Våldtagna “Linnea” i Bjästa – och samhällets förblindning

Syfte
Den aktuella händelsen kring “Linnea” aktualiserar vikten av värdegrundsarbete såväl i skolan som i hemmet. Med detta upplägg vill vi skapa reflektion kring civilkurage, empati och mediers roll i en demokrati.

Inledning
Varför var det inte fler som visade civilkurage i Bjästa? Hur kunde ett helt samhälle, vuxna som unga, bli så förblindande vilseledda i sanningen? En psykolog som Dagens Nyheter intervjuat säger:

– Vi människor vill göra som andra, det krävs mod att gå emot. Man tvekar kanske och i tveksamheten är det svårt att säga emot. Man påverkas av opinionen och påtryckningar utifrån.
Historien om 14-åriga “Linnea”, som våldtogs av en skolkamrat har dominerat medierna och det offentliga samtalet sedan i onsdags då Uppdrag Granskning synade historien. Längre ner finns en sammanfattning av vad som hänt. Vi rekommenderar dock att inleda de två uppläggen nedan med att låta klassen titta på Uppdrag Gransknings program. Länk till programmet finns längre ner.

UPPLÄGG 1
Diskutera/ta ställning genom handuppräckning eller låt eleverna ta ställning genom att placera sig i rummets fyra olika hörn. Varje hörn representeras av ett svarsalternativ. Hörn fyra är öppet för egna alternativ. Lyft sedan ett antal röster från varje hörn.

1. Hur väl på en skala 1-10 känner du dig själv? 1 är dåligt och 10 är superbra.

2. Om du hade gått i samma skola som “Linnea” – tror du att du då hade hållit med den stora majoritetens om att “Oscar” var oskyldig – eller hade du vågat stå för din egen åsikt?
Svarsalternativ:
1) Jag hade stått upp för min åsikt
2) Jag hade troligen följt med majoritetens åsikt
3) Jag hade haft en egen åsikt – men inte sagt den högt
4) Eget alternativ

3. De absolut flesta i Bjästa föll för grupptrycket och förblindades av ryktesspridning. Forskning har också visat att 75 % av oss ändrar åsikt i en fråga om vi märker att alla andra tycker något annat. Om vi känner oss själva väl borde alltså minst 75 % av klassen har svarat alternativ 2 i ovanstående fråga. Gjorde de det? Om inte: Hur kommer det sig?
Svarsalternativ:
1) Vi i just denna klass är mycket bättre på att stå emot grupptryck än andra (vi är äldre, har pratat mycket värdegrund etc.)
2) Man känner inte sig själv så bra som man tror
3) Man svarar på frågan efter hur man VILL vara – inte hur man FAKTISKT är
4) Eget alternativ

4. Varför faller vi för andras åsiktspåverkan tror du?
Svarsalternativ:
1) De andras enighet får dig att tro att du nog har fel (så många kan ju inte ha fel)
2) Du vill undvika “negativa konsekvenser” som till exempel att bli illa omtyckt
3) Du vill bli “belönad” genom att till exempel bli omtyckt
4) Eget alternativ

5. Diskutera och räkna upp: Vilka “belöningar” och “bestraffningar” fanns det i Bjästa? Var “bestraffningarna” så farliga att man kan förstå varför folk betedde sig som de gjorde?
Svarsalternativ: Ja, Nej, Kanske – Motivera!

6. Vilken typ av “bestraffning” hade gjort att du inte kunnat stå emot gruppåverkan om du hade bott i Bjästa?
Svarsalternativ:
1) Risk att behöva diskutera en massa
2) Risk att bli ensam/Utfrysning
3) Mobbing
4) Eget alternativ

7. Varför fortsätter omgivningen förneka pojkens brott när han själv erkänt och befunnits skyldig?
Svarsalternativ:
1) Man tror inte på svenska domstolar
2) När det gäller ens barn, syskon eller vän kan det innebära en personlig kränkning att behöva erkänna att personen begått ett allvarligt brott
3) När man väl en gång sagt högt att man tror han är oskyldig – så är det svårt att backa från vad man sagt
4) Eget alternativ

8. Journalisterna på programmet Uppdrag Granskning fick tipset om historien från “Oscars” mamma. Tipset handlade om en 15 årig pojke som var oskyldigt dömd till två våldtäkter. Det här tipset tog dock så småningom en oväntad vändning. För programmet kom istället att handla om hur han faktiskt är skyldig. Och hur ett helt samhälle beskyller offret för att ljuga. Idag har opinionen helt vänt. Vad är det som gör att opinionen vänder efter reportaget?

