08 apr 2022

Press- och mediestödet nu och i framtiden

Gymnasiet
Kurs: Medier, samhälle och kommunikation, Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: En till flera lektioner
Tema: Mediekunskap
Senast uppdaterad: 10 aug 2022

Introduktion

Mediestöd finns till för att stötta nyhetsmedier med ekonomiska medel i de fall där de inte själva klarar av att bedriva sin verksamhet på helt egna ben. Stödet har helt och hållet ett demokratiskt syfte och finns till för att stärka närvaron av medier på lokalområden som annars är svagt bevakade men också för att främja en mångfald av medier både nationellt och lokalt. Myndigheten för press, radio och tv är de som beviljar stöden och delar ut medel till medierna.

I korthet delas två typer av stöd ut till medier. Det ena kallas presstöd och riktar sig till nyhetstidningar med betalande prenumeranter. Det andra är ett mediestöd som riktar sig till nyhetsmedier av olika karaktär men vars huvudsyfte är att förmedla nyhetsjournalistik.

Läs mer om de olika stöden och vilka kriterier som medierna måste uppfylla för att få stöden här eller se filmen från MPRT nedan där juristen Ida Nilsson förklarar hur presstödet fungerar.

Film

Ida Nilsson, handläggare och jurist på MPRT, förklarar hur press- och mediestödet fungerar och vad som väntar stödet i framtiden.

Låt eleverna svara på följande frågor:

  1. Vad är press- och mediestöd och vad skiljer dem åt?
  2. Vad är en myndighet och vilken myndighet delar ut stödet?
  3. Varför får inte myndigheter censurera medier?
  4. Vad är kraven för att bli tilldelad press- eller mediestöd?

Diskutera: Ska vilka medier som helst få mediestöd?

Frågan om vilka medier som ska kunna beviljas ekonomiskt stöd är vida omdebatterat. Traditionellt har andratidningen på en ort varit den som fått presstöd men i takt med att medielandskapet har förändrats har också kraven blivit annorlunda. 2019 beviljades som exempel Göteborgs-Posten, Göteborgs största tidning, presstöd. Nättidningen Bulletin fick mediestöd för 2021 och 2022 trots att de har dragits med stora ekonomiska problem. Publikationer som står långt ut på den politiska höger- och vänsterkanten har även de tilldelats stöd vid flertalet tillfällen. Här finns en lista på de medier som har beviljats stöd.

Samtidigt finns det flera kommuner i landet som har svag eller ingen bevakning, något som kan få demokratiska konsekvenser. Se det här inslaget från SVT om hur Skånska Dagbladet återigen finns i Höörs kommun efter att ha tilldelats ett särskilt mediestöd för ”vita fläckar”.

Diskutera följande med klassen.

  1. Varför är det viktigt med lokal journalistik?
  2. Bör medier klara sig på egen hand ekonomiskt eller är det rätt att staten bekostar mediernas utgifter?
  3. Vilka krav bör ställas på medier för att tilldelas stöd? Ska vilka medier som helst kunna få stödet eller bara små lokala redaktioner?

Fördjupning: Nytt typ av stöd

I oktober 2021 gav Regeringskansliet den tidigare chefredaktören för SvD, Mats Svegfors, i uppgift att utreda hur press- och mediestödet kan anpassas till det moderna medielandskapet. Utredningen presenterades den 27 juni 2022 och förändringarna ska kunna träda i kraft senast 1 januari 2024.

I promemorian ”Ett hållbart mediestöd för hela landet” redovisas förslaget som bland annat innebär att det tidigare stödet från 1970-talet skrotas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd. Stödet ska baseras på kostnader för den redaktionella personalen.

Förslaget är teknikneutralt och innehåller en särskilt demokratiparagraf, som ska hindra medier som inte lever upp till demokratiska principer att ta del av stödet.

I ett särskilt kapitel har Finansdepartementet avrått från nollmoms för tidningar, något som efterfrågas av tidningsbranschen. Nollmoms innebär att tidningar skulle bli undantagna att betala moms (mervärdesskatt) på sin försäljning av lösnummer och prenumerationer.

Låt återigen eleverna diskutera med varandra.

  1. Vad skulle ni göra om ni fick forma om presstödet? Ni kan exempelvis diskutera om presstödet bör finnas över huvud taget eller om det ska ges större anslag till tidningarna.
  2. Vilka kriterier tycker ni ska gälla för att få stöd? Är till exempel förslaget om en demokratiparagraf rätt eller fel?

Det är upp till varje lärare om man vill utforma uppgiften till ett större skriftligt eller muntligt arbete. Frågorna kan även användas som läxförhör eller som delar av ett prov.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

Koppling till styrdokument

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Förberedelser

Läraren samlar länkar och förbereder om och hur uppgiften ska utformas.

Syfte

Lära om det stödsystem som finns för att bevara fler nyhetsmedier i Sverige.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.