Sätt hockeyligan på kartan

Det som tidigare hette Elitserien heter från och med i år SHL. Är det kanske dags att ta upp konkurrensen med NHL och KHL? Genom att utnyttja det stora hockeyintresse som finns kan man hitta genvägar till ämneskunskaper. Veckans lektionstips innehåller mycket geografi men även ekonomi och samhällskunskap – och på slutet även svenska. Här kommer några idéer!

1. En kortis, tar mindre tid än en lektion

Skriv upp de tolv lagen i SHL och pricka in dem på Sverigekartan. Var finns de tolv lagen? I stora städer, i små städer? Hockeyn har traditionellt en stark ställning i norra Sverige. Syns det på kartan? Eller är det så att de stora städerna dominerar? Rangordna lagen efter kommunstorlek. Diskutera: Sker det en koncentration till större städer eftersom det finns flest hockeytalanger där? Eller kanske för att det finns större och rikare sponsorer där? Hur styr resurser elitidrott i dagens samhälle?

2. Cirka 40 minuter

Dela ut uppgifter bland eleverna. Varje elev granskar webbsidorna för sitt favoritlags lokaltidning ( i förekommande fall lokaltidningar). Gå igenom spelartruppen och undersök varifrån spelarna kommer. Hur många kommer från utlandet, hur många är lokala förmågor?
Granska föreningens ekonomi: Sök efter fakta i tidningen som speglar föreningens ekonomiska status. Vilka är föreningens viktigaste sponsorer? Titta på större företag på orten. Vilka saknas bland sponsorerna? Hur många åskådare tar klubbens arena? Ägs arenan av klubben eller kommunen? Finns det andra intressenter?
Ta hjälp av länkarna nedan.

Länkar

AIK ( – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet )
Brynäs IF ( – Gefle Dagblad, Arbetarbladet )
Frölunda HC ( – Göteborgsposten )
Färjestads BK ( – Nya Wermlandstidningen, Värmlands Folkblad )
HV71 ( – Jönköpingsposten )
Leksands IF ( – Dalarnas Nyheter , Dalademokraten )
Linköpings HC ( – Östgötacorrspondenten )
Luleå Hockey ( – Norrbottenskuriren, Norrländska socialdemokraten )
Modo Hockey ( – Örnsköldsviks Allehanda )

Skellefteå AIK – Norra Västerbotten (norran.se)
Växjö Lakers HC ( – Smålandsposten )
Örebro Hockey ( – Nerikes Allehanda )

www.shl.se Svenska Hockeyligans sida.

3. Ett längre upplägg

Inkludera elevernas uppgifter i del 2, men följ upp dem med diskussion, analys och inte minst jämförelse mellan de olika uppgifter som eleverna grävt fram. Vilka lag har flest utländska spelare? Vilket annat land bidrar med flest spelare i SHL? Gör en lista. Vilket lag har flest lokala förmågor (egna talanger)? Diskutera vad som är bäst!
Lista även lagens arenor i storleksordning. Ger det en bild av hur det kommer att gå i årets serie? Så här tror ett spelbolag att årets serie slutar. Siffrorna är dagens (september 2013) odds för att laget ska vinna serien.
Skellefteå 2.75
Färjestad 3.75
HV71 5.50
Luleå 5.50
Linköping 6.00
Frölunda 13.00
Brynäs 21.00
Modo 21.00
Leksand 41.00
Växjö 41.00
AIK 51.00
Örebro 67.00

Jämför med era listor.

4. En extrauppgift i svenska

Skriv en påhittad nyhet om när ditt lag har vunnit SHL 2013-14.

Följ denna modell:

En nyhetsartikel kan skrivas på många sätt, men den mall som beskrivs här brukar stämma ganska väl in på hur journalister skriver.

1. Skriv inte för långt! Mellan 1500 och 2000 tecken brukar en allmänläsare ”orka med”. Den som är extra intresserad av ämnet orkar naturligtvis läsa mer men de flesta har inte tid.

2. I skolan söker man fakta i böcker eller på Internet. En journalist väljer vanligtvis intervjuer som informationskälla. Det ger skribenten möjlighet att använda direkta citat i texten, ”pratminus”. Pratminus, eller talstreck, börjar alltid på ny rad och ger lite luft i en annars kompakt skriven text.

3. Försök att få med några mellanrubriker i texten. ”Mellisarna” ger också luft i artikeln och vägleder läsaren.

Mall för nyhetsartikel:
Rubriken ska vara intressant och locka till läsning. Den får inte bli en överskrift som försöker täcka in hela innehållet utan ska fokusera på det som troligtvis är av störst intresse för läsaren. Genom att fokusera på något speciellt väljer man vinkel.

Skriv en kort ingress som följer upp innehållet i rubriken, fullföljer den vinkel du valt. Har du bra citat som rör vinkeln så låt gärna ett komma med redan i ingressen. Om någon intervjuas och dessutom finns med på bild kan han eller hon tala direkt till läsaren genom direkta citat, pratminus.

Välj ut det viktigaste i din text och sortera bort sådant som är av mindre vikt, allt för att få en kort och koncis text. Försök att få med flera pratminus i texten. Skapa en bra blandning av pratminus och berättande text. Titta gärna i tidningen och skaffa dig en känsla för hur det bör vara. Känn efter vad du själv tycker är bra!
Försök att få med två till tre mellisar i en text som är 1500-2000 tecken.
Underteckna artikeln med fullständigt namn och med kontaktuppgifter. Den som har synpunkter på din text ska kunna kontakta dig.

Lägg lite tid på bildtexten eller bildtexterna. De texterna ska helst ge lite extra information. Eftersom ögat dras till bilder i tidningarna så är just bildtexterna något av det mest lästa – och just därför ska de vara bra!

Tänk på att en nyhetsartikel är en ”faktatext”. Det innebär att den ska vara fri från skribentens åsikter. I den berättande texten återger skribenten vad han/hon ser och hör på ett så neutralt sätt som möjligt. Undvik dina egna åsikter!
I ett pratminus finns naturligtvis personliga åsikter men de återges i citat och är inte skribentens.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.