.

Dragbild/Dragarbild: en bild som dominerar sidan och som syftar till att dra till sig läsarens uppmärksamhet.

Edgelord: person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.

Edition: del av tidningens upplaga, kan vara en geografisk edition.

Efterforskningsförbud: myndigheter eller andra allmänna organ får inte efterforska vem som har lämnat en uppgift till massmedierna med stöd av meddelarfrihet.

Ekokammare: när åsikter förstärks i massmedier likt ett eko och som gör att man aldrig tar emot ståndpunkter som utmanar den egna världsbilden.

Ettan: tidningens förstasida.

Fake news: osanningar som sprids som nyheter för politisk eller ekonomisk vinning.

Faktaresistens: en attityd som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot den egna uppfattningen i en specifik fråga.

Faktaruta: avgränsad textruta med faktauppgifter i anslutning till annan text.

Feature: specialartiklar eller reportage som är mer tidlösa än nyhetsmaterialet.

Fildelning: att göra filer på sin dator tillgängliga för andra.

Filterbubbla: något som uppstår i våra digitala informationsflöden när vi bara ser sånt som vi gillar. Det finns dock enligt forskning få bevis för att filterbubblor existerar.

Gaslighta: manipulera en person genom att förneka fakta eller att sprida felaktig information i syftet att få personen att tvivla på sitt förstånd.

Grooming: när vuxna tar kontakt med barn i sexuellt syfte.

Hundvissla: använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet.

Indrag: markerar nytt stycke i en text.

Infodemi: global spridning av skadliga rykten, till exempel under coronapandemin.

Ingress: inledningen till en artikel, skrivs ofta med fet eller halvfet stil.

Insändare: argumenterande text som är skriven av någon utomstående, exempelvis en läsare som vill framföra sin åsikt i tidningen.

Intervju: en journalistisk metod för att få nyheter och information genom att fråga någon. Att journalisten har gjort en intervju visas oftast med pratminus.

Klickbete: ett klickbete, eller clickbait, är en rubrik eller text utformad för att få läsaren att klicka på en länk.

Konfirmeringsbias: att man bara lägger märke till sådant som bekräftar ens egna ståndpunkter, kallas ibland selektiv bias.

Krönika: en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang.

Källkritik: en metod för att värdera informations tillförlitlighet, kallas ibland även källvärdering.

Källmedvetenhet: att kunna se möjligheter, förstå risker och kunna värdera information, till exempel genom digital teknik.

Källtillit: att känna förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet.

Kåseri: text som är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren.

Layout: grafisk utformning, tidningens utseende.

Ledare: argumenterande tidningsartikel som uttrycker tidningens, ofta politiskt inriktade, åsikt i någon fråga; vanligen med fast placering på någon av de första sidorna. De som skriver ledartexter skriver vanligen inte nyhetsartiklar.

Logotyp: tidningshuvud eller firmanamn.

MIK: står för medie- och informationskunnighet, eller på engelska media and information literacy.

Meddelarfrihet: en grundlagstadgad rättighet som gör det möjligt för människor att lämna uppgifter till massmedier utan att riskera straff.

Meddelarskydd: arbetsgivare får inte fråga journalister vem som har lämnat uppgifter och får inte heller straffa anställda som lämnat uppgifter till media.

Medieombudsmannen: behandlar klagomål där anmälaren anser att en tidning eller annan media har brutit mot god publicistisk sed.

Meme: ett meme (uttalas meem) är bilder, filmer eller gif-filer som sprids på nätet. Memes sprids oftast i ett humoristiskt sammanhang och vill uttrycka en åsikt eller som en reaktion på något.

Metaversum: virtuell verklighet där digital teknik gör det möjligt att uppleva sådant som i dag kräver fysisk närvaro.

Misinformation: falsk eller vilseledande information utan onda avsikter.

Narrativ: syftar på en berättelse eller ett berättande som försöker förklara en händelse eller ett fenomen. Det används ofta inom journalistik för att beskriva hur en viss händelse eller ett ämne presenteras och tolkas.  

Notis: kort nyhetstext.

Nyhetsartikel: en journalistisk text som handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till det senaste fotbollsderbyt.

Nyhetsbyrå: en nyhetsbyrå är ett företag som förmedlar nyheter till nyhetsmedierna. Sveriges största nyhetsbyrå heter TT.

