Tidning på tre sätt

Furulidskolan i Aneby är en 7-9-skola där många lärare arbetar med nyheter på olika sätt. Under läsåret 2007-2008 har skolan haft flera olika tidningsanknutna inslag i undervisningen. Tre av skolans SO-lärare – Anna Maria Lindh, Antionette Magnusson och Tomas Aldeborg – delar med sig av sina erfarenheter i ett samtal.

Nyhetsmorgon
På måndagar och onsdagar börjar eleverna på Furulidskolan med Nyhetsmorgon. Varje vecka anslås 50 minuter, tid som tas från svenska, samt SO- och NO-ämnena. Ansvariga för Nyhetsmorgon är klassföreståndarna oavsett ämnesinriktning. Nyhetsmorgonen kan se ganska olika ut beroende på vem som leder den, men grundtanken är att börja skoldagen med att läsa tidningar, eller se en nyhetssändning följt av ett samtal kring dagens nyheter.

– Men ibland kan det faktiskt handla om helt andra saker än nyheter, fast det står Nyhetsmorgon på schemat, säger Tomas, fast det är ju inte riktigt meningen…
– Det är inte så förvånande att lektionen ser olika ut beroende på om det till exempel är en idrottslärare eller en SO-lärare som håller i den, säger Antionette, men för mig som SO-lärare är det viktigt att ta upp aktuella händelser med eleverna. Just nu pratar vi väldigt mycket om Kina. Jordbävningskatastrofen har satta Kina rejält på kartan, speciellt för dem som inte redan visste så mycket. Eleverna följer numera spontant upp vad som händer: “Har du hört att dom hade räddat en överlevande till idag?”

Anna Maria berättar att hon har en stående fråga till sina elever: “Vilken nyhet var viktigast idag?”
– Oftast får jag svar av typen “Att HV71 vann”, eller något från Aneby. Men en del elever har en vidare syn på begreppet nyheter och nämner annat än sport och lokalt också. Över tid märker jag att eleverna vidgar sin syn. De lyssnar på varandra och inser så smått att världen inte bara består av Aneby och Sverige.

Nyhetsarbete
Tomas ansvarar för en nyhetstavla på Furulidskolan. Idén med tavlan är att skicka med eleverna dagens viktigaste nyheter. Där skriver han därför upp några av dagens största nyheter som han oftast hämtar från Dagens Nyheter, eller från Sveriges Radio. Tavlan har blivit som ett nyhetsplank för viktiga händelser.
– Det är en idé jag har om att hålla eleverna informerade. En gång blev jag förskräckt när jag passerade tavlan och hörde en elev kommentera en utrikesnyhet med: “Vem bryr sig?”
– Hur ska vi komma åt en sådan likgiltighet och att så få elever bryr sig om vad som händer utanför Aneby och Sverige…
Frågan blir hängande i luften, men svaret finns förstås i att arbeta metodiskt med nyheter på det sätt som många lärare på Furulidskolan gör.

– Jag är mitt uppe i tidningarna nu, säger Antionette, som håller på med ett treveckors massmedieavsnitt. Det blir mycket baserat på tidningar, tack vare den service vi får från Tidningen i Skolan, fortsätter hon. Jag kör intensivt i tre veckor i sjuan för att lägga en grund för fortsättningen, men jag tror inte att man MÅSTE köra vissa kurser vid vissa tillfällen under de här tre åren. Det beror på hur klasserna är också. Hur andra lärare gör vet jag inte riktigt, för vi har ingen direkt policy på skolan när det ska ligga.
– Jag körde inte massmedier på hela förra läsåret, till exempel, fyller Tomas i, men det var ett undantag.
– Nutidstips kan jag verkligen rekommendera, säger Anna Maria. Det använder vi regelbundet i min klass under hela året. Jag lägger in ett tävlingsmoment också och delar ut små priser till de elever som har de bästa snittresultaten när terminen är över. Det gillar dom!
– Nutidstips används troligen i drygt hälften av klasserna på skolan, fyller Tomas i. Tävlingsmomentet är en sporre att hänga med i nyhetsförmedlingen och priser till de främsta använder nog fler på skolan, i alla fall jag.

Furulidposten
Furulidskolan schemalägger sitt läsår i sex femveckorsperioder. Mellan varje period ligger det en projektvecka, eller några aktivitetsdagar. Det är framför allt Elevens val-tiden som man har valt att koncentrera på det här viset i stället för att plottra ut den över hela läsåret.
– Då erbjuder vi eleverna olika aktiviteter som kräver lite mer tid för att det ska bli något av dem. Några sådana exempel är fiske, ridning och att köra cross. Men att jobba med skoltidning finns alltid med som ett alternativ, berättar Tomas som är ansvarig utgivare för Furulidposten, en skoltidning på nätet.

Från början var det meningen att Furulidposten skulle uppdateras varje vecka, men det gick inte. Eleverna hann inte ägna så mycket tid åt den under de vanliga skolveckorna.
– Det blev mest läxläsning och annat jobb på vår så kallade resurstid, som bland annat var tänkt för skoltidningsjobb, säger Tomas.

Inför vårterminen valde lärarna därför en annan strategi. Eleverna arbetar nu koncentrerat med tidningen under aktivitetsdagarna i stället. Det fungerar bättre.
– Då kan eleverna hinna göra färdigt sitt material på en gång. Nu får vi in mycket nytt material och publicerar i princip ett helt nytt nummer av tidningen efter aktivitetsdagarna. Men det innebär också att tidningen innehåller mest material som håller över lite längre tid, inte så mycket nyhetsmaterial.

Det är en kärntrupp på 15-20 elever som “alltid” väljer att göra tidning på aktivitetsdagarna, men under läsåret så har säkert över 100 av skolans cirka 360 elever medverkat någon gång. De flesta skribenterna är tjejer.
– Killarna skriver gärna spelrecensioner och liknande, säger Anna Maria. Annars är det mest populärt att göra enkäter med frågor av typen “Vad tycker du om…?” Olika sorters listor gillar eleverna också att ställa samman.
– Av någon sjuk anledning så är det kul att titta på listor. Det gör jag också, säger Tomas. Jag vet inte varför…
– Men det är svårt att locka eleverna att ta sig an lite svårare uppdrag som krönikor och debattartiklar, säger Anna Maria, men det händer…
– Förr kunde vi kosta på oss att ta en buss till ett studiebesök på Smålands-Tidningen, säger Antionette. Det gav eleverna en extra kick när vi skulle jobba med medier och göra skoltidning, men det räcker inte pengarna till nu för tiden.

Några fotointresserade elever bidrar med fotocollage och eleverna redigerar sidorna själva.
– Målet är att de ska klara det och det gör de. Det fungerar faktiskt rätt bra nu med Freewebs. Vi har provat två-tre andra webbpubliceringsverktyg innan vi blev någorlunda nöjda. Det ska ju helst inte kosta något, heller, avslutar Tomas.

Lars-Erik Hall