Trovärdighetslistan

Att värdera källor som tar upp samma material ur olika perspektiv kan vara svårt. Här ska fyra webbadresser som leder till källor som skildrar Mellanösternkonflikten rankas utifrån deras trovärdighet. Övningen innehåller kopieringsunderlag och lathund till sajterna.

Förberedelser: tavla/blädderblock samt kopior av övningsunderlaget. Ladda hem kopieringsunderlag (handboken Expert på medier) för eleverna, facit samt diskussionsfrågor.

HANDBOK EXPERT MEDIER utskrift A4

På sidorna 45—48 finner du Trovärdighetslistan som ska användas i övningen, skriv gärna ut dessa sidor.

Eleverna behöver tillgång till internet för att göra uppgiften.

Tidsåtgång: ca 120 min.

1. Ge eleverna i uppgift att i grupper källkritiskt granska fem olika webbadresser som leder till källor som på olika sätt skildrar Mellanösternkonflikten. Ladda ner kopieringsunderlaget här: Trovärdighetslistan. Låt gärna eleverna själva söka informationen på nätet, eller använd dessa källor:

Globalis
Palestinagrupperna
Bloggen Israelnyheter
Wikipedia
Dagens Nyheter (betalvägg)
Svenska Dagbladet (betalvägg)
Säkerhetspolitik

Eleverna ska ranka webbsidorna utifrån hur trovärdig de anser att informationen är och placera in dem i listan. De behöver inte läsa all faktatext utan ska skapa sig en uppfattning om sidan genom att undersöka:

• Vilken typ av källa är det? Är det till exempel ett uppslagsverk eller privat blogg?
• Vem står bakom informationen? Har källan ett egenintresse i att föra fram sin uppfattning? Framgår det i så fall tydligt eller försöker de att ”mörka” sin partiskhet?

2. Lyft elevernas slutsatser till tavlan genom att göra en stor gemensam lista. Vilka får en hög, respektive låg rankning?
Diskutera gemensamt:

• Vad kan bloggar ge för information som andra medietyper som uppslagsverk på webben inte kan ge och tvärtom?
• Är en källa som är vinklad automatiskt sämre än en objektiv källa? Finns det helt objektiva källor?
• Vilken källa hade information som var lätt att ta till sig och bearbeta? Motivera svaret.
• Medier som vi känner till sätter vi oftare större tilltro till än de vi inte känner till. Vad kan det få för konsekvenser för hur vi bedömer trovärdighet och tolkar innehållet?
• Vad finns det för fördelar och nackdelar med att det idag finns fler informationskanaler där människor kan göra sig hörda i en konflikt jämfört med för 30 år sedan?