Nyhetsgrafik: bild som förklarar ett skeende, t ex kartor, tabeller och diagram.

Offentlig handling: allmänna handlingar är offentliga, det ger medborgare rätt att ta del av dem (se Offentlighetsprincipen).

Offentlighetsprincipen: innebär att allmänheten, som journalister, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Paginering: sidnumrering.

Personporträtt: intervju med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.

Podcast: podsändning eller podradio är en metod för att publicera ljud och film via nätet. Ofta prenumererar lyssnaren på podsändningar via olika strömningstjänster.

Postsanning: betyder “efter sanning”, alltså en tid där en subjektiv upplevelse av något spelar en större roll än fakta.

Pratminus: talstreck som används vid direkt anföring, i stället för citationstecken.

Pressmeddelande: även pressrelease, kort meddelande med nyhetsvärde som skickas från företag och organisationer till medier i syfte att få ut ett visst budskap, helst i form av en nyhetspublicering.

Public service: är radio och tv i allmänhetens tjänst, i Sverige medieföretagen SVT, SR och UR. De finansieras av det allmänna via skatt.

Publicering: att ge ut något och göra det publikt i tryck eller digitalt, såsom en tidning eller webbplats.

Puff: kort sammanfattande text på tidningens förstasida som hänvisar till en artikel inne i tidningen.

Recension: text där journalisten uttrycker sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande.

Redaktör: äldre uttryck för journalist, används numera för att beteckna arbetsledare eller speciella medarbetare som insändarredaktör och familjeredaktör.

Redigerare: redaktionell medarbetare som går igenom texter, väljer bilder, sätter rubriker och sammanställer tidningssidor.

Reportage: tidningstext med miljö- och närvarokänsla, friare disposition och mer utrymme för reporterns personliga berättande.

Research: insamling av uppgifter och källor som journalisten gör inför sitt skrivande.

Rubrik: tidningstexternas motsvarighet till andra texters överskrift. Kommer från latinets rubrica som betyder röd färg. Senatsbeslut offentliggjordes i Romarriket på uppspikade gipstavlor. Tavlorna hade överskrifter i röd färg.

Scoop: egen, ofta avslöjande, nyhet som slår ut allt annat.

Sharenting: föräldrars delning av bilder på sina barn i sociala medier utan barnets samtycke.

Självcensur: när journalister självcensureras betyder det att de aktivt väljer bort att rapportera om ett, ofta kontroversiellt, ämne.

Sociala medier: sajter där användarna själva kan bidra med innehåll, så kallat användargenererat material, och ”umgås” med varandra samtidigt som de tar del av information.

Spalt: tidningens sidor är indelade i ett antal spalter. En fullformatstidning har oftast åtta spalter per sida, vilket ger en spaltbredd på 43 – 45 mm.

Swishjournalist: journalist som finansierar sin verksamhet genom bidrag som samlas in genom appen Swish.

Tabloid: tidningsformat som är hälften så stort som fullformat (broadsheet). De flesta dagstidningar trycks numera i tabloidformat.

Tagga: från engelskan ”tag”, att märka en bild eller videoklipp med ett namn eller sökord för att den lättare ska kunna hittas av andra.

Transparens: transparens står för öppenhet. I nyhetssammanhang handlar det om att vara ärlig med med var informationen har kommit från och hur man fått tag på den.

Tråd: relaterade inlägg i exempelvis forum eller på sociala nätverkssajter. Det första inlägget eller meddelandet påbörjar en tråd som andra användare sedan kan svara på.

Typsnitt: bokstavsform, t ex Times och Helvetica. Kallas även teckensnitt.

Vinjett: minirubrik eller dekoration, som fungerar som igenkänningsmärke för återkommande inslag i tidningen. I radio är det oftast en återkommande ljudslinga eller jingel.

Vinkel: den infallsvinkel en journalist väljer för att presentera sitt material.

Wikipedia: en internetbaserad encyklopedi med innehåll som utvecklas och uppdateras av vanliga användare.

Yttrandefrihet: att få yttra och föra fram åsikter genom tal, skrift, bild eller annat utan censur.

Övervakningsekonomi: system där digital information om konsumenters beteendemönster har stort ekonomiskt värde.