Svarsalternativ:
1) Folk har mycket mer respekt för vad journalister säger än vad polisen säger
2) Medier använder en dramaturgi som gör att man tror på dem
3) Folk är rädda för att själv bli uthängda i medier – därför tror man hellre på vad de säger än grannen
4) Medier tar fram nya fakta och faktakollar så det är klart att man tror på dem mer än grannen

9. Tack vare mediers granskning och tips som kommer in har historien om “Linnea” blivit känd. Om inte medier uppmärksammat denna historia – vem skulle då ha kunnat ändra opinionen i Bjästa tror du?
Svarsalternativ:
1) Polisen
2) Pojken “Oscar” själv
3) Rektorn/Skolan
4) Eget alternativ

10. Internet är på ett sätt också medier. Men här finns inte alltid en ansvarig utgivare som kontrollerar vad som skrivs. Hur ska man undvika den typen av ryktesspridning och hot som “Linnea” drabbades?
Svarsalternativ:
1) Det borde vara förbjudet att kommentera anonymt
2) Alla communities och diskussionsforum borde ha en ansvarig utgivare som godkänner vad som skriva innan det läggs ut
3) Det går inte att stoppa mobbing på nätet med förbud – det är upp till var och en att sköta sig
4) Eget alternativ

11. På en del håll på Internet hotas nu “Oscar”. Varför beter man sig på samma sätt mot honom som Bjästa gjorde mot “Linnea”? Vad kan du göra för att det inte ska fortsätta?

12. Forskning visar att vi är mer benägna att visa civilkurage om ett offer påminner om oss i klädstil, attityd, kön och så vidare. Forskning visar också att vi omedvetet letar offrets EGNA ansvar för sin situation. Ett exempel på detta är om en farbror på gatan ramlar. Tror vi han ramlat för att han är gammal så är vi mer benägna att hjälpa än om vi tror att han har ramlat för att han är full. Vad kommer det sig att när det gäller just våldtäkt av tjejer så lägger man så stor vikt på offret? Vad hon hade på sig? Om hon verkligen sa nej tydligt och så vidare? Varför diskuterar man inte offret på det sättet när det gäller andra typ av brott? Som till exempel misshandel? Hur hade situationen i Bjästa sett ut om “Linnea” blivit knivhuggen istället?

UPPLÄGG 2
Låt eleverna göra research kring vad olika medier rapporterat om händelsen. Välj ut ett par stora dagstidningar, lokaltidningar och bloggar. Dela sedan in klassen i grupper – där varje grupp får välja en person/grupp i historien att göra research på:
– Prästen
– Rektorn
– Klasskamraterna
– “Linneas” kompis Amanda

Låt grupperna besvara följande frågor:
– Vad hade personen/gruppen för roll i det som hänt?
– Varför betedde de sig som de gjorde tror ni?
– Hur har olika medier beskrivit personen/gruppen?
– Vad gjorde de rätt – vad gjorde de fel?
– Vad borde de gjort annorlunda? Och hur hade det påverkat situationen?
– Vad har de gjort för uttalanden efter programmet? Varför har de sagt det tror ni?
– Om du hade varit den personen – hur hade du betett dig då?
– Vad skiljer dig från den personen/gruppen?
– Diskutera vem av dessa personen/grupper som hade det största ansvaret att bryta situationen i Bjästa? Är det någon som har större ansvar än någon annan? Eller har alla lika stort ansvar? Och när borde de ha reagerat?

VAD HAR HÄNT – SAMMANFATTNING
I mars i fjol anmälde en 14-årig flicka “Linnea” att hon blivit våldtagen av en ett år äldre pojke på en skoltoalett i Bjästa. Pojken erkände och stängdes av från skolan. Men rykten börjar spridas om att han var oskyldig och flickan smutskastades. Pojken tog tillbaka sitt erkännande men fälldes i såväl tings- som hovrätt. När “Linnea” anmälde övergreppet förlorade hon sina kompisar och vuxenvärlden vände henne ryggen. På nätet och i det lilla samhället förtalas och hotas Linnéa grovt samtidigt som den våldtäktsdömde pojken hyllas. Trots att pojken dömts för våldtäkt valde skolan ändå att förhålla sig “neutral” till händelsen. Och trots att pojken dömdes för våldtäkten och fick besöksförbud gentemot “Linnea”, bjöd prästen i den kyrka där skolavslutningen skulle hållas, in pojken för att delta. Senare under skolavslutningskvällen våldtar samma pojke ytterligare en flicka. “Linnea” väljer att flytta till en annan ort. Pojken döms också för den andra våldtäkten, men ännu en gång är det offret som smutskastas och killen som får stödet. Efter reportaget i Uppdrag Granskning har rektorn JO-anmälts och prästen har anmälts till domkapitlet i Härnösands stift. Örnsköldsviks kommun kan få betala skadestånd om man har brustit i stöd till flickan.

Länkar
Uppdrag gransknings program på SVT

Svenska Dagbladet: Klipp ur Uppdrags gransknings program

Svenska Dagbladet: om vad vuxenvärlden måste lära sig om unga och Internet

Dagens Nyheter: Så kan unga skydda sig mot nätmobbning

Dagens Nyheter: Utbildning för lärare kan förebygga övergrepp

SVT Uppdrag Granskning: Så gjorde vi programmet om “Linnea”