Varför hamnar cricket på förstasidan i Australien? Övningar i nyhetsvärdering

Varför får vissa nyheter stort genomslag och medieutrymme medan andra  knappt syns i tidningen? Välj bland fyra övningar med fokus på medier lokalt, nationellt och globalt. Innehåller kopieringsunderlag. Passar för alla årskurser!

Syfte: att ge eleverna möjlighet att lära sig mer om hur nyheter värderas och reflektera kring hur detta i förlängningen påverkar deras världsbild och attityder.

Övning 1: Fetpennan

Tidningsredaktioner väljer ut vilka nyheter som ska publiceras och var någonstans i tidningen de ska hamna. Lär er mer om hur de tänker genom en ”ringa in-övning” och diskutera sedan om ni instämmer med redaktionens beslut.

Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Nyhetsvärdering samt 5-7 dagstidningar att dela ut till elevgrupper.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Läs texten ”Nyhetsvärdering”

2. Hitta följande i tidningen och ringa in dem med fet tuschpenna (svaren på var eleverna hittar de olika sakerna finns i texten ”Nyhetsvärdering”):

• Nyheten som ”toppar ettan”
• ”Puffarna” för dagens huvudnyheter
• Den viktigaste nyheten i ”vänsterkrysset”

3. Diskutera:

• Håller ni med om valet av dagens största nyhet?
• Vad kan vara anledningen till att den nyheten är så stor?
• Finns det någon nyhet som fått en mindre rubrik långt ned som ni skulle vilja lyfta upp? Om ja, vilken nyhet får då flytta ned?
• Vad spelar det för roll för medborgarna och samhället vilka nyheter medierna lyfter fram?

Övning 2: Varför är detta en nyhet?

När journalister avgör vad som är en nyhet finns det flera olika kriterier. Ge eleverna i uppgift att gå på jakt i tidningen och luska ut hur journalisterna har tänkt.

Förberedelser: tillgång till Kopieringsunderlag Nyhetsvärdering, 5-7 dagstidningar att dela ut till elevgrupper, tillgång till:

Kopieringsunderlag_Därför är nyheten med i tidningen

Tidsåtgång: ca 60-90 min.
Genomförande:
1. Läs texten ”Nyhetsvärdering”

2. Dela in eleverna i grupper och dela ut en tidning och en kopia av ”Nyheten är med i tidningen för att…” till varje grupp

3. Låt eleverna gå på jakt i tidningen och diskutera artiklarna. För varje artikel ska de besluta sig för den viktigaste anledningen till att nyheten kom med i tidningen och sätta streck i tabellen i kopieringsunderlaget.

4. Diskutera:

• Vilken ”nyhetstyp” hittade ni flest av?
• Var det några som inte fanns med alls?
• Vad tycker ni om urvalet? Borde det finnas fler eller färre nyheter av något slag?
• Varför är det viktigt att det finns en ”mix” i tidningen?
• Finns det någon ”nyhetssort” som ni saknade på listan?
• Vad kan vara problematiskt med att journalister gör ett urval bland viktiga frågor?

Tips 1: Att gå igenom hela tidningen kan bli lite ”långrandigt”, för ett kortare upplägg välj ut ett par sidor i tidningen för eleverna att arbeta med.

Tips 2: Jämför en nationell dagstidning med en mindre lokaltidning och diskutera redaktionernas nyhetsurval. Vad finns det för likheter och skillnader? Vad kan dessa bero på? Vad finns det för nackdelar och fördelar med att bara läsa en tidning, t.ex. lokaltidningen?

Uppgift 3. Världen vs Sverige

I redaktionernas urval bland nyheter utgår de från principen att det är lättare för läsare att ta till sig och förstå det som händer nära än det som sker långt borta. Jämför nyheter från olika delar av världen och diskutera varför mord i Sverige (nyhets)värderas högre än massmord i Afrika?

Förberedelser: tillgång till Kopieringsunderlag_Nyhetsvärdering, tillgång till internet.
Tidsåtgång: ca 90 min.
Passar för: år 7-9, gymnasiet
Genomförande:
1. Läs texten ”Nyhetsvärdering” som introduktion

2. Idag finns tusentals tidningar från hela världen tillgängliga via internet. Ge eleverna i uppgift att gå in på sajten www.onlinenewspapers.com och arbeta med uppgifterna nedan:

• Hitta tre huvudnyheter från tre olika länder (gärna i olika världsdelar).
• Jämför nyheterna från de olika länderna med Dagens Nyheter (www.dn.se). Fanns det några nyheter som var med i alla länder? Vilket lands nyhetsurval var mest likt Dagens Nyheter? Vad kan det bero på?
• Välj ut den mest intressanta nyheten från varje land. Varför är den mest intressant?
• Vad kan vara viktigt att tänka på vid urvalet av källor på nätet? Ta reda på mer om de källor ni valt, t.ex. vad är det för typ av tidningar? Vem står bakom dem? Hur många läsare har de? Anser ni att källan är tillförlitlig?

3. Diskutera:

• Vad kan det finnas för anledningar till att vi mer intresserade av att läsa om mord i Sverige än massmord i en annan världsdel?
• Har media ett ansvar för att se till att vi får en god rapportering från olika delar av världen, eller ska de bara ge folk det de vill ha?
• Hur ofta använder ni utländska tidningar? Kommer ni att göra det mer efter denna övning?

Uppgift 4: Hemliga bilden

Prata om nyheter med hjälp av bilder.

Förberedelser: kopior av bilder från dagens tidning.
Passar för: främst för FK- år 2, men men fungerar även väl för äldre elever.
Tidsåtgång: ca 30-60 min.
Genomförande:
1. Dela ut bilderna
2. Låt varje elev skriva eller rita om vad de ser och vilka associationer bilden ger.
3. Sammanfatta klassens tankar och känslor och formulera tillsammans några tänkbara rubriker som skulle passa till de olika tolkningarna.
3. Leta rätt på bilden i tidningen och prata om:

• Vad berättar rubriken?
• Vad handlar artikeln om?
• Vilket av klassens rubrikförslag kom närmast tidningens?
• Formulera fler rubriker som passar till artikeln och bilden.

Tips på hur du kan utöka övningen:
1. Be eleverna att fundera fritt kring ordet ”nyhet” vad kan det betyda? Samla deras tankar och prata sedan om hur journalister tänker när de väljer ut nyheter, se texten ”Nyhetsvärdering”.

2. Gå igenom tidningen tillsammans och leta efter svenska och utländska nyheter. Från vilka länder hittar ni nyheter? Gör prickar in på en karta. Prata sedan med eleverna om nyhetsvärdering och varför de tror att det är så att vissa länder finns med mycket i tidningen och andra inte alls. Underlag för samtalet hittar du i texten ”Nyhetsvärdering”.

Koppling till skolans styrdokument:

Ur kursplanen i samhällskunskap, under rubriken ”syfte”:
”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